H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-03-03 HU-HOH14-074 Nämnden för Habilitering och Utbildning Budget och planeringsunderlag för 2015-2017 Budgetunderlaget utgör Nämnden för Habilitering och Utbildnings planeringsdokument och viljeinriktning inför budget 2015, samt flerårsplan 2016-2017. Underlaget bygger på landstingets gemensamma reglemente för planering och uppföljning. Budgetunderlaget omfattar verksamheterna Dammsdal Habiliteringsverksamheten Sjukresor Övrigt stöd inom funktionshinderområdet inklusive klimatvård Ekonomiska förutsättningar Budgetram Budgetramen, inklusive ett besparingskrav på en procent, beräknas kunna hanteras. Viktiga framtidsfrågor Nämnden för Habilitering och Utbildning har ett särskilt ansvar för att följa och driva funktionshinderfrågor i landstinget Sörmland. I detta ingår bland annat att bevaka tillgängligheten till såväl landstingets lokaler som tjänster, för personer med funktionsnedsättning. Fortsatta satsningar behövs inom detta område under kommande planperiod. I pågående arbetet med utveckling av "Framtidens hälso- och sjukvård" behöver tillgängligheten till den sjukhusansluta vården samt primärvården särskilt beaktas för personer med funktionsnedsättning. Inom ramen för den nationella strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg ehälsa, har en handlingsplan för åren 2013-2018 presenterats. Målsättningen inför 2018 är att varje individ skall kunna nå uppgifter om sig själv samt aktivt medverka i sin vård och omsorg. Det handlar bland annat om tillgång till 1177, möjligheten att via nätet boka besök samt att ta del av den egna journalen. Landstinget Sörmland behöver i detta utveklingsarbete särskilt beakta att dessa tjänster också blir tillgängliga på lika villkor för personer med funktionsnedsättning. Landstinget Sörmland Habilitering & Hjälpmedel Ledningskansliet 611 85 Nyköping Fax 0155-28 57 36 Tfn 0155-24 57 83 E-post ing-britt.johansson@dll.se SID 1(6)

Enligt prognoser från Statistiska Centralbyrån förväntas befolkningen i Sörmland öka med 10 % fram till år 2025. Befolkningsökningen är störst bland de äldre. Fram till 2025 beräknas andelen 65 år och äldre öka med 14 % och andelen 80 år och äldre beräknas öka med 42 %. Som en följd att detta kan antalet äldre med tilltagande syn och hörselproblematik antas öka vilket kommer att öka behovet av insatser från såväl Sycentralen som Pedagogiska hörselvården. Parallellt med detta har en femtedel av Sörmlands befolkning utomeuropeisk bakgrund, vilket är högre än genomsnittet i Sverige. För att kunna säkerställa vård på lika villkor ställs särskilda krav på all hälso- och sjukvårdsverksamhet så att en god tillgänglighet och ett gott bemötande kan garanteras trots eventuella språkliga och kulturella barriärer. Utvecklingen inom informationsteknologin går ständigt framåt. Såväl tekniska som pedagogiska hjälpmedel som konsumentprodukter utvecklas, till nytta i vardag och skolsituation för olika brukargrupper. Samtidigt förutsätter alltfler samhällstjänster befolkningens tillgång till datorer, surfplattor och smarta telefoner. För att kunna stödja olika brukare och elevers behov av att få tillgång till informationsteknologins möjligheter måste Landstinget Sörmland ligga i framkant inom området och säkerställa att medarbetare har tillgång till såväl teknik som kompetens inom området. Personer med funktionsnedsättning har högre risk än befolkningen i övrigt att utveckla ohälsa. Genom att satsa tidigt kan såväl hälso-, som samhällsvinster uppnås. I syfte att förverkliga visionen om Sveriges friskaste län behöver också insatser inom områden som livsstilsfrågor och hälsofrämjande aktiviteter lyftas. Pågående projekt med tilläggsuppdrag för några vårdcentraler i Sörmland, avseende det medicinska omhändertagande av vuxna med svåra funktionsnedsättningar, behöver övergå till ordinarie verksamhet och fortsätta att utvecklas. I linje med intentionerna i Framtidens hälso-, och sjukvård samt personcentrerad vård bör lotsfunktion för personer med komplexa funktionsnedsättningar övervägas. SID 2(6)

Habiliteringsverksamheten De fortsatt största utmaningarna inom Habiliteringsverksamheten är att nå vårdgarantins mål. Inflödet av remisser med frågeställning om autism är hög. Cirka 60 % av de personer som utreds får en diagnos och har därmed rätt till fortsatt stöd, vilket skapar ett allt högre tryck på verksamheten. Landstinget Sörmlands insatser till personer med neuropsykiatrisk problematik samt ansvarsfördelningen mellan olika förvaltningar står inför omfattande förändringar. Under 2013 fattade Landstingsstyrelsen beslut om att införa screening för autism och andra utvecklingsavvikelser samt inrätta efterföljande vårdkedja för diagnostik och behandling. Föreslagen vårdkedja bygger på evidensbaserade metoder och löper över flera inblandade verksamheter och huvudmän. Vårdkedjan som kostnadsberäknats genom en s.k. socioekonomisk kalkyl visar initialt på högre kostnader för huvudmännen men betydande samhällsvinster på sikt då den beräknas leda till gynnsammare livsförutsättningar för berörda barn och deras familjer. Beslutad vårdkedja förutsätter att ett multiprofessionellt team, under ett par år följer de barn som vid 2½ års ålder screenats för misstanke om autism. Vidare skall de barn som diagnostiserats under ett par års tid ges behandling i form av Intensiv Beteendeterapi (IBT) vid vilken både föräldrar och förskola engageras. Habiliteringsverksamheten förutsätts vara en viktig aktör, såväl i de multiprofessionella teamen som vid den intensiva beteendeterapin. Enligt aktuell forskning beräknas förekomsten av autism i Sörmland till 30 barn per årskull. Av dessa upptäcks idag, enbart ca 2 barn tidigt per årskull. Beslutad vårdkedja kommer således att kräva betydande förstärkning av Habiliteringsverksamhetens resurser under planperioden. Landstingstyrelsen fattade också under 2013 ett inriktningsbeslut om förändring av ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Enligt föreslagen förändring skall Habiliteringsverksamheten ansvara för utredning och behandling av barn med utvecklingsneurologiska avvikelser i åldersgruppen 0-6 år. Barn och ungdomspsykiatrin föreslås ansvara för barn och ungdomar med neuropsykiatriska symtom i åldersgruppen 7-17 år. Nämnden för Habilitering och Utbildning ställde sig bakom landstingsstyrelsens inriktningsbeslut under förutsättning att den fördjupade analysen verifierar att föreslagen förändring medför en tydlig och sammanhållen vårdkedja av god och säker kvalitet. En fördjupad analys samt resursberäkning av föreslagen förändring kommer att presenteras under våren 2014 innan vidare beslut fattas. Beroende av vad den fördjupade analysen leder fram till kan föreslagen förändring komma att innebära stora förändringar avseende Habiliteringsverksamhetens uppdrag. SID 3(6)

Den Nationella Patientenkäten har i anpassad variant för habiliteringsområdet, testats med gott utfall av ett par landsting. Landstingets målsättning bör framgent vara att enkäterna inkluderar personer med funktionsnedsättning och habiliteringsområdet. Dammsdalskolan Dammsdal tar emot elever med svår autism från hela landet. Verksamheten som är intäktsfinansierad får sin ersättning av elevernas hemkommuner. Under senare år inleds elevernas placering på Dammsdal allt högre upp i åldrarna, elevernas problematik är allt mer komplex med inslag av andra neuropsykologiska problem och andelen flickor ökar. De svängningar i elevunderlaget som emellanåt uppstår ställer höga krav på såväl marknadsföring som flexibilitet i anpassning av lokaler och antal anställda. Behovet av att löpande anpassa verksamhetens bemanning måste vägas mot de risker en alltför låg bemanning kan innebära. Resurserna behöver anpassas såväl utifrån ungdomarnas behov som efter en god arbetsmiljö för verksamhetens medarbetare. En viktig framgångsfaktor för att Dammsdal fortsatt skall vara ett attraktivt alternativ för betalande kunder, är verksamhetens förmåga att visa resultat vad gäller ungdomarnas skolgång och självständighet inför vuxenblivandet. Verksamheten har därför ett kontinuerligt behov av kompetensutveckling. Möjligheten att få disponera det egna kapitalet för kompetenssatsningar inom exempelvis flickors specifika problematik och utveckling av det pedagogiska arbetet med nyttjande av informationsteknologins möjligheter behöver prövas. Sjukresor Förvaltningen samarbetar sedan många år med åtta av länets nio kommuner kring upphandling av tjänster för den särskilda kollektivtrafiken (sjukresor och färdtjänst). Gemensamma upphandlingar av såväl beställningscentral som transportörer genomförs i syfte att samordna trafiken så att samordningsvinster uppnås. Den för länet Regionala Kollektivtrafikmyndigheten har sedan sin start ansvarat för den allmänna kollektivtrafiken. Flertalet av länets huvudmän har nu uttalat en viljeinriktning att den Regionala Kollektivtrafikmyndigheten framgent även skall samordna den särskilda kollektivtrafiken. En utredning är initierad i syfte att utreda samverkansformer och val av organisation vid integrering av den allmänna och särskilda kollektivtrafiken. Utredning planeras i etapper där första etappen innebär att färdigställa kravspecifikation för kommande upphandlingar så att ökad samordning nås SID 4(6)

mellan den särskilda och allmänna kollektivtrafiken. I detta ligger också ställningstagande till om länet skall upphandla beställningscentral eller driva denna i egen regi. Nästa steg innebär att underlag och konsekvensbeskrivning tas fram för ställningstagande om kommunernas överlåtelse av hela ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Landstinget kan av juridiska skäl, inte på motsvarande sätt överlåta ansvaret för prövning och utbetalning av sjukresor till myndigheten. Vilka konsekvenser nämnda utredning kan komma att få för nämnden för Habilitering och Utbildning är ännu för tidigt att uttala sig om, men kan bli betydande. Ett ställningstagande att driva beställningscentral i egen regi samt en ökad ambitionsnivå i kravställningen på transportörer kan komma att få betydande konsekvenser för verksamhetens kostnader. Ytterligare medel kommer då att behöva anvisas. I de steg som tas för att forma Framtidens hälso- och sjukvård kan sörmlänningarnas behov av resor till och från vården komma att förändras, exempelvis begränsning av antalet utbudspunkter för specifika vårdåtgärder. Förändringar av nämnda slag kan påkalla såväl ett behov av anpassning av rådande regelverk för sjukresor samt resurstillskott. Personal En framgångsfaktor är att ta vara på och utveckla kulturen inom verksamheten där delaktighet, engagemang och yrkesstolthet är honnörsord. Varje medarbetare ska känna arbetsglädje och en stolthet över att tillhöra Habilitering och Hjälpmedelsförvaltningen. Ett projekt med detta tema har pågått under 2012-2014. Genom att vidmakthålla de positiva resultat detta genererat skapas förutsättningar för verksamheten att möta förestående utmaningar. Landstinget Sörmland strävar efter att erbjuda heltidstjänster till de medarbetare som så önskar. Ett långsiktigt arbete har därför inletts för att, inom ramen för vad som är ekonomiskt möjligt, samt utifrån verksamhetens behov, gradvis utöka andelen heltidstjänster. Förvaltningens förmåga att på sikt erbjuda samtliga anställda heltidstjänster förutsätter att resurser tillskjuts nämnden. Ambitionen måste vara hög avseende personal- och kompetensförsörjning. Inom Habiliteringsverksamheten är det av största vikt att fortsätta arbeta strategiskt och proaktivt för att säkra kompetensen av framförallt medicinsk specialistkunskap samt psykologer. Inrättande och organisering av ett landstingsgemensamt PTP-program för nyexaminerade psykologer är ett angeläget steg för att göra Landstinget Sörmland attraktivt. SID 5(6)

Lokaler En förutsättning för att kunna bedriva en rationell verksamhet är ändamålsenliga lokaler. Under planperioden behöver nya lösningar för Habiliteringsverksamheten i Katrineholm utredas och planeras. Disponera eget kapital Behov av att i större omfattning disponera eget kapital föreligger ej under planperioden. Behov av att disponera eget kapital i mindre omfattning och där nämnden själv fattar beslut kan föreligga. Utrustningsinvesteringar Befintlig ram är tillräcklig. Eva Andrén Förvaltningschef SID 6(6)