Västlänken Projektaktuellt juni 2016 Vi följer upp Västlänkens miljöpåverkan Korsvägen är en av Göteborgs största knutpunkter för kollektivtrafik och här bygger vi en av Västlänkens underjordiska stationer. FOTO: KASPER DUDZIK Bullernivåer, sprickor i hus, grundvattennivån och träd är frågor som både engagerar och oroar. Detta, och mycket annat, följer vi upp och mäter under hela Västlänkens byggtid. Det är inte möjligt att bygga ett så stort järnvägsprojekt som Västlänken är, utan att det märks. Vi har gjort en miljökonsekvensbeskrivning, men vi har också lagar och mark- och miljödomstolen som ställer krav på vårt bygge. För att följa kraven tar vi fram kontrollprogram i samarbete med Länsstyrelsen och Göteborgs stad, som är tillsynsmyndigheter. Kontrollprogrammen talar om hur vi ska följa upp och styra vårt bygge, så att påverkan på miljön, även den fysiska, ska bli så liten som möjligt. Det innebär bland annat att våra entreprenörer anpassar arbetsmetoder och maskiner som de använder, säger Mira Andersson Ovuka, miljöansvarig på Västlänken. Kontrollprogrammen omfattar många olika områden, bland annat grundvatten, omgivningsstörningar, ytvatten, flora och fauna, luftkvalitet och kulturmiljö. Vi börjar dokumentera hur det ser ut idag Vi har redan nu börjat med kontroller runt Västlänkens sträckning. Det gör vi för att samla in kunskap och få en bild av hur det ser ut idag, till exempel har vi nu slutfört en nollbesiktning av cirka 1 600 fastigheter. Den kunskapen gör det lättare för oss att göra jämförelser, både under och efter bygget. Genom att Västlänken i korthet Vad: En cirka 8 km lång pendel- och regiontågförbindelse varav drygt 6 km i tunnel, under centrala Göteborg. Nya stationer vid Haga och Korsvägen. En ny stationsdel vid Göteborgs Central. Varför: Underlättar resandet i Göteborg och Västsverige. Ger ökad kapacitet för pendel- och regiontågtrafik och ökad tillgänglighet till staden. Minskar sårbarheten i järnvägssystemet. Byggstart: Beräknas till 2018. Trafikstart: Beräknas till 2026. Kostnad: Beräknas till 20 miljarder kronor (prisnivå 2009). Projektet ingår i Västsvenska paketet. mäta och undersöka hur det ser ut idag kan vi också beräkna, analysera och bedöma hur vi ska bygga på ett säkert sätt. Bland annat används dokumentationen till att identifiera eventuella behov av åtgärder för att förebygga skador, till exempel tillåten vibrationsnivå för respektive byggnad eller fönsterbyte för att minska bullerpåverkan, berättar Mira. Att följa upp miljöeffekter och åtgärder för att minska risken för skador är en viktig del i arbetet med bygget av Västlänken. Det gamla Göteborg med trägrunder, fornlämningar och kulturminnen behöver vi vara extra varsamma om. När vi är klara återställer vi marken vi använt enligt Göteborgs stads önskemål. Vi kommer att fortsätta kontrollera vår påverkan även efter att tågen börjat gå och anpassar våra kontrollprogram tillsammans med tillsynsmyndigheterna, avslutar Mira.
Det här är våra kontrollprogram Vi har tagit fram kontrollprogram för att följa upp Västlänkens miljöpåverkan. Här ger vi några exempel på vad programmen kan behandla. Grundvatten Grundvattennivå, inläckande vatten i schakt Omgivningsstörningar Byggbuller, vibrationer Ytvatten Vattennivå, vattenkvalitet Flora och fauna Naturmiljö, djurliv i vatten Luftkvalitet Luftkvalitet ovan mark utanför arbetsområdet Kulturmiljö Fornlämningar, vibrationskänslig kulturhistoriskt värdefull bebyggelse Skansen Lejonet, som är ett statligt byggnadsminne, uppfördes under slutet av 1600-talet och har ett kulturhistoriskt värde. FOTO: KASPER DUDZIK Kulturmiljö Västlänken kommer att beröra byggnader med högt kulturhistoriskt värde. Vi har redan nu genomfört en besiktning av bland annat byggnadernas väggar, tak och grundläggning. Den här dokumentationen ger oss en bild av byggnadernas status idag och vad en specifik byggnad klarar i form av vibrationer, från till exempel sprängningar. Västlänken påverkar även de lämningar vi har under mark, till exempel de gamla befästningsverken som revs på 1800-talet. Även dessa kan påverkas av markrörelser orsakade av sprängningar. Arkeologer, byggnadsantikvarier, geotekniker och vibrationstekniker deltar i arbetet för att undersöka vilka åtgärder som kan bli aktuella för att förhindra skador på kulturmiljön i Göteborg. Vibrationer Haga kyrkoplan, Kungsparken och Nya Allén bildar ett grönt stråk genom staden. FOTO: KASPER DUDZIK Naturmiljö Flera av de grönområden som påverkas av bygget av Västlänken har stora natur- och kulturvärden. Vår utgångspunkt är att bevara parker och alléer, och vi har därför tagit fram ett åtgärdsprogram för bevarande av träd. Tillsammans med arborister, tekniker, experter och Göteborgs stadsmuseum har vi kartlagt de träd som berörs av bygget. Utifrån kartläggningen har vi påbörjat undersökningar och förberedelser för flytt och skydd av träd, bland annat i Haga. Vissa träd har dåliga förutsättningar att bevaras på plats eller genom flytt och kommer därför att ersättas med nya, på samma plats eller på någon annan plats i staden. Då träden också påverkas av förändringar i grundvattennivån har vi även börjat sätta ut grundvattenrör. Vi gör det redan nu för att kunna mäta och följa upp hur grundvattnets nivåer förändras. Alla byggnader inom 150 meter från Västlänkens bygge har fått ett maximalt vibrationsvärde. Under arbetet med sprängning, pålning och spontning mäter vi vibrationerna i de närliggande byggnaderna. Två tredjedelar av Västlänkens tunnel går i berg och vi spränger steg för steg ut berget under markytan. En tredjedel av tunneln går i jord och lera och där gräver vi öppna schakt. Innan vi kan gräva schakten behöver vi få stödkonstruktioner på plats med hjälp av pålning och spontning. För att minska vibrationerna kan vi ändra arbetsmetod eller använda mindre sprängsalvor. Vibrationer från sprängningarna är begränsade i tid och till närområdet där vi spränger. Vi kommer att skicka ut information till de som berörs och du kan även få en förvarning via sms innan vi spränger.
Luftkvalitet Hisingen Vi kontrollerar luftkvaliteten under byggtiden. I första hand i området nära byggarbetsplatsen, men även på andra platser i staden. Sprängning, utsläpp från maskiner, dammande arbeten som schaktning och grävning kan höja halten av luftföroreningar. För att kunna göra jämförelser av hur luftkvaliteten påverkas under bygget av Västlänken, börjar vi mäta den ett år innan byggstart. För att minimera damm och luftföroreningar kan vi exempelvis salta, vattna, använda maskiner med höga krav på utsläpp eller partikelfilter som renar ventilationsluften från arbetstunnlar. Hisingen Göta älvbron Station Centralen Göta älv Mårten Krakowgatan Gullbergsvass Kruthusgat För att minimera damm från grävarbeten kan vi vattna marken. FOTO: BO INGERSTAM Grundvatten Järntorget Linnégatan St. Badhusg. Haga Kasinot Göta älv kanalen Göteborgsoperan Packhusplatsen Otterhällan Rosenlund Station Haga Lilla Torget Kun gsgatan Götatunneln Trädgårdsföreningen Postterminalen Handelshögskolan Västra Hamng. Stora hamn- Inom Vallgraven Pedagogen Brunnsparken Östra Hamng. Vallgraven Kungsparken Vasastaden Parkgatan Vasagatan Nya Allén Nils Ericsonterminalen Göteborg Central Drottningtorget Kungsportsavenyen Lorensberg Heden Södra vägen Fattighusån Gamla Ullevi Götaplatsen Sten Sturegatan Station Kors Sk Ko Cirka sex kilometer av Västlänken kommer att byggas i berg och lera under grundvattenytan. Förändringar i grundvattnet kan påverka fornlämningar, naturmiljö eller byggnader med känslig grundläggning. Även energianläggningar och bergvärmebrunnar räknas som känsliga objekt som kan påverkas. Vi kommer därför att definiera vid vilka grundvattennivåer de olika känsliga objekten riskerar att påverkas och vilka åtgärder som i så fall kan bli aktuella. Tätning av berg är ett exempel på vad vi kan göra för att motverka att skador uppstår. Berget tätas genom att vi sprutar en blandning av vatten och cement i dess sprickor. Ett annat exempel är täta stödkonstruktioner i schakten. Redan nu har vi börjat sätta ut så kallade observationspunkter, till exempel grundvattenrör, för att kunna mäta och följa upp förändringar i grundvattennivån. Hittills har vi satt ut 375 sådana rör runt om i Göteborg och ytterligare 250 ska sättas ut under 2016 och 2017. Vi utför idag månatliga mätningar och under byggskedet kommer mätningarna att utföras med kortare mellanrum. Sahlgrenska sjukhuset 0 250 500 m Landala Västlänkens sträckning Bergtunnel Betongtunnel i jord/lera Ytspår Chalmers Två tredjedelar av Västlänken tunnel går i berg och vi spräng steg för steg ut berget under m ytan. En tredjedel av tunneln g jord och lera och där använder istället av cut-and-cover-tekn som innebär att vi gräver oss n i schakt och gjuter en tunnel i betong.
ånegatan E6 Tingstadstunneln Säveån Ba Västlänken kommer bland annat att gå under Rosenlundskanalen och här bygger vi en akvedukt, för att möjliggöra vattengenomströmning och båttrafik under byggtiden. Gullbergsån FOTO: KASPER DUDZIK Ytvatten och djurliv Olskroken an Ullevi Skansen Lejonet Gullbergsån Gårda Olskroksmotet Ullevimotet Gårdatunneln Redbergsvägen Lunden Där vi påverkar vattendrag har vi dokumenterat vattenkvaliteten och djurlivet på botten. Fisk, musslor och mossa ska fortsatt finnas och trivas även efter vårt bygge. För att kunna bygga Västlänkens tunnel under Mölndalsån, Stora Hamnkanalen och Rosenlundskanalen kommer vi att behöva schakta i vattendragen och leda om vattnet. Innan vattnet går vidare från schakten renar vi det och tar prover på ytvattnet för att kontrollera vattenkvaliteten. Vi mäter också vattennivån så att arbetet inte dämmer upp vattendrag på andra håll i staden och vi följer upp förändringar av halter av metaller i mossa. Ser vi att vattnet påverkas kan vi bland annat utöka antalet provtagningar, rena vattnet i fler steg eller ändra våra arbetsmetoder. Scandinavium vägen rsvägen Örgrytevägen Sankt Sigfrids plan Buller Carlanderska Johanneberg s er arkår i oss ik, er Liseberg Mölndalsvägen Rusthållareplatsen Mölndalsån Sankt Sigfridsgatan Örgryte Kallebäcksmotet Rv 40 Almedal Buller kommer främst från våra arbeten med borrning, sprängning, spontning, schaktning och pålning. För att bedöma var vi ska sätta upp avskärmningar har vi inventerat ljudkänsliga miljöer, gjort referensmätningar och beräknat buller- och stomljudsnivåer. Stomljud från sprängningarna är begränsade i tid och till närområdet där vi spränger. Vi följer Naturvårdsverkets riktvärden för buller. Vi kan dämpa buller med hjälp av bullerplank eller ljudisolera fönster och fasader. Vi kan också minska störningar genom att ändra arbetsmetoder, maskiners läge eller lägga om masstransporternas körväg. Där vi inte kan lösa problem med höga bullernivåer kan det bli aktuellt med tillfällig vistelse för boende och verksamheter. De sista två åren är en tystare fas, då arbetar vi med installationer av bland annat signaloch telesystem i tunneln. Buller kommer främst från våra arbeten med borrning, sprängning, spontning, schaktning och pålning. FOTO:HANS EKESTANG
Hänt i Västlänken Under det första halvåret 2016 har det hänt en hel del i projekt Västlänken. Miljödomsansökan har skickats in och järnvägsplanen har blivit fastställd. I april kunde vi också teckna kontrakt för entreprenad Centralen. Västlänken har gått in i en ny fas och har i och med ledningsomläggningar och andra förberedelser börjat synas runt om i staden. Västlänken har i och med de förberedande arbetena börjat att synas runt om i Göteborg. Västlänken går in i en ny fas I februari 2016 blev det klart att entreprenad Centralen tilldelades NCC. Tilldelningen av entreprenaden har varit överprövad men avslogs. Kontraktet tecknades den 24 maj. I februari skickade vi in miljödomsansökan till mark- och miljödomstolen. Syftet är att domstolen ska fastställa villkor för anläggandet av Västlänken. Domstolen hanterar nu ärendet, ansökningshandlingarna hittar du på Trafikverkets webbsida. I mars påbörjade vi arbetet med ledningsomläggningar vid Norra Hamngatan, Packhusplatsen och Kruthusgatan. När Västlänken byggs kommer träd i park-och grönområden att påverkas. I april påbörjade vi förberedelser av fem träd i Haga för att de ska klara av en flytt hösten 2017. Förberedelserna gör vi i två omgångar och i september fortsätter vi arbetet. Under första delen av 2016 avslutar vi den första så kalllade nollbesiktningen av fastigheter som berörs av projekt Västlänken. Väggar, tak, eventuella sprickmönster och källarutrymmen har undersökts och dokumenterats i cirka 1 600 byggnader. Ytterligare minst två besiktningar ska utföras, en förbesiktning innan byggstart 2018 och en efterbesiktning. För att få in spännande förslag till den konstnärliga utformningen av stationerna på Centralen, Haga och Korsvägen har Trafikverket och Statens konstråd utlyst en internationell konsttävling. Torsdagen den 28 april blev järnvägsplanen för Västlänken fastställd. Berörda har haft möjlighet att överklaga planen fram till den 6 juni. Trafikverket har sammanställt de 170 överklaganden som kom in och lämnat över ärendet till regeringen. 2001 Idéstudie klar. 2003 Förstudien klar. 2005 Samråd med allmänheten, myndigheter och organisationer. 2007 Järnvägsutredning klar. 2010 Finansiering klar. 2011 Järnvägsplan påbörjas. 2013 Samråd med allmänheten, myndigheter och fastighetsägare. 2014 Regeringen ger Västlänken tillåtlighet. Länsstyrelsen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen. Granskning av järnvägsplanen inleds. 2016 2016 Miljödomsansökan inskickad Järnvägsplan fastställd. 2017 Miljödom och järnvägsplan vinner laga kraft. 2018 Byggstart. 2024 Västlänkens station Centralen börjar användas som tillfällig säckstation för pendel- och regiontåg. 2026 Tågen börjar trafikera Västlänken.
12 minuter är ungefär så lång tid det kommer att ta att köra genom tunneln, inklusive stopp vid de tre stationerna. Projektaktuellt varför då? Västlänken gör det enklare att resa Vid Göteborgs Central möts Bohusbanan, Norge/ Vänernbanan, Västra stambanan, Västkustbanan och Kust-till kustbanan. Med dagens trafik är Centralen maximalt utnyttjad vilket kan orsaka störningar i järnvägssystemet. Västlänken knyter ihop järnvägssystemet i Västsverige och möjliggör genomgående pendeltågslinjer och resor i regionen utan byte. När Västlänken står klar 2026 ökar kapaciteten och Göteborgs Central kan ta emot dubbelt så många tåg. Med snabbare och tätare tågförbindelser i Västsverige öppnas nya tillväxtmöjligheter. Smidigare pendling gör att fler kan arbeta eller studera på en ort och bo på en annan. Västlänkens tre stationer vid Centralen, Haga och Korsvägen avlastar den centrala kollektivtrafiken genom att sprida ut resandet i Göteborg. Trängseln vid Göteborgs Central och Drottningtorget kommer att minska och lokaltrafiken i staden kan fungera bättre. Du som får det här i brevlådan hör till dem som bor eller verkar i närområdet där Västlänken ska byggas. På det här sättet vill vi informera om vad som händer i projektet och aktiviteter som kan påverka dig. Du kan alltid läsa mer om projektet på: trafikverket.se/vastlanken Nyhetsbrev via mejl Få senaste nytt om projektet direkt till din mejl. Anmäl dig till det digitala nyhetsbrevet genom att gå in på www.trafikverket.se/vastlanken och klicka dig vidare under Västlänkens nyhetsbrev. Senaste nytt om Västlänken hittar du alltid på trafikverket.se/vastlanken Du kan också följa arbetet på @vastlanken både på Instagram och Twitter. Har du frågor? Kontakta oss på 0771-921 921 eller trafikverket@trafikverket.se TRAFIKVERKET. JULI 2016. PRODUKTION: GRAFISK FORM/TRAFIKVERKET. ILLUSTRATION: TRAFIKVERKET. Trafikverket, 405 33 Göteborg. Besöksadress: Kruthusgatan 17 Telefon: 0771-921 921, Texttelefon: 010-123 50 00 www.trafikverket.se