Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010
Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig betygsättning kan garanteras ställer stora krav på oss som pedagoger. Betygsättning och utfärdande av betyg utgör, i vart fall när det gäller slutbetyg, myndighetsutövning gentemot eleven. I bestämmelserna klargörs att det är läraren som har ansvaret att sätta betyg. Läraren gör vid betygsättningen en värdering av elevens studieresultat, en värdering som har stor betydelse för elevens möjligheter att komma in på andra utbildningar och för att få arbete. Slutbetyget har med andra ord rättsverkningar för eleven och det finns ytterst begränsade möjligheter att ändra på ett slutbetyg. Det är därför viktigt att bestämmelserna om bedömning och betyg tillämpas på ett likvärdigt och rättssäkert sätt. Skolverkets allmänna råd 2004, Allmänna råd och kommentarer: Likvärdig bedömning och betygsättning För att få en så likvärdig betygssättning som möjligt är det viktigt att både lärare och elever har synliggjort kurskriterierna. Ett sätt att göra detta på är att arbeta med lokala tolkningar av kurskriterierna och med deltagande målstyrning. För gymnasieskolan ges de övergripande målen och riktlinjerna för undervisningen i Lpf94. Nästa steg som konkretiserar dessa läroplaner är de nationella kursplanerna, där målen formuleras något mer utförligt. Kursplanerna ska visa hur ett ämne eller en kurs kan bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med de värden och mål som anges i läroplanen. Kursplanerna är utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Det slutgiltiga arbetet ligger dock på det lokala planet. Det är varje skolas ledning och lärare som tillsammans ska utarbeta innehållet i den lokala kursplanen. Ur skolverkets allmänna råd 2004, Allmänna råd och kommentarer: Likvärdig bedömning och betygsättning kan följande läsas Betygskriterierna kräver lokala tolkningar, Läroplanernas och kursplanernas utformning lämnar utrymme för en lokal utveckling av verksamheten. Detta har ofta benämnts det lokala frirummet. Det är detta som ger lärare och elever möjligheter att tillsammans fatta beslut om hur arbetet ska bedrivas och vilket stoff som ska väljas för att främja en utveckling mot uppsatta mål. Detta är väsentligt för att undervisningen ska bli effektiv och för att ge såväl elever som lärare ett reellt inflytande på verksamheten. Nationella styrdokument och en lokal, professionell tolkning av dessa ska borga för en effektiv, stimulerande och likvärdig utbildning, även om undervisningen både kan och ska gestaltas på olika sätt. Kursplanerna är, som behandlats tidigare i texten, utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Målen beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett sätt att förhålla sig till detta stoff. Det senare kan handla om hur stoffet disponeras och presenteras, på vilket sätt eleverna kan söka och utveckla 1
kunskaper, hur resultat redovisas och hur förvärvade kunskaper följs upp och sammanvävs med andra kunskaper. Kursplanerna är riktade till läraren och är inte fullbordade förrän läraren i samråd med eleverna har utvecklat hur de ska gestaltas i undervisningen. Detta kallas ibland deltagande målstyrning. De betygskriterier som Skolverket fastställt är bindande föreskrifter. Det innebär att de lokala tolkningar av betygskriterierna som görs av skolorna inte får strida mot, inskränka eller lägga till krav till de nationella betygskriterierna. Vi har alltså ett uppdrag från skolverket att arbeta med lokala kursplaner. Dessa ska borga för en effektiv, stimulerande och likvärdig utbildning. Det är viktigt att jag som pedagog tänker igenom vilket stoff i mitt ämne som jag kan arbeta med och relatera det till de kunskapskvaliteter som målen beskriver. Jag behöver föra en aktiv dialog kring detta med mina kollegor både på skolan och på andra skolor i landet. Jag skall också i samråd med eleverna utveckla hur kursplanerna ska gestaltas i undervisningen. Detta kan hjälpa oss att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av eleverna. Allmänna råd om det lokala arbetet med tillämpningen av nationella mål och betygskriterier (SKOLFS 2004:23) Nationella kursplaner bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vad undervisningen ska innehålla och hur den ska utformas för att leda mot de nationellt fastställda målen. Nationella betygskriterier bör tolkas och utvecklas lokalt på ett sådant sätt att det klargörs vilka kunskaper eleven ska ha utvecklat för att få ett visst betyg utifrån de nationella betygskriterierna. Det lokala arbetet för att tydliggöra och konkretisera de nationella målen och betygskriterierna har olika syften. Det utgör ett underlag för planeringen av undervisningen, det ligger till grund för information, diskussion och samråd med elever och föräldrar och för bedömningen av elevens kunskaper. Det är viktigt att det lokala planeringsarbetet bedrivs på olika nivåer i en skola, att varje nivå behandlar för denna nivå relevanta frågor och att skäligt utrymme för den lokala utformningen lämnas till den undervisande läraren och dennes elever. Överenskommelser som görs i det lokala planeringsarbetet bör dokumenteras och varje lärare bör dokumentera de planer som utformas i samråd med eleverna. De lokala tolkningarna av betygskriterierna bör jämföras med tolkningar som görs av andra lärare och analyseras utifrån bl.a. resultaten på nationella prov. De lokala tolkningarna tillsammans med de nationella betygskriterierna ligger till grund för information till eleverna om vilka kunskaper de ska ha utvecklat för att erhålla ett visst betyg. Det är viktigt att det förs diskussioner om de lokala tolkningarna av kursplaner och betygskriterier mellan lärare i olika program, årskurser och skolor, både för att inspirera och lära av varandra och för att skapa likvärdiga förutsättningar för undervisningen och bedömningen av elever i skolan och i olika skolor. Rektor ansvarar för att sådana diskussioner kommer till stånd. 2
I arbetet med lokala kursplaner diskuterar skolverket i sina kommentarer till de allmänna råden följande fyra punkter; När ska undervisningen äga rum? Vad ska vi undervisa om? Hur ska undervisningen utformas? Varför ska vi undervisa om detta och göra det på detta sätt? De är alla viktiga att reflektera kring när vi planerar hur en kurs kan tolkas lokalt. När det gäller frågan om när undervisningen ska äga rum; Men frågan om hur tiden ska disponeras måste även ses i ett grupp- och individperspektiv. Elever utvecklas olika och vid olika tidpunkter och de kan ha mycket skilda behov av undervisning inom ett område. I dessa fall är det läraren som tillsammans med eleverna gör en bedömning av vad som är lämpligt. Det är viktigt att skolan eller lärargrupper inom skolan inte gör sådana överenskommelser att de förhindrar den enskilde lärarens handlingsfrihet och möjligheter att agera i samråd med den egna klassen och den enskilda eleven. Frågan När? har i princip samma innebörd på nationell och lokal nivå. De nationella styrdokumenten ger viss vägledning, men det är på den lokala nivån som den huvudsakliga tidsplaneringen äger rum. På frågan vad vi ska undervisa om; I ett lokalt perspektiv ska frågan klargöra vad undervisningen ska bestå i för att målen i kursplanen ska kunna nås. Frågan är därmed nära kopplad till vilket stoff som ska användas för att utveckla de önskade kunskapskvaliteterna. Mängden stoff är oändlig. Detta är särskilt påtagligt i vissa ämnen, t.ex. de samhällsorienterande, där utgångspunkterna för undervisning och lärande kan vara många och av skilda slag. Den lokala bearbetningen av innehållet måste givetvis utgå från de mål och intentioner för ämnet som fastställts i de nationella kursplanerna, men ska ge dessa ett mervärde i form av mer konkreta beskrivningar av vad som ska tas upp i undervisningen. Detta innebär i sin tur inte att studiegången måste läggas fast i alla sina delar i den lokala planeringen för t.ex. ett läsår. Självfallet måste det finnas utrymme för att fatta successiva beslut om hur undervisningen ska gestaltas. Eleverna påverkas av många faktorer, t.ex. händelser såväl i närmiljön som i fjärran länder, och elevernas utveckling, motivation och intressen kan aldrig helt förutses. Det är också svårare för eleverna att vara med och göra långsiktiga planeringar av områden som de ännu inte studerat än att stanna upp vid flera tillfällen och fundera över vilket stoff som känns intressant och viktigt att gå vidare med. En långsiktig planering bör således innehålla frihetsgrader när det gäller valmöjligheter och detaljer. Detta är viktigt för att eleverna ska kunna ha ett reellt inflytande över sina studier. 3
Frågan Vad? har en unik betydelse på lokal nivå. Självfallet måste hela den nationella kursplanen studeras för att frågan ska kunna behandlas på ett sätt som stämmer med de intentioner som kommer till uttryck i kursplanen. Det handlar dock här om konkretiseringar och val av stoff som inte anges på den nationella nivån. Den nationella kursplanen anger målen för och inriktningen av undervisningen. När det gäller hur undervisningen ska utformas tas bland annat följande upp; Frågan om vad som ska ingå i undervisningen är nära förknippad med frågan om hur undervisningen ska bedrivas. Dagens kursplaner innehåller varken anvisningar om hur undervisningen ska organiseras och bedrivas eller om vilket stoff som ska väljas. Att välja och besluta om hur arbetet ska organiseras, läggas upp och genomföras är en uppgift för de professionella. De anvisningar som finns för utformningen av undervisningen är formulerade företrädesvis i läroplanerna. Här ges riktlinjer för både lärarna och hela skolans personal, och rektors ansvar tydliggörs. Detta är naturligtvis, tillsammans med målen i läroplanen, viktiga utgångspunkter för besluten om hur undervisningen ska utformas. Men lika viktiga är de texter i läroplanen som beskriver skolans värdegrund och uppdrag. Här uttrycks de värden som ska ligga till grund för skolans arbete och som ska genomsyra hela samhället. Olika sätt att arbeta kan ge mycket olika effekter när det gäller elevernas värderingar av sig själva och deras attityder till medmänniskor och samhälle. Frågan Hur? ägs i huvudsak helt av den lokala nivån. De nationella styrdokumenten anger mål och intentioner som ska ligga till grund för de lokala besluten. I läroplanen finns också riktlinjer som styr verksamhetens utformning. På frågan; Varför ska vi undervisa om detta och göra på detta sätt? Belyses följande; Frågan utgör kittet mellan de nationella kursplanernas mål och den lokala planeringen av undervisningen. Frågan ger svar på hur olika stoff och olika sätt att arbeta kan bidra till att eleverna utvecklas i enlighet med målen och når de mål som ska nås. Frågan är därmed kärnan i den professionella diskussionen om vad som är god pedagogik och effektiv undervisning. I ett engagerat lokalt planeringsarbete är frågan Varför? alltid central. Det är viktigt att diskussioner som förs, reflektioner som görs och slutsatser som dras, t.ex. i ett arbetslag, inte enbart blir något som man talat om. Motiven för de ställningstaganden och de val man som lärare gör i den lokala planeringen bör också dokumenteras. De utgör en viktig grund för att utvärdera om de val jag som lärare gjorde verkligen bidrog till att utveckla eleverna så som jag hade tänkt. Likaså utgör de en viktig grund för nya diskussioner om vad som är god pedagogik och effektiv undervisning. Frågan Varför? på nationell nivå har en innebörd som inte behöver behandlas på lokal nivå. Frågan ger svar på varför ämnet finns och vilken inriktning 4
utbildningen därmed ska ha. På lokal nivå får frågan en helt annan betydelse: Varför väljer vi detta stoff och detta sätt att arbeta? Frågan blir därmed nära förknippad med frågan Vad? på den nationella nivån, dvs. vilka mål eleven ska nå. Kursplanerna är utformade så att de lämnar stort utrymme för en lokal och professionell tolkning. Målen beskriver kunskapskvaliteter som inte kan utvecklas utan att relateras till ett stoff och till ett sätt att förhålla sig till detta stoff. Det kan vara svårt för både elever och lärare att se vad mål i läroplan och kursplaner har för reella innebörder för undervisningen. Skolverket menar att det därför viktigt att informationen om målen i styrdokumenten sker parallellt med en diskussion om den lokala tolkningen av dem. På så sätt kan tankar om hur undervisningen ska läggas upp konkretisera innebörden i de nationellt fastställda målen. Olika tänkbara urval av stoff liksom olika sätt att bedriva undervisningen kan jämföras och värderas. Skolverket skriver; En information om de nationellt fastställda målen bör således kombineras med en redovisning av hur undervisningen kan bidra till att målen nås. Varför föreslår vi som lärare detta urval? Vilka alternativ finns? Vilka frihetsgrader finns för den enskilde eleven? Varför föreslår vi detta sätt att arbeta? Alternativ? Idéer och förslag från eleverna? En fokusering på dessa frågor gör det tydligt att utformningen av en lokal plan för undervisningen aldrig kan omfatta enbart en uppräkning av moment eller stoff som ska behandlas, även om detta kan vara en nog så viktig del i sitt sammanhang. Det urval av stoff som görs och det sätt på vilket detta behandlas ska således ge eleverna möjlighet att utveckla de kunskaper som anges i de nationellt fastställda kursplanerna. I gymnasieskolan har kriterier utarbetats för vart och ett av betygsstegen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd. Undervisningen måste tillföras ett stoff och lärare och elever måste förhålla sig på ett övertänkt sätt till detta stoff för att målen ska kunna nås. På samma sätt måste bedömningen av en elevs kunskaper relateras till det som studeras. Det är utifrån detta urval av stoff och detta sätt att arbeta som eleven ska kunna utveckla mer generaliserad kunskap. Eftersom nationella mål och kriterier i stor utsträckning är formulerade som kunskapskvaliteter kan lokalt utvecklade riktlinjer för bedömningen inte endast uttrycka ett antal faktaområden eller moment som eleverna ska ha kunskaper om. De måste också tydliggöra hur kvaliteter i elevernas kunnande, som t.ex. förmåga att uppfatta helheter, göra jämförelser och se samband, kan urskiljas. Däremot utgör fakta- eller kunskapsområden en nödvändig del i undervisningen. Det är alltid de nationellt fastställda målen och kriterierna som utgör grunden för bedömningen av eleven. Det är läraren som ansvarar för att de val av stoff och metoder som lärare och elever gör tillsammans leder mot uppställda mål och ger eleverna möjlighet att uppfylla de nationellt fastställda kriterierna. Läraren har också ansvaret för att varje elev får 5
möjligheter att visa sina kunskaper så att de kan bedömas utifrån kriterierna. En god planering av undervisningen tillsammans med eleverna lägger en god grund för tydliga krav på eleverna. Genom att eleverna är med och diskuterar möjliga val av stoff, varför ett visst urval av stoff görs, vilka jämförelser som kan göras om olika företeelser eller fakta studeras och vilka kunskaper detta ska ge, kan de mål och intentioner som uttrycks i kursplanerna bli centrala under hela studietiden. Därmed skapas också en medvetenhet hos eleverna om vad som kommer att bedömas när betygen sätts. Att göra lokala bearbetningar av de nationella målen som ska uppnås och betygskriterierna innebär således inte främst att dessa bryts ner eller att nya mer detaljerade kriterier utformas. Utgångspunkten är istället att relatera den planerade undervisningen till de nationella målen och kriterierna, dvs. tolka dessa utifrån det innehåll och det arbetssätt som läraren beslutat om tillsammans med eleverna. De kollegiala samtalen på skolan och mellan lärare på olika skolor är ett viktigt inslag för att betygsättningen ska bli så rättvis och likvärdig som möjligt. 6
Modell för arbete med lokala kursplaner 1. Läs igenom texten, markera allt du reagerar på. Reflektera över hur ditt arbetssätt är idag kring planering och bedömning i en vald kurs. Är du nöjd med din situation eller kan ovanstående text tillföra dig något. Skriv. Diskutera sedan med kolegor. Var befinner vi oss idag? Kan vi med hjälp av lokala kriterier hjälpa eleverna att nå målen? Kan detta sätt att arbeta på leda till en rättvisare bedömning? Varför? Hur? 2. Väj en kurs. Skriv ner förslag på stoff som kursen bör innehålla för att eleverna ska nå de uppsatta målen. Diskutera dessa med kolegor. Varför föreslår vi som lärare detta urval? Främjar detta stoff en utveckling mot de uppsatta målen? Vilka alternativ finns? Idéer och förslag från eleverna? Leder detta urval av stoff till att eleven utvecklar en mer generaliserad kunskap? 3. Utarbeta ett förslag till lokala kursplaner som ligger för en grund för arbetet med en lokal planering tillsammans med eleverna. Vilka alternativ finns? Vilka frihetsgrader finns för den enskilde eleven? Varför föreslår vi detta sätt att arbeta? Leder detta detta sätt att arbeta till att eleven utvecklar en mer generaliserad kunskap. Alternativ? Idéer och förslag från eleverna? 4. Kan bedömningen hjälpa eleven i processen att nå målen? Arbete med formativ bedömning har visat sig hjälpa eleverna att nå målen. Med hjälp av bedömningsmatriser kan eleverna få en tydlig bild av situationen i kursen. Det ger eleven en vägledning till vilka färdigheter respektive kunskaper som ska utvecklas för att nå målen. Arbeta fram ett par förslag på bedömningsmatriser. 5. Skriv en lokal kursplan tillsammans med eleverna. Dokumentera reflektioner du gör under kursens gång, dra slutsatser. Motiven för de ställningstaganden och de val du som lärare gjort i den lokala planeringen bör också dokumenteras. De utgör en viktig grund för att utvärdera om de valen verkligen bidrog till att utveckla eleverna så som du hade tänkt. Likaså utgör de en viktig grund för nya diskussioner om vad som är god pedagogik och effektiv undervisning. 6. Diskutera och dela med dig av både goda och mindre bra erfarenheter.