Skadliga skatteförslag hotar tillväxt och jobb

Arkitektkopia AB, Bromma, 2017 Skadliga skatteförslag hotar tillväxt och jobb Tre röster om hur förslagen till förändrad entreprenörsbeskattning drabbar företag inom miljöteknik och medicinteknik Författare: Erika Karlénius och Malin Sahlén, New Republic Februari 2017

Sammanfattning Den miljötekniska branschen och den medicintekniska branschen är värdeskapande sektorer. Förutom att de bidrar till jobb och tillväxt är branschernas produkter samhällsviktiga; miljöteknikens produkter bidrar till att minska vår klimat- och miljöpåverkan och medicinteknikens produkter förbättrar och utvecklar sjukvården. Båda branscherna drivs av idéutveckling, har ofta starka patent och produktutvecklingen är nära kopplad till forskning. Det tar många gånger lång tid att utveckla produkter, från start av företag till marknadsintroduktion av färdig produkt kan det ta flera år. Företagen verkar dessutom på globala marknader där konkurrensen är hård. Rapporten analyserar hur de föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna påverkar företag inom miljöteknik och medicinteknik, branscher som regeringen vill främja i sin näringspolitik. Tre innovationsdrivna företag som representerar dessa branscher intervjuas om förändringarna av 3:12-reglerna samt om de främjandeinsatser som regeringen har lanserat för ökad export. Företagarna oroas av utredningens förslag och ser att de kan skada deras branscher på flera sätt eftersom de ökade kostnaderna försämrar svenska företags konkurrenskraft och produktivitet. Färre kommer att våga satsa på sina idéer, etablering av företag i Sverige påverkas negativt och internationellt investeringskapital riskerar att försvinna från Sverige. Intervjuerna visar också hur de försämrade grundförutsättningarna som 3:12-förändringarna medför inte kompenseras av andra politiska reformer, exempelvis regeringens exportfrämjande insatser. De exportfrämjande insatserna uppgår till drygt 2,3 miljarder kronor under 2018 2020 samtidigt som förändringarna av 3:12-reglerna medför 14,4 miljarder kronor i skattehöjningar under samma period. Det finns en betydande skillnad i hur främjandereformerna och skattehöjningarna träffar företagen; regeringens exportsatsningar har svårt att nå ut till enskilda entreprenörer. De tre intervjuade företagarna säger sig ha låg eller ingen kunskap om de stödprogram som regeringen initierat. Det ökade skattetrycket som 3:12-utredningen föreslår, får däremot en direkt påverkan på samtliga fåmansbolag som deklarerar utdelning. 1

Innehåll Sammanfattning.... 1 Kapitel 1 Inledning... 3 Kapitel 2 Två reformområden i konflikt...5 2.1 3:12-utredningens förslag...5 2.2 Exportfrämjande satsningar på högproduktiva branscher...6 Kapitel 3 Medicin och miljö två branscher som berörs av förslagen...8 3.1 Medicinteknik...8 3.2 Miljöteknik...9 Kapitel 4 Konsekvensanalys av de föreslagna förändringarna....11 4.1 Effekter på kort sikt...11 4.2 Effekter på lång sikt.... 12 4.3 Förändringarna i 3:12-reglerna kompenseras inte av exportsatsningarna....13 Kapitel 5 Företagsintervjuer........................................................... 14 MINAmedical...14 Tomologic... 15 Camanio care... 16 Kapitel 6 3:12-regelverket i dag... 17 Källor... 18 2

KAPITEL 1 Inledning Som en exportberoende ekonomi är Sverige i hög grad beroende av ett konkurrenskraftigt näringsliv. Många nya jobb skapas i små och medelstora ägarledda företag. Om regeringen ska kunna nå sitt jobbmål om lägst arbetslöshet i Europa behövs ett bättre företagsklimat så att fler företag kan starta och växa. Att starta företag är att ta en risk. Alla affärsidéer bär inte och många företag blir aldrig livskraftiga. Det är ett hälsotecken men kräver också ett företagsklimat som gör att enskilda individer vågar satsa på idéer och investeringar. Utformningen av de skatteregler som styr beskattningen av dem som tar risken att starta nya företag är centrala för företagsklimatet. Från politiskt håll har skärpningar av dessa regler, de s.k. 3:12-reglerna som reglerar beskattning av delägare som är aktiva i fåmansbolag 1, aktualiserats de senaste åren från båda de politiska blocken. Detta efter att uppmärksamhet riktats mot den lindriga beskattning som delägande revisorer, advokater och andra konsulter ansetts ha fått möjlighet till genom 3:12-reglerna. 2 3 Den 1 januari 2014 skärptes reglerna av den förra regeringen, men rubrikerna om inkomstomvandling bland delägarna i de större konsultföretagen fortsatte. 4 5 Därmed gav den sittande regeringen den pågående 3:12-utredningen, som ursprungligen syftade till att se över och lindra beskattningen vid ägarskiften, ett utökat uppdrag i syfte att minska möjligheterna till inkomstomvandling och få in ökade skatteintäkter. 6 I november 2016 presenterades utredningens förslag. I huvuddrag innebär förslagen att skatten höjs med fem procentenheter på de utdelningar som kapitalinkomstbeskattas, att skatteberäkningen blir mer komplicerad och att företagen samtidigt måste öka löneutbetalningarna till ägarna för att ägarna ska kunna använda sig av de för skattebelastningen viktiga reglerna om lönebaserat utrymme, samt att den för framför allt ägare till små företag så viktiga förenklingsregeln begränsas kraftigt. Sammantaget föreslås skatte höjningar för ägare till små företag med nära fem miljarder kronor. 7 1 Det finns två sätt att bedöma om ett aktiebolag räknas som ett fåmansbolag. Det ena utgår från antalet ägare i företaget (huvudregeln) medan den andra är oberoende av antalet delägare (specialregel). Enligt huvudregeln definieras fåmansbolag som aktiebolag där fyra eller färre delägare äger aktier som motsvarar mer än hälften av rösterna i företaget. Enligt specialregeln definieras fåmansbolag även som företag där näringsverksamheten är uppdelad på olika verksamheter som är oberoende av varandra, då en person genom sitt aktieinnehav, avtal eller på liknande sätt har den faktiska bestämmanderätten över en sådan verksamhetsgren och självständigt kan förfoga över dess resultat. Utöver detta finns även en utvidgad definition av specialregeln, läs mer i Skatteverkets deklarationsanvisningar: http://www.skatteverket.se/download/18.361dc8c15312eff6fd1cc5/1461668517097/ skatteregler-for-delagare-i-famansforetag--med-deklarationsanvisningar-skv292-utgava24.pdf 2 https://www.svd.se/guldregn-over-revisorer 3 https://www.svd.se/borg-vi-ska-stoppa-det-har 4 http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/hundratals-bolag-skapas-for-att-sanka-skatten 5 http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/skatteverket-granskar-upplaggen 6 http://www.regeringen.se/49bb43/contentassets/3f12d59d5c3b4601aa28bf866c167b12/oversyn-av-beskattningen-vid-agarskiften-i-famansforetag-dir.-201442 7 I kapitel fem i rapporten görs en genomgång av regelverket och förändringsförslaget. 3

De föreslagna förändringarna har mötts av omfattande kritik från exempelvis ämnesexperter i utredningen, näringslivsorganisationer och en rad företagare. 8 9 10 11 Den politiska målsättningen att komma åt skatteplanering i de större konsultföretagen har resulterat i förslag som drar undan mattan för värdeskapande och växande företag samt som minskar incitamenten att ta de risker som företagande innebär. Två sektorer som drabbas är miljöteknik och medicinteknik branscher som regeringen säger sig vilja främja. I exempelvis regeringsförklaringen år 2015 sa statsminister Stefan Löfven följande: Sveriges nya jobbagenda är en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Sverige ska bli ett mer attraktivt land för investeringar inom modern industriell verksamhet. Statens riskkapital reformeras för att stödja innovativa företag i hela landet. Företag i tidiga och växande utvecklingsskeden prioriteras. Innovationsrådet har hittills identifierat tre samverkansprogram inom Life science, miljö- och klimatteknik samt digitalisering. 12 Miljöteknik och medicinteknik är värdeskapande branscher. Företagen inom dessa sektorer bygger på innovationer och högproduktiv teknikutveckling. Eventuell framgång kräver ofta kommersialisering av forskningsresultat. Eftersom företagens koncept bygger på idéer kan verksamhetsetablering ske på olika håll i världen och Sverige konkurrerar därmed med andra länder om dessa etableringar. Affärsmodellerna har långa ledtider från investering av kapital till möjlighet att ta ut avkastning. 13 14 Förändringar av 3:12-reglerna måste därför betraktas ur detta perspektiv. Felaktigt utformade kan de öka företagens kostnader för verksamhet i Sverige och förlänger därmed tiden från att någon tar risken att starta ett företag, till dess att möjlig avkastning kan tas ut. Detta riskerar att leda till att färre idéer kan omsättas i nya företag. Många företag inom medicinteknik och miljö teknik är högteknologiska och kräver någon form av initiala demonstrationsprojekt för att nå sina första affärer. Detta är ofta kapitalintensivt. På längre sikt riskerar förändringarna av 3:12-reglerna därför att dra internationellt investeringskapital från innovativa branscher i Sverige. 15 I rapporten intervjuas tre företag; ett miljöteknikföretag och två företag verksamma inom medicinteknik. Intervjuerna ger god inblick i hur regeringens höjda skatter på jobb och företagande drabbar enskilda entreprenörer. Rapporten avgränsar reformjämförelsen till att handla om de ökade skattekostnaderna i 3:12 och ställer dessa i relation till de exportfrämjande insatserna som regeringen har presenterat sedan den tillträdde. Jämförelsen startar då förslagen i 3:12-utredningen föreslås träda i kraft, 2018, och sträcker sig till det bortersta redovisade året i regeringens senaste budgetproposition, 2020. 16 Rapporten har författats av Erika Karlénius och Malin Sahlén på konsultföretaget New Republic. 8 Se särskilda yttranden gällande SOU 2016:75 av Sven-Olof Lodin, Urban Rydin och Karin Pilsäter. https://data. riksdagen.se/fil/7db1f113-6ba3-4d00-a4d5-3389ebee2a73 9 http://www.di.se/nyheter/omfattande-kritik-mot-nya-regler-for-famansbolag/ 10 http://www.dagensjuridik.se/2016/11/experterna-sagar-utredningen-om-312-reglerna-skadar-svensktforetagande 11 https://www.lrf.se/mitt-lrf/nyheter/riks/2016/12/detta-ar-lrfs-hallning-i-skattereglerna-for-famansforetag/ 12 http://www.regeringen.se/tal/2015/09/regeringsforklaringen-den-15-september-2015/ 13 Magnus Norberg Ohlsson, VD, Tomologic. 14 Mikael Cederhag, VD, MINAmedicals. 15 Ökad tillväxt inom miljöteknik, Energimyndigheten 2011. 16 Reformtabellerna i statens budgetpropositioner redovisar fyra år. 4

KAPITEL 2 Två reformområden i konflikt 2.1 3:12-utredningens förslag I mars år 2014 tillsattes en utredning som bland annat syftade till att se över regelverket för ägarskiften. 17 I januari 2015 fick utredningen ett tilläggsdirektiv där regeringen stöpte om uppdraget till en större översyn av 3:12-regelverket för att minska möjligheterna till inkomstomvandling och en utgångspunkt för uppdraget var att förslagen ska medföra ökade skatteintäkter. 18 I november 2016 presenterades utredningens förslag och skickades samtidigt ut på remiss. 19 Omfattande kritik har riktats mot de föreslagna förändringarna 20 21 ifrån exempelvis akademi, näringslivsorganisationer och en lång rad företagare. De för entreprenörerna kostnadsdrivande delarna av utredningen kan sammanfattas i tre punkter: Skatten på utdelningar och kapitalvinster höjs från 20 till 25 procent Utredningen föreslår att skattesatsen för de utdelningar och kapitalvinster som i dag beskattas till 20 procent ska beskattas till 25 procent från och med 1 januari 2018. Detta innebär en omedelbar och avsevärd skärpning som berör alla delägare med kvalificerade andelar. 22 För ägaren till ett fåmansbolag leder förändringen till att en kapitalutdelning på 100 000 kronor får höjd beskattning med 5 000 kronor, från 20 000 kronor till 25 000 kronor. Ändringar av beskattning på det lönebaserade utrymmet med tre nya nivåer Företagens löneunderlag föreslås fortsatt få användas vid beräkningen av kapitalinkomstbeskattad utdelning men den nuvarande nivån på 50 procent ersätts av tre nivåer; 10, 25 och 50 procent samtidigt som delägarna i många fall måste ta ut högre lön än i dag för att få utnyttja reglerna. Minskningen av det lönebaserade utrymmet kan som mest uppgå till ca en miljon kr, och ökningen i lönekravets tak kan som mest motsvara ett ökat månadslöneuttag från cirka 47 000 kr till cirka 74 000 kr. 23 17 http://www.regeringen.se/49bb43/contentassets/3f12d59d5c3b4601aa28bf866c167b12/oversyn-av-beskattningen-vid-agarskiften-i-famansforetag-dir.-201442 18 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/01/utokat-uppdrag-for-utredningen-om-oversyn-av-beskattningen-vid-agarskiften-i-famansforetag/ 19 http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2016/11/sou-201675/ 20 http://www.di.se/nyheter/omfattande-kritik-mot-nya-regler-for-famansbolag/ 21 http://www.dagensjuridik.se/2016/11/experterna-sagar-utredningen-om-312-reglerna-skadar-svenskt foretagande 22 En aktie anses kvalificerad om delägaren eller närstående till delägaren varit verksam i företaget i betydande omfattning. 23 https://www.svensktnaringsliv.se/bilder_och_dokument/sy_sou2016-75pdf_660394.html/binary/sy_ SOU2016-75.pdf 5

Sänkt schablonbelopp i förenklingsregeln Förenklingsregeln har beskrivits ovan och är en enklare variant av beräkningen på gränsbeloppet. Det beräknas till 2,75 inkomstbasbelopp, fördelat på samtliga aktier i företaget. År 2016 motsvarade det totalt 163 075 kronor. Nivån föreslås i utredningen sänkas till 1,75 inkomstbasbelopp vilket år 2016 motsvarade 103 775 kronor och medför därmed en sänkning av beloppet med nästan 40 procent. För en ägare av ett vanligt fåmansbolag innebär detta att utrymmet för utdelning till den lägre skattesatsen om 20 procent (eller 25 procent som nu föreslås), krymper. från 163 000 kr år 2017 till drygt 103 000 kr från 24 25 år 2018. Eventuell utdelning över gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst. Ett exempel på hur förslaget kan slå: En företagare som idag tar ut 500 000 i lön per år, har tidigare kunnat ta ut 250 000 kr i kapitalbeskattad utdelning (huvudregeln). Med regeringens nya förslag skulle företagaren vid samma lönenivå istället bara kunna ta ut cirka 100 000 kr (förenklings regeln) i kapitalbeskattad utdelning och denna utdelning skulle med förslaget därtill beskattas med en höjd skatt om 25 procent. 26 Utredningens sammantagna förslag beräknas medföra ökade kostnader för företagen om 4,8 miljarder kronor årligen, beskrivna nedan i Tabell 1. 27 Tabell 1. 3:12-utredningens förslag. Anslag, mnkr 2018 2019 2020 Höjning av skatteuttaget från 20 till 25 procent 3 000 3 000 3 000 Ändrad beskattning av lönebaserat utrymme 1 700 1 700 1 700 Ändring av förenklingsregeln 300 300 300 Summa 4 800 4 800 4 800 2.2 Exportfrämjande satsningar på högproduktiva branscher Sedan valet 2014 har regeringen presenterat tre större exportfrämjande projekt. I september 2015 la regeringen fram en exportstrategi som ska bidra till att nå målet om Europas lägsta arbetslöshet år 2020. Strategin innehåller satsningar om 800 miljoner kr fram till 2019 inom 22 prioriterade områden där både miljöteknik och medicinteknik ingår. 28 Regeringen har också lanserat en satsning på fem nya strategiska samverkansprogram. Syftet är att stärka Sveriges globala innovations- och konkurrenskraft. Såväl miljöteknik som medicinteknik ingår i de områden som lyfts fram. Därutöver har näringsminister Mikael Damberg presenterat initiativet Testbädd Sverige 29 med stimulansmedel som riktar sig bland annat till miljöteknik och medicinteknik. 30 Sammantaget satsas 650 miljoner kronor år 2018, vilket år 2019 utökas till 835 miljoner kronor och år 2020 uppgår till 845 miljoner kronor. 31 24 http://redovisningshuset.se/mitt-foretag/nyheter/312-utredningen-hojer-skatt-pa-utdelning-ochvinst/#sthash.4bq8osvn.dpuf 25 Upp till de s.k. takbeloppen. 26 http://www.foretagarna.se/opinion/nyhetsarkiv/2016/november/sa-fungerar-312/ 27 SOU 2016:75 Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansbolag, s 26. 28 http://www.regeringen.se/contentassets/e2b2f540107143e99907cbe604a87ce2/sveriges-exportstrategi.pdf 29 I regeringens kommunikation uttrycks detta ibland Kraftsamling för innovation, begreppen är synonymer och i satsningarna sammanräknas ofta samverkansprogrammen i totalerna. 30 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/09/845-miljoner-kronor-till-en-kraftsamling-for-innovation/ 31 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/regeringen-lanserar-fem-offensiva-samverkansprogram/ 6

Tabell 2. Regeringens exportsatsningar 32. Anslag, mnkr 2018 2019 2020 Kraftsamling för innovation 270 325 345 Samverkansprogram 250 355 500 Exportstrategin 130 130 0 Summa 650 835 845 I Diagram 1 nedan jämförs de exportfrämjande reformerna med skattehöjningarna. För perioden 2018 2020 gör regeringen exportfrämjande insatser om drygt 2,3 miljarder kronor (se Tabell 2). Samtidigt innebär de föreslagna förändringarna av 3:12-reglerna hela 14,4 miljarder kronor i skattehöjningar för samma period. Annorlunda uttryckt kan sägas att för varje krona som regeringen ger till exportfrämjande, tar den med 3:12-förändringarna tillbaka närmare fem kronor från entreprenörerna i höjda skatter. 20 Diagram 1. Jämförelse, år 2017-2020. Miljarder 15 10 5 0-5 -10 Exportsatsningar -15-20 Skattehöjningar 32 http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/regeringen-lanserar-fem-offensiva-samverkansprogram/ 7

KAPITEL 3 Medicin och miljö två branscher som berörs av förslagen Både miljöteknikbranschen och medicinteknikbranschen är långsiktigt värdeskapande sektorer i svensk ekonomi. Forskning visar att den så kallade multiplikatoreffekten 33 av ett jobb i högteknologiska sektorer är hög; ett arbetstillfälle i ett sådant företag leder till tre nya jobb inom tjänstesektorn. 34 Växande företag inom miljöteknik och medicinteknik ger därmed goda möjligheter för ekonomisk tillväxt och fler nya arbetstillfällen i Sverige. Branscherna utpekas också av regeringen som strategiskt viktiga i de exportfrämjande insatserna. Det finns flera likartade egenskaper i de miljötekniska och medicintekniska branscherna som gör dem särskilt sårbara för de kostnadsdrivande förslagen för 3:12-regelverket: Produktutvecklingen är nära sammankopplad till forskning och innovation. Forskning visar att det inom medicinteknik tar i genomsnitt 17 år från innovation till att en produkt eller idé används på marknaden. 35 Teknikutvecklingen går snabbt på miljö- och medicinteknikområdena och därför bär dessa företag särskilt stora risker. Kapitaltillgången för små och växande företag är central för deras förmåga att växa och tidshorisonten för investeringar i miljöteknik och medicinteknik är ofta längre än i andra branscher. 36 Företagen verkar på globala marknader där konkurrensen är hård. De personer som startar eller skulle kunna starta de här företagen har i regel hög utbildning och en god arbetsmarknad. Att starta företag är sannolikt inte deras enda alternativ. 3.1 Medicinteknik Medicinteknikföretagens produkter spelar en central roll för att tillgodose hälsorelaterade behov och bidrar till livskvalitet och välstånd. Medicinteknik är ett brett område och inkluderar en mängd olika produkter och lösningar som används i vården och omsorgen. År 2015 fanns 620 medicinteknikföretag med mer än fem anställda och en omsättning på minst en miljon kronor, i Sverige. Därutöver finns ett stort antal företag med 1 4 anställda 33 Genom att personer anställs får de större möjligheter att konsumera och efterfråga tjänster, vilket leder till att ytterligare nya arbetstillfällen skapas. Denna effekt kallas multiplikatoreffekten; en ökning av antalet arbetstillfällen med ett kan leda till att fler ytterligare anställningsmöjligheter uppstår. 34 Moretti E, Thulin P Local Multipliers and Human Capital in the US and Sweden, IFN Working Paper nr 914 35 Balas E, Boren S Managing Clinical Knowledge for Health Care Improvement, McCray AT, Yearbook of Medical Informatics. Stuttgart, 2000. 36 Ökad tillväxt inom miljöteknik, Energimyndigheten 2011. 8

och totalt sysselsätter branschen 22 900 personer i Sverige. 37 Det är en innovativ bransch: år 2013 lämnades mer än 10 000 patentansökningar in till Europeiska patentverket inom medicinteknik. Det motsvarade sju procent av det totala antalet ansökningar, vilket är mer än något annat teknikområde. 38 Enligt branschorganisationen Swedish Medtech bedrev 180 av de medicintekniska företagen i Sverige FoU-verksamhet år 2014. 39 Diagram 2 nedan visar medicinteknikföretagens storlek (uttryckt i antal anställda) i Sverige. Över 80 procent av branschen består av små eller medelstora företag med färre än 50 anställda (år 2013). 40 Diagram 2. Medicinteknikföretagens storlek uttryckt i antal anställda år 2013, andel av totalen. 13% 37% 3% 47% <10 11-50 51-250 250< 3.2 Miljöteknik Marknaden för miljöteknik växer kraftigt i takt med att klimat- och energifrågor blivit allt mer centrala. Sverige är i dag ett av världens främsta länder när det gäller utveckling, implementering och export av miljöteknik. I Statistiska centralbyråns Miljöföretagsdatabas fanns år 2015 nära 16 000 arbetsställen 41 registrerade i branschen. Sammantaget hade dessa arbets ställen en omsättning på cirka 225 miljarder kronor och deras export uppgick till ett värde av nästan 40 miljarder kronor. 42 Vinnova skriver i en rapport från 2013 följande om branschen: Miljötekniska lösningar syftar till effektivare eller minskad resursanvändning av både råvaror och energi, minskade förorenande utsläpp och rening av förorenad livsmiljö. Förväntningarna är stora att miljötekniska lösningar ska fortsätta att bidra till sådana förbättringar och bli vedertagen teknik samtidigt som utvecklingen leder till arbetstillfällen och tillväxt i innovativa företag. 43 37 Ibid. 38 European Patents Office 2014. 39 Medtechbranschen i siffror, oktober 2015 (Branschorganisationen för medicinteknik). 40 Hollmark 2015. 41 Ett företag kan ha flera arbetsställen och därför finns något lägre antal enskilda företag registrerade. 42 http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/miljosektorn-per-miljoomrade/ 43 http://www.vinnova.se/upload/epistorepdf/va_13_06.pdf 9

Enligt samma rapport bedriver 17 procent av företagen explorativ forsknings- och utvecklingsverksamhet. Det är den mest avancerade formen av forskning och utveckling och innebär för små företag ofta att hela företaget bygger på den forskande verksamheten. Många företag har bildats just tack vare en innovation. Omkring 20 procent av de miljötekniska före tagens anställda arbetar med den typen av forskning. I rapporten konstateras också att små företag (upp till 19 anställda) med explorativ FoU-verksamhet mer sällan är lönsamma, i jämförelse med företag som inte bedriver forskning. Många miljöteknikföretag kräver därutöver någon form av demonstrationsprojekt för att nå sina första affärer. Denna verksamhet kräver därför ofta stora kapitalinvesteringar. 44 44 Ökad tillväxt inom miljöteknik, Energimyndigheten 2011. 10

KAPITEL 4 Konsekvensanalys av de föreslagna förändringarna Det mest kraftfulla instrumentet i den finanspolitiska verktygslådan är skatterna. Därför måste de reformeras med noggrann eftertanke. Små företag kan ha särskilt svårt att anpassa sig till ett ökat skattetryck eller förändrade regelverk. De intervjuade entreprenörernas framtidsutsikter påverkas negativt av de ökade kostnaderna som de föreslagna förändringarna av 3:12-regelverken innebär. 45 De företag som kortsiktigt drabbas hårdast är de som redan har etablerat sig och som går med vinst. För dem får förändringarna i första hand effekter på viljan att anställa. De intervjuade företagen överväger också etablering av hela eller delar av verksamheten utomlands. På lång sikt tror företagarna att 3:12-förslagen kan skada deras branscher på flera sätt: de ökade kostnaderna slår mot entreprenörernas konkurrenskraft, färre kommer att våga satsa på sina idéer och investeringskapital kommer att dras från Sverige. De tre intervjuade entreprenörerna inom medicinteknik och miljöteknik pekar på samma effekter av regeringens politik; de ökade skatterna ändrar grundförutsättningarna för att driva företag medan de exportfrämjande insatserna både är väsentligt mindre och har svårighet att nå ut till företagen. Under perioden 2018 2020 gör regeringen exportfrämjande åtgärder för drygt 2,3 miljarder kronor samtidigt som 3:12-förändringarna medför 14,4 miljarder kronor i skattehöjningar under samma tidsperiod. 4.1 Effekter på kort sikt Sänkt gränsbelopp i förenklingsregeln drabbar särskilt små företag Huvudregeln i 3:12 är komplicerad. Därför har förenklingsregeln stort värde för små och nystartade företag. Att gränsbeloppet i förenklingsregeln nästan halveras leder till en ökad beskattning vilket slår hårt mot nya och växande små företag. Minskar möjligheterna att nyanställa Företagens ökade skattekostnader försämrar utrymmet att anställa ytterligare personal. För medicinteknikföretaget MINAmedical kommer de förändrade 3:12-reglerna medföra att deras möjligheter att anställa ny personal minskar, vilket i sin tur påverkar företagets konkurrenskraft negativt. 45 För intervjuer samt en beskrivning av regelverket i dag, se längre bak i rapporten. 11

Försämrad produktivitet och riskpremie De intervjuade företagen säger att en ökad beskattning sänker deras produktivitet, något som blir särskilt kännbart för de svenska företag som konkurrerar på globala marknader. De ger även uttryck för att den ökade beskattningen på utdelningar försämrar risk premierna för deras företagande och innebär att det tar längre tid att få eventuell avkastning på investerat kapital. Ändringar i komplexa regelverk kostar I intervjuerna framkommer att 3:12-reglerna redan i dag upplevs komplicerade. För enskilda entreprenörer som inte tar hjälp av skattekonsulter är det därför svårt att sätta sig in i vilka konsekvenser ytterligare förändringar får. Trappan i inkomstbeloppen gör dessutom systemet än mer komplicerat. Föreslagna förändringar av ett redan komplext regelverk ökar företagens administrativa börda. Ägare till framgångsrika företag drabbas Förslaget till förändringar av 3:12-reglerna ökar beskattningen av vinster i fåmansbolag. I och med att regeringen ökar beskattningen på utdelningar är det främst de företag som går bra samt de som eventuellt i framtiden kan tänkas göra utdelningar, som drabbas. 4.2 Effekter på lång sikt Företagens framtida investerings- och etableringsbeslut påverkas På lång sikt överväger de tre intervjuade företagarna etablering utomlands i någon form; antingen genom att dra ned på sin aktivitet i Sverige eller via en flytt av hela företaget. Skälen uppges vara att den relativa kostnaden för att driva företag (som går med vinst) i Sverige jämfört med andra länder blir för hög. Högre trösklar för företagande i branscherna Förslagen i utredningen riskerar att leda till att potentiella entreprenörer ser färre fördelar med att driva eget bolag, eftersom den risk de tar inte kompenseras av en potentiell vinst. De som startar denna typ av företag är ofta välutbildade med en god arbetsmarknad, varför det kan krävas incitament för att de alls ska ta steget att starta företag. Svenska varor och produkter tappar konkurrenskraft När kostnaderna för företag i Sverige ökar innebär det att våra exportvaror tappar konkurrenskraft på globala marknader. Det är i sig negativt för vår tillväxt. Svenska företag får sämre möjligheter att attrahera internationella investerare Förslagen leder till att internationella investerare möter en ökad kostnadsbild i Sverige jämfört med i andra länder. I branscher som miljöteknik och medicinteknik där den globala konkurrensen om investeringskapitalet är hård, leder det till att Sverige tappar i attraktionskraft för internationella investerare. 12

Oförutsägbarhet i skattereglerna urvattnar förtroendet Att under kort tid föreslå flertalet olika förändringar av företagens villkor är en risk i sig. Den ökande oförutsägbarheten och bristen på politisk samsyn i frågan om företagens villkor lyfts upp av alla de intervjuade företagarna som ett orosmoment. 4.3 Förändringarna i 3:12-reglerna kompenseras inte av exportsatsningarna En krona till exportfrämjande åtgärder, men närmare fem kronor i höjd skatt För perioden 2018-2020 har regeringen presenterat exportfrämjande åtgärder för drygt 2,3 miljarder kronor samtidigt som de med 3:12-förändringarna har föreslagit 14,4 miljarder kronor i skattehöjningar för samma period. Annorlunda uttryckt kan sägas att för varje krona som regeringen ger till exportfrämjande åtgärder, tar den med 3:12-förändringarna tillbaka 4 kronor och 90 öre från entreprenörerna i höjda skatter. Låg kännedom om tillgängliga medel och krångliga ansökningar Intervjuerna illustrerar två problem med regeringens exportsatsningar; dels har de svårighet att nå ut till målgruppen, dels uppfattas ansökningsförfarandet kräva så mycket administration att småföretagare inte anser sig ha resurser att ens skriva ansökningarna. Exportsatsningarna tillfaller få, skattetrycket träffar alla Intervjuerna exemplifierar skillnaden i träffyta för exportreformerna och skattehöjningen. Regeringens exportsatsningar är i huvudsak utformade som stödprogram till myndigheter eller andra nationella aktörer och de intervjuade företagen har ingen eller låg kännedom om de tillgängliga medlen. Det ökade skattetrycket som 3:12-utredningens förslag innebär får däremot en direkt påverkan på alla de 400 000 fåmansbolag som idag berörs av regelverket. 13

KAPITEL 5 Företagsintervjuer MINAmedical MINAmedical är ett litet medicinteknikföretag som har introducerat en ny metod för fetmabehandling. Bolaget startades 2011 men i praktiken kom verksamheten igång 2012. Idag har företaget sex anställda och omsättningen är sex miljoner kronor. Intervju med Mikael Cederhag, vd. Hur använder ditt företag 3:12-regelverket idag? Först vill jag säga att regelverket är otroligt svårt och komplicerat att förstå sig på. Jag har försökt kontakta Skatteverket för att få hjälp att ens begripa hur jag ska fylla i blanketterna men beskedet från dem är att de bara granskar i efterhand om vi gjort rätt. Jag nyttjar hela gränsbeloppet i dagens regelverk och gör utdelningar. Det är och har varit viktigt för att vi skulle kunna få igång verksamheten och få ekonomi i bolaget. Men det enskilt viktigaste för oss som litet företag är att det finns stabilitet och långsiktighet i regelverken. Att man på nytt rycker och drar i 3:12-regelverket är förfärligt, det gynnar bara skattekonsulterna som får fler kunder. Hur bedömer du att förändringarna kommer att påverka ditt företags möjligheter vad gäller att anställa, utveckla nya produkter och era möjligheter att fortsätta verka från Sverige? Vi får minskade möjligheter att anställa och kommer istället att behöva se om vårt hus. Om vi inte kan anställa mer folk kommer vår position på marknaden att försämras. Vi konkurrerar i dagsläget mot landsting, som har en helt annan typ av finansiering och enorma resurser. Vi har inga planer på att flytta från Sverige idag men om skattesatserna skulle rasa i höjden samtidigt som bolagsskatten i USA sänks som Trump sagt att han vill göra så är det möjligt för oss att flytta delar av företaget till USA. Har ditt företag tagit del av någon av de exportfrämjande reformer som regeringen presenterat? Jag har funderat på att göra en ansökan till Vinnova i något projekt men när man börjar att läsa på och försöka sätta sig in i allting så inser man snabbt att det helt enkelt inte är värt det. Administrativt är det alldeles för mycket som krävs av en och det kostar för mycket i relation till vad man eventuellt får ut i slutänden. Den sortens satsningar är inte gjorda för företag, framför allt inte små företag! 14

Tomologic Tomologic har utvecklat en avancerad algoritm som kan användas i tillskärningsindustrin och som minskar spillet i produktionen. Bolaget startades år 2009 men i praktiken startade verksamheten 2012. I dag har Tomologic 15 20 anställda. Intervju med Magnus Norberg Ohlsson, vd. Hur använder ditt företag 3:12-regelverket idag? Vi har bara löneutbetalningar och delar inte ut några vinster i bolaget. För oss just nu är vi inte beroende av 3:12-reglernas utformning i och med att det inte görs några vinster. Hur bedömer du att förändringarna av 3:12-reglerna kommer påverka ditt företags möjlig heter vad gäller att anställa, utveckla nya produkter, er konkurrenskraft och era möjligheter att fortsätta verka från Sverige? Förslaget är kontraproduktivt. Det skruvar säkert åt konsultbranschen och det kan jag förstå att man vill göra men övriga branscher ger man inga incitament att vara kvar i Sverige. Det påverkar företag som gör utdelningar och jag tror att många av dem kommer att flytta sin verksamhet bort från Sverige. På kort sikt påverkar det inte just oss för vi tar inte ut några utdelningar men på lång sikt påverkar det naturligtvis våra framtida val. Vi har en baktung företagsmodell där intäkterna kommer senare. Sådana företag som har lönsamhet på lång sikt påverkas negativt av förslaget. Vi behöver duktiga programmerare, marknadsförare och säljare och då konkurrerar vi om arbetskraften på en global arbetsmarknad med utbud och efterfrågan. I ett sånt läge är det klart att personaloptioner skulle ha varit ett alternativ, men inte med den modell som nu föreslagits. Hur bedömer du att förändringarna kommer att påverka din bransch vad gäller start av nya företag, investeringar i nya företag och möjligheten att utveckla ny teknik? I vår bransch handlar det om att på en global marknad attrahera personer för att bygga företag. Om jag skulle göra om allt från början skulle jag kanske inte valt att starta i Sverige. Idag har vi personal men det är svårt att få hit folk med rätt kompetens. Det är redan idag svårt att attrahera kapital och med dessa regler blir det inte lättare. Eftersom det är just utdelningarna som kapas så är det ju också de framgångsrika företagen som straffas hårdast av förändringarna har du förluster i bolaget så drabbas du ju inte av skatterna. Sverige är ett bra och kul land på många sätt men inte så kul att det är värt att betala hundratals miljoner extra i skatt. Sverige tappar både kompetent arbetskraft, möjligheter till finansiering och på sikt så klart också skatteintäkter. Jag ser det också som en risk att skatte reglerna ändras hela tiden i Sverige, det är också en faktor vi har med i vår beräkning. Det känns väldigt omodernt och är inte anpassat för entreprenörskap. 15

Camanio care Camanio care grundades 2004 och har sedan dess slagits ihop med ett ytterligare bolag. Företaget säljer hjälpmedel och robotik för personal och patienter inom vård- och äldre omsorg. Idag har företaget åtta anställda och har distributörer i åtta länder. De största kunderna är kommuner och landsting i Sverige men en stor del av produktionen går på export. Camanio care omsätter cirka sex miljoner kronor och exporten står för cirka 60 procent. Intervju med Catharina Brinkenstierna, vd. Hur använder ditt företag 3:12-regelverket idag? Vi befinner oss i ett läge där vi går med förlust och därmed är inte 3:12-reglerna viktiga för oss i det här skedet. Jag har själv erfarenhet av att jobba som egen konsult i annan verksamhet och då använt mig av utdelningen inom 3:12 och då var möjligheten att ta ut utdelning viktig. Det gjorde väldigt stor skillnad. Hur tror du att de ekonomiska konsekvenserna av förslaget skulle bli för ditt företag? (resonera om kort och lång sikt) Just nu är inte mitt företag direkt påverkat men alla förslag som lägger extra administration på företagen är kostnadsdrivande på sikt. Det som ytterligare administration gör med företagen är att det ökar våra kostnader utan att öka värdet på företagen. Vi har idag styrelsearvoden som baseras på inkomstbasbeloppen. Tiden som företagare är begränsad och det är jättejobbigt att sätta sig in i skattetekniska justeringar. Den tiden skulle jag hellre lägga på verksamheten i företaget. Det logiska vore att göra det så enkelt som möjligt att göra rätt, nu känns det nästan som att man vill att vi företagare ska göra fel. Dessa regler är oerhört svåra att förstå sig på. Alternativet man som företag har är att antingen själv lägga massor av tid på att sätta sig in i reglerna eller att köpa in tjänster, men oavsett vilket av dessa alternativ man väljer så blir det ju i slutändan en kostnad. Det skulle bespara alla parter en massa jobb om man istället gjorde det enklare för företag. Hur bedömer du att förändringarna kommer påverka ditt företags möjligheter vad gäller att anställa, utveckla nya produkter, er konkurrenskraft och era möjligheter att fortsätta verka från Sverige? Det har varit mycket prat om att det ska bli lättare att starta och driva företag men det här går i precis motsatt riktning! Vill man skapa fler arbetstillfällen inom små företag vore det bäst att minska administrationen och kostnaderna. Som företagare är det alltid en risk att anställa personal, dessa förslag ökar på den risken och komplicerar ytterligare för oss. Vårt företag har dotterbolag i USA och Kina. Det finns inget som säger att vi måste ha huvudkontor i just Sverige. Vi satsar redan idag mycket på export och skulle på sikt kunna välja att ha vårt säte i ett annat land utan några svårigheter. Hur bedömer du att förändringarna kommer att påverka din bransch vad gäller start av nya företag, investeringar i nya företag och möjligheten att utveckla ny teknik? Generellt sett mycket negativt. Vi är ett litet bolag med åtta anställda, men i vår bransch är vi stora och det är väldigt många som driver bolag som är ännu mindre. De har det tufft redan idag att som ett litet företag kunna svara upp emot den administrationen som krävs. Många små företag mäktar inte med att på egen hand arbeta upp säljkanaler. Det här är förslag som går emot innovationsfrämjande. Man måste också se att Sverige inte är en isolerad ö utan vi konkurrerar med andra. Bara i Norden satsas det på underlättande åtgärder i vår bransch. Har de bättre möjligheter där så kommer de växa snabbare än svenska bolag. 16

KAPITEL 6 3:12-regelverket i dag De så kallade 3:12-reglerna tillkom i samband med skattereformen år 1990 i syfte att justera hur aktiva fåmansföretagsägare beskattas för tjänsteinkomster och kapitalinkomster. Idag omfattas omkring 400 000 delägare i över 250 000 fåmansbolag av regelverket. Ungefär 750 000 personer har sin huvudsakliga sysselsättning i dessa företag. Därutöver tillkommer verksamheter och anställda i dotterföretag. De flesta företagen är små och det genomsnittliga 3:12-företaget har tre anställda (inklusive ägaren). Hela 95 procent av de registrerade fåmansbolagen har färre än 11 anställda. 46 Tjänsteinkomster har högre skatt och kan idag beskattas med upp till 57 procent medan beskattningen på kapitalinkomster är som lägst 20 procent. Ett så kallat gränsbelopp avgör hur stor del av en utdelningsinkomst eller kapitalvinst som beskattas som kapitalinkomst. Gränsbeloppet kan beräknas på två olika sätt; antingen med en förenklingsregel där gränsbeloppet motsvarar 2,75 inkomstbasbelopp (år 2016 163 000 kr), vilket ska fördelas på antalet aktier i företaget, eller enligt huvudregeln. Enligt huvudregeln beräknas gränsbeloppet utifrån ett kapital- och ett lönebaserat utrymme. Det kapitalbaserade utrymmet är drygt 10 procent av delägarens omkostnads belopp för andelsinnehavet (den kostnad delägaren haft för att köpa aktierna, med tillägg för s.k. ovill korade kapitaltillskott). Det tillkommande lönebaserade utrymmet är 50 procent av delägarens ägarandel av bolagets lönesumma. En delägare som äger 25 procent av ett bolag som gör löneutbetalningar med 1 000 000 kr har alltså ett lönebaserat utrymme om 125 000 kr. För att få tillgodoräkna sig detta lönebaserade utrymme krävs dock att ägarens egen årslön är 341 400 kr (6 inkomstbasbelopp) plus fem procent av företagets lönesumma, men med ett tak vid 9,6 inkomstbasbelopp. Därutöver måste ägarandelen överstiga fyra procent 47. När schablon beloppet räknats fram läggs (precis som med förenklings regeln) eventuellt sparat utdelnings utrymme till uträkningen och på så sätt räknas gräns beloppet inom huvudregeln fram. 48 Till årets gränsbelopp beräknat enligt förenklingsregeln eller huvudregeln läggs eventuellt sparat utdelningsutrymme/gränsbelopp. Det sparade utrymmet får räknas upp med en räntefaktor. Vid 2016 års deklaration var denna ränta 3,90 procent (statslåneräntan + 3 procent). 49 Kapitalvinster och utdelningar som inte ryms i gränsbeloppet tjänstebeskattas, men med viss takbegränsning. Dessa tak inträder först vid inkomstnivåer på närmare 5,5 miljoner kr. Inkomster över dessa tak beskattas till skattesatsen 30 procent. 46 Svenskt Näringsliv, Vad händer med entreprenörsskatten? 2016, s. 3. 47 Skatteverket, Skatteregler för delägare i fåmansbolag med deklarationsanvisningar, 2015. 48 Svenskt Näringsliv, Vad händer med entreprenörsskatten? 2016, s. 4. 49 Skatteverket, Skatteregler för delägare i fåmansbolag med deklarationsanvisningar, 2015. 17

Källor Skriftliga Balas E, Boren S Managing Clinical Knowledge for Health Care Improvement, van Bemmel JH, McCray AT, Yearbook of Medical Informatics. Stuttgart, 2000. Energimyndigheten, Ökad tillväxt inom miljöteknik, 2011. Hollmark, M. Utmaningar och möjligheter för Sveriges medicintekniska bransch. Swedish Medtech, m fl, 2015. Lodin mfl. Inkomstskatt del II, Kap 11 Studentlitteratur, Stockholm, 2007. Moretti E, Thulin P Local Multipliers and Human Capital in the US and Sweden, IFN Working Paper nr 914. SOU 2016:75 Översyn av skattereglerna för delägare i fåmansbolag, s 26, tillgänglig på http://www.regeringen.se/4aab8c/contentassets/1e05c090cac84fbebdd938f0c533971a/ oversyn-av-skattereglerna-for-delagare-i-famansforetag-sou-201675 Svenskt Näringsliv Vad händer med entreprenörsskatten? 2016, tillgänglig på https:// www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/rapporter_och_opinionsmaterial/rapporter/ vad-hander-med entreprenorsskatten_651967.html/binary/vad%20h%c3%a4nder%20 med%20entrepren%c3%b6rsskatten-.pdf Swedish Medtech, Medtech-branschen i siffror 2015 tillgänglig på http://www.swedishmedtech.se/sidor/statistik.aspx Webbaserade LRF Detta är LRFs hållning i skattereglerna för fåmansföretag https://www.lrf.se/mitt-lrf/ nyheter/riks/2016/12/detta-ar-lrfs-hallning-i-skattereglerna-for-famansforetag/ Regeringen.se, Översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansföretag http://www. regeringen.se/49bb43/contentassets/3f12d59d5c3b4601aa28bf866c167b12/oversyn-avbeskattningen-vid-agarskiften-i-famansforetag-dir.-201442 Regeringen.se Utökat uppdrag för utredningen om översyn av beskattningen vid ägarskiften i fåmansbolag http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2015/01/utokat-uppdrag-for-utredningen-om-oversyn-av-beskattningen-vid-agarskiften-i-famansforetag/ Regeringen.se, Regeringens samverkansprogram http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/regeringen-lanserar-fem-offensiva-samverkansprogram/ 18

Regeringen.se, 845 miljoner kronor till en kraftsamling för innovation http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/regeringen-lanserar-fem-offensiva-samverkansprogram/ Regeringen.se, Regeringsförklaringen den 15 september 2015 http://www.regeringen.se/ tal/2015/09/regeringsforklaringen-den-15-september-2015/ SCB, Miljösektorn 2015 http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/miljosektorn-per-miljoomrade/ Skatteverket, Skatteregler för delägare i fåmansföretag med deklarationsanvisningar https://www.skatteverket.se/download/18.361dc8c15312eff6fd1cc5/1461668517097/skatteregler-for-delagare-i-famansforetag--med-deklarationsanvisningar-skv292-utgava24.pdf Svenskt Näringsliv, Särskilt yttrande SOU 2016:75 https://www.svensktnaringsliv.se/ Bilder_och_dokument/sy_sou2016-75pdf_660394.html/BINARY/SY_SOU2016-75.pdf SVT Hundratals bolag skapas för att sänka skatten http://www.svt.se/nyheter/ekonomi/ hundratals-bolag-skapas-for-att-sanka-skatten SVT Finansministern om skattetrixandet: Djupt upprörande http://www.svt.se/nyheter/ ekonomi/finansministern-om-skattetrixandet-djupt-upprorande Vinnova Företag inom miljösektorn 2007-2011 http://www.vinnova.se/upload/ EPiStorePDF/va_13_06.pdf 19