Verksamhetsberättelse. Stagneliusskolans bibliotek

Relevanta dokument
Arbetsplan för biblioteket

Skolbiblioteksplan för Öllsjöskolan 2015

Kungliga biblioteket, Avdelningen för nationell samverkan, Enheten för samordning och utveckling

Verksamhetsberättelse för barn- och ungdomsverksamheten Uppvidinge bibliotek

Saxnäs skola SKOLBIBLIOTEKSPLAN. Läsåret 2014/2015

Solgläntans biblioteks- och läsutvecklingsplan. läsåret

Handlingsplan Eriksdalsskolans skolbibliotek 2016/17

Handlingsplan för skolbibliotek

Handlingsplan för fokusbiblioteket

Verksamhetsplan. Biblioteket Elof Lindälvs gymnasium

Handlingsplan fokusbiblioteket Vist skola läsåret 16/17

Hej! Välkommen till Sveriges officiella skolbiblioteksstatistik!

Verksamhetsplan för skolbiblioteket Kunskapens Hus 2018/2019

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Almunge skola

Skolbiblioteksplan för Skolområde Öst

Arbetsplan för skolbiblioteksverksamheten på Hjulsta grundskola 2018

Handlingsplan för Änggårdsskolans fokusbibliotek. Läsåret 2016/2017. Reviderad Linköpings kommun linkoping.se

Röda Tråden. Plan för skolbiblioteksverksamhet i Mönsterås Kommun. För förskola, grundskola, grundsärskola och gymnasieskola.

Skolbibliotek 2012 på Bok&Bibliotek

Mål och handlingsplan för Tingsholmsgymnasiets mediatek läsår

BIBLIOTEKSPLAN

Vad biblioteket kan erbjuda Hvitfeldtskas bibliotek läsåret 17/18

Biblioteksplan

Biblioteket ska ha ett allsidigt, aktuellt och lättillgängligt mediabestånd (böcker, tidskrifter, databaser) anpassat efter skolans behov.

Hamnskolans Skolbiblioteksplan 2016/2017

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek

Lidköpings biblioteksplan 2017 (antagen av Barn&skola, Utbidningsnämnden och Kultur- och

Handlingsplan för Harvestadsskolans fokusbibliotek

Biblioteksplan för Ljungsbro skola, F-9

HANDLINGSPLAN BIBILIOTEKET

Mål och handlingsplan för Mediatek Tingsholm 2017

Lokal handlingsplan för biblioteksverksamheten på Valsätraskolan

Skolbiblioteksplan. Inledning. Syfte med skolbibliotekets verksamhet

Handlingsplan Blästadsskolans fokusbibliotek Läsår 2016/2017

HANDLINGSPLAN BIBILIOTEKET

Högskolan i Kristianstad Växjö, 2006/2007 Skolbiblioteket som skolans utveckling 5 p. Iréne Johansson

Prästängsskolan. Handlingsplan för skolbiblioteket läsåret 2018/19. Sofie Olsson Skolbibliotekarie. Prästängsskolan.

Handlingsplan för Nya Rydsskolans fokusbibliotek 16/17

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Enkätundersökning av skolbiblioteksverksamheten på grundskolorna i Lunds kommun vårterminen 2012.

Biblioteksplan Antagen av Barn- och utbildningsnämnden Biblioteksplan Strömstads Kommun

DIK berättar hur ett skolbibliotek når sin fulla potential.

Mål för bibliotekslektionerna

Handlingsplan för Katedralskolans bibliotek

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Biblioteksplan Högsby kommun Antagen av kommunfullmäktige , 8.

Celsiusskolans biblioteks verksamhetsberättelse

Handlingsplan i bibliotekskunskap för Nybro Kommuns skolor.

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Malmö Stad Pauli gymnasium MÅL- OCH HANDLINGSPLAN FÖR PAULI GYMNASIUMS MEDIATEK

ÄNGSDALS SKOLA ÅR F - 5 Malmö kommun Bunkeflostrand

Kunskapsstegen. Informationskompet ens. Sökprocess. Läslust Gymnasiet Språkutveckling Årskurs 6 9. F årskurs år

Biblioteksplan för Vingåkers kommun Fastställd av Kultur- och fritidsnämnden att gälla fr. o. m

Handlingsplan för Harvestadsskolornas fokusbibliotek

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Strategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Borås Stads. Skolbiblioteksprogram

Biblioteksplan

Biblioteksplan. för Laxå kommun Antagen av kommunfullmäktige , 84 Dnr KS

PLANER SKOLBIBLIOTEKSVERKSAMHET

Handlingsplan med tillhörande arbetsplan för Klöxhultsskolans bibliotek läsåret 2010/2011

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun. Skolbiblioteksplan

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014

Lärsamverkan i Sydost ett samverkansprojekt mellan biblioteken i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län. November 2008.

Källkritik i de nationella proven. Catrin Eriksson, skolbibliotekschef Liselott Drejstam, fokusbibliotekarie

Skolbibliotek Cecilia Ranemo, utredare Kungliga biblioteket Sidnummer 1

Verksamhetsberättelse för Ekebyhovsskolans bibliotek 2012

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Biblioteksplan för biblioteken i Ale kommun

Handlingsplan för skolbiblioteken i Varbergs kommun

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Biblioteksplan

Verksamhetsberättelse för Ullvigymnasiets bibliotek läsåret 2011/12

Biblioteksplan för Nordmalings kommun

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Skolbiblioteksplan 2013

Beslut för gymnasieskola

Biblioteksplan för Timrå kommun

Beslut. rn Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs vid Kumlaby skola i Kumla kommun.

1 (12) Biblioteksplan Vetlanda här växer människor och företag

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

Billdal. Plan för Skolbiblioteksverksamhet

Biblioteksplan. Biblioteksplan Datum för beslut: Barn- och utbildningsförvaltningen Reviderad:

Pargas biblioteksstig samarbetsavtal mellan skola och bibliotek

Biblioteksplan Bräcke kommun

Biblioteksplan

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Gemensam medieplan för Götabiblioteken

Beslut. efter kvalitetsgranskning av skolbibliotek som pedagogisk resurs vid Mariefreds skola i. Beslut Dnr :11433

Handlingsplan 2015/2016

Centrumskolans skolbibliotek

Interpellation: Bibliotekarier ökar elevernas läsförmåga och digitala kompetens - Elisabeth Zackrisson (V)

Mediepolicy

Kulturverksamheten ska bidra till mer jämlika och jämställda livsvillkor.

Promemoria Skolbibliotek 1 (7) Skolbibliotek

Beslut för grundskola

Transkript:

Verksamhetsberättelse för Stagneliusskolans bibliotek läsåret 2011/2012 Emelie Uggla Waldenström och Richard Ohlsson Bibliotekarier Stagneliusskolan i Kalmar

Förutsättningar för biblioteksverksamheten på Stagneliusskolan Inledning Stagneliusskolan är en gymnasieskola belägen i centrala Kalmar. Skolverksamheten har under läsåret huvudsakligen bedrivits i två äldre och moderniserade separata skolbyggnader. Skolans huvudbyggnad är en läroverksbyggnad från 1933. Stagneliusskolan erbjuder olika valmöjligheter inom Samhällsvetenskapsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet, Ekonomiprogrammet samt Humanistiska programmet. Därutöver har skolan en individuellt anpassad gymnasieutbildning för elever med Aspergers syndrom. På skolan går cirka 1 000 elever. Biblioteket på Stagneliusskolan är centralt placerat en trappa upp i huvudbyggnadens mitt. Denna placering främjar biblioteksverksamhetens främsta syfte: att vara en central och betydelsefull resurs i skolans pedagogiska arbete - ett lärandebibliotek med uppdrag att verka för att skolans pedagogiska mål uppfylls och att aktivt bidra till kunskapsutvecklingen. Bibliotekets verksamhet är integrerad i stora delar av undervisningen och erbjuder betydelsefulla resurser för elevernas självständiga arbete. Dessutom fungerar biblioteket som ett stöd för lärarna i den pedagogiska verksamheten. Skolans bibliotekarier har en viktig roll i att öka elevernas informationskompetens. I nära samarbete med ämneslärare, främst i svenska och samhällskunskap, ges eleverna handledning och träning i informationssökning, informationssökningsstrategier och källkritik. Detta för att göra eleverna förberedda att möta de krav och förändringar som sker i informationssamhället. Biblioteket verkar också för att öka elevernas läsförmåga och stimulera lusten att läsa skönlitteratur. Eleverna på Stagneliusskolan använder sitt bibliotek i hög grad. Det är ofta fullt på biblioteket och de studiedatorer som står till elevernas förfogande är sällan lediga. Här erbjuds eleverna goda förutsättningar för egenstudier och en modern IT-miljö med databaser relevanta för skolans utbildningar. Öppettider, personal och bemanning Skolbiblioteket har alltid öppet under hela skoldagen. Öppettiderna är måndag torsdag 07.30 16.30 och fredag 07.30 16.00. Förutom dessa öppettider kan elever och lärare nå det virtuella biblioteket, bibliotekets webb- och länksida på skolans webbplats, dygnet runt. De flesta databaser går att nå hemifrån med lösenord. Informations- och utlåningsdisken är bemannad under hela skoldagen. Personal: 1,80 ( 0,20 föräldraledig) bibliotekarie och 0,25 biblioteksassistent. 2

Bibliotekets lokaler och resurser Biblioteket på Stagneliusskolan är 250 m2 stort och består av tre rum. Ett rum inrymmer facklitteratur, dagstidningar, lånedisk, kopiator, OPAC-dator och studiedatorer, ett annat rum skönlitteratur och det tredje referenslitteratur och tidskrifter. I biblioteket finns 13 studiedatorer ett fyrtiotal studieplatser trådlöst nätverk. möjlighet att använda USB-minne möjlighet att använda scanner möjlighet att använda kopiator och skrivare möjlighet att låna hörlurar alltid möjlighet att få handledning av fackutbildade bibliotekarier Biblioteket har en egen webbsida som ligger under Stagneliusskolans webbplats. Webbsidan innehåller bland annat boktips och länkar till såväl databaser som andra användbara webbsidor. Där finns också listor på bibliotekets nyförvärv. Den har uppdaterats minst en gång i veckan under läsåret. Biblioteket har sedan ett knappt år tillbaka en egen Facebook-sida som syftar till att marknadsföra biblioteket och föra en dialog med bibliotekets användare, dvs. skolans elever och personal. Vi vill finnas där elever och lärare är och därigenom väcka intresse och uppmuntra till delaktighet i de områden som biblioteket verkar inom, främst läsfrämjande verksamhet och informationskompetens. I dagsläget är det 79 personer som gillar Stagneliusskolans sida på Facebook. Dessa personer får automatiskt våra uppdateringar i sina nyhetsflöden. Vi ser gärna fler gilla - markeringar och bör hitta på fler kampanjer för att värva anhängare. Målsättning Biblioteket är en resurs i elevernas lärande och skall bidra till att implementera Stagneliusskolans pedagogiska mål. Vi strävar efter att integrera bibliotekets verksamhet i det dagliga pedagogiska arbetet. Detta kräver en nära samverkan med skolans lärare och elever. Vi vill nå denna målsättning genom: att aktivt vara delaktiga i arbetslagens pedagogiska arbete. att för förstaårselever erbjuda en tvådelad introduktion i bibliotekskunskap, informationssökning och källkritik. att erbjuda uppföljande lektioner i informationssökning, informationsstrategier och källkritik. att erbjuda pedagogisk personal fortbildning inom informationskompetens. att aktivt arbeta med läsfrämjande verksamhet. 3

att sköta och förvalta verksamheten i biblioteket i enlighet med skolans mål och riktlinjer. Dessa mål har vi arbetat efter under läsåret. Målen har nu arbetats om och kopplats till en handlingsplan och en plan för informationskompetens. Under läsåret har följande områden prioriterats i bibliotekets verksamhet: Att stimulera eleverna till att läsa skönlitteratur. Enligt läroplanens mål skall elev som slutfört nationellt program kunna söka sig till [ ] skönlitteratur [ ] som en källa till kunskap, självinsikt och glädje. (Lpf 94, s.10) Att göra insatser för att höja elevernas informationskompetens. I skolans uppdrag ligger det också att se till att eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. (Lpf 94 s. 5) Mediebestånd Bibliotekets mediebestånd ska spegla skolans verksamhet och läroplanens mål. Bibliotekarierna ansvarar för urval och inköp till biblioteket och för att hålla bokbeståndet aktuellt och relevant genom gallring och magasinering. Ämnesansvariga lärare konsulteras fortlöpande och uppmuntras att komma med inköpsförslag. Böcker 19185 böcker finns i bibliotekets ägo varav 18109 exemplar står i biblioteket och 1076 katalogiserade i magasinet. Därutöver finns även ett litet antal ej katalogiserade böcker. Många nya böcker har förvärvats till skolbiblioteket under läsåret, både fack- och skönlitteratur. Sammanlagt har 500 nya media köpts in, varav 258 utgör skönlitteratur och 242 facklitteratur. I enlighet med bibliotekets målsättning att stimulera till läslust har vi under läsåret satsat på skönlitterära böcker som riktar sig till unga vuxna och även något på lättlästa böcker som kan vara ett hjälpmedel för elever med lässvårigheter av olika slag. Vi har också köpt in litteratur som kan bidra till att öka elevernas kunskap om jämställdhet och genus, i enlighet med skolans jämställdhetsplan. Dessutom har vi gjort en satsning på noveller och skönlitteratur för unga vuxna på engelska. Inköp av böcker har gjorts efter grundlig bevakning av exempelvis Bibliotekstjänsts inköpsvägledning, bokrecensioner i t.ex. dagspress och litteraturbloggar samt utgivningsinformation från förlag och bokhandel. Inköp har även, i mån av resurser, gjorts efter önskemål från såväl lärare som elever. 4

Prenumerationer på dagstidningar och tidskrifter samt abonnemang på databaser I biblioteket finns 54 olika tidskrifter. Antalet har minskat något från föregående år. Tidskrifterna är tänkta som kompletterande läromedel att användas vid exempelvis självstudier, rapportskrivning eller liknande och innehållet skall vara relevant för skolans pedagogiska verksamhet. En del tidskrifter finns också i biblioteket för att locka till läsning av mer lustbetonad karaktär. Några tidskrifter har sagts upp eller bytts ut för att på bästa sätt spegla programinnehållet och läroplanen. Biblioteket bekostar fortfarande ett fåtal tidskriftsprenumerationer till institutionerna, men kommer fortsättningsvis att föra över dessa kostnader till institutionerna. Biblioteket har 5 olika dagstidningsprenumerationer, varav två är rikstäckande och tre är lokaltidningar. Dessutom finns två lokala gratistidningar. Därutöver står biblioteket för prenumerationerna av dagstidningar till personalrummen på Stagneliusskolans enheter. 11 betaldatabaser finns på biblioteket. De flesta av dem går även att använda hemifrån med lösenord. Särskilda tjänster På biblioteket finns ett antal DAISY-böcker samt Lättlästa böcker för elever med lässvårigheter. Vid behov laddas även DAISY-böcker ner från TPB, Tal- och Punktskriftsbibliotekets webbsida. Under året har ett trettiotal böcker laddats ner. Programvaran ClaroReadPlus, ett talsyntesprogram med inscanningsfunktion, finns installerat på bibliotekets datorer. Vi har dessutom ett drygt trettiotal CD-böcker som också kan användas av elever med särskilda behov. Utlån av läromedel Sedan läsåret 2009/2010 har biblioteket haft hand om registrering, utlåning och återlämning av läromedel. Totalt har vi på biblioteket lånat ut 8145 läroböcker/institutionsböcker under året. Rutinerna för handhavandet av läromedlen har inte varit helt tillfredsställande och bör därför ytterligare utvärderas och omarbetas. 5

Verksamhet Läsfrämjande verksamhet Ett av bibliotekets prioriterade områden har varit att stimulera till läsning av skönlitteratur. Den läsfrämjande verksamheten har bedrivits i form av organiserade bokprat för elever i klassrummet, mer informella bokprat för den enskilde eleven i biblioteket, samt information om boksamtal för svenskalärare på en pedagogisk afton. Vi har också arbetat mycket med framsidesskyltning av böcker, både på bokhyllor och nyanskaffade skylthyllor, men även mer tematiskt i skyltskåp. Varje vecka lägger vi in nya boktips på bibliotekets webbplats. Dessutom marknadsför vi populära böcker genom att skapa en topplista på de mest utlånade titlarna per månad. Denna lista anslås i och utanför biblioteket samt på webbsidan. Bibliotekarierna har medverkat och varit drivande i svenskämnets läsprojekt för årskurs 1. Alla elever i årskurs 1 har under läsåret fått minst ett bokprat, läst minst en skönlitterär bok och deltagit i efterföljande boksamtal med bibliotekarie eller svensklärare. Användarundervisning och handledning Bibliotekets användarundervisning och handledning sker organiserat i lektionsform men även mer spontant i mötet med den enskilde eleven. I båda fallen handlar det om att ge eleverna en grundläggande informationskompetens, strategier för informationsinhämtning samt ett mer medvetet förhållningssätt till informationssökning, informationsanvändning och källkritik. Under gymnasieutbildningen bör eleven få lektionsundervisning från biblioteket vid upprepade tidpunkter. Denna undervisning bör ske kontinuerligt och steg för steg följa elevens progressionsförlopp, helst med innehållslig koppling till ämnesundervisningen. Eleverna bör minst en gång per läsår få möjlighet att utveckla färdigheter i informationskompetens. När eleven kontinuerligt får reflektera över sökprocessens samband med uppgiften kan en djupare förståelse för och insikt i informationssökning och informationshantering uppnås. Elevernas självständighet i samband med uppgiften bör öka efter hand. Tidigare har förstaårseleverna erbjudits en specifik tredelad introduktion i informationssökning. Denna introduktion har dock inte gett tillfredsställande resultat och nya former för den har prövats, i enlighet med bibliotekets prioriterade mål att höja elevernas informationskompetens. Alla klasser i årskurs 1 har fått ta del av de två första stegen i introduktionen, men bara några klasser har fått en tredje lektion i samband med en första rapportskrivning på vårterminen inom ramen för svenskämnet. Eleverna erbjuds också handledning i informationssökning, enskilt eller i grupp, inför projektarbetet i årskurs 3. Eftersom undervisning i informationssökning bör integreras i ämnesundervisningen, är gemensam planering mellan lärare, bibliotekarie och eventuellt IKT-pedagog nödvändig. 6

Vi har också från bibliotekets sida försökt vara lyhörda för vilka behov som finns och informera lärarna om den användarundervisning vi kan erbjuda. Dessutom har vi utformat ett antal fasta lektioner som kan bokas efter behov. Användarundervisning eller annan typ av bok- och biblioteksrelaterad undervisning har givits av skolans bibliotekarier vid ett åttiotal olika tillfällen under läsåret. Det innebär att bibliotekets klassrumstid har ökat med minst 10 tillfällen under läsåret. Alla årskurs 1-elever har fått minst ett bokprat. Alla årskurs 1-elever utom två klasser har fått lektion i källkritik inom ramen för kursen Samhälle 1b. Detta har skett utöver de ordinarie lektionerna Steg 1 och Steg 2. Den spontana handledningen av elever pågår ständigt i lånedisken och bland hyllorna. Denna pedagogiska handledning syftar inte enbart till att hjälpa eleven att lokalisera en särskild titel, utan att få eleven att reflektera över hur man kan söka och återfinna information och om dess relevans för uppgiften. Under läsåret har vi också hjälpt en del av skolans lärare. I och med lärarlyftet är det ett antal lärare som under året studerat vid universitet och högskolor. Många av dem har fått hjälp i biblioteket att söka information och beställa fjärrlån. Året i siffror Biblioteket har lånat ut totalt 11479 (-2119) exemplar under läsåret varav 99 (+24) har lånats i Opac. 3334 biblioteksböcker har lånats ut på biblioteket (-91), varav 1857 är skönlitteratur (+198 samma period föregående år). 8145 läromedel/institutionsböcker har lånats ut på biblioteket (-2028) Utlåningsstatistiken har totalt sett minskat från förra året med 2119 utlån. Eftersom detta motsvarar nästan hela minskningen av läromedelsutlåningen är det säkerligen ett resultat av att många elever förra året lånade en del böcker på längre lånetid än ett år. Utlåningen av bibliotekets eget bestånd är mer eller mindre oförändrat (-91 utlån). Det är glädjande att utlåningen av skönlitterära böcker har ökat med 198 exemplar. Det betyder emellertid att utlåningen av facklitteratur minskat. Utlåningsstatistiken visar emellertid inte verkligheten, många böcker används på plats i biblioteket utan att registreras som utlånade i katalogen. Läsårets mest utlånade roman blev Suzanne Collins Hungerspelen, medan den mest utlånade fackboken blev Långvariga konflikter (Globaliseringsatlas). Samverkan och delaktighet 7

Biblioteket delar datasystem (Book-IT) med Kalmar Stadsbibliotek och gymnasiebiblioteken på Lars Kagg-skolan och Jenny Nyströmskolan. Under läsåret har vi vid upprepade tillfällen informerats om förändringar och uppdateringar i systemet. Vid 5 tillfällen under läsåret har vi haft arbetsmöten med bibliotekarierna på Jenny Nyströmsskolan och Lars Kaggskolan. Vid 2 tillfällen har den systemansvariga bibliotekarien varit på möte med Stadsbibliotekets katalogavdelning. På Stagneliusskolan finns en biblioteksnämnd med representanter för bibliotekspersonalen, skolledning, lärare och elever. Biblioteksnämnden har sammanträtt vid 2 tillfällen under läsåret. Bibliotekarierna deltar i de pedagogiska arbetslagens möten och i vissa ämneslagsmöten. Biblioteket finns representerat i skolans IT-pedagogiska grupp, gruppen för Hållbar Jämställdhet (HÅJ) och den lokala samverkansgruppen. Bibliotekarierna har deltagit i olika fortbildningar under läsåret. Framtiden Gymnasiereformen Gy 2011 inleddes med start läsåret 2011/12. Detta kräver även fortsättningsvis att bibliotekspersonalen sätter sig in i berörda dokument, fortbildar sig inom området och anpassar verksamheten i enlighet med nya mål. Biblioteket bör hitta nya strategier och samarbetsvägar när det gäller ökad grad av vetenskaplighet i den nya gymnasieskolan. Exempelvis kan vi utnyttja studietiden som från höstterminen kommer att ersätta EA-tiden. Vi bör eventuellt utöka antalet databaser, eftersom ökad vetenskaplighet kan kräva mer kvalificerade databaser än de vi har idag. Arbetet med att upprätta en ny handlingsplan för användarundervisning har fortgått under läsåret och ska prövas under läsåret 2012/13. Med start från höstterminen kommer Stagneliusskolan att bli en 1:1-skola. Detta innebär att alla årskurs 1- och 2-elever kommer att få varsin bärbar dator. Årskurs 3-eleverna kommer inte att få egna datorer, varför bibliotekets fasta studiedatorer kommer att finnas kvar ytterligare ett år. 1:1 ställer högre krav på såväl elevers som lärares digitala kompetens och informationskompetens. Därför kan vi inte nog betona vikten av bibliotekets plan för informationskompetens genomförs. Under höstterminen 2012 kommer skolans nya webbplats att sjösättas. Den kommer att ha en annan uppbyggnad än den vi har idag. Därför bör vi fundera över hur vi vill synas och vad som är viktigt att visa upp på webben för våra brukare. Under hösten inleds ett nytt kompetensutvecklingsprojekt kallat Skolbibliotekarielyftet. Detta projekt ges i regionförbundets regi och pågår under tre terminer. Vi ser mycket fram emot detta. 8