Marknadsinsikt Kvartal 1 2017 Försäljningstillväxten bättre än väntat, finans och verkstad dominerar Industriproduktionen vänder upp och upprätthåller en god global BNP tillväxt Inflationen trendar stadigt upp både i Sverige och Globalt Marknadsutsikter Aktier vs Räntor/Alternativa placeringar neutral Politiska händelser och centralbankskommunikation fortsätter prägla aktiemarkanden. I mitten av november valde USA Donald Trump till ny president vilket fick genomslag på nästan alla finansiella marknader. Sedan dess har både räntor och råvarupriser stigit. Tvärtemot prognoserna reagerade även många aktiemarknader initialt positivt och har sedan dess fortsatt trenda uppåt. De handelshinder som Trump ställt i utsikt, tycks däremot inte ha påverkat världens marknader i negativ riktning. Det mest konkreta inslagen har varit Trumps fokus på handelsavtalen NAFTA (North American Free Trade Agreement) och TPP (Trans Pacific Partnership). Trump vill omförhandla NAFTA, som är ett frihandelsavtal mellan USA, Kanada och Mexiko. När det gäller TPP har Trump fjärmat USA från det avtal som skulle knyta samman landets handel med flera asiatiska länder. Vad omförhandlingarna kommer att innebära rent konkret är fortsatt osäkert, men Trumps allmänna uppfattning är att existerande avtal har varit ofördelaktiga för USA. Hittills har det saknats inslag som är positiva för den globala ekonomin. En mer expansiv finanspolitik i form av skattesänkningar och infrastrukturinvesteringar om 1 000 miljarder dollar har hittills inte varit i fokus. Det råder en stor osäkerhet inom det här området som är svår att kvantifiera. Marknaden frågar sig om och hur Trump kommer lyckas skapa 25 miljoner nya jobb under de kommande tio åren och öka BNP-tillväxten till 4 %. Vidare beslutade sig USA:s centralbank Federal Reserve för andra gången sedan finanskrisen för att höja sin styrränta. Räntan höjdes med 25 baspunkter till intervallet 0,50-0,75 %. Nivån låg i linje med marknadens förväntningar, men antalet planerade höjningar 2017 ökades från två till tre. Trots stor osäkerhet inför valet och tvärtemot prognoserna reagerade en majoritet av världens större aktiemarknader positivt. Från november 2016 till januari 2017 steg den amerikanska aktiemarknaden med 4,2 %, Tyskland och Storbritannien 2,9 respektive 2,5 %. Vidare gick Frankrike upp med 1,0 % medan Japan backade 0,9 %. På Tillväxtmarknaderna var skillnaderna betydande. Ryssland gick bäst med en uppgång om 14,0 % och Indien och Kina föll 3,9 respektive 6,5 %. Stockholmsbörsen noterade en uppgång om 5,7 %. Den svenska tioåriga statsobligationsräntan steg likt den amerikanska med 64 baspunkter och stannade vid utgången av januari på 0,74 %. Kronan stärktes med 4,7 % relativt Euron och med 3,2 % mot den amerikanska dollarn. Vi behåller vår rekommendation om neutral till aktier.
Marknadsutsikter forts. Svenska aktier neutral Stockholmsbörsen steg 5,7 % under november till januari. Sammanfattningsvis kan konstateras att både försäljning och vinst växer i rapporterna för det fjärde kvartalet. Utvecklingen är även bättre än vad analytikerna prognostiserat. Den positiva utvecklingen vilar tungt på att börsens två största sektorer banker och verkstad, fortsätter att visa en bra utveckling. Samtidigt är värderingen klart över ett historiskt genomsnitt. Vi behåller vår rekommendation neutral. Amerikanska aktier neutral Under perioden steg den amerikanska marknaden med 4,2 %. Kommande infrastrukturinvesteringar samt en mer expansiv penningpolitik i form av skattesänkningar talar för en fortsatt uppgång. Samtidigt är osäkerheten stor kring Trumps protektionism och vilka realekonomiska och geopolitiska konsekvenser de kan få. Vi behåller vår rekommendation neutral. Europeiska aktier neutral Den europeiska marknaden steg med 1,8 % under perioden. De stora ekonomierna som Tyskland och Storbritannien var draglok och steg 2,9 respektive 2,5 %. ECB fortsätter kommunicera låga räntor under överskådlig tid dock meddelade man under januari att man kommer dra ner på tillgångsköpen utan att precisera när. Vi behåller vår rekommendation neutral. Svenska obligationer undervikt Svenska statsobligationer fortsätter tappa i värde till följd av ränteuppgången under perioden. Från toppnoteringen i augusti uppgår tappet till 4 %. De svenska makrotalen har generellt varit bra samtidigt som inflationen varit starkare än väntat och ligger i skrivande stund på 1,7 %. Vi behåller vår rekommendation undervikt. Svenska krediter övervikt Kreditspreadarna snävade in ytterligare under perioden och är tillbaka på 2015 års nivåer. Oljeprisuppgång samt ECB:s förlängning av uppköpsprogrammet har bidragit. Vi behåller vår rekommendation övervikt. Alternativa placeringar övervikt Hedgefonder som grupp avslutade 2016 relativt starkt och inlett 2017 på den inslagna vägen. Bästa strategin november till januari är Long/Short Equity samt ränteförvaltarna som äntligen tjänar pengar på en generell ränteuppgång. Systems Trading som försöker identifiera trender på olika tillgångsslag har dock haft det svårt under perioden. Vi överviktar framförallt förvaltare med låg korrelation till aktie- och räntemarknad. Vi behåller vår rekommendation övervikt.framförallt förvaltare med låg korrelation till aktie- och räntemarknad. Vi behåller vår rekommendation övervikt. Tillväxtmarknader neutral På tillväxtmarknaderna var spridningen stor under kvartalet. En något svagare dollar i kombination med råvaruprisuppgång eldade på de råvaruberoende nationerna som Ryssland och Brasilien. Mer exportberoende ekonomier som Kina och Indien hade det betydligt svårare under perioden. Vi har en generell övervikt via vår globalförvaltare men på tillgångsnivå behåller vi vår rekommendation neutral.
Svenska aktiemarknaden Försäljningstillväxten bättre än väntat, finans och verkstad dominerar Försäljningen visar en bättre utveckling än väntat och växer med 2,6 %, mediantillväxten ligger på hela 5,3 %, samtidigt som 70 % av bolagen visar försäljningsökningar. Utfallet mot prognos är också positivt, med en pluspost på 2,7 %, samtidigt som medianvärdet landar på 2,4 %, med 65 % av bolagen över prognos. Försäljningsutvecklingen är totalt sett bättre än på flera kvartal. När bolag motsvarande nästan 80 % av börsvärdet lämnat rapport, är vinsttillväxten 5 %. Mediantillväxten var också 5 %, vilket understryker en relativt bred trend. Trenden för vinsterna har varit klart positiv under ganska lång tid. För femtonde kvartalet i rad, har nu fler bolag ökat vinsten än minskat den. De överlägset viktigaste sektorerna för vinstutvecklingen är banker och verkstad, som i Q4 tar ungefär 30 % vardera av den redovisade vinsten. Övriga sektorer svarar alltså för 40 %, där konsument, IT/telekom och byggsektorn tar merparten och i ungefär lika delar. Granskar vi vinstförändringen i värde, svarar banker och verkstad för merparten av uppgången, medan IT/ telekom drar ner kraftigt. Räknar vi mediantillväxten för sektorerna visar dock samtliga utom basindustrin tillväxt. Analyserar vi prognosutfallet i värde ligger fortfarande banker och verkstad i topp, nu tillsammans med sjukvårdssektorn och konsumentföretagen. I botten ligger IT/telekom. Den sammanfattande bilden blir positiv, men vilar ganska tungt på att börsens två största sektorer - banker och verkstad, fortsätter att visa en bra utveckling.
Industriproduktion Industriproduktionen vänder upp och upprätthåller en god global tillväxt Industriproduktioner för de sju största utvecklade ekonomierna (USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Italien, Japan, Kanada) samt Kina vänder upp från en falltakt på -0,2 % till 1,2 % jämfört med för 12 månader sedan. Tittar man på den amerikanska industriproduktionen vänder den upp från -2,0 % till nolltillväxt. Europa går från nolltillväxt till 1,0 %. Samtidigt som Kina ligger kvar på en ökningstakt om 6 %. Den globala detaljhandeln är fortsatt stark i ett historiskt perspektiv och ligger på drygt 2 %. Den amerikanska detaljhandeln ligger på 3,8 %, Europa ligger på 1,5 % och Kina ligger stabilt på drygt 10 %. Tillväxtindikatorn som åskådliggör den aggregerade utvecklingen för den globala industriproduktionen, detaljhandeln och bilförsäljningen i det sju största utvecklade ekonomierna samt Kina trendar därmed upp från 2,0 % till 2,7 % vilket sammanfaller med den globala BNP tillväxten.
Inflation Inflationen trendar stadigt upp både i Sverige och Globalt Den globala tillväxten stärks, positiv utveckling för industriproduktionen, detaljhandel och stigande råvarupriser i kombination med en allt starkare arbetsmarknad stärker den globala makrobilden. De stigande råvarupriserna har även pressat upp de globala inflationstalen. Även om denna bild kan komma att förändras så har oron för ett ekonomiskt bakslag avtagit medan marknadens fokus på Trumps politik och kommande val i Europa har ökat. Den svenska inflationen är på god väg upp mot det efterlängtade två%sstrecket. Vi är nu bara ett par tiondelar ifrån efter att trenden det senaste året pekat stabilt uppåt. Även andra stora industriländer i världen har samma trend som Sverige. USA, Tyskland, och Storbritannien ligger till och med något före. Granskar vi den svenska styrräntan under regimen med flytande valutapolitik (och alltså inflationsbekämpning) kan konstateras att den var flera % högre än inflationen fram till början av 2000-talet, men har de senaste femton åren normalt pendlat kring ett jämviktsläge runt en % över inflationstakten. Idag ligger vi 2,3 % under. För att nå denna nya historiska balans måste alltså styrräntan komma upp till ungefär 3 %.
Sydportföljerna Den absoluta avkastningen under perioden november 2016 januari 2017 var positiv för 14 av 15 portföljer. Den portfölj som hade högst avkastning under kvartalet var högriskportföljen 15 med en uppgång på 2,1 %. Jämfört mot index har det dock varit en tuff period för portföljerna, endast 5 av 15 portföljer slog sitt jämförelseindex. Portfölj 2 och 4 som är lågriskportföljer gick bäst relativt index med en uppgång på 0,02 % som var 1,4 procentenheter bättre än index som backade med 1,38 %. Anledningen till den relativt starka prestationen av dessa portföljer är innehavet i Catella Hedgefond som har haft en stark avkastning under perioden. Starkast relativ avkastning bland de underliggande fonderna hade Carnegie Corporate Bond som steg med 1,3 % medan index backade med 3,1 %. Carnegie Corporate Bond har hållit en kort ränteduration så att fonden inte ska påverkas betydande av stigande räntor. Även Lannebo Sverige plus har gjort en stark period och stigit med 9,7 % vilket är 2,6 procentenheter bättre än jämförelseindex som har stigit med 7,1 %. En stor bidragande orsak till varför 10 av 15 portföljer gick sämre än index var fonden Didner & Gerge Global som finns med i 12 utav portföljerna. Fonden gick under perioden ned med 2,0 % medan globalt aktieindex steg med 3,1 %. Didner & Gerge Global har under perioden varit underviktade i råvarusektorn och energisektorn som på grund av Trumps vinst i valet i USA gick väldigt starkt i november och december vilket har gjort att fonden inte har hängt med marknaden. Det var en tillfällig effekt och 2017 har börjat bättre för fonden som under januari gick bättre än index. Om man ser på utveckling för portföljerna sedan starten 2015-09-30 har samtliga femton portföljer haft en god utveckling och alla portföljerna har avkastat bättre än sitt jämförelseindex. Vår rekommendation Som långsiktig investerare bör du hålla fast vid den investeringsstrategi som du valt. Det är inte en självklarhet att göra ändringar baserade på kortsiktiga prognoser. Vi rekommenderar en balanserad portfölj med olika tillgångsklasser, sektorer och geografiska regioner. Figuren visar vår rekommendation för långsiktiga investerare med en medelhög riskprofil baserat på de tillgångsslag som vi menar bör ingå i en investeringsportfölj. Aktier 50%, Räntor 40%, Alternativa investeringar 10%. Normalportfölj Aktuell portfölj
RÄNTEINSIKT Ränteuppgången tar tid Bolåneräntorna är på väg upp men uppgången tar inte fart förrän nästa år. Ränteutsikterna talar för att bunden boränta är att föredra. Men det finns sannolikt utrymme att avvakta med räntebindningen ett tag. De senaste veckorna har långa marknadsräntor legat still, eller rört sig något nedåt, i de flesta länder. Detta är sannolikt dels en reaktion på den tidigare uppgången och dels en följd av att den ökade politiska osäkerheten nu börjat påverka räntenivåerna. I USA kommer det många positiva tillväxtsignaler men president Trump möter en hel del motstånd när han försöker genomföra sin politik. Troligen har detta fått marknadsaktörerna att tvivla på att en snar omläggning av skatte- och handelspolitik kommer att lyfta tillväxt och inflation ytterligare framöver. Även i Europa är tillväxtutsikterna ljusare än tidigare, men Brexit-oron grumlar de mer långsiktiga utsikterna och osäkerhet inför de kommande valen i bl.a. Nederländerna och Frankrike har fått ränteskillnader mellan länder att öka. Marknadsaktörernas efterfrågan på säkra investeringar har ökat, vilket tryckt ned obligationsräntorna i de stabilaste länderna. Även i Sverige har räntorna rört sig nedåt under februari. Ekonomin fortsätter att växa snabbt, arbetsmarknaden är stark, bostadspriserna stiger och olika barometerundersökningar visar att hushåll och företag är mycket optimistiska om konsumtion och produktion. Men det slår inte igenom på ränteläget. Utöver påverkan från omvärlden har däremot ett ganska mjukt räntebesked från Riksbanken efter det senaste penningpolitiska mötet och ett inflationsutfall för januari som var lite lägre än väntat bidragit till att pressa räntorna nedåt. Troligen bidrar också de starka offentliga finanserna, under 2016 gick staten 85 miljarder plus, till att hålla nere svenska räntor. Liksom Riksbankens obligationsköp. Riksbanken svajar Inför Riksbankens senaste penningpolitiska möte den 14 februari fanns det på räntemarknaden vissa förväntningar om att en försiktig tillbakarullning av räntestimulansen skulle inledas. Riksbanken behöll styrräntan på -0,5 % och ändrade inte heller prognosen för styrräntan nämnvärt. Inga andra signaler om kommande förändringar skickades heller. Mest anmärkningsvärt var att bedömningen av den långsiktigt neutrala styrräntan, nivån där styrräntan inte påverkar ekonomin åt något håll då den är i balans, sänktes något. Detta stärker vår syn att Riksbanken kommer att vara försiktig med att strama åt även om inflationstrycket skulle stiga markant. Vi räknar med att inflationen kommer att stiga successivt upp mot inflationsmålets 2 % allt eftersom den starka ekonomiska utvecklingen och det ökade pristrycket från omvärlden slår igenom i de svenska konsumentpriserna. Vår bedömning är dock att detta kommer att ske långsamt och att både faktisk och underliggande inflation kommer att ligga under 2 % under större delen av både 2017 och 2018. Vi tror därför att Riksbanken mycket sakta kommer att gå mot en första räntehöjning under våren 2018 och sedan hinna med ytterligare en innan året är slut. Det innebär att minusräntan inte överges förrän i slutet av 2018. Därefter väntas styrräntan höjas i en takt kring en %enhet om året. Vi tror också på trendmässigt stigande långräntor i både Sverige och omvärlden men räknar med att det kan bli en del svängningar både uppåt och nedåt. Bolåneräntorna bör successivt börja röra sig uppåt under 2017. På riktigt kort sikt (1-3 månader) finns det en liten sannolikhet att vissa bolåneräntor kan sänkas något om marknadsräntorna fortsätter sjunka. Vi räknar dock med att uppgången i så fall tar fart senare under året. Sammantaget tror vi tremånadersräntan ligger marginellt högre vid årsskiftet än idag medan de längre räntorna har stigit omkring 0,5 procentenheter. Under 2018 väntas även tremånadersräntan börja stiga när Riksbanken kommer i gång med räntehöjningar. Precis som tidigare så antar vi att det tar upp mot fem till sex år innan en långsiktig jämviktsnivå för räntorna nås. Vi bedömer att 5 % är en sådan nivå för tremånadersräntan. Fördel bundet men det går att avvakta Det väger ganska jämnt i valet mellan den rörliga tremånadersräntan och de bundna räntorna om man utgår från våra ränteprognoser och antaganden. De längre bindningstiderna har en liten fördel gentemot rörlig ränta i och med att den framtida genomsnittliga rörliga räntan väntas bli upp mot 0,5 procentenheter högre än dagens bundna ränta. Slår ränteprognoserna in så kan man dock avvakta och binda senare under 2017 utan att förlora på det. Osäkerheten är som alltid stor och sannolikheten för att någon av de bundna räntorna ska löna sig, som beräknas utifrån historiska prognosfel, ligger under 60 %. Det visar att det väger rätt jämnt och talar för att en rimlig strategi är att dela upp lånet i delar och fördela på olika räntebindningstider, både rörligt och bundet. Exakt vilken eller vilka räntebindningstider som är de bästa för den enskilde låntagaren beror på den individuella situationen. I en sådan bedömning bör fler faktorer, utöver ränteprognoser och risköverväganden, vägas in. Det är oklart hur bolånemarknaden kommer att utvecklas när det gäller listräntor, snitträntor och ränterabatter framöver. Än så länge utgår våra bedömningar från SBAB:s listräntor, men det kan behöva ändras.
RÄNTEINSIKT forts. Prognos för SBAB Banks boräntor, olika bindningstider 24 februari 2017 Juni 2017 Dec 2017 Juni 2018 Dec 2018 Dec 2019 3 mån 1,69 1,70 1,75 1,95 (-0,05) 2,25 3,15 (+0,05) 2 år 1,59 1,70 (-0,05) 2,00 2,45 (-0,05) 2,95 (-0,05) 3,85 (-0,05) 5 år 2,36 2,55 (+0,05) 2,95 (-0,05) 3,45 (-0,05) 3,95 (-0,05) 5,00 Anm: Förändringar i prognosen från Boräntenytt 20 januari inom parentes. Aktuella marknadsnoteringar Räntor Instrument Senast 31/12 Reporänta - 0,50 % - 0,50 % STIBOR 3M - 0,47 % - 0,59 % Stadsobl Sv 10 år 0,54 % 0,54 % Valutor Instrument Senast YTD % USD/SEK 9,04-0,41 EUR/SEK 9,57-0,07 GBP/SEK 11,24 + 0,28 DKK/SEK 1,29-0,09 Aktieindex Instrument Senast YTD % OMX 30 1 563 + 3,01 Dow Jones 20 837 + 5,44 DAX 30 11 826 + 2,98 Nikkei 225 19 118 + 0,02 DJ World 344,1 + 5,53 Råvaror Instrument Senast YTD % Olja Brent $ 56,36-1,19 Koppar 3M $ 5 934 + 7,20 Zink 3M $ 2 806 + 8,93 Guld $ 1 256 + 8,32 Noteringar per 2017-02-28 Denna rapport utgör ett informationsmaterial avsett för Sparbanken Syds kunder och andra intressenter. Rapporten gör inte anspråk på att vara fullständig och rapportens innehåll ska inte uppfattas som ett erbjudande om eller investeringsrådgivning att köpa, sälja eller behålla enskilda finansiella instrument. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning och referenser till historisk utveckling utgör inte en tillförlitlig indikator för framtida utveckling. Denna rapport utgör vid tidpunkten för dess upprättande Sparbanken Syds marknadssyn. Denna marknadssyn kan av skäl hänförliga till omvärldsfaktorer förändras. Sparbanken Syd ansvarar inte för direkta eller indirekta förluster eller kostnader relaterat till nyttjandet av denna rapport. Mer information återfinns på www.sparbankensyd.se. Genom inloggning har bankens kunder tillgång till hela bankens fondutbud med tillhörande faktablad.