Basutbildning för förtroendevalda Mats Wallmark Kai Sällström Angela Kristiansson Jenny Hagesjö Joakim Norström STADSKONTORET 1
Kommunallag (1991:900) Ramverket för kommunens befogenheter, organisation, styrning och rollfördelning samt ekonomisk förvaltning Ger förutsättningar för vad en kommun får syssla med Angelägenheter av allmänt intresse, anknytning till kommunen eller dess medlemmar, som inte ska handhas av staten eller annan Ska behandla sina medlemmar lika
Kommunallag (1991:900) 1 kap. Indelning, medlemskap 2 kap. Kommunernas och landstingens befogenheter 3 kap. Kommunernas och landstingens organisation och verksamhetsformer 4 kap. De förtroendevalda 5 kap. Fullmäktige 6 kap. Styrelsen och övriga nämnder 7 kap. Medbestämmandeformer 8 kap. Ekonomisk förvaltning 9 kap. Revision 10 kap. Laglighetsprövning
De kommunala organen Fullmäktige Kommunstyrelsen Nämnder Revisorer Beredningar Utskott Partsammansatta organ Självförvaltningsorgan Kommunalförbund Kommunala bolag
Kommunfullmäktige Högsta beslutande organ och utövar kommunens beslutanderätt Kommunstyrelsen jämte övriga nämnder förvaltar och verkställer fullmäktiges beslut Övergripande politiska ansvaret Utfärdar riktlinjer.
Kommunstyrelsens uppgifter Leda & samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter Bereda och yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige Se till att fullmäktiges beslut verkställs Uppsiktsplikt över nämnder och kommunala bolag Ansvarar för den ekonomiska förvaltningen
Nämndernas uppgifter Nämndernas uppgifter anges i reglemente samt i viss mån i speciallagstiftning, KL 6:7 Nämnderna ansvarar för att fullmäktiges beslut verkställs och nämnderna fungerar som beredningsorgan år fullmäktige KL 3:14. Nämnden skall se till att verksamheten bedrivs i enlighet med av fullmäktige fastställda mål och riktlinjer.
Reglemente Dokument från fullmäktige Anger nämndens uppgifter/områden Se reglementen på www.halmstad.se
Nämndbeslut och verkställighetsbeslut nämndbeslut = nämnd eller delegat Verkställighetsbeslut=en del av det löpande arbetet 10
Beslutsfattande-delegation Kommunallag (1991:900) 6 kap. 33 En nämnd får uppdra åt ett utskott, åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd hos kommunen eller landstinget att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden, dock inte i de fall som avses i 34. Socialtjänstlagen (2001:453) Vidaredelegation särskilt reglerad i SOL 10 kap. 4-6 11
Syftet med delegation avlasta styrelsen/nämnderna rutinärenden. effektivare verksamhet 12
Vem kan nämnden delegera till? Nämnden kan delegera sin beslutanderätt till: utskott en ledamot eller ersättare inom nämnden en anställd inom kommunen. 13
Vidaredelegering KL 6 kap. 37 Om en nämnd eller en gemensam nämnd med stöd av 33 uppdrar åt en förvaltningschef inom nämndens verksamhetsområde att fatta beslut, får nämnden överlåta åt förvaltningschefen att i sin tur uppdra åt en annan anställd inom kommunen eller landstinget eller i någon av de samverkande kommunerna eller landstingen att besluta i stället. Sådana beslut ska anmälas till förvaltningschefen. 14
Ärenden som inte får delegeras KL 6 kap. 34 ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet, framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats, ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, (Se t.ex. 10 kap. 5 SoL) ärenden som väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och vissa ärenden som anges i särskilda föreskrifter. 15
Registrering av beslut Det ska finnas någon form av skriftlig dokumentation för de beslut som fattas med stöd av delegation. Varje beslutshandling bör innehålla uppgift om: ärendemening beslutsinnehåll vem som fattat beslutet när beslutet fattades vem som är mottagare av beslutet. 16
Anmälan KL 6 kap. 35 Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligt 33 skall anmälas till nämnderna, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske. 17
Syften med kravet på anmälan/återrapportering Information Kontroll Registrering. 18
Den kommunala kompetensen Kompetens=befogenhet att avgöra ett visst ärende eller att utföra vissa uppgifter Den yttre ramen för kommunens handlingsfrihet OBS! Ej inre ramen
Kommunens uppgifter & ansvar KL 2 kap 1 Kommuner och landsting får själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar och som inte skall hanteras enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting, eller någon annan.
Kompetensbegränsande principer Allmänintresset Lokaliseringsprincipen Uppgifter som ankommer på annan Likställighetsprincipen Ej understödja enskilda eller företag (om ej reglerat i särskild lag) Förbud mot spekulativ verksamhet Självkostnadsprincipen
Allmänintresset Normen för den kommunala kompetensen är allmänintresset. KomL 2:1 Kommunen är berättigad att ägna sig åt viss verksamhet om det med hänsyn till arten av verksamheten är av allmänt intresse för kommuninvånarna. Detta gäller även om det endast gagnar ett mindre antal kommunmedlemmar. Det behövs alltså inget kvantitativt behov för att beslutet skall vara kompetensenligt.
Lokaliseringsprincipen KomL 2:1 Kommunens område, dess medlemmar Territoriell indelning. I vissa fall undantag Intresse knutet till kommunen, tex flygtrafik, eldistribution och vägtrafik.
Uppgifter som ankommer på annan Kommun och landsting får själv ta hand om uppgifter som inte handhas enbart av staten, annan kommun eller någon annan. Kommunen får således inte befatta sig med rent statliga angelägenheter som tex. försvars- och utrikespolitik. inte får befatta sig med angelägenheter som ankommer på någon annan kommunal enhet. agera inom penning- och kreditväsende som skall handhas av staten och enskilda bankinrättningar.
Likställighetsprincipen KL 2:2 Kommunens medlemmar skall behandlas lika, om de befinner sig i samma situation. Kommunens medlemmar skall behandlas olika, om de inte befinner sig i samma situation. Kommunens medlemmar får behandlas olika trots att de befinner sig i samma situation, men det förutsätter att särbehandlingen sker på saklig grund.
Stöd åt enskilda Inte lämna stöd åt enskilda kommunmedlemmar utan stöd i författning. Tex, Socialtjänstlagen.
Förbud mot understöd av enskilda företag KomL 2:8 En kommun kan vidta åtgärder för att främja näringslivet i en kommun genom att tex. tillhandahålla lokaler för olika verksamheter. Åtgärder till stöd för företagarkollektiv är tillåtna. Däremot är stöd som riktar sig till enskilda företagare inte tillåtna. Stöd till enskilda företagare faller utanför den kommunala kompetensen.
Undantag Om det finns synnerliga skäl kan stöd lämnas till en enskild näringsidkare. Tex. en livsmedelsbutik i glesbygden för att tillhandahålla en minimiservice åt hushållen.
Förbud mot spekulativ verksamhet KomL 2:7 Kommunen får inte bedriva verksamhet med huvudsakligt syfte att skapa vinst. En grundläggande förutsättning för en kommuns rätt att bedriva näringsverksamhet gäller att verksamheten skall vara allmännyttig eller åtminstone framstå som sådan.
Utesluter inte vinst Detta utesluter inte att kommunala verksamhet får generera vinst, men syftet skall vara något annat än att skapa vinst nämligen att tillgodose ett allmänt samhälligt intresse.
Självkostnadsprincipen 8 kap 3 c När en kommun bestämmer storleken på sina avgifter är de inte lika fria att bestämma detta själva som när ett privat företag sätter sina priser. Kommunens avgiftssättning begränsas av självkostnadsprincipen. Avgifterna får inte bestämmas till sådana belopp att de tillför kommunen en vinst, dvs. avgiften får inte överstiga kostnaden.
Syfte Syftet med regeln är att hindra kommunerna att utnyttja den monopolställning de ofta har på avgiftsbaserad kommunal verksamhet.
Kommunen har enligt lag ansvar för socialtjänsten vård och omsorg av äldre och funktionshindrade barnomsorg och förskoleverksamhet det offentliga skolväsendet för barn och ungdom plan- och byggfrågor miljö- och hälsoskydd renhållning och avfallshantering räddningstjänst vatten och avlopp ordning och säkerhet
Övrig verksamhet sker på frivillig grund (KF har beslutat om verksamhet i reglementen) fritidsverksamhet kultur, (bortsett från biblioteken) bostäder energi näringsliv
Etiska regler för förtroendevalda Förtroendevalda i Halmstad ska respektera demokratin och dess spelregler
Jäv www.skl.se 36
Kommunallagens regler om jäv KL 6 kap. 24 27 37
24 KL En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd ska: Inte delta eller närvara vid handläggning skall självmant ge det till känna, om inte Ska nämnden besluta i frågan beslut i en jävsfråga får överklagas (enbart i samband med det faktiska beslutet som det skall beslutas om, ej beslutet om jäv) OBS! Måste framgå i protokollet att det är jäv. På grund av jäv deltar inte Anna Andersson (s) i handläggningen av detta ärende 38
Protokollet OBS! Måste framgå i protokollet att det är jäv. 39
25 KL En förtroendevald eller en anställd hos kommunen eller landstinget är jävig, om: 1. Släktskapsjäv 2. Ställföreträdarjäv 3. Tillsynsjäv 4. Ombudsjäv 5. Delikatessjäv 40
26 KL Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse. 41
Förvaltningslagens regler om jäv 42
Kommunal revision
Revisorer 3:8 & kap 9 KL Valda av fullmäktige uppgift att granska verksamhet i nämnder och kommunala bolag.
Kort om den kommunala revisionen kontrollinstrument, en del av den kommunala självstyrelsen. värna och utveckla demokrati, rättssäkerhet och effektivitet. 7 revisorer för varje mandatperiod. lekmannarevisorer i kommunens företag = samordnad revision. granskar, bedömer och uttalar sig i ansvarsfrågan. Fullmäktige avgör slutligt om ansvarsfrihet ska beviljas eller inte. Det är de förtroendevaldas ansvar som granskas, bedöms och prövas. Det kallas för revisionsansvar.
Fortsättning Kort om den kommunala revisionen Revisor är självständig med rätt att agera och uttala sig. Inte partipolitik i sin granskning. Årligen granska all verksamhet som bedrivs inom nämnder, styrelser, beredningar och i kommunens företag. God revisionssed. Anlitar sakkunniga, som de själva väljer i den utsträckning de bedömer behövs för granskning enligt god revisionssed. Rättigheter och redskap bl. a tillgång till information och initiativrätt i fullmäktige och nämnder.
Revisorernas grunder för ansvarsprövning Bristande måluppfyllelse, ohörsamhet till mål och riktlinjer fastlagda av fullmäktige eller i föreskrifter. Bristande styrning, ledning, uppföljning och kontroll. Förtroendeskada eller annan immateriell skada. Ekonomisk skada Obehörigt beslutsfattande. Icke lagenlig verksamhet, brottslig gärning. Otillräcklig beredning av ärenden. Ej rättvisande redovisning.
Styrande dokument REGLEMENTE FÖR STYRELSER OCH NÄMNDER M M ARBETSORDNINGAR DELEGATIONSORDNINGAR BOLAGSORDNINGAR ÄGARDIREKTIV (FÖR BOLAG) TAXOR OCH AVGIFTER LOKALA FÖRESKRIFTER ANDRA FÖRESKRIFTER