PROJEKT LJUNGSKILE NORRA

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LJUNGSKILE NORRA UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PROJEKT LJUNGSKILE NORRA UPPFÖRANDE AV VINDKRAFTVERK, UDDEVALLA KOMMUN PÅ UPPDRAG AV RABBALSHEDE KRAFT AB DECEMBER 2011 LINDA ANDERSSON OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSON RIO KULTUR KOOPERATIV

Kontaktuppgifter Rabbalshede Kraft AB (publ) Marknadsvägen 1 457 55 RABBALHEDE Organisationsnummer 556093-1874 Växel: 0525-197 00 Fax: 0525-197 99 E-post: info@rabbalshedekraft.se Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Kontaktperson: Martin Pettersen Tel: 0525-197 00 martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Miljökonsekvensbeskrivning Projekt Ljungskile Norra Uppförande av vindkraftverk, Uddevalla kommun På uppdrag av Rabbalshede Kraft december 2011 Rapport 2011:29 Miljökonsekvensbeskrivning Rio Kulturkooperativ 2011 Projektnummer: 1002 Projektansvarig: Anna Ljunggren Projektpersonal: Benjamin Grahn-Danielson och Linda Andersson Författare: Benjamin Grahn-Danielson och Linda Andersson Omslagsbild: Fotomontage över den planerade vindparken. Fotot är taget från Tofta. Avstånd till närmaste verk är 1,4 kilometer. Fotoriktning nordväst Grundkartor har tillhandahållits av beställaren Kommun: Uddevalla Län: Västra Götalands län Beställare: Rabbalshede Kraft AB Redigering och layout: Optimal Press Tryck: Nordbloms Trycksaker AB Sökord: Vindkraft, Västra Götalands län, Uddevalla kommun, Ljungskile Rio Kulturkooperativ Ekelidsvägen 5 457 40 FJÄLLBACKA www.riokultur.se rio@riokultur.se

INNEHÅLL: Sammanfattning 5 Del 1: Projektbeskrivning 13 Inledning 15 Vindresurser och produktion 15 Placering 15 Tidplan 16 Ekonomi 16 Teknisk beskrivning 16 Elanslutning 18 Gällande planer och mål 19 Planer 19 Ljungskile Norra 20 Riksintressen 23 Övriga vindkraftsprojekt i området 23 Del 2: Utredningsalternativ 25 Huvudalternativ 27 Alternativ utformning 28 Tidigare studerad utformning / lokaliseringar 28 Alternativ lokalisering 28 Nollalternativ 32 Del 3: Miljökonsekvenser 33 Avgränsning 34 Läsanvisning 35 Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet 36 Ljud 36 Skuggor 40 Ljus 42 Kemikalieanvändning 43 Säkerhet 44 Miljökonsekvenser Landskap 46 Visuell påverkan Landskapsbild 46 Friluftsliv och turism 50 Kulturmiljö 54 Naturmiljö 60 Fåglar 67 Fladdermöss och övrig fauna 73 Miljökonsekvenser Resurser 78 Energi 78 Luft och klimat 79 Övriga riksintressen 80 Markanvändning 80 Transporter och material 82 Avveckling 83 Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser 85 Miljömål 85 Sammanfattning av miljökonsekvenser 86 Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö 87

Del 4: Kumulativa effekter 89 Nulägesbeskrivning 91 Effekter och konsekvenser 92 Åtgärder 96 Del 5: Samråd 97 Tillståndsprövning 98 Samråd 98 Det fortsatta prövningsförfarandet 99 Synpunkter 99 Källor 101 Bilagor 105 1. Teknisk beskrivning 2. Ljudberäkning 3. Skuggberäkning 4. Kemikalier 5. Fotomontage 6. Avstånd till fastigheter 7. Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Sammanfattning Sammanfattning av kapitlet Projektbeskrivning Rabbalshede Kraft AB har för uppsikt att uppföra fem vindkraftverk cirka 3 kilometer nordost om tätorten Ljungskile i Uddevalla kommun. Platsen har goda vindresurser och är utpekat som riksintresse för vindbruk. Området ligger utanför det område där kommunen inte vill se vindkraftsetableringar enligt deras senaste utställningshandling till vindbruksplan. Vindparken beräknas producera 36,5 GWh årligen. Verken kommer att ha en maximal tornhöjd om 170 meter Etableringen innebär att nya vägdragningar sker i området. Anslutning av vindkraftverken till elnätet planeras att göras vid befintlig transformatorstation i Forshälla. Sammanfattning av kapitlet Alternativ Länsstyrelsen i Västra Götalands län har bedömt att projektet innebär betydande miljöpåverkan. Alternativ utformning och alternativ lokalisering har föreslagits och jämförts med huvudalternativet under arbetet med denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB). I en första fas studerades en omfattning av nio vindkraftverk. På grund av höga naturvärden i den östra delen av området minskades antal verk i samrådshandlingen till sju. På grund av hänsynstagande till närboende har antalet verk minskats ytterligare vilket resulterat i huvudalternativet i denna MKB. Huvudalternativet innebär att fem vindkraftverk med en effekt om 17,5 MW etableras cirka 3 kilometer nordost om Ljungskile i Uddevalla kommun. Verken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och generera en årlig elproduktion om 36,5 GWh. Den alternativa utformningen är den samma som huvudalternativet men verken har en maximal totalhöjd om 150 meter. Alternativet skulle ge en årlig energiproduktion om 31,5GWh, en minskning med 5 GWh jämfört med huvudalternativet. I gengäld skulle det bli lite mindre påverkan på landskapsbilden. Alternativ lokalisering innebär att sex vindkraftverk etableras inom ett område vid Stenshult på gränsen mellan Uddevalla kommun och Lilla Edets kommun. Projektet skulle ge en årlig energiproduktion på 43,2 GWh. De motstående intressena i det här området är högre än för Ljungskile Norra. Området var länge med som förslag till område lämpligt för vindbruk i förarbetet till vindbruksplan i Lilla Edets kommun men ströks på grund av Försvarsmaktens flygzoner. Nollalternativ har studerats för att jämföra med om inga vindkraftverk byggs. Nollalternativet skulle innebära att upp till 36,5 GWh el från förnyelsebara energikällor inte skulle produceras. Istället kan den elmängden produceras genom 7

andra energikällor här eller på annan plats. Det skulle innebära att äldre fossilbaserad elproduktion inte kan fasas ut. Detta kan ge negativa miljökonsekvenser eftersom utsläppen av bland annat koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft inte minskar. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. Sammanfattning av kapitlet Miljökonsekvenser Ljud- och skuggberäkningar har tagits fram som visar vindkraftverkens påverkan på omgivningarna. Ljudberäkningarna visar att Naturvårdsverkets riktlinjer följs avseende ljud och att inga bostäder kommer att få ljudnivåer över 40 db(a). Skuggberäkningarna har utförts med ett verkligt fall -beräkningar och visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid åtta bostadshus. Automatisk skuggreglering kommer att installeras som reglerar verken så att riktvärdet, maximalt 8 timmar skuggor per år, inte överskrids. Verken skall förses med hinderbelysning enligt Transportstyrelsens bestämmelser. I huvudalternativet är verken över 150 meter och skall förses med blinkande högintensivt vitt ljus. Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Vindkraftverken är placerade långt från bostadshus och allmän väg. Risken för iskast förväntas vara mycket små och beräknade riskavstånd för att minimera olycksriskerna vid eventuella iskast uppfylls med god marginal. Vindkraftverken kommer att få regelbunden service vilket minimerar risken för olyckor. Landskapsbilden kommer att förändras vid en etablering, men påverkan på landskapsbilden bedöms generellt bli liten till måttlig. Landskapet är kuperat och synbarheten varierar mycket. Det är framförallt i öppnare områden och i dalgången söder om Ljungskile Norra, vid Kolbengtserödsjön, som påverkan blir stor. Fotomontage har tagits fram för att tydliggöra påverkan. Påverkan på friluftsliv och turism anses bli liten. Vindkraftverken planeras inom ett område som räknas som allmänt intresse för friluftslivet. Allmänheten kommer ha tillgång till området och några avspärrningar planeras inte annat än för biltrafik vid infartsvägarna. Påverkan lokalt kan bli att man väljer att vistas i ett annat område för närrekreation. Flera studier visar att vindkraftverk generellt sett inte påverkar turism negativt och inga åtgärder planeras. Kulturmiljön inom vindparken minner om ett historiskt utmarksbruk. Vägdragningar och verksplatser påverkar ett fåtal fornlämningar men detaljjustering kommer att göras. Om det inte går att undvika direkt påverkan på lämningarna kommer ansökan om ingrepp i fornlämning att skickas till länsstyrelsen. Kompensationsåtgärder för intrånget kan komma att genomföras efter samråd med länsstyrelsen och hembygdsföreningen. Omkringliggande kulturmiljöer får ingen påverkan förutom visuellt, vilken bedöms som låg. Framförallt kulturmiljöerna vid Forshälla och Resteröd kommer att få en visuell påverkan. Naturmiljön som påverkas är till största del produktionsskog med gran och tall. En del mindre miljöer med visst naturvärde finns i närheten av de planerade vägarna och verksplatserna. Vid detaljprojekteringen kommer hänsyn till dessa att tas så att påverkan blir så liten som möjligt. De områden sombedömts som mer värdefulla i biotopkarteringen har till stor del undvikits. Infartsvägen, som samplaneras med vindpark Forshälla/delområde Sörskogen, passerar genom 8

riksintresseområde för naturvård. Store mosse, som anges som kärnvärde för riksintresset, påverkas inte direkt. Med den planerade hänsynen vid byggnation, bedöms påverkan på riksintresseområdets kärnvärden bli liten. Samma väg passerar även över Restebäcken som omges av strandskydd. En ansökan om dispens kommer att lämnas in. Med föreslagen hänsyn bedöms åtgärden inom strandskyddatområde inte motverka tillgängligheten. Påverkan på naturmiljön bedöms bli liten. Inventering av nattskärra, skogshöns och häckande fågel har gjorts i området. Den häckande fågelfaunan i området består huvudsakligen av vanliga små- och mellanstora fåglar, arter man kan förvänta sig i ett område som domineras av yngre, tätare produktionsskogar i sydvästra Sverige. Exempel på vanligt förekommande arter är bofink, lövsångare, rödhake, svarthätta, koltrast och ringduva. Två spelande nattskärror hördes inom vindområdet vid inventering. Negativ påverkan på nattskärran lokalt kan inte uteslutas. I ett regionalt perspektiv blir påverkan på nattskärrepopulationen troligen mycket liten.tjäder förekommer i området men troligen är stammen liten. Påverkan på tjäder bedöms bli liten. Möjlig häckningsplats finns för lom finns i cirka 700 meter från verk. Häckande lommarna behöver inte flyga genom vindparken för att nå födosöksmiljöer. Påverkan på arten bedöms sammantaget bli liten. Flyttande fåglar är inte särskilt utsatta för kollision med vindkraftverk. Vårsträcket följer främst Vassbodalen söder om parken. Påverkan på flyttande fåglar bedöms bli liten. En inventering av fladdermöss har gjorts i området. Det inventerade området visar på en relativt artrik om än individfattig fladdermusfauna. Enstaka individer av de migrerande högriskarterna stor fladdermus, trollfladdermus och gråskimlig fladdermus verkar passera genom området och bidrar till områdets höga artantal. Mest intressant ur fladdermussynpunkt bedöms området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan vara. Den samlade bedömningen är dock att området inom den planerade vindparken har låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Vidare finns det relativt lite som talar för att fladdermöss skulle födosöka i någon större utsträckning inom vindområdet med tanke på områdets karaktär. En vindkraftsetablering i projektområdet skulle sannolikt inte påverka fladdermusfaunan negativt i någon större utsträckning. Markanvändningen inom området kan fortsätta som förut. Vägarna kommer att ta skogsmark i anspråk men ger i sin tur möjlighet till att bedriva ett mer effektivt skogsbruk. Detaljplan är sannolikt inte aktuell och inga hinder för jakt uppstår. Under byggfasen kommer tunga transporter att ske i området. Området är avsatt som riksintresse för vindbruk. Genom att bygga vindkraftverk inom området kommer man utnyttja vindenergin på platsen. Vindkraftverken kommer att producera upp till 36,5 GWh el årligen vilket ger möjlighet att fasa ut äldre fossilbaserad energiproduktion, vilket skulle bidra till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet. Vindparkens elproduktion motsvarar 8% av elkonsumtionen i Uddevalla kommun och motsvarar hushållsel för cirka 6000 villor. Vindkraftsanläggningar är enkla att avveckla eller vid behov ersätta med nya. Nedmontering av vindkraftverk när de tjänat ut, återställning av plats och förslag på ekonomiska garantier beskrivs i tillståndsansökan, i ett separat dokument utanför MKB:n. 9

System för skyddsåtgärder Rabbalshede Kraft är certifierad enligt miljö och kvalitetsledningssystemet ISO 14001 och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenterar avvikelser och jobbar med ständiga förbättringar. Krav på hänsynstagande kommer att ställas på entreprenörer och underleverantörer. Innan exploateringen startar kommer arkeolog/ biolog att tillsammans med entreprenör gemensamt gå igenom skyddshänsyn på plats så att inga skador på natur- eller kulturmiljö uppstår. Sammanfattning av kapitlet Kumulativa effekter Länsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysas i MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla de planerade vindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (med delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås). Sammanlagt är det 30 vindkraftverk som planeras i södra delen av Uddevalla kommun. Etableringen av så många vindparker kommer att innebära att stora områden påverkas av ljud och skuggor. Ljus från vindkraftverken kan komma att upplevas som störande. Den kumulativa effekten av ökade säkerhetsrisker bedöms som liten, då de är beräknade som små i de enskilda projekten. Lokalt är de kumulativa effekterna på landskapsbilden relativt små men på några få platser blir de kumulativa effekterna medelstora eller stora. Samtliga planerade vindparker är belägna inom område för det allmänna friluftslivet. Det direkta friluftslivet i de boendes närområden är därför det område som får högst kumulativa effekter. Stor hänsyn tas till den lokala kulturmiljön och de kumulativa effekterna blir små. Den kumulativa effekten av att fler vindkraftverk och fler vägar anläggs inom södra delen av Uddevalla kommun innebär en större förlust av naturmijöer totalt sett. Om all etablering i området sker med stor lokal hänsyn vid väganläggning vad gäller hydrologi och undvikande av av speciellt utpekade hänsynspunkter, bedöms det totala ingreppet som måttligt. Vindpark Ljungskile norra bedöms generellt ha liten påverkan på fåglfaunan. De kumulativa effekterna den bidrar till bedöms vara relativt små. De kumulativa effekterna för fladdermusfaunan bedöms som relativt begränsade. Det finns inga uppenbara migrationsstråk som knyter samman de olika vindparkerna och förutsättningarna för gynnsamma fladdermuslokaler bedöms som låga i samtliga vindparker. De kumulativa effekterna på energiproduktionen, luft och klimat blir positiva. Elproduktionen kan komma att uppgå till cirka 214 GWh per år. Det medför att Uddevalla kommun kan producera en stor del av sin konsumerade el inom kommunen och möjligheterna för att fasa ut äldre, fossilbaserade kraftverk ökar. Sammanfattning av kapitlet Samråd Denna MKB utgör underlag för prövning av vindkraftsprojektet enligt MB. De synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i framtagandet av MKB:n. Samråd har skett med myndigheter, närboende och övriga sakägare, föreningar och allmänhet. En kort sammanfattning av samrådet presenteras i MKB:n. En utförligare beskrivning av de samråd som skett presenteras i den samrådsredogörelse som bifogas ansökan för projektet. 10

Om du har synpunkter på projektet eller denna handling, skall du lämna dem till projektören. Kontaktuppgifter finner du på sidan 2 i denna handling. 11

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

14 Illustration 1. Översikt projekt Ljungskile Norra.

Del 1: Inledning Projektbeskrivning Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) gäller projektet Ljungskile Norra. Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra fem vindkraftverk vid Ljungskile i Uddevalla kommun. Vindområdet är beläget cirka 3 kilometer nordost om Ljungskile tätort. I väster är det cirka 1 kilometer till E6:an, illustration 1. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/ preliminära 40 db(a)-kurvan. Vindresurser och produktion Anledningen till att platserna är intressanta för vindkraft är att: platserna har goda vindresurser med öppet läge i förhärskande sydvästlig vindriktning. området ligger utanför de områden där Uddevalla kommun inte vill ha etablering av vindkraft. området utgör riksintresse för vindbruk. avståndet till närmast boende och fritidsbebyggelse är förhållandevis stort. det finns tillgång till och kapacitet i kraftledningsnätet för distributionen. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är 6,7-6,9 m/s och på 103 meters höjd 7,5-7,7 m/s enligt MIUU s vindkartering, vilket är fullt tillräckligt för att området skall vara intressant för en vindkraftsetablering. Med fem vindkraftverk med en maxeffekt på 2,3 MW blir den installerade effekten upp till 11,5 MW. Det skulle ge en årlig elproduktion på upp till 36,5 GWh, vilket beräknas räcka till cirka 6 000 villors hushållsel (6 000 kwh), Energimyndigheten 2009. Placering Val av platser för vindkraftverk i detta projekt utgår från följande riktlinjer: cirka 500 meter mellan vindkraftverken. platser som ligger högt i terrängen. ljudnivå under 40 db(a) hos kringboende. skugga maximalt 8 h/år och max 30 min/dag hos kringboende. Placeringar i projektet redovisas på illustration 1. 15

Tidplan Tidplanen för ett projekt av denna storlek är ungefärlig. Projekteringstiden beräknas till 2010-2012 och byggstarten till 2013-2014. Elanslutning och driftagning beräknas till 2014-2015. Ekonomi För att avgöra vilket verk som är den mest lönsamma är flera faktorer viktiga: lågt inköpspris i förhållande till förväntad produktion, lång livslängd utan haverier samt låga service- och försäkringskostnader. Utöver själva vindkraftverket ingår även fundament, vägar, projekteringskostnad, elanslutning med mera i investeringskostnaden. Maskinerna beräknas gå med 3150 fullasttimmar per år. Svensk Vindenergi har gjort beräkningar på hur många arbetstillfällen drift och underhåll av verken skulle kunna tillföra. Totalt beräknas en vindkraftsutbyggnad kunna ge 1,25 årsarbetstillfällen per vindkraftverk (2,5 MW) under driftstiden, Svensk Vindenergi 2009. Arbetstillfällen skapas framför allt för lokala entreprenörer inom byggnation och infrastruktur under byggperioden samt inom drift och underhåll så länge verken är i drift, cirka 20-25 år. Lokala entreprenörer kommer att erbjudas möjlighet till upphandling. Det lokala elnätsbolaget Uddevalla Energi kommer att ansvara för en stor del av det elnät med markkablar som behöver byggas. Vägunderhåll sköts med fördel av lokal entreprenör. Om flera vindparker etableras i södra Uddevalla finns det sannolikt behov av drift/underhållspersonal som är stationerad med lokalkontor i området. Arrendeersättning från vindkraftverken kommer att fördelas till fastighetsägare inom 40 db(a)-området vilket gynnar skogs- och jordbruket i området och kan bidra till en levande landsbygd Rabbalshede Kraft kan erbjuda andelsverk för lokalt delägande om mer än en vindpark etableras i södra Uddevalla. Teknisk beskrivning Verk Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om maximalt 170 meter och en effekt på upp till 3,5 MW per maskin. Beroende på vilka maskiner som väljs blir tornet på verken mellan 100-125 meter högt och rotordiametern 80-115meter. Alla beräkningar och bedömningar i denna MKB utgår ifrån verket Siemens SWT-2.3 med en tornhöjd på 119,5 meter, rotordiametern 101 meter och en effekt på 2,3 MW, vilket är ett av de vanligaste vindkraftverken på marknaden i dagsläget. Den totala installerade effekten blir då 11,5 MW. Totalhöjden blir maximalt 170 meter. De vindkraftverk som uppförs i Sverige i dag har som krav att de skall vara godkända enligt Boverkets regler med ett typgodkännande av SP Sitac (ett ledande certifieringsorgan i Sverige för produktcertifiering och personcertifiering inom bygg-, installations- och anläggningsområdet). Typgodkännandet innebär bland annat att verken skall tåla mycket höga vindhastigheter samt att de skall vara konstruerade för att hålla i minst 20 år. Den tekniska livslängden för hela vindkraftverket brukar anges till mellan 20 och 30 år. I Rabbalshede Krafts kravspecifikation vid upphandling av vindkraftverk begärs att verksleverantörerna påvisar att turbinerna skall uppfylla alla tillämpbara CE-direktiv och standarder. Vilket fabrikat som kommer att väljas kan inte anges i detta skede. Detta för att kunna välja senaste och bäst tillgängliga teknik. För en allmän teknisk beskrivning av ett vindkraftverk, se bilaga 1. 16

Fundament Förankringen av vindkraftverken i berget kan ske via tre olika metoder. De tre alternativen är bergförankrat betongfundament, bergadapter och gravitationsfundament. De olika leverantörerna av vindkraftverk förordar olika metoder beroende på storlek av verk för att uppfylla sina garantivillkor. För beskrivning av olika förankringsmetoder och fundament se bilaga 1. Bergförankrat betongfundament är den typ som planeras att användas men definitivt val kan vi inte göra förrän leverantör valts och geoteknisk undersökning genomförts. Bergförankrat betongfundament är en relativt ny grundläggningsmetod. Det har en diameter på cirka 9 meter och kan anläggas direkt på lämpligt berg. Fundamentet förankras i berget med 8 förankringsstag innehållande vardera 21 vajrar till ett djup av 12 meter. Denna metod är inte så känslig för sprickbildning. Beroende på bergets beskaffenhet kan sprängning behövas utföras på ett sprängdjup på upp till 2,5 meter. Till detta går åt cirka 180 m³ betong. Påverkad yta för fundamentet är cirka 100 m². Det är en bra lösning för att slippa gravitationsfundament om berget inte håller för bergadapter. Bergförankrat betongfundament är den variant exploatören helst vill använda, men bergadapter utesluts inte. Bergadapter gjuts med en liten betongplatta cirka 7 meter i diameter ovanpå berget, sprängning krävs endast i undantagsfall. Metoden bygger på en princip med en armerad betongkonstruktion fäst med långa förankringsstag ner i berget. Bergadapter ställer stora krav på bergets hållfasthet. Därför måste en geoteknisk undersökning av bergförhållanden genomföras på aktuella platser för att klargöra om berget klarar de krav som ställs. Vid avveckling tas bergadaptern bort och området täcks med jord och/eller material från platsen. Det går åt cirka 50 m³ betong, och påverkad yta för fundamentet är cirka 50 m². Bergadapter innebär ett mindre ingrepp i naturmiljön än bergförankrat betongfundament eller gravitationsfundament. Gravitationsfundament är egentligen framtagna för att användas där berggrund saknas. Fundamentens armering monteras i botten av gropen och därefter sker gjutningen av fundamenten med cirka 350 m³ betong, vilken transporteras till platsen från närmaste betongstation alternativt tillverkas på plats. För att minska lokal miljöpåverkan kan fundamentet gjutas i jämnhöjd med marknivå och därefter täckas med jord och/eller material från platsen. Fördelen med dessa fundament är att detta är en beprövad metod som inte är beroende av bergets kvalitet, samt att sprängstenen kan användas vid byggnationen av vägarna. Nackdelen är att det innebär ett betydligt större ingrepp i naturen än bergadapter eller bergförankrat betongfundament. För ett vindkraftverk på 2,5 MW är fundamentet cirka 20x20 meter stort och har 3 meters höjd i centrum, i ytterkant är det cirka 0,5 meter högt. Detta val av fundament kräver om det grundläggs på berg sprängning av gropar på drygt 22x22 meter och 3 meter djupa, och påverkar en sammanlagd markyta på cirka 500 m². De bergmassor som uppkommer i samband med sprängningen kan användas som fyllnadsmaterial vid byggnation av vägarna inom parken. Uppställnings- och kranytor I anslutning till varje verksplats kommer en uppställningsyta att anläggas. Denna är cirka 40x25 meter stor (1 000 m² ). Planen anläggs genom att träd avverkas, vegetation och jordmassor schaktas bort och berget friläggs. Eventuella 17

uppstickande bergtoppar sprängs bort för att höjden på planen skall kunna anpassas till omgivningen. Fyllning utförs med bergkross, fraktion 0-150 mm, till en jämn yta med max lutning 1,5%. Slänter bekläds med jordmassor så att växtlighet kan återkomma. I anslutning till verksytorna kommer en skogfri yta på upp till 150x15 meter (2 250 m² ) att behövas för montering av kran. Dessa kranytor utnyttjar delvis befintligt röjda ytor, som vägar och verksytor. I tillägg till dessa kommer skog att avverkas för skapandet av en tillräckligt stor skogsfri yta så att kranen kan monteras. Beroende på vilken leverantör som väljs kan ytterligare monterings- och uppställningsytor komma att krävas. Dessa kan då konstrueras som tillfälliga ytor vilka avlägsnas efter byggskedet. Vägar och transporter Befintliga skogsbils- och bruksvägar kommer att användas i så stor utsträckning som möjligt. Dessa kan då behöva förstärkas, rätas och breddas. Området är idag i stort sett väglöst men kortare sträckor körvägar finns. I stort sett kommer hela parken att förses med nya vägar. Infarten till vindparken kommer att ske från norr. Huvudinfart till området kommer att vara från E6 i nordväst, vidare på väg 681 mot Forshälla. Infartsvägen till Ljungskile Norra kommer att gå ifrån Sörskogen (ett av delområdena inom vindpark Forshälla). 4,5 kilometer nya vägar kommer att behöva anläggas mellan verken inom parken samt för infartsvägen som ansluter till den befintliga vägen ifrån norr, cirka 600 meter kommer att förläggas till befintliga skogskörvägar. Vägbanan kommer att ha en bredd av 3-4 meter och vägbotten 7-10 meter beroende på hur mycket material som behöver påföras, illustration 2. I de delar av vägen som går på berghällar behöver endast en liten utfyllnad för att jämna ut vägbanan göras. Avverkning av skog sker i en korridor med 10-20 meters bredd. I slutet av byggfasen återförs jord på de påverkade markytorna intill vägbanan. Ytorna på vägar och verksplatser kommer att vara belagda med bergskrossmaterial. Sprängsten från fundamentplatserna kommer att användas för anläggning av vägar fram till vindkraftverken. Vid behov kompletteras detta med krossmaterial från närbelägna täkter. Eventuellt kan det bli aktuellt att söka tillstånd för ny bergtäkt i närområdet, detta görs isåfall i separat ansökan. Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och utformningen har anpassats efter biologisk inventering och arkeologisk utredning, viket beskrivs närmare i kapitlen Naturmiljö respektive Kulturmiljö. Transporter under byggtiden sker med lastbil, dumper och grävlastare. Krossmaterial till vägbeläggningar samt färdig betong, alternativt cement, grus och vatten, kommer att transporteras på lastbil. Aggregat och torn levereras i sektioner som transporteras på lastbil och reses med hjälp av mobilkran. Transporter under driftstiden sker med lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Elanslutning Nätägaren i området är Uddevalla Energi. Anslutning av vindkraftverken till elnätet planeras att ske via en befintlig transformatorstation vid Forshälla. Det 18

Illustration 2. Typskiss för vägkonstruktion i vindpark. Elkabel kommer att läggas vid sidan av vägen inom vindparken. Vägområdet som omfattar väg, slänter och kabeldike är normalt 7-10 meter brett. Vid sidan av vägen kommer träd att avverkas på 3-4 meters avstånd för att långa och breda transporter under byggskedet skall komma fram. finns idag kapacitet på elnätet att ansluta på vindparken som då kan tas idrift utan vidare utbyggnad av överliggande elnät. Elnätet inom parken planeras med markförlagd 20 kv kabel i internt nät. Inom vindparken används markkabel vilken förläggs i vägar där det är möjligt. Nätet mellan vindkraftverken kommer att byggas och användas utan nätkoncession (IKN-nät). Ledningsdragning från vindparken till anslutningspunkt planeras utföras som markkabel och förläggas i kanten av infartsvägen. Inga luftledningar planeras. Planerad ledningsdragning visas på karta i bilaga 1. Gällande planer och mål Planer Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras på förnyelsebar energi, och att landets vindenergiresurser måste tas till vara. Planeringsramen för vindkraft anger att vindkraften år 2020 skall producera 30 TWh, varav 20 TWh på land. Utifrån dessa planeringsmål har Energimyndigheten utpekat riksintresseområden för vindbruk och de flesta kommuner har ansett sig föranledda att ta fram vindplaner som komplement till sina översiktsplaner (ÖP). I och med detta beslutade Uddevalla kommun 2006 att arbeta fram ett komplement till ÖP gällande utbyggnaden av vindkraft i kommunen. I ÖP nämns energi och miljö som ett övergripande miljömål: Användningen av miljöanpassad och förnyelsebar energi ska prioriteras. Ett första förslag dryftades av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige under 2008-2009 men återremitterades för vidare utredning. Ett förslag ställdes ut under 19

sommaren och hösten 2010 men har sedan dess omarbetats inför en ny utställning som skett under 2011, Uddevalla kommun 2011. Uddevalla kommun kommer under 2011/2012 fortsätta att omarbeta vindbruksplanen, bland annat kommer det en göras en landskapsanalys. Enligt det utställda förslaget skall nya verk samlas till sammanhållna grupper som inte skadar riksintressen eller ligger alltför nära bostadsbebyggelse. I det senaste förslaget till vindbruksplan pekar kommunen enbart ut områden som de inte anser lämpliga att bygga vindkraftverk inom. Det gäller de höglänta fjällmiljöerna på Herrestadsfjället och Bredfjället liksom kustområdena i kommunen. I de undantagna områdena finns stora motstridiga intressen, till exempel riksintressen för friluftsliv och kulturmiljövården, samt att de är viktiga områden för framtida bebyggelse. Under 2008 var den totala elförbrukningen i Uddevalla kommun 473 GWh, SCB 2008. Ett modernt vindkraftverk på 2-3 MW producerar cirka 5-6 GWh vilket innebär att det måste byggas cirka 80 vindkraftverk för att täcka elförbrukningen i kommunen. År 2010 fanns i kommunen två vindkraftverk med en totaleffekt om 865 kw, Energimyndigheten 2011. I förslaget till vindbruksplan nämns inga kvantitativa mål med utbyggnaden. Länsstyrelsen pekar i sin förutsättningsstudie för vindbruk i Västra Götalands län på att vindkraften har lokaliseringsfördelar i redan störda områden, såsom utmed större vägar eller i anslutning till industrier. De områden som tas i anspråk för vindkraft skall också optimeras och utnyttjas på bästa sätt. Markanvändningen inom vindområdet domineras av skogsbruk och detta förväntas fortgå som tidigare. I och med att nya vägar etableras i området kommer det att underlätta för skogsbruket. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av de 16 nationella miljömålen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Ljungskile Norra I ett av de tidigare förslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunen pekades området Ljungskile Norra ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft. I den senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunen några områden för utbyggnad av vindkraft men redogjorde för kommunens förutsättningar och de riksintressen för vindbruk som Energimyndigheten har pekat ut. Området Ljungskile Norra ligger inom riksintresse för vindbruk och utanför de områden där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar. Uddevalla kommuns ÖP från år 2010 anger inga särskilda rekommendationer eller bestämmelser för det aktuella projektområdet utöver skyddade områden enligt nedan. Enligt ÖP planeras inte heller någon omfattande utbyggnad av bostäder i närhet till vindparken. Den närmsta bebyggelse som planeras sker i anslutning till tätorten Ljungskile och regleras av en fördjupad ÖP över det området, Uddevalla kommun 2007. I ÖP anges utvecklingsmöjligheter i kommunen där en av punkterna är att Utveckla landsbygden på ett hållbart sätt. Odlingsmarkerna i de omgivande 20

21 Illustration 3. Kartan visar hur projektet ligger i förhållande till riksintresseområden för vindbruk, kulturmiljö, naturvård, det rörliga friluftslivet, Högexploaterad kust samt Natura 2000-områden.

Tabell 1. Utpekade riksintresseområden enligt miljöbalken (MB), inom 10 kilometer från vindområdet. RIKSINTRESSE AVSTÅND RIKTNING Stora orörda områden (3 kap 2 ) 2,4 km O Kulturmiljö (3 kap 6 ) Bredfjället 2,6 km S Gustavsberg 5,6 km N Naturmiljövård (3 kap 6 ) Store mosse 300 m N Myr vid Lilla och Stora djup 2,1 km S Bredfjället Väktorområdet 3 km S Blåduven 3,0 km SO Bratteforsån och Hällungen 4,4 km SV Havstensfjorden 7,3 km NV Sund 7,5 km NV Kuröd-Bräcke 9,5 km N Friluftsliv (3 kap 6 ) Bredfjället 2,7 km S Det rörliga friluftslivet (4 kap 2 ) >10 km Yrkesfiske (3 kap 5 ) 7,5 km NV Ämnen, material (3 kap 7 ) >10 km Energi, industri, vindbruk (3 kap 8 ) inom område för vindbruk Totalförsvaret (3 kap 9 ) >10 km Obruten kust (4 kap 3 ) >10 km Högexploaterad kust (4 kap 4 ) 1,9 km V Natura 2000 (4 kap 7 ) Store mosse 400 m N Bredfjället 3,6 km SO Tjöstelsrödsbäcken 4,5 km SV Bratteforsån 4,5 km SV Gustavsberg-Korpberget 5,7 km N Valdalssjön och Hagens småvatten 7 km SO Valdalsbergen 7,8 km SO Havstensfjorden-Svälte kile 9,3 km NV 22

dalgångarna är markerade som jordbruksmark med oförändrad markanvändning, Uddevalla kommun 2010. Vindområdet för Ljungskile Norra faller in under allmänt intresse för friluftslivet och gränsar i söder till allmänt intresse för naturvården, Uddevalla kommun 2010. Olika bevarandeområdet för kultur- och naturmiljön finns runt om området vilket redovisas nedan i Del 3 Miljökonsekvenser - Landskapet. Riksintressen Projekt Ljungskile Norra planeras inom ett område utpekat som riksintresse för vindbruk. Endast infartsvägen har en direkt påverkan på ett riksintresseområde för naturvården. I övrigt berör inte projektet något annat riksintresseområde. Runt vindområdet finns Natura 2000-områden samt riksintresseområden för kulturmiljö, naturvård, rörligt friluftsliv och Högexploaterad kust, illustration 3. Avstånd till de riksintresseområden som finns inom en radie på 10 kilometer redovisas i tabell 1 och påverkan beskrivs närmare under respektive rubrik i Del 3 Miljökonsekvenser. Övriga vindkraftsprojekt i området Rabbalshede Kraft har sökt miljötillstånd för 15 verk vid Forshälla (fördelade på delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås), som närmast cirka 0,5 kilometer norr om Ljungskile Norra, samt fyra verk vid Ljungskile Hoven och sex verk vid Stenshult, knappt 1 kilometer syd respektive 3,5 kilometer ost om Ljungskile Norra, illustration 4. Även Triventus AB studerar möjligheterna till att uppföra vindkraftverk i direkt anslutning till projekt Ljungskile Hoven cirka 1 kilometer söderut. Närliggande projekt i andra kommuner innefattar Rabbalshede Kraft planerade vindpark vid Svenshögen i Stenungsunds kommun samt en befintlig vindpark om tre vindkraftverk uppförda av Eolus Vind AB i Orust kommun. Öster om de verk som byggts av Eolus Vind planerar Rabbalshede Kraft att uppföra ytterligare två vindkraftverk i projekt Kyrkeröd på Orust. I Lilla Edets kommun finns planer på att uppföra ett vindkraftverk vid Fjället ca 1,5 kilometer öster om vindpark Stenshult. Effekterna och påverkan av projekt Ljungskile Norra och övriga vindkraftsprojekt som planeras i området redovisas i avsnittet Del 4 Kumulativa effekter. 23

24 Illustration 4. Kartan visar riksintresseområden för vindbruk, projekt Ljungskile Norra och andra närbelägna vindkraftprojekt i södra delen av Uddevalla kommun.

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Illustration 5. Utformning av huvudalternativ för projekt Ljungskile Norra. 26

Del 2: Utredningsalternativ I denna del redovisas de olika alternativ som studerats. Olika utformningar har studerats under planering och projektering av vindparken. Detta har resulterat i huvudalternativet nedan. En jämförelse och bedömning av de olika alternativens påverkan på miljöaspekter sammanfattas i tabell 10. Huvudalternativ Huvudalternativet är att etablering sker i området vid Ljungskile Norra enligt projektbeskrivningen ovan. Berörda fastigheter är Forshälla 1:1 och Häljeröd 1:44, Uddevalla kommun. Infartsvägen planeras vid fastigheterna Forshälla 2:3, Forshälla 2:4, Kyrkebacka 1:5 och Kyrkebacka 2:1. Placeringar för huvudalternativet framgår av illustration 5. Huvudalternativet ligger inom riksintresseområde för vindbruk utanför det område där kommunen inte vill ha vindkraftsetableringar. I ett av de tidigare förslagen till vindbruksplan som tagits fram av kommunen pekades området Ljungskile Norra ut som lämpligt för vidare studier inför etablering av vindkraft. I den senaste utställningshandlingen redovisade inte kommunen några områden för utbyggnad av vindkraft utan markerade i stället de områden i kommunen där vindkraftsetableringen inte är lämplig, Uddevalla kommun 2011. Infartsvägen till vindparken leder följer befintlig väg från Forshälla fram till Store mosse, en våtmark skyddad som naturreservat, Natura 2000-område samt riksintresse för naturvården. För att inte påverka naturvärdena kommer infartsvägen gå i skogen öster om Store mosse. Där kommer ny väg att anläggas. Vägen kommer att vara gemensam infartsväg för projekt Forshälla, delområde Sörskogen. Vindhastigheten på 103 meter över nollplanet är 7,5-7,7 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Antalet verk är fem, med en sammanlagd effekt om 11,5 MW. Årsproduktionen beräknas bli cirka 36,5 GWh. Höjden på verken kommer att vara maximalt 170 meter. Den slutliga utformningen har planerats efter att områdets kultur- och naturvärden har utretts, för att minska påverkan på dessa värden. Antalet verk är även anpassat utifrån synpunkter från närboende, bland annat de boende vid Häljerödssjön. Fotomontage, ljud- och skuggberäkning för huvudalternativet finns på illustration 8-9, 11-12och i bilagorna 2-3 och 5. 27

Alternativ utformning En alternativ utformning har studerats. Detta innebär att fem verk med maximalt 150 istället för 170 meters totalhöjd etableras i området. Verken placeras på samma platser som i huvudalternativet och vägnätet inom parken blir det samma. Den sammanlagda effekten blir 11,5 MW och den totala årsproduktionen beräknas till cirka 31,5 GWh. Ljudberäkningar och skuggberäkningar för alternativet med 150 meters totalhöjd (tornhöjd 99,5 meter och rotordiameter 101 meter) finns i bilagorna 2-3. Beräkningarna visar att påverkan av ljud och skuggor i stort sett blir densamma. Till viss del minskar påverkan av skuggor med de lägre verken medan ljudpåverkan blir marginellt större. Eftersom skillnaden i ljud handlar om 0,1 db(a) överenstämmer kartan med ljudutbredning för de båda alternativen, illustration 5. Alternativet innebär att 5 GWh mindre förnyelsebar el produceras jämfört med huvudalternativet. Utsläppsreduceringen i jämförelse med huvudalternativet minskar därför med 4250 ton koldioxid, 1,9 ton svaldioxid, 13 ton kväveoxid och 0,5 ton stoft, se nedan under rubriken Luft och klimat I och med att antalet verk och deras placeringar samt vägnätet inom parken inte ändras blir påverkan på den lokala natur- och kulturmiljön densamma som för huvudalternativet. Jämfört med huvudalternativet kan den visuella påverkan blir något mindre eftersom verkens totalhöjd är lägre. Fotomontage som visar den visuella påverkan finns i bilaga 5. Genom att välja att etablera lägre vindkraftverk blir den visuella påverkan på omgivningarna lägre. Vid Häljeröd och Kolbengtserödsjön där påverkan är som störst blir skillnaden liten. Påverkan är fortfarande stor vid val av lägre verk. I och med att det är olika krav på hinderbelysning ifall vindkraftverk är högre eller lägre än 150 meter så skiljer sig hindersljusen mellan de olika alternativen. Vindkraftverk med en totalhöjd upp till 150 meter har blinkade rött ljus medan vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter skall förses med vitt, högintensivt ljus. Tidigare studerad utformning/lokaliseringar I en förstudie av projekt Ljungskile Norra diskuterades en etablering med nio vindkraftverk, två öster om samt två väster om det aktuella huvudalternativet. De två östra verken utgick ur den fortsatta projekteringen på grund av att området hade höga naturvärden. I den första samrådshandlingen för projekt Ljungskile Norra presenterades en etablering med sju vindkraftverk med en maximal totalhöjd på 180 meter. I och med samrådsprocessen reducerades antalet vindkraftverk till fem samt en minskad maximal totalhöjd till 170 meter. De två verken i väster har strukits för att minska påverkan på bostäder och fritidshus i Häljeröd. Justeringar av verksplaceringar och vägdragningar har gjorts utifrån resultatet av den kulturmiljöutredning och naturvärdesbedömning som gjorts, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Alternativa lokaliseringar Ett möjligt alternativ till en vindkraftsetablering vid Ljungskile Norra är att vindkraftverk etableras i ett område nordost om den planerade vindparken Stenshult, väster om Öresjö på gränsen mellan Uddevalla och Lilla Edets kommuner. Placeringar för alternativ Stenshult NO finns på illustration 6. 28

Platsen för etableringen är väl vald utifrån goda vindförutsättningar och möjligheterna att placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Vindhastigheten är 6,5 m/s enligt MIUU:s beräkningar. Alternativet innebär att sex verk med maximalt 170 meters totalhöjd etableras i området. Den sammanlagda effekten är upp till 21 MW. Med sex stycken vindkraftverk á 2,3MW effekt beräknas årsproduktionen bli cirka 43,2 GWh. Alternativ Stenshult NO ligger inom riksintresseområde för vindbruk. Området pekades ut som lämpligt för vindkraftsetablering i ett tidigare förslag till vindbruksplan för Lilla Edets kommun, Lilla Edet kommun 2011. Efter yttrande från Försvarsmakten och Trollhättans flygplats utgick området från den vidare planeringen eftersom de militära flygplatserna och Trollhättans flygplats kräver ett visst område fritt från hinder högre än en viss höjd. Inom projektområdet finns två fornlämningar i form av fyndplatser registrerade. På den ena platsen har det hittats bearbetad flinta och på den andra en stenåldersyxa. Båda platserna är registrerade som kulturhistoriska lämningar. I projektområdets omgivningar finns äldre bytomter och järnåldersgravar i form av stensättningar. Vid Ivarsbosjön finns en bro som är upptagen i kulturmiljövårdsprogrammet för Uddevalla kommun, Uddevalla kommun 2002. Kulturmiljöerna i området består framför allt av bytomter samt gravar från järnåldern och forntida boplatser. Bytomterna speglar hur bebyggelsen utvecklats i historisk tid och de forntida gravarna och boplatserna visar på att människor bott och verkat i området under lång tid. Vid Djurhults kapell norr om vindområdet finns ett kapell och en forntida boplats samt tre bytomter, varav en är skriftligt belagd från 1650-talet. Koön med Öresbo är en kulturmiljö i form av ett välbevarat jordbrukslandskap vilket är utpekat i förslag till kulturarvsplan samt förslag till ny ÖP för Lilla Edets kommun, Lilla Edets kommun 2010. Vid Öresjö finns ett flertal bevarade boplatser från stenåldern. Den stora mängden fornlämningar och deras karaktäristiska läge är pedagogiskt och illustrerar tydligt hur man levt i området under förhistorisk tid. Inga forn- eller kulturhistoriska lämningar är belägna i direkt anslutning till de preliminära verksplaceringarna eller vägarna. Däremot kan lämningar och kulturmiljöer påverkas visuellt av etableringen vilket kan förändra förståelsen av platserna och därmed historien de beskriver. Riksintressen för naturvård enligt 3 kap 6 MB finns i omgivningarna. Cirka 2 kilometer norrut ligger Blåduven, som är ett representativt och tämligen orört mosskomplex med ett värdefullt fågelliv. Mossen finns med i Naturvårdsverkets myrskyddsplan. Söderut på cirka 3,5 kilometers avstånd ligger Bredfjället Väktorområdet där flera naturreservat och Natura 2000-områden ingår. Området utgör en sjö- och barrskogsrik höjdplatå med stora delar äldre skog. Myrmark förekommer över hela området och utgör ett betydelsefullt inslag i landskapsbilden. Öster om Bredfjället tar riksintresset Göta och Nordre älvs dalgång vid. Detta ligger som närmast på cirka 5 kilometers avstånd från vindområdet. Ett naturvärdesobjekt finns registrerat centralt i vindområdet. Här ligger även en mosse som är utpekad både i våtmarksinventeringen och som sumpskogsobjekt. Ytterligare ett sumpskogsobjekt, två nyckelbiotoper och ett par bestånd som ingår 29

30 Illustration 6. Alternativ lokalisering vid Stenshult NO.

Illustration 7. Alternativ lokalisering Stenshult med utpekade naturmiljöer. i lövskogsinventeringen finns i den södra delen av området. Öresjö i öster omfattas av strandskydd. Strandskydd råder även kring de mindre sjöarna Stora Läresbovattnet, Lillevattnet, Lilla Källebergsvattnet, Stora Källebergsvattnet och Grävlingen som ligger helt eller delvis inom vindområdet. Ingen av verksplatserna är placerad inom utpekade värdefulla naturmiljöer eller strandskydd. Illustration 7. 31

Nollalternativ Nollalternativet skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk etableras i det föreslagna området. Inga nya vägar dras i projektområdet och inget kablage installeras. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk och om inte projekt Ljungskile Norra genomförs så är det ändå troligt att en annan vindpark etableras i området. Om ingen vindkraftsetablering kommer till stånd i området fortgår nuvarande markanvändning under förutsättning att ingen övrig exploatering tillkommer. Gällande ÖP och nytt förslag till ÖP anger inga övriga exploateringar av området. Rabbalshede Kraft har sökt miljötillstånd för 15 verk vid Forshälla. Delområdet Sörskogen ligger knappt 1 kilometer norr om Ljungskile Norra (det är cirka 1800 meter mellan verken i de två områdena). Dessutom planeras fyra verk vid Ljungskile Hoven och sex verk vid Stenshult, knappt 1 kilometer söder respektive 3,5 kilometer öster om Ljungskile Norra, illustration 4. Om dessa får tillstånd att etableras kommer nollalternativet ändå att innebära en förändring, bland annat genom att landskapsbilden förändras. Närområdet kan även till viss del påverkas av ljud och skuggor. Nollalternativet kan innebära att 36,5 GWh elproduktion per år produceras på annat sätt än med vindkraft, vilket kan ge negativa konsekvenser, bland annat i form av större utsläpp av koldioxid, svavel, kväveoxider och stoft. Nollalternativet kan också innebära etablering av förnyelsebar energi på annan plats. Det nationella målet för vindkraftsproduktion får då uppfyllas genom etablering på andra platser i landet. De förutsagda samordningsvinsterna med skogsbruket uppstår inte, och lokala arbetstillfällen samt möjligheten till lokalt ägande av vindkraft uteblir. 32

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Del 3: Miljökonsekvenser Miljökonsekvenser Redovisade miljökonsekvenser bygger på studier av tillgängligt kart- och arkivmaterial. Dessa har kompletterats med fältstudier, utredningar angående områdets natur- och kulturvärden samt kontakter med myndigheter, kommunen, övriga projektörer, privatpersoner och lokala föreningar. Avgränsning Den viktigaste positiva effekten av vindkraft är produktion av förnyelsebar energi och därmed minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. Vindkraftens positiva konsekvenser ligger på en nationell och global nivå, medan de negativa konsekvenserna begränsas till en lokal nivå. Den negativa miljöpåverkan som främst kan uppstå genom vindkraftsetablering är: förändrad landskapsbild, förändrade rekreationsupplevelser, påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer samt påverkan på människors hälsa genom att ljud och skuggor uppstår. Därför ligger fokus i denna MKB på dessa miljökonsekvenser. Eventuella störningar och olycksrisker behandlas i avsnittet Människors hälsa och säkerhet. Visuell påverkan och upplevelsen av landskapet beskrivs och bedöms i avsnittet Visuell påverkan - landskapsbild. Fotomontage har tagits fram för att åskådliggöra påverkan. Påverkan på friluftslivet behandlas i avsnittet Friluftsliv och turism. Kumulativa effekter har avgränsats till vindkraftsutbyggnaden i sydöstra delen av Uddevalla kommun. En arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning har utförts, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Dessa frågor behandlas i avsnitten Kulturmiljö och Naturmiljö. I utredningsrapporten finns en bedömning natur- och kulturmiljö samt en biotopkartering av området. Sammanställningar av befintlig kunskap och bedömning av påverkan gällande fåglar och fladdermöss har gjorts. Detta behandlas i avsnitten Fåglar respektive Fladdermöss. Samråd med myndigheter Under samråd med Uddevalla kommun och Länsstyrelsen i Västra Götaland lyftes frågor rörande bland annat vägdragningen invid strandskyddat område, fågel- och fladdermusinventering, fotomontage och kostnad för återställande av området efter parkens driftslut. Länsstyrelsen efterlyste vidare påverkan på Bredfjället både när det gäller friluftsliv, kulturmiljö och naturmiljön, redovisning av de kumulativa effekterna från de av Rabbalshede Kraft planerade parkerna i 34

södra delen av Uddevalla kommun. Länsstyrelsen underströk också att de hydrologiska aspekterna skall beaktas vid exploateringen, markavvattning av området är inte tillåtet. Länsstyrelsen informerade om att en vindkraftsetablering vid Ljungskile Norra bedöms innebära betydande miljöpåverkan. En sammanfattning av samrådet med myndigheter finns nedan i avsnittet Samråd. En mer utförlig beskrivning lämnas in tillsammans med tillståndsanökan. Samråd med allmänheten Samråd med fastighetsägare, berörda föreningar och allmänheten hölls i Kulturens Hus, Ljungskile. Här fanns under maj månad 2011 en utställning som tidvis var bemannad med personal från Rio Kulturkooperativ och Rabbalshede Kraft. Utställningen bestod av bilder, kartor och allmän informativ text om vindkraft. Utställningen hölls gemensamt för projekten Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven. Antalet besökande på utställningen var cirka 150 personer. En sammanfattning av samrådet med allmänheten finns nedan i avsnittet Samråd. En mer utförlig beskrivning lämnas in i form av en samrådsredogörelse tillsammans med tillståndsanökan. Läsanvisning Avsnitten som följer kommer i tur och ordning att behandla: Människors hälsa och säkerhet; Landskapet ur ett brett perspektiv, med landskapsbild, friluftsliv, natur- och kulturmiljö; Resurser, som vindenergi, klimat och övriga naturresurser; samt Miljömål och sammanfattande miljökonsekvenser, där miljömål beskrivs och en bedömning av påverkan på de viktigaste miljöfaktorerna sammanfattas i tabellform. De sammantagna, kumulativa effekterna av samtliga vindprojekt i närområdet behandlas i Del 4: Kumulativa effekter. För ökad tydlighet finns under varje rubrik först en generell beskrivning och sedan tre underrubriker som inriktar sig på det specifika projektet. I Nulägesbeskrivning redovisas hur det ser ut idag. Därefter beskrivs under Effekter och konsekvenser vilken förändring projektet innebär. Slutligen presenteras Åtgärder för att undvika, minska eller kompensera negativ miljöpåverkan. Med vindområde eller vindpark avses det område som avgränsas av den beräknade/preliminära 40 db(a)-kurvan, illustration 5. 35

Miljökonsekvenser Människors hälsa och säkerhet I detta avsnitt beskrivs hälso- och säkerhetsaspekter. Hur vindkraftverk upplevs är till stora delar subjektivt. Pågående forskning visar att andelen människor som upplever sig störda av vindkraft varierar mellan olika delar av Sverige, Boverket 2009. Inställningen till vindkraft påverkar också i vilken grad man upplever störning. Det närboende oroar sig för är främst det visuella intrånget och buller. Det finns två faktorer som är viktigare än andra för att vindkraftverk skall accepteras. Det ena är att verken är förankrade i landskapet att de uppfattas som en naturlig del av sin omgivning och inte som ett främmande objekt som placerats ovanpå landskapet. Det andra är att verken fungerar och levererar energi. Uppföljningar av vindkraftsetableringar indikerar att det är viktigt att informera om produktionen och om varför vindkraftverken står stilla när de gör det. När verken väl är byggda är reaktionerna ofta mindre negativa än innan, Boverket 2009. Ljud Största delen av ljudet från ett vindkraftverk alstras då bladen passerar genom luften, det så kallade aerodynamiska ljudet. Det aerodynamiska ljudet uppfattas av människan som ett svischande ljud. Det uppstår även ett mekaniskt ljud från själva aggregatet. Dagens moderna verk har utvecklats så att ljudnivån, framför allt de mekaniska ljuden, är lägre än tidigare i förhållande till storlek på verken. Vindkraftverken är utrustade med kylsystem (vätskekylda eller luftkylda) för att undvika att aggregatet överhettas. Används luftkylda system kan det vid speciella väderleksförhållanden innebära att fläktarna går och därmed alstrar ljud även vid tillfällen då vindhastigheterna är så låga att vindkraftverket inte startat. Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan upplevas som störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverkets Riktvärden för externt industribuller - allmänna råd, rekommenderar den tillåtna ljudnivån också vad gäller vindkraftverk, Naturvårdsverket 1978 rev. 1983. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. Om man befinner sig rakt under eller i omedelbar närhet av ett vindkraftverk i full drift kan ljudnivån nå upp till cirka 55 db(a). Det innebär att det går att föra ett samtal i normal samtalston, 60-65 db(a), rakt under ett verk i drift. I Naturvårdsverkets, Boverkets och Energimyndighetens gemensamma rapport Ljud från vindkraftverk redovisas exempel på ljudnivåer från vardagslivet, tabell 2. Tabell 2. Ljudnivåer från vardagslivet. Uppgifter från Naturvårdsverket, Boverket och Energimyndigheten 2001. 0 15 db(a) Svagast uppfattbara ljud 30 35 db(a) Bakgrundsnivå i bostadsrum med mekanisk ventilation 50 60 db(a) Medelljudnivå på mycket tyst gata 60-65 db(a) Samtal på kort avstånd 65 75 db(a) Landande jetflygplan på 1000 meters höjd 80 85 db(a) Snälltåg med 100 km/h på 100 meters avstånd 85 db(a) Risk för hörselskada vid långvarig exponering 90 95 db(a) Startande långtradare på 5 10 meters avstånd 120 130 db(a) Smärtgräns 36

0 500 1000 1500 2000 m Illustration 8. De gröna symbolerna visar de planerade vindkraftverken och den röda linjen visar det område som enligt ljudberäkningarn kan komma att få en ljudpåverkan med upp till 40 db(a). Beräkningarna inkluderar planerade verk norr (Forshälla/Sörskogen) och söder (Ljungskile Hoven)om Ljungskile Norra. Vindkraftverken hörs tydligare vid låga vindhastigheter eftersom det naturliga bakgrundsljudet, vindbrus, lövprassel och annat, som i vissa fall maskerar ljudet från vindkraftverken är lägre vid dessa förhållanden. Ett vindkraftverk startar normalt vid vindhastigheter på 3-4 m/s. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Vindkraftverket hörs tydligast inom ljudutbredningszonen vid vindhastigheter mellan 4 och 8 m/s. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. 37

Studier om störning från vindkraftverk visar att det inte bara är ljudnivån i sig som har betydelse för om man störs av ljudet. Om verken syns eller inte från punkten där man vistas samt vilken uppfattning man har om påverkan på landskapet har betydelse. En enkätundersökning om upplevelsen av ljud från vindkraftverk utförd bland närboende visade att 80% av de boende märkte vindkraftsljud mellan 37,5-40 db(a). Vid ljudnivåer lägre än 37,5 db(a) uppfattade endast 10% ljudet som störande, Naturvårdsverket 2009. Risken för att närboende upplever störande ljud är ofta störst på kvällar och nätter då bakgrundsnivåer från andra källor är låga och då markinversion kan göra att vindkraftverken går trots att det är vindstilla på marken. Även nattetid gäller riktvärdet 40 db(a). ÅF-Ingemansson har gjort beräkningar av lågfrekvent ljud inomhus för verk med effekter från 2 MW till 5 MW. Då har man funnit att man klarar Socialstyrelsens riktvärde för lågfrekvent ljud inomhus (SOSFS 2005:6) där man klarar 40 db(a) utomhus utom i några enstaka fall. Dessa fall med överskridande har rört sig om vindparker med många verk. ÅF-Ingemanssons tumregel baserad på erfarenheten hittills är: För en park med högst 100 vindkraftverk med effekter från 2 MW till 5 MW är det troligt att man klarar Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud inomhus om man klarar 40 db(a) utomhus. Infraljud är inget problem för vindkraftverk, Möller och Pedersen 2010. Det som påverkar ljudnivån inomhus vid låga frekvenser är vindkraftverkens ljudeffektnivå vid frekvenser i området 20-200 Hz, ljudutbredningsdämpningen i detta frekvensområde och ljudisoleringen i bostaden mot ljud utifrån. Ljudeffektnivån i lågfrekvensområdet kan skilja sig något mellan olika tillverkare. Ljudutbredningsdämpningen i lågfrekvensområdet är normalt minst 6 db per avståndsdubbling. Vid höga frekvenser är den normalt ännu större. Ljudisoleringen i hus är normalt dålig vid låga frekvenser och ökar mot högre frekvenser. Lågfrekvent vindkraftljud inomhus har studerats ingående i ett examensarbete vid KTH och ÅF, Lindkvist 2010. Man kan inte säga generellt att ett större vindkraftverk ger mer lågfrekvensljud. Däremot kan man säga att ett vindkraftverk med högre ljudeffektnivå i lågfrekvensområdet ger mer lågfrekvensljud. Vid en beräkning med Nord2000 tar man automatiskt hänsyn även till lågfrekvensområdet. Det är ett mindre arbete att utöka resultatredovisningen med ljudnivån vid låga frekvenser och att beräkna ljudnivån inomhus med ett schablonantagande om dålig ljudisolering i byggnaden. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Ultraljud kan vara störande för till exempel hundar och fladdermöss som kan uppfatta högre frekvenser än människor. Det finns inte några dokumenterade fall där höga ultraljudsnivåer från vindkraftverk konstaterats. Tillståndet för verksamheten och angivna värden i bygglov reglerar hur mycket ljud närboende skall behöva tåla, oavsett beräkningsresultat. Projektören har ett ansvar inför den kommande ägaren av vindkraftverken att beräkningarna stämmer med verkligheten, och ägaren har ansvar inför kringboende att uppsatta gränser inte överskrids. Generellt har beräkningarna visat sig stämma väl med kontrollmätningar som utförts efter att en park tagits i drift. Rabbalshede Kraft har utfört kontrollmätningar av ljudnivån på verk i vindparken Hud i Tanums kommun efter driftsättning. Dessa mätningarna visar att de ljudnivåer man beräknade 38

i planeringsskedet överensstämmer med de mätvärden man uppmätt från verken i drift. Nulägesbeskrivning Området ligger delvis inom bullerzonen från väg E6 samt den därintill löpande järnvägen och det är inte omöjligt att ljudspår från dessa kommunikationsleder skulle kunna avsättas i området vid gynnsamma förhållanden. Troligt är dock att stora delar av detta trafikbrus filtreras bort i den kuperade och skogiga miljön i området. Ett visst buller från överflygande flygplan finns i dag i området. De ljud som härrör från befintlig markanvändning och mänsklig aktivitet är begränsade och säsongsbetonade såsom jordbruk, skogsbruksåtgärder eller jakt. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att en ny typ av ljud tillkommer i området. I detta projekt har lokaliseringen av vindkraftverken utgått ifrån ett relativt stort avstånd till koncentrerad bebyggelse, och påverkan bedöms därför bli liten. Ljudberäkningarna har gjorts enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001. Beräkningen är gjord i Wind- PRO (version 2.7) vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. I verkligheten blir alltså ljudnivån troligen lägre än vad beräkningen visar. Beräkningarna visar att riktvärdena för ljud inte överskrids vid något bostadshus. Beräknade ljudkurvor redovisas på illustration 8 samt bilaga 2. Se även Del 4, Kumulativa effekter. I bilaga 2 finns även beräkningar och ljudkurva för den alternativa utformningen, med verk som är 150 meter höga. Beräkningarna visar att skillnaden på ljudnivåer är liten beroende på höjd. Eftersom skillnaden i ljud handlar om 0,1 db(a) överenstämmer kartan med ljudutbredning för de båda alternativen. Etableringen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka ljudnivån och trafiken i området. Effektiv byggtid för hela vindkraftanläggningen beräknas till cirka två år, fördelat på tre till fyra etapper. Under denna period förekommer störningar främst genom transporter vid vägbygge och vid byggnation av fundamenten. Tunga transporter förekommer också i samband med resning av kranar och vindkraftverk. Sprängning kommer att ske i anslutning till verksplatser och i begränsad omfattning vid anläggning av nya vägar. Åtgärder De ljudstörningar som vindkraftverk ger upphov till, minskas i första hand genom att verken placeras på ett sådant avstånd från bebyggelse att den beräknade ljudnivån inte överskrider 40 db(a). Verk med variabelt varvtal kan användas så att ljudnivån blir lägre vid låga vindhastigheter, dock minskar produktionen vid en sådan åtgärd. Om någon fastighet får för hög ljudnivå, kan det alltså lösas genom att ändra inställningarna för ett eller flera verk. 39

40 Om det efter driftsättning av vindpark Ljungskile Norra uppstår misstankar att bostadshus utsätts för ljudnivåer över 40 db(a) kommer kontrollmätning av ljud med tillhörande utredning att göras. Om mätningar visar för höga ljudnivåer så kommer ljudnivån på vindkraftverken minskas så att riktvärdet på maximalt 40dB(A) följs. Konsekvenserna av ljudstörningar under byggperioden begränsas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel storhelger och första älgjaktsveckan. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. Transporter som kan knytas till vindkraftsanläggningens drift och underhåll bedöms ge en mycket begränsad störning och inga åtgärder föreslås. Skuggor Vindkraftverk ger, när solen belyser de roterande rotorbladen, upphov till svepande skuggor. Dessa skuggor kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt, Boverket 2009. Svepande skuggor kan upplevas som störande eller stressande. Hur kraftiga störningarna blir beror på väder, vindriktning, topografi med mera. Risken för störning är som störst vid lågt stående sol under vinterhalvåret och då verken placeras sydost-sydväst om objektet. Stora vindkraftverk roterar långsammare än de mindre verk som är vanliga på land idag. En långsammare rotation kan ge ett lugnare intryck och ger förhållandevis färre svepande skuggor under den tidsperiod solen passerar aktuell plats. I Tyskland finns riktlinjer för skuggeffekter från vindkraftverk, vilka även blivit praxis i Sverige. Enligt dessa riktlinjer bör vindkraftverk inte utsätta bostäder för mer än 8 timmars faktisk skuggtid per år, eller mer än 30 minuters skuggtid per dag. Ett faktiskt värde på 8 timmar om året motsvarar vanligen ett teoretiskt värde om 30 timmar om året, Boverket 2009. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så att ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Nulägesbeskrivning I dagsläget finns närmaste vindkraftverk vid Almag på östra Orust cirka 10 kilometer från området där vindkraftverken planeras. Skuggorna från dessa verk kan inte uppfattas på detta avstånd. Effekter och konsekvenser Beräkningar för att se hur hus i omgivningarna kommer att påverkas av skuggor från vindkraftverken har genomförts i programmet SHADOW (WindPRO 2.7), bilaga 3, utifrån verk med 2,3 MW effekt, en tornhöjd på 170 meter och en rotordiameter om 101 meter. Skuggberäkningarna utgår från ett Värsta fall. Den typen av beräkning utgår från att solen lyser från soluppgång till solnedgång, att vingarna är vända så att de alltid kastar maximalt med skugga, och att verket alltid är i drift. I verkligheten blir påverkan lägre då faktorer som varierande vindhastighet, molnighet

0 250 500 750 1000m Illustration 9. Kartan visar de planerade verken och skuggberäkningen. Grön, röd respektive lila linje markerar de områden som kan få upp till fyra, åtta respektive tolv timmars svepande skuggor per år ( verkligt fall ). Beräkningarna inkluderar de planerade verken i övriga parker i närområdet. och vegetation tillkommer. Alla beräkningar inkluderar även verk vid Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla och beskriver därmed den kumulativa effekten. Beräkningar för ett förväntat värde, verkligt fall, har också gjorts för att få en uppskattning av en mer realistisk skuggtid. I verkligt fall beräknas rimligt antal drifttimmar utifrån vindmätningen och olika vindriktningar. Man tar även in data på sannolikheten för solsken. I beräkningarna för Ljungskile Norra har vinddata från vindmätningsmast Råsseröd i Uddevalla samt uppgifter om soltimmar från 41

väderstation i Göteborg använts. Verkligt fall -beräkningen blir inte heller exakt men ger en mycket bättre uppfattning om skuggreglering behövs eller ej. Ingen av beräkningarna tar hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. I verkligheten blir påverkan alltså ännu lägre. De planerade verken är belägna så att 29 bostadshus kan få diffusa skuggeffekter, enligt skuggberäkningen, illustration 10. Beräkningen ( verkligt fall ) visar att rekommenderade värden riskerar att överskridas vid åtta bostadshus, illustration 9 och bilaga 3. I den grafiska kalendern kan man utläsa vilken tid på året och dygnet som en fastighet riskerar att påverkas av svepande skuggor, bilaga 3. Beräkningarna visar att fastigheter sydost om vindområdet, vid Toftan, kan påverkas av skuggor främst på kvällstid i april-september. Vid Myren, väster om vindområdet, kommer skuggor att kunna uppstå tidig morgon under maj-juni. Vid Häljeröd kan svepande skuggor uppstå på morgonen kortare perioder på vår och höst men riktvärdet överskrids inte vid någon av fastigheterna här enligt beräkningarna. Åtgärder Eftersom verkligt fall -beräkning visar att åtta bostäder riskerar att få mer än 8 timmars svepande skugger per år kommer automatisk skuggreglering att installeras så att detta riktvärde inte överskrids. Automatiken känner av vindhastighet, vindriktning och solljus. När förhållanden är sådana att rotorbladen ger upphov till skugga, stängs vindkraftverket tillfälligt av för att det aktuella huset skall slippa svepande skugga. Ljus Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens författningssamling. Vindkraftverken skall vara målade med vit färg. Vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter skall vara markerade med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker, men under dager behöver hinderbelysning ej vara tänd. Vindkraftverk högre än 150 meter skall markeras med blinkande högintensivt vitt ljus under dager, gryning och skymning. På natten får ljusintensiteten reduceras. Om det finns samlad bebyggelse inom 5 kilometers radie skall högintensivt ljus regleras genom avskärmning så att det inte slår i markytan närmre än 5 kilometer från parken, LFS 2008:47. Det pågår för närvarande forskning om nya metoder för hinderbelysning. Inom en överskådlig framtid kommer ny teknik för hinderbelysning att finnas tillgänglig på marknaden. Exempelvis pågår utprovning av en radarstyrd hinderbelysningsteknik, med lampor som tänds enbart när flygplan närmar sig. Vindkraftverken kan även ge upphov till reflexer som uppstår när solljus speglas på rotorbladen och detta kan vara störande för närboende. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte behöva uppstå. Nulägesbeskrivning Idag finns inga större grupper av vindkraftverk i området. De ljuskällor som finns idag utgörs av enstaka vindkraftverk och master för telekommunikation som är försedda med hinderbelysning. Det kuperade landskapet gör att närheten till väg E6 inte påverkar ljusförhållandena i området. Området relativt litet påverkat av ljuskällor. 42

Effekter och konsekvenser Projektet innebär att det tillkommer punktvis blinkande belysning i skogsområden i denna del av landskapet. Höjden på vindkraftverken gör att de är klart synliga ovan skogen. För huvudalternativet i detta projekt har maximal höjd på 170 meter angetts för samtliga vindkraftverk då det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikat som kommer att upphandlas. Verken i parken kommer att förses med blinkande högintensivt ljus som ställs ner i ljusstyrka nattetid. Den alternativa utformningen innebär att vindkraftverk som har en maximal höjd på 150 meter används. Dessa verk skall vara markerade med blinkande medelintensivt rött under skymning, gryning och mörker. Dagtid kan hindersbelysningen vara avstängd. Hur många av dessa ljuspunkter som är synliga beror på var i landskapet man befinner sig. Befinner man sig på långt avstånd kan man se flera av ljusen, men om man befinner sig i närområdet kan ljusen bara ses från vissa platser. I närområdet finns inte den överblick man kan få på håll och alla verk är inte synliga samtidigt från en och samma plats. Dagens vindkraftverk är antireflexbehandlade, så störande reflexer skall inte behöva uppstå. Åtgärder Ljuset kommer troligen att avskärmas genom att belysningsteknik med inbyggd avskärmning väljs. Det finns också möjlighet att montera avskärmning separat. Om tekniken med radarstyrd hinderbelysning utvecklas och blir tillåten, kan projektören undersöka om det är en möjlig lösning för att minska ljuspåverkan i området. Kemikalieanvändning De kemikalier som används vid drift av vindkraftverk är olja, smörjmedel och batterier. I verkens växellåda (vid val av sådant fabrikat), hydraulsystem och vridväxel finns olja. De stora verken innehåller totalt cirka 700-800 liter olja i verk med växellåda och cirka 300-400 liter i verk utan växellåda. Varje år tas ett oljeprov för att se om oljan är i behov av rening eller eventuellt byte. I största möjliga mån renas oljan och byte undviks. Oljan byts cirka vart tredje år beroende på oljekvalitet och slitage. Förutom oljan i vindkraftverket används under löpande drift mycket små mängder kemikalier. Normal årsförbrukning av de oljor och kemikalier som används vid service finns beskrivet i bilaga 4. Nulägesbeskrivning Området där vindparken planeras är skogsbevuxen mark som omges av odlingslandskapi söder. I dagsläget pågår ingen verksamhet i området som innebär användning av större mängder kemikalier. De kemikalier som kan komma ifråga härrör från skogsbruket. Effekter och konsekvenser Oljeläckage skulle kunna förorena intilliggande mark och grundvatten. Risken för ett sådant läckage bedöms som mycket liten eftersom vindkraftverkets 43

konstruktion är sådan att oljespill tas om hand inne i maskinhuset eller i tornet, och inte kan nå omgivningen. Bottnen i maskinhuset är en gjuten, tät konstruktion. Om ett läckage inträffar, fungerar botten som ett kar vilket samlar upp oljan. Karet är stort nog att samla upp all olja vid ett eventuellt haveri på växellådan. Tornets nedre sektion sluter tätt mot fundamentet så även om maskinhusets botten läcker är tornets nedre sektion tät. Åtgärder Översyn av verken sker löpande och service utförs två gånger per år. Läckage av olja leder till omedelbart driftsstopp, besök av servicepersonal och omhändertagande av oljan. I övrigt bedöms den tekniska utrustningen vara tillräcklig för att minimera riskerna vid olyckor. Säkerhet Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är små. Energimyndigheten och Räddningsverket skriver i rapporten Nya olycksrisker i ett framtida energisystem att kraftverken i sig knappast kan betraktas som riskabla, möjligen för de servicetekniker som i en framtid skall genomföra underhåll, Räddningsverket och Energimyndigheten 2007. Ett möjligt olycksscenario skulle kunna vara att kraftverket förstörs under en storm och att delar lossnar, men det bedöms som en osannolik händelse. Olyckorna med personskador vid svenska vindkraftverk har hittills handlat om säkerhetsvajrar som lossnat, klämskador och fall från ställningar. Det finns risk för isbeläggning och fallande is från vindkraftverkens rotorblad när temperaturen ligger runt noll grader och luftfuktigheten är hög. Is bildas lättast i temperaturintervallet plus en grad till minus fyra grader. När temperaturen är lägre är även luftfuktigheten lägre och risken för isbildning minskar. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög och att verken automatiskt stängs av vid för hög vindhastighet för att de inte skall utsättas för alltför stora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. I vindkraftverken finns även åskledare installerade, vilket minskar skaderisken vid åska. På stora verk finns en hiss upp till maskinhuset så risken som tidigare fanns vid klättringen på stege upp genom tornen är borta. Nulägesbeskrivning Området där vindparken planeras är idag skogbevuxen mark som omges av ett odlingslandskap i dalgången söderut. De olycksrisker som föreligger idag är desamma som för alla områden där skogsbruk, jakt och friluftsliv bedrivs. Effekter och konsekvenser Vindkraftverken är placerade relativt långt från bostäder (mer än 650 meter), varför risken för skador till följd av haveri, isbildning med mera bedöms vara liten. På grund av klimatet i denna del av landet bör inte isbildning på rotorbladen uppstå så ofta. Åtgärder Regelbunden service och underhåll minskar risken för olyckor och kommer att utföras enligt tillverkarens direktiv. Vindkraftverken är utrustade med 44

övervakningssystem. Vid driftstopp larmas driftansvarig som undersöker vindkraftverket innan det kan startas på nytt. Ett avisningssystem kan också erbjudas på vissa fabrikat vilket framförallt reducerar produktionsförlusterna vid produktionsstopp orsakade av isbeläggning. De tekniska lösningarna som nu är under framtagning varierar men det de har gemensamt är att man värmer upp rotorbladen i visst temperaturområde. Dessa system är fortfarande under utveckling och dess effekt är ännu inte fullt utredd. För att minimera risken för skador på människor sätts varningsskyltar upp i verkens närområde för att på ett tydligt sätt upplysa allmänheten om risken. Vägbom kommer att sättas upp vid infartsvägen. 45

Miljökonsekvenser Landskapet I denna del behandlas olika aspekter av landskapet: landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö och friluftsliv. Visuell påverkan landskapsbild Synligheten i landskapet för vindkraftverk beror bland annat på avstånd och topografi. I ett fjällandskap, med stora höjdskillnader och låg vegetation, kan vindkraftverk vara synliga över stora avstånd. Detta varierar med var i landskapet man befinner sig. I dalar gör vegetation och topografi att synligheten minskar, men från höjder i omgivningarna kan verken vara väl synliga över flera mils avstånd, Naturvårdsverket 2005. I den rapport anses vindkraftverken dominera synintrycket inom ett avstånd om cirka 2,5 kilometer. Utanför denna zon börjar verken uppfattas som objekt i landskapet. Vid ett avstånd på 1 mil inverkar väder och ljus på verkens synlighet. Boverkets remissversion av Vindkraftshandboken behandlar också vindkraftens inverkan på landskapsbilden. Där beskrivs synligheten indelad i olika zoner. I närzonen, 0-4,5 kilometer, kan verken bli ett dominerande element. I en mellanzon, 4,5-10 kilometer, varierar synbarheten med topografi och vegetation. Inom fjärrzonen, 10-16 kilometer, kan verken synas tydligt i öppna landskap men i ett mer varierat och kuperat landskap minskar generellt dominansen. Den yttre fjärrzonen, mer än 10-16 kilometer, påverkas generellt i låg grad av vindkraftverk. Verken kan ses som små företeelser vid horisonten, men kan vara svåra att skilja från andra element i landskapet. Siffrorna gäller vindkraftverk med en höjd på upp till 150 meter, Boverket 2007. I Vindkraftshandboken behandlas vindkraftens inverkan på landskapsbilden utifrån den europeiska landskapskonventionen. Den lyfter fram landskapets sociala betydelse och understryker vikten av att människor kan delta aktivt i värdering och förvaltning av landskapet, Boverket 2009. I landskapet möts många olika slags värden kulturhistoriska, ekologiska, estetiska, sociala och ekonomiska. Begreppet landskap används i olika skalor, från den lokala bygden till det regionala, och omfattar såväl det anlagda som det ursprungliga eller naturgivna. Hur landskapet uppfattas handlar om relationen mellan människa och plats. Upplevelser är inte bara visuella utan handlar även om ljud, lukt, känsla, minnen och associationer. Den 1 maj 2011 trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige, Riksantikvarieämbetet 2011. Konventionens intentioner är ännu inte införda i den svenska lagstiftningen. I och med att vi antagit Landskapskonventionen har vi även åtagit oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap genom ökad medvetenhet, främjad delaktighet i beslutsprocesser och en hållbar förvaltning av landskapets värden. Landskapskonventionen har stor påverkan i synen på kulturlandskapet. Upplevelsen av vindkraft är individuell och beror bland annat på hur området kring verken ser ut. Avståndet till verken, landskapet, vegetationen och placeringen av verken är viktiga faktorer för upplevelsen. Dagens stora verk roterar avsevärt långsammare än små verk och ger därför ett lugnare intryck. Det är omöjligt att på ett objektivt sätt värdera hur boende och besökare i området kommer att uppfatta vindkraftverkens påverkan på landskapsbilden. Frågan om visuell dominans får avgöras utifrån betraktarens plats i landskapet. Med positiv 46

Ilustration 10. Karta med Synbarhetszoner. syn på vindkraft som energikälla uppfattas vindkraftverk ofta som vackra, men är nyttan med vindkraft oklar uppfattas de ofta som störande inslag i miljön. Nulägesbeskrivning Vindpark Ljungskile Norra planeras i den mellersta delen av Bohuslän där landskapet framförallt består av ett brutet, kuperat landskap där jordbruk och bebyggelse dominerar i de uppodlade dalgångarna vilka bryts av mindre berg eller något större plåtåer, så kallade fjäll. I Uddevalla kommun finns två sådana platåer, Herrestadfjället och Bredfjället, varav det senare ligger öster om tätorten 47

Ljungskile i närheten av vindpark Ljungskile Norra. I det här landskapsavsnittet är dalgångarna relativt trånga men markerna öppnar sig allt mer mot Forshälla och nordväst därom. Området där vindparken planeras ligger mer än 100 meter över havet. Några toppar i området är upp till 160 meter höga. Dalgångarna runt omkring ligger betydligt lägre, mellan 50-80 meter över havet. De högre liggande markerna domineras i huvudsak av skogsbruk men på de högsta punkterna finns hällmarkstallskogar och öppnare hällmarker. Bebyggelsen som inte har samlats i tätorter eller bostadsområden kryper ofta upp till kanterna i det odlade landskapet och ligger vid övergången mot skogspartierna. Koncentrationer av bebyggelse i närområdet finns framförallt i tätorten Ljungskile och Lyckorna samt utmed kusten mellan Ulvesund och Råssbyn. Avstånd till närbelägna bostäder redovisas i bilaga 6. Mindre bybildningar finns bland annat vid Häljeröd, Vassbovik och Köperöd. Vid Häljeröd, i den västra ändan av Häljerödssjön ligger den närmsta bostadsfastigheten cirka 700 meter från närmsta vindkraftverk. I en dalgång cirka 2 kilometer väster om vindområdet går motorvägen E6, lokalväg och järnväg. Högre upp i skogsmarken, närmare vindområdet för vindpark Ljungskile Norra, går en 40 kv-kraftledning. I nuläget finns det inga vindkraftverk i den här delen av kommunen men två vindkraftverk är etablerade på Bokenäset i nordväst. De enda högre objekt som finns i närområdet idag är telemaster som ger en viss påverkan på landskapsbilden men som framförallt är synliga nattetid, se avsnittet Ljus. I södra delen av Uddevalla kommun finns ett fåtal områden med Landskapsbildsskydd. Det som ligger närmast beläget är ett bokskogsområde vid Toftan, öster om Kolbengtserödsjön cirka 500 meter från närmaste vindkraftverk. Öster om E6:an finns av länsstyrelsen utpekade fornlämningsmiljöer, vilka även finns med i Uddevalla Natur- och Kulturguide, Uddevalla Natur- och Kulturguide 2007. Flera kulturmiljöer med bevarandevärd bebyggelse finns också i området. Delar av dalgångarna är även utpekade som bevarandevärda odlingslandskap. Vid Resteröd som är beläget väster om vindområdet finns en kommunalt utpekad bebyggelsemiljö med Resteröds kyrka och den gamla kyrkbyn som värdebildare. Avståndet till vindområdet är cirka 2 kilometer. Området är även en viktig fornlämningsmiljö och utpekat som bevarandevärt odlingslandskap, som närmast cirka 1 kilometer från vindområdet. Större delen av Forshälladalen, cirka 1,5 till 2 kilometer från Ljungskile Norra, är också utpekat som bevarandevärt odlingslandskap och en kommunalt viktig bebyggelsemiljö. Den norra kanten av dalgången är utpekad som en viktig fornlämningsmiljö där man bland annat finner ett stort gravfält, RAÄ Forshälla 63. Riksintresse för kulturmiljövård finns vid Gustavsberg i norr och vid Bredfjället i söder. Vid Bredfjället i söder och vid Herrestadsfjället i norr finns stora opåverkade områden. Avstånden från vindområdet till dessa områden är 5 respektive 15 kilometer. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet finns vid ett flertal platser runt vindområdet, bland annat vid Forshälla, Köperöd, Vassbovik och Resteröd. Runt 1 kilometer sydost om vindområdet ligger bokskogen Toftan som omfattas av ett landskapsskydd beslutat före 1975. Ytterligare cirka 5 kilometer åt sydväst 48

Illustration 11. Fotomontage F09. Bilden är tagit vid Funneshult mot de planerade vindparken (mot väst). Avstånd till närmaste verk är 2,3 kilometer. De två östra verken skyms härifrån av vegetationen. ligger erosionslandskapet vid Anfasteröd som ligger i riksintresset Bratteforsån och Hällungen (naturvård). Området har en magnifik utformning och är av geovetenskapligt värde. Effekter och konsekvenser Delar av landskapsbilden kommer att förändras om den planerade etableringen genomförs. Den visuella påverkan kvarstår så länge vindkraftverken står på platsen. Den tekniska livslängden för ett verk är 20 till 30 år och därefter monteras de ner. Alternativt görs en ny tillståndsansökan för att få förnya parken och fortsätta driften. Synbarheten kommer att variera beroende på topografi, vegetation och avstånd samt var i landskapet man befinner sig. Med lokalt ägande, vilket eftersträvas, blir nyttan också mer påtaglig för de kringboende. Vid anläggandet av verksplatser kommer delar av höjderna där verken placeras att ändra karaktär. För uppställning och vid montering av verken krävs en plan yta och ojämnheter kräver sprängning och utfyllnad. Detta ger en viss permanent förändring av landskapets form. För att åskådliggöra påverkan på landskapsbilden har fotomontage tagits fram. Dessa visar hur verken kommer att se ut från olika platser, utifrån de förhållanden som är planerade i projektet. Exempel visas i illustration 11 samt på omslaget. Övriga fotomontage och en karta över varifrån fotona är tagna återfinns i bilaga 5. Platserna för fotomontagen har diskuterats under samrådet utefter de olika önskemål som framkommit, och lämpliga platser har slutligen tagits fram tillsammans med kommun, länsstyrelsen och allmänhet. Fotomontagen visar att en viss påverkan kommer att ske på landskapet. Generellt sett blir påverkan liten men vissa delar av landskapet får stor påverkan. Det gäller framförallt dalgången söder om Ljungskile Norra, vid Kolbengtserödsjön, Funneshultsjön samt vid Häljeröd nordväst om vindområdet. I både Resteröd och Forshälladalen är landskapets karaktär en viktig del för uppfattningen av områdena. Upplevelsen av landskapet kan bli påverkat i och med uppförandet av vindkraftverk i närområdet. Landskapet här är dock ingalunda 49

opåverkat. Resteröd och den västra delen av Forshälladalgången är påverkat av både motorvägen, gamla E6:an och Bohusbanan och en större kraftledning går igenom området. Mellan kulturmiljöerna och Ljungskile Norra finns högre höjder vilka bildar en barriär och minskar dominansen. I fotomontaget från Höggeröd ses inga vindkraftverk från gamla E6:an. Synbarheten i dalgången väster om Ljungskile Norra kan därför ses som begränsad men varierar dock beroende på var man befinner sig. De ovan nämnda miljöerna, bevarandevärda odlingslandskap och bebyggelsemiljöer får till viss del en visuell påverkan men själva värdekärnorna påverkas ej. Påverkan på kulturmiljöer beskrivs mer utförligt under Kultur. Genom att välja att etablera lägre vindkraftverk blir den visuella påverkan på omgivningarna lägre. Skillnaden i de områden där påverkan är som störst är dock liten. En utformning med 150 meter höga vindkraftverk som anges i den alternativa utformningen skulle däremot ge en betydligt lägre energiproduktion. Åtgärder Genom att välja att etablera färre stora verk blir den visuella påverkan på landskapsbilden lägre än om man valt flera mindre verk för att utnyttja vindenergin i området. Större verk roterar också långsammare än mindre verk. I samrådet har flera synpunkter om den visuella påverkan på bostäder inkommit. För att minska den visuella påverkan har ett verk strukits ur planeringen efter synpunkter från närboende vid Häljeröd. Efter sympunkter från närboende har även totalhöjden minskats från 180 till 170 meter. Friluftsliv och turism Friluftslivet påverkas främst genom visuell påverkan och förändrad ljudnivå. Upplevelsen av landskapet kan påverkas på relativt stora avstånd från en vindpark. Hur en vindkraftsetablering påverkar upplevelsen av att vistas i ett område beror till stor del på målet med aktiviteten. Är man ute på en motionspromenad påverkas man mindre av ljudet från vindkraftverk än om målet för promenaden är att stanna och njuta av stillheten på en viss plats. Så länge man är i rörelse har ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet en maskerande effekt som försvinner när man stannar. Under etableringsfasen av en vindpark kommer det under en begränsad period att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och sprängningar. I områden människor nyttjar för friluftsliv och där tystnad är en viktig kvalitet har myndigheter angett att ljudnivåerna ej bör överstiga 35 db(a). Här är alltså kraven för acceptabel ljudpåverkan något högre än i andra områden. Påverkan på friluftsliv och turism har studerats i flera länder. Dessa studier kan delas in tre grupper. Den vanligaste typen av studier mäter förväntningarna av påverkan på, exempelvis, turism före en etablering. En annan typ av undersökning mäter förmodad påverkan efter en etablering. I några fall finns det studier gjorda både före och efter en etablering. Dessa är speciellt intressanta då de visar på relationen mellan förväntad och faktisk 50

upplevelse. En studie framtagen åt den skotska regeringen (the Scottish Government) har försökt att klargöra vindkraftens påverkan på turismen, Glasgow Caledonian University m fl 2008. Förutom de egna resultaten bygger studien på en sammanställning av de undersökningar som gjorts, framförallt i Storbritannien, Danmark och Norge men även i bland annat Sverige och USA. De konstaterar att många av undersökningarna är gjorda av parter i planeringsprocessen, varför viss försiktighet måste iakttas vid användande av undersökningsresultaten. De gör därför en utvärdering av såväl metod som mål med studien och hänvisar i sina resultat till de studier som uppfyller höga krav på objektivitet. De studier som anses ha högst värde för att analysera besökarattityder och förmodade återbesök är två studier utförda i Somerset 2002 respektive Skottland 2002. Studien från Somerset visar att 91% av besökarna anser att deras turistvanor inte kommer att påverkas av vindkraftverk. Nära 4% anser att deras vilja till återbesök skulle förändras marginellt till starkt negativt, medan nästan 4% anser det skulle påverka dem positivt, Glasgow Caledonian University m fl 2008. Studien i Skottland visar att 86% ansåg att förekomsten av vindkraftverk inte påverkade eller påverkade positivt deras attityd till besök, medan 8% ansåg att det påverkade negativt. På frågan om återbesök svarade 91% att det inte påverkade dem, 4% ansåg att det ökade deras önskan att återvända medan 2% tyckte motsatsen. Intressant att notera är att tre av fem intervjuade inte var medvetna om förekomsten av vindkraftverk före intervjun, samt att majoriteten av de som visste om vindkraftverken tyckte att de stärkte deras positiva upplevelse av området, Glasgow Caledonian University m fl 2008. Dessa resultat bekräftas också av The Cornwall Tourist Board. Under åren 1996 till 2000 visar deras frågeenkät om attityder till återvändande efter ett besök i Cornwall på resultat mellan 79% och 82%, med den högsta siffran för år 2000, Glasgow Caledonian University m fl 2008. En studie för Lake District utfördes speciellt för att utröna vindkraftens påverkan på turismen i området. Studien är ovanlig eftersom den inte bara mätte turisternas attityder utan även turistorganisationernas. Undersökningen visade att över 75% av besökarna var positiva till befintlig vindkraft och planerade vindkraftverk, medan bara 21% av turistorganisationerna var det. Vidare noterades att en majoritet av besökarna inte hade märkt vindkraftverken, Glasgow Caledonian University m fl 2008. I Danmark har flera studier utförts och sammantaget visar dessa på en mycket positiv attityd till vindkraft generellt. Trots det stora antalet vindkraftverk i Danmark anser över 90% att vindkraften bör fortsätta att byggas ut. Inga studier har visat att vindkraften har haft en generellt negativ inverkan på turism. Särskilt tyska turister är intresserade av ekologisk turism och har en positiv inställning till vindkraft, Glasgow Caledonian University m fl 2008. De norska resultaten som det relateras till i rapporten visar på att attityder före och efter en etablering av vindkraftverk tenderar att förändras till det positiva, Glasgow Caledonian University m fl 2008. Slutsatsen av undersökningen är att det finns en mindre grupp turister, under 5%, som tror att de kommer att undvika områden med vindkraftverk. Detta kan leda till minskade lokala intäkter. Det finns dock inga studier som visar på en sådan effekt. Vidare har flera av studierna visat att attityderna förändras; negativa 51

farhågor inför uppförandet av vindkraftverk har ofta ersatts av positiva omdömen efter utbyggnad. Detta tillskrivs delvis själva planeringsprocessen där synpunkter på projekten i samrådsfasen tas tillvara och leder till en god utformning, Glasgow Caledonian University m fl 2008. Nulägesbeskrivning Det friluftsliv som bedrivs i närområdet är främst knutet till kustområdet och Bredfjället. Områden i och runt den planerade vindparken nyttjas av närboende för vanlig närrekreation som promenader, ridning, svamp- och bärplockning med mera. I ÖP för Uddevalla kommun är området utpekat som allmänt intresse för friluftslivet. Bredfjället, beläget alldeles söder om den planerade vindparken, är utpekat som riksintresse för friluftsliv. Bredfjället pekas också ut i ÖP som ett av de viktigaste områdena för det rörliga friluftslivet i kommunen. Här finns flera vandringsleder som går genom gammal kultur- och skogsmark. Orientering och skidåkning bedrivs av Ljungskile friluftsklubb (Ljungskile FK). I området finns elljusspår och vintertid sköter föreningen skidspår. Orienteringstävlingar hålls här och i området finns även en pulkabacke. Föreningen förfogar över en klubbstuga i ett av de gamla torpen beläget på Norra Fjället, den norra delen av Bredfjället. Här finns även ett utkikstorn, Ljungskile FK 2011. Turismen i kommunen är av olika karaktär. Uddevalla kommun satsar på att stärka sin koppling till havet och den maritima turismen och vattenanknutna friluftslivet i vilket de samarbetar med Västsvenska turistrådet. Kusten erbjuder många möjligheter till havsbad och kommunen förvaltar själva 14 badplatser. En koncentration av badplatserna finns kring Uddevalla och Ljungskile. Strandskyddet är en viktig del för tillgången till stränder. I kommunen finns det flera småbåtshamnar och sommartid är båtlivet rikt. Sommartid trafikeras vattnen i Uddevalla av tre turistbåtar som bland annat transporterar människor från staden till badplatser vid till exempel Gustafsberg. Naturreservatet Tjöstelsrödsområdet ligger cirka 4,5 kilometer sydväst om närmaste verk. De landskapliga värdena utgörs av det ravinlandskap samt en serie forsar och fall som utgör spektakulära inslag i landskapsbilden. Naturreservaten Gustavsbergsområdet, Emaus och Korpberget, cirka 6 kilometer från vindområdet, är värdefulla områden för rekreation, turism och friluftsliv. De har landskapsvärden kopplade till höga utsiktspunkter, där man har en god utsikt över Bodeleåns dalgång och Byfjorden. Ekholmen och Lilla Hasselön är två öar som är naturreservat och ligger i Havstensfjorden. De har avsatts främst på grund av sina friluftsvärden och ligger cirka 6 respektive 8 kilometer från närmaste verk. För att lyfta fram det rörliga friluftslivet för turister har en natur- och kulturguide tagits fram av kommunen i samarbete med föreningar, organisationer med mera, Uddevalla Natur- och Kulturguide 2007. Denna lotsar besökare till olika natur- och kulturområden. För vandrare går både kuststigen och bohusleden genom kommunen. För kulturturisterna finns ett av Sveriges mest välbesökta museum i Uddevalla: Bohusläns museum. Ett av de mest berömda besöksmålen i kommunen är Gustafsbergs badort, en av landets äldsta badorter med anor från 1700-talet. Som handelsort har Uddevalla en särskild plats i regionen. Köpcentret Torp är ett av Sveriges största och lockar en stor mängd shoppingturister, till och med från Norge som med utbyggnaden av E6 till motorväg endast ligger en timme bort. 52

Illustration 12. Fotomontage F18 från badplatsen vid Ulvön, cirka 1,5 kilometer väster om Ljungskile. Avståndet till närmaste planerade vindkraftverk är 5,9 kilometer. Effekter och konsekvenser Om den planerade etableringen vid Ljungskile Norra genomförs kommer landskapsbilden och ljudbilden att förändras. Inga av vindkraftverken är placerade inom riksintresse för friluftslivet men området är utpekat i ÖP som allmänt intresse för friluftslivet av Uddevalla kommun. Närområdet kring vindparken kan bli påverkat av ljud men så länge man är i rörelse kommer ljudet från kläder, stegen, underlaget och ljud från omgivande växtlighet ge en maskerande effekt som försvinner när man stannar. I och med att stora arealer tas i anspråk kan det komma att påverka det rörliga friluftslivet. Effekterna som vindparken avger kan få konsekvensen att människor väljer bort att röra sig i närområdet och istället kanske ta bilen till mer orörda områden. Det är dock något som är väldigt oklart. De studier som har utförts visar inte på att områden med vindkraftverk undviks i någon större utsträckning. Av de rintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat i omgivningarna med landskapliga och friluftslivsvärden är det riksintresseområdet Bredfjället och naturreservatet Tjöstelrödsområdet som bedöms få en visuell påverkan. På Bredfjället kommer synligheten att variera beroende på var i landskapet man befinner sig. Generellt är synbarheten väldigt låg eftersom fjället till större delen är skogsbeklätt men vid öppnare delar skulle det kunna gå att se verk eller delar av verk. I de övriga områdena kan möjligen vindkraftverken skymta bakom vegetation, och den visuella påverkan bedöms bli liten. Etableringsfasen innebär att det under en begränsad period kommer att pågå anläggningsarbeten som kommer att öka bullernivån och trafiken i området. Störningarna uppstår främst på grund av tunga transporter och sprängningar. Detta behandlas utförligare i avsnittet Ljud. I samband med anläggningsarbeten och uppförandet av vindkraftverken kan delar av området komma att spärras under en kortare tid. Påverkan på turism och friluftsliv i kustområdet uteblir eller blir väldigt liten. Den påverkan som sker är visuell. Någon påverkan på allmänna badplatser eller småbåtshamnar föreligger inte, illustration 12. 53

Tabell 3. Områden med värden för friluftsliv och turism. Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan OMRÅDE AVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKAN Riksintresse för friluftsliv (3 kap 6 ) Bredfjället 2,7 km Liten visuell påverkan. Riksintresse för det rörliga friluftslivet (4 kap 2 ) >10 km Vindparken hindrar inte det rörliga friluftslivet. Områden utpekade i ÖP Allmänt intresse för 0 Vindparken ligger inom område utpekat i ÖP för Uddevalla kommun som friluftsliv... allmänt intresse för friluftslivet. Kan medföra att vistelse i området väljs undan. Motionsspår, vandringsleder och idrottsplatser Bohusleden 2,5 km Vindkraftverken påverkar inte leden. Kuststigen 3 km Vindkraftverken påverkar inte leden. Lyckornas golfklubb 6 km Vindkraftverken påverkar inte möjligheterna till att spela golf. Norra fjället, skidspår 2,5 km Vindkraftverken påverkar inte skidspår eller motionsspår. Skarsjöleden 3,5 km Vindkraftverken påverkan inte leden. Skarsjövallen 4 km Vindkraftverken påverkar inte möjligheterna att använda Skarsjövallen. Badplatser Berg 3,5 km Kungsparken 5 km Ljungskile kallbadhus 4,5 km Saxenhov 5 km Vindkraftverken kommer inte påverka badplatserna. Sjötorp 5,5 km Ulvön 5,5 km Småbåtshamnar Ljungskile 4,5 km Ulvön 5 km Ingen påverkan på båthamnen eller möjligheterna till båtliv. Ingen påverkan sker på den så kallade shoppingturismen i kommunen. Bedömning påverkan på områden som är viktiga för friluftslivet finns i tabell 3. De negativa effekter som vindkraftverken ger bedöms som små. Påverkan är reversibel och försvinner när vindkraftverken monteras ner. Påverkan på natur- och kulturmiljöer redovisas mer utförligt under avsnitten Kulturmiljö, Naturmiljö, Fåglar och Fladdermöss. Åtgärder I en första utformning som studerades inför samrådet bestod projekt Ljungskile Norra av nio vindkraftverk. På grund av höga naturvärden och med hänsyn till närboende har huvudalternativet om fem vindkraftverk utformats. Påverkan på det allmänna friluftslivet blir mindre i och med att färre verk etableras. De hänsynsåtgärder som angivits under tidigare rubriker, främst Ljud och Landskapsbild, kan anses gälla även friluftsliv och turism då det handlar om upplevelseaspekter. Efter etableringen kommer området inte att vara avspärrat men vägbommar kommer att sättas upp vid infartsvägarna vilket görs i samråd med markägarna. Detta ger att vägarna inom parken kommer att vara öppna för allmänheten enligt Allemansrätten men att fordonstrafiken i området kommer vara begränsad. Om intresse finns kan Rabbalshede Kraft sätta upp en informationsskylt som informerar om vindkraftverken. Detta kan samordnas med övriga projekt i Uddevalla kommun. En lämplig placering kan till exempel vara rastplatsen vid Ljungskile. Kulturmiljö Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet och utgörs förutom av fysiska lämningar, landskap och miljöer, även av traditioner, idéer, och värden som vi medvetet 54

eller omedvetet övertar från tidigare generationer. Vad som betraktas som kulturarv förändras över tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar. I dagens samhälle diskuteras ofta kulturarvet som materiella- och immateriella lämningar. Materiella lämningar är till exempel gamla byggnader, kyrkor, fornlämningar, torpruiner och så vidare medan immateriella lämningar är traditioner, berättelser och idéer som ofta går att koppla till det materiella. Kulturvärden kan påverkas både direkt, genom att platser exploateras och att man därmed gör ingrepp på platser med till exempel fornlämningar och kulturlämningar, och indirekt, då en förändrad miljö kan leda till att upplevelsen och förståelsen av en kulturhistorisk lämning förändras. Vindkraftverk kan bli konkurrenter om det visuella utrymmet med exempelvis kyrkor, byggnadsminnen eller fornlämningar, och anläggandet av vägar och verksplatser kan direkt skada fornlämningarna. Fornlämningar är skyddade enligt kapitel 2 i Lag om kulturminnen mm (KML). Till en fast fornlämning hör även ett skyddsområde som är till för att bevarande och upplevelse av lämningen skall vara möjlig (så kallat 2-område). Förutom fasta fornlämningar finns även kategorin övriga kulturhistoriska lämningar. Dessa kan utgöras av till exempel gränsmarkeringar, stengärdesgårdar och torpruiner lägre ålder. Övriga kulturhistoriska lämningar har inte ett lika starkt lagskydd i KML men skyddas av hänsynsparagrafer i Skogsvårdslagen och regeringens föreskrifter. Gränsmarkeringar i aktiva gränser får ej rubbas och skyddas av 4 kap 8 brottsbalken. Byggnader kan även de skyddas av KML men det är framförallt i Plan och bygglagen (PBL) som kulturvärden i den bebyggda miljön ges ett stort utrymme. Planläggning enligt PBL skall ta hänsyn till bland annat natur- och kulturvärden. I miljöbalkens (MB) generella hänsynsregler läggs stor vikt vid hänsyn till kulturlämningar och kulturmiljöer. I förordningen om MKB beskrivs det vad en MKB skall innehålla och i samband med samråd med myndigheter brukar det ställas krav på att en utredning tas fram som beskriver påverkan på kulturmiljön. Efter ratificering trädde Europeiska landskapskonventionen i kraft i Sverige 1 maj 2011. Konventionens intentioner är ännu inte införda i den svenska lagstiftningen. I och med att vi antagit Landskapskonventionen har vi även åtagit oss att skydda, förvalta och planera vårt landskap genom ökad medvetenhet, främjad delaktighet i beslutsprocesser och en hållbar förvaltning av landskapets värden. Landskapskonventionen har stor påverkan i synen på kulturlandskapet. I denna MKB behandlas framförallt landskapets värden i avsnittet Landskapsbild. Ansökan om ingrepp i fornlämningar lämnas till länsstyrelsen som beslutar om exploateringens samhällsvärde överstiger värdet av bevarandet av lämningarna eller kulturmiljön. Nulägesbeskrivning Kulturlandskapet i södra delen av Uddevalla kommun är ett utpräglat jordbrukslandskap, starkt kuperat med uppodlade dalgångar mellan bergs- och skogsområden. Närheten till havet har påverkat levnadssätt och bebyggelsemönster i kommunen. Vid kusten finns ett flertal välbevarade fiskelägen och skärgården visar på ett levnadssätt där både hav och land har ingått som resursområden. Området har varit befolkat sedan tidigmesolitikum för cirka 10 000 år sedan, och är mycket rikt på fornlämningar. 55

Projektområdet är ett utpräglat utmarksområde, och utgörs av ett höglänt skogs- och bergsområde som tillhört gårdarna Häljeröd, Forshälla, Nolmanneröd och Huvudtofta. Utmarken var under historisk tid ett resursområde för befolkningen i byar och gårdarna belägna i bygdernas dalgånger. De mer otillgängliga utmarksområdena har under olika tidsepoker brukats mer aktivt och därför finner man ofta lämningar av olika ålder. I närområdet finns flera fornlämningar som sträcker sig från brons- och järnålder till medeltid och historisk tid. De medeltida/sentida lämningar som finns i omgivningarna består av by- och gårdslämningar, kvarnlämningar samt områden med fossil åkermark. Från stenålder finns boplatser, fyndplatser för flinta, fyndplats för två skafthålsyxor. Väster om området finns tre fornborgar, härrörande från brons/ järnålder. Mindre än en kilometer från området finns två fasta fornlämningar som kan knytas till stenålder. I söder en hällkista kallad Kung Hackes grav (Ljung 94) och tangerande vindområdets nordöstra gräns ligger en fyndplats för en trindyxa (Forshälla 308). Dessa lämningar pekar på att området har använts under stenåldern och således har en långvarig mänsklig närvaro. Det finns även en övrig kulturhistorisk lämning, Forshälla 385, som är en lämning efter torpbebyggelse, FMIS 2011. Inom området finns platser med fornlämningar som kan knytas till de tidigare historiska jordbruksfaserna. Dessa består av röjningsrösen samt en murrest. En källa med tradition (Resteröd 135) finns cirka 500 meter öster om vindområdet. Ljungskilebygdens hembygdsförening har genomfört en omfattande torpinventering i socknarna och ett antal torpmiljöer har inventerats inom projektområdet. Fornlämningsbilden tyder på en diskontinuitet i användningen och området brukas olika intensivt under historiens gång. Flera fornlämningsmiljöer i Uddevalla kommun har blivit utpekade som särskilt skyddsvärda av länsstyrelsen, illustration 13. Vid Forshälla, cirka 1,5 kilometer norr om projektområdet, finns en miljö bestående av flera gravområden med bland annat en hällkista, rösen och flera gravfält. Vid Råane, cirka 3 kilometer nordost om projektområdet, finns en gravmiljö bestående av stensättningar och högar. Vid Resteröd, cirka 1 kilometer väster om projektområdet, finns flera lokaler av skiftande karaktär, bland annat en hällkista, gravfält med fler stora högar och stensättningar, fossil åkermark, ett antal stenåldersboplatser samt en fornborg. Värdefulla miljöer i odlingslandskapet finns vid ett flertal platser runt vindområdet, bland annat vid Forshälla, Köperöd, Vassbovik och Resteröd. Värdefulla bebyggelsemiljöer enligt Uddevalla kommuns kulturmiljövårdsprogram finns på ett stort antal platser i kommunen, Uddevalla kommun 2002. Närmaste miljöer finns i Forshälladalen och Grohed i norr, Bredfjällets torpmiljö i söder och Resteröds kyrkomiljö i väster. En arkeologisk utredning har genomförts inom vindområdet, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Utredningen bedrevs i form av kart- och arkivstudier samt en inventering av vägar och verksplatser. Under våren och sommaren 2011 utreddes verksplatser samt anslutningsvägar till dessa. Kompletteringar av utredningen har genomförts under sommaren och hösten 2011. Det primära syftet med utredningen av kulturmiljön var att utreda förekomsten av okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar inom området. Under utredningen registrerades 17 fornlämningar inom projektområdet. De utgörs av gränsmärken, stengärdsgårdar och husgrunder efter torp och 56

Illustration 13. Karta med kulturmiljöer. 57

backstugor samt en kvarnlämning. Samtliga har bedömts som övriga kulturhistoriska lämningar. Resultatet av utredningen bekräftar bilden av projektområdet som ett historiskt brukat utmarksområde. Området har blivit koloniserat med torpbebyggelse från 1700-talets slut. Torpbebyggelsen började överges under första halvan av 1900-talet då industriarbeten i städerna gav nya möjligheter till inkomster och bättre livsvillkor. Flera av de äldre torpen har numera försvunnit (ruiner) eller används som sommarstugor. Rio Kulturkooperativ genomförde under 2009 och 2010 utredningar för vindkraftsprojekten i Forshälla, Andersson och Olsson 2010a och 2010b. Under sommaren 2011 genomfördes en komplettering till tidigare utredningar. Vid kompletteringen blev ett fåtal stengärdsgårdar inmätta, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Effekter och konsekvenser Påverkan på kulturmiljön i närområdet kommer främst vara visuell. Visuell påverkan och åtgärder diskuteras under avsnittet Landskapsbild. I och med anläggandet av vägar och verksplatser föreligger en viss risk att fornlämningar kan bli skadade. De gränsmärken som mätts in (kulturhänsynspunkt 12 och 15) ligger alla nära planerade verksplatser. Vägdragningen från dalgången norr om vindområdet passerar flera kulturhistoriskt intressanta miljöer och registrerade torplämningar som kan ta viss skada av vägdragningen, bland annat den sedan tidigare kända lämningen Forshälla 385 (på kartan angiven som kulturhänsynspunkt 1). Om justeringar av vägdragningen inte går att genomföra kommer delar av det materialla kulturarvet att försvinna från området. Lämningarna är inte unika men vittnar om en äldre historisk struktur i området. Därför får det konsekvenser för förståelsen av kulturlandskapet ifall de försvinner. Vägdragningen möjliggör för flera människor att närma sig lämningarna utmed vägen. Bedömning av utpekade och skyddade kulturmijöer i omgivningarna finns i tabell 4. Åtgärder Verksplatser och vägar har anpassats efter den arkeologiska utredning som genomförts. Hänsyn har tagits till kulturmiljön vid arbetet med vindparken men detaljjustering av verksplatser och vägar ses över för närvarande då åtgärder kan behöva vidtas. Detaljerad hänsyn listas i bilaga 6 och 7. En skyddsåtgärd till en fornlämning kan bestå av bara markering (snitsel)för att objektet skall synliggöras eller av ett tillfälligt skydd mot skador under byggarbetet. Med tillfälligt fysiskt skydd menas till exempel trefot, betongrör, stängsel eller liknande som ställs runt ett objekt som skydd mot påkörning eller sprängning. Inför anläggningsfasen kommer arkeolog/biolog och entreprenör gemensamt gå ut i fält för att gå igenom behovet av markeringar och tillfälliga skydd så att dessa skall bli lämpliga både ur kultur- och natursynpunkt samt tekniskt sett. Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft. 58 Vid passage av stengärdsgårdar kommer stenarna lyftas åt sidan så att gärdesgården kan återställas vid en avveckling av parken.

Tabell 4. Utpekade områden med kulturmiljöer. Ljungskile Norra OMRÅDE AVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKAN 1. Riksintresse för kulturmiljö Bredfjället 2,6 km Gustavsberg 5,6 km Ingen påverkan. Vindkraftverken kommer inte vara synliga från riksintressets värdekärnor. 2. Kommunala kulturmiljöer (ÖP) Bro i form av 5,5 km Inga vindkraftverk är synliga från bron. stentrumma (Ivarsbo) Bredfjället 1,4 km Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk kan vara synliga. Grinneröd 4,4 km Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk kan vara synliga. Tätorten Ljungskile, 2,6 km Inga vindkraftverk är synliga inne i Ljungskile. gårdarna och Ljungskile centrum Backamo 7,3 km Visuell påverkan. Från delar av området kan vindkraftverk vara synliga. Kärr och Aspen 1,2 km Visuell påverkan. Från den nordligaste delen av området kommer upp till 5 verk att synas. Resteröds kyrkomiljö 2 km Vindkraftverk och delar av vindkraftverk kan ses från kulturmiljöområdet. Avståndet mellan kyrkobyggnaden och närmsta vindkraftverk är 3,5 kilometer. Troligen föreligger inte någon risk för dominans över kyrkomiljön. Motorvägen, Bohusbanan och en högre höjd bildar en barriär mellan kyrkan och vindkraftverken. Påverkan på Resteröds kyrkomiljö blir liten. Kuststräckan mellan Ulvesund och 3 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga i de delar av landskapet som är öppnare och riktar sig österut. Detta gäller framförallt vid Strand och området Ranneberg nära Resteröds kyrkomiljö. Forshälladalen samt Grohed och Ödsmål 1,6 km Visuell påverkan. Från den norra delen av området kan vindkraftverken vara synliga. Landsväg vid Åsen, 6,8 km Ingen påverkan. Stenvalvsbro och stentrumma Ljung, Anfasteröd och 4,2 km Ingen påverkan. Lyckorna Stillingsön 7,8 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapet man är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte. Gustavsberg 5,6 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapet man är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte. Sund 6,7 km Ingen påverkan. Syltenäs Öberg 5,7 km Visuell påverkan. Vindkraftverken kan vara synliga beroende på var i landskapet man är. Avståndet är relativt stort och dominans uppstår inte. 3. Fornlämningsmiljöer Borråsen 2 km Liten visuell påverkan från delar av området. Vindkraftverk eller vingar från vindkraftverk kan vara synliga i öppnare delar av Fjället. Påverkan blir visuell. Avståndet är relativt litet och dominanseffekter kan föreligga gentemot fornborgen. Dock bildar motorvägen, Bohusbanan och högre höjder som barriär mot vindkraftverken. Resteröd 1 km Påverkan blir visuell. Avståndet är relativt litet och dominanseffekter kan föreligga gentemot delar av fornlämningsbilden. Motorvägen och Bohusbanan går genom området och miljön är idag splittrad. Sund 6,5 km Ingen påverkan. Forshälla 2,5 km Påverkan blir visuell. Avståndet mellan närmaste verk och området är 3 km. Fornlämningsområdet är beläget på den norra kanten av Forshälladalgången. Fornlämningsrummet är riktat mot söder med utblick mot vindkraftverken. Påverkan blir liten till måttlig. Gustavsberg 5,3 km Ingen påverkan. Hogarna 3 km Ingen påverkan. 4. Kyrkor Djurhult kyrka 8 km Ingen påverkan. Grinneröds kyrka 7 km Ingen påverkan. Resteröd kyrka 3 km Avståndet mellan kyrkobyggnaden och närmsta vindkraftverk är 3,5 kilometer. Troligen föreligger inte någon risk för dominans över kyrkomiljön. Motorvägen, Bohusbanan och en högre höjd bildar en barriär mellan kyrkan och vindkraftverken. Påverkan på Resteröds kyrka blir liten. Ljungs gamla kyrka 4,5 km Ingen påverkan. Ljungs kyrka 4,5 km Ingen påverkan. Å kyrka 5 km Ingen påverkan. Forshälla kyrka 2,3 km Ingen påverkan. Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan 59

Illustration 14. Igenväxande hagmarksmiljö med torplämningar. 60 I de fall kulturlämningar kan komma att påverkas av anläggningsarbetet kommer dessa att skyddas med markeringar eller tillfälligt fysiskt skydd. Innan anläggnings- och byggarbetena startar går arkeolog/biolog och entreprenör gemensamt ut i fält för att komma överens om lämplig markering eller skydd av de i tillståndsbeslutet ingående objekten. Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft. Om detaljplanering visar att det inte går att genomföra projektet utan att ta bort någon av de två gränsmärkena (kulturhänsynspunkt 12 och 15), eller fysiskt påverka kulturhistoriskt intressanta miljöer med torplämningar, kommer en ansökan om borttagande att inlämnas till länsstyrelsen. En ansökan om ingrepp i fornlämning kommer då att lämnas in till Kulturmiljöenheten på Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Detta gäller de fornlämningar som direkt berörs av vägdragningen, bilaga 7. Som en kompensationsåtgärd för ett borttagande föreslås att ett arbete där torplämningarna inom ett avgränsat område inventeras och anmäls till FMIS samt att medel avsätts till att röja sly och skylta vid torplämningarna, illustration 14. Eventuella kompensationsåtgärder kommer att samrådas med Länsstyrelsen och Ljungskilebygdens hembygdsförening. I vissa fall kan exakta verksplaceringar och vägutformningar behövas revideras i byggfasen när de tekniska förutsättningarna på varje individuell plats undersöks. I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsyn som angetts i tillståndet kommer varje förändring att samrådas med länsstyrelsen. Naturmiljö En vindpark innebär att nya vägar och ytor för verksplatser anläggs. Hur detta påverkar naturmiljön beror på karaktären på området, dess topografi, biotoper och artsammansättning. Vindparker i Bohuslän planeras ofta på skogsklädda höjder där skogsbruk bedrivs. I den moderna produktionsskogen finns sällan höga naturvärden. Skogsbruket skapar likartade skogsbestånd vilket leder till att många typer av livsmiljöer och substrat i skogen tas bort. Många djur- och växtarter som

är anpassade till naturskogsförhållanden försvinner för att lämna plats åt ett fåtal arter som gynnas av de nya förutsättningarna. Men även i produktionsskogar finns ofta inslag av biotoper/miljöer som kan vara viktiga för många djur och växter och som kräver detaljhänsyn vid exploatering. Till exempel kan enstaka grova träd av gran eller tall, ädellövträd, övriga lövträd, våtmarker, sumpskogar, blockbranter och hällmarksmiljöer vara viktiga för den biologiska mångfalden i skoglig miljö. I andra skogsmiljöer utan tydlig påverkan av skogsbruk finns ofta områden eller biotoper som hyser högre naturvärden. I sådana skogar kan finnas områden som inte alls bör exploateras eller där mycket noggrann planering av projektet krävs för att undvika negativ påverkan på naturmiljön. Våtmarker, sumpskogar och hällmarker är vanligt förekommande inslag i skogsmiljöerna. De utgör viktiga miljöer för många växt- och djursamhällen och kan påverkas negativt till exempel genom anläggning av vägar, vilket kan bidra till fragmentering eller påverka hydrologin i området. Negativ påverkan på naturmiljön i vindkraftsprojekt belägna i skogsmiljö kan minskas genom att anpassa placering av vägar och verksplatser så att miljöer med naturvärden bevaras. De djurgrupper som är mest känsliga för vindkraftesetablering är fåglar och fladdermöss, varför dessa behandlas separat i kommande avsnitt. Kunskaperna om hur andra djurgrupper förutom fåglar och fladdermöss påverkas är mycket begränsade, Widemo 2007. Det finns få studier gjorda som undersökt störningskänslighet hos däggdjur i förhållande till vindkraftverk i drift. Det troliga är att mänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket i sig. Nulägesbeskrivning I detta avsnitt beskrivs naturmiljön inom och i närområdet av vindparken samt avstånd till omkringliggande miljöer med höga naturvärden. Fåglar och Fladdermöss behandlas under egna rubriker nedan. I det omgivande landskapet finns ett antal utpekade och skyddade områden med höga naturvärden, illustration 3 och 15. Naturmiljön i vindområdet och det närmast omgivande landskapet domineras av skogsmark. På bergsplatån där vindparken planeras bedrivs ett aktivt skogsbruk. Detta område domineras idag av produktionsskog med gran och tall samt ett mindre inslag av hällmarktallskog, en del kalhyggen och några mindre myrar och sumpskogar. En översiktlig biotopkartering och naturvärdesbedömning har utförts inom området för vindkraftsutbyggnad, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Syftet med utredningen var att översiktligt inventera och bedöma naturmiljöerna inom och i anslutning till vindparken, samt att utreda vilken påverkan som kan förväntas vid genomförandet av projektet. Hela området har studerats på satellitfoto och ett flertal områden har sedan besökts i fält. Information om utpekade områden med naturvärden som nyckelbiotoper, våtmarker, sumpskogar, naturvärden, riksintresse och dylik har hämtats från Länsstyrelsen 2011 och Skoggstyrelsen 2011. Vägkorridorer och miljöer runt planerade verksplatser har detaljinventerats. I de fall en vägsträcka eller verksplats har bedömts som olämplig eller problematisk har alternativ undersökts. Resultatet av biotopkarteringen visas på illustration 16. Planering av vägar och verksplatser har gjorts så att endast ett fåtal av dessa berörs av projektet. De biotoper som berörs samt den hänsyn som kommer att tas för att minimera negativ 61

Illustration 15. På kartan visas den planerade vindparken samt utpekade naturmiljöer i vindområdet och dess omgivning. påverkan på naturvärdena finns beskriven i bilaga 7. I bilaga 8 finns karta med tillhörande beskrivningar av den inmätta naturhänsyn som är aktuell för vindparkens slutliga utformning. För det kompletta utredningsresultatet hänvisas till utredningsrapporten, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Området i stort är påverkat av skogsbruk och domineras av yngre gran- och tallskog. Under utredningen påträffades ett antal naturobjekt eller miljöer där särskild eller generell hänsyn krävs under anläggningsskedet. Inmätt naturhänsyn inom vindområdet berör bland annat mindre sumpskogar och fuktstråk, passage 62

Illustration 16. Karta med klassade områden från biotopkarteringen. Klass A är områden med höga naturvärden, klass B är områden med naturvärde och klass C är område med vissa naturvärden. De områden som berörs av eller ligger nära planerade vägar eller verksplatser beskrivs i bilaga 7. vid kanten av en mosse, bestånd av äldre träd och torrakor samt en bäckravin. Infartsvägen passerar över Restebäcken som omfattas av strandskydd. Norr om vindområdet och väster om infartsvägen ligger Store mosse. Store mosse är skyddat som naturreservat och utpekat som riksintresse för naturvård samt Natura 2000-område, riksintresseområdet omfattar även Dyremosse och delar av Gunnarsmosse. Store mosse är ett komplex av myrar som domineras av en sluttande mosse. Mossen är glest bevuxen med tall. Runt mossen finns kärr och sumpskog med gran, tall och björk. Kärret i norr översvämmas vid högvatten. 63

Tabell 5. Bedömning av projektets påverkan på utpekade områden med naturvärden. Bedömningarna är relaterade till områdenas värdebeskrivningar som finns sammanfattade i bilaga 6. Påverkan på fågefaunan behandlas separat under avsnittet Fågel. Avstånd är främst angivna från vindområdet, undantag är med*, de avstånden är från närmaste planerade vindkraftverk. OMRÅDE AVSTÅND BEDÖMNING AV PÅVERKAN Riksintresse för naturvård (3 kap 6 ) Store mosse 300 m Anslutningsväg passerar genom den norra delen av riksintresseområdet. Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på hydrologi /vattenkvalitet. Myr vid Lilla och Stora djup 2,1 km Områdets hydrologi påverkas ej av projektet. Bredfjället Väktorområdet 3 km Visuell påverkan varierar i området, se även kumulativa effekter. Blåduven 3 km Bratteforsån och Hällungen 4,4 km Områdenas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Havstensfjorden 7,3 km Sund 7,5 km De kvartärgeologiska värdena berörs inte av projektet. Kuröd - Bräcke 9,5 km Paleontologiskavärden och den unika floran berörs ej av projektet. Natura 2000 Store mosse 400 m Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten påverkan på hydrologi, se text. Bredfjället 3,6 km Visuell påverkan varierar i området, se även kumulativa effekter. Tjöstelsrödsbäcken 4,5 km Bratteforsån 4,5 km Områdenas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Gustavsberg-Korpberget 5,7 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet. Valdalssjön och Hagens 7 km småvatten Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Valdalsbergen 7,8 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet. Havstensfjorden-Svälte kile 9,3 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dessr vattenkvalitet. Fågelskyddsområde 5,9-6-2 km Fiskeskär, Björkholmeskäret,Flatholmen, Lilla & Stora Kullholmen. Avståndet bedöms vara tillräckligt för att inte påverka fågellivet. Naturreservat Store mosse 400 meter Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på vattenkvalitet. Tjöstelsrödsområdet 3,4 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Friluftsslivet påverkas ej direkt men en visuell påverkan kan bli aktuell. Bredfjället (tre delomåden) 4,1 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet. Friluftsslivet påverkas ej direkt men reservatet kommer att få en visuell påverkan av varierande grad. Bratteforsån 4,5 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Gustavsbergsområdet 5,6 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet. Ekholmen 5,7 km Naturmiljön och friluftsslivet påverkas ej direkt men en visuell påverkan kan eventuellt bli aktuell. Korpberget 6,2 km Områdetnas flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller friluftslivet. Ingen visuell påverkan blir Emaus 6,4 km aktuell. Valdalssjön 6,8 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Lilla Hasselön 7,5 km Naturmiljön och friluftsslivet påverkas ej direkt, men en visuell påverkan kan eventuellt bli aktuell. Ture dalar 7,6 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan Valdalsbergen 7,7 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet. Ramseröd 8 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess hydrologi eller vattenkvalitet. Bäve ån nedre A och B 9, 3 km Friluftslivet påverkas inte och ingen visuell påverkan blir aktuell. Havstensfjorden 9, 3 km Områdets flora och fauna påverkas ej av projektet, ej heller dess vattenkvalitet. Strandskydd Restebäcken och Häljerödsjön passeras Berörs av infartsvägen via Sörskogen. Hänsyn kommer att tas för att minimera påverkan på bäcken, se text. Kolbengtserödsjön 500 m* Inga vattendrag som mynnar ut i detta område berörs av projektet. Biotopskyddsområde Finns ej inom vindområdet Nyckelbiotoper 400-450 m* 2 st i södra utkanten av vindområdet. Områdenas naturvärden påverkas ej av projektet. Naturvärdesobjekt Tallskog 240 m* I sydvästra delen av vindområdet, berörs inte av vägar eller verksplaceringar. Våtmarksinventering Store mosse Inga av kärnvärderna påverkas. Eventuell en liten temporär påverkan på vattenkvalitet. Sumpskogar 100-450 m* 4 st inom vindområdet. De berörs ej av vägar eller verksplaceringar. Ängar och betesmarker 550* I södra utkanten av vindområdet, områdets naturvärden påverkas ej av projektet. Naturminnen Skyddsvärda träd Lövskogsinventering Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet Finns ej inom vindområdet Naturvårdsavtal Kommunalt utpekade områden Område runt Kolbengtserödsjön, Funneshults-sjön och Vassbosjön Gränsar till utkanten av vindområdet Allmänt intresse för naturvården. Gränsar till vindområdets södra del. Naturmiljöer i området påverkas inte av projektet. Vindkraftverken kommer vara synliga från den sydliga delen av dalen. Vattendrag med lax och öring Å väster om Häljerödssjön 1, 2 km Vattenkvaliten i Häljerödssjön bedöms inte påverkas av projektet. 64

Myrvegetationen domineras av tuvsäv, klockljung och pors. I övrigt förekommer bland annat flera starrarter, myrlilja, vitag, brunag och småsileshår. Inom vindområdet finns fyra sumpskogsobjekt. I den södra kanten av vindområdet finns två nyckelbiotoper, ett ängs-och hagmarksobjekt och ett naturvärdesområde. Nyckelbiotoperna är en brant med urskogsartad barrskog och en lövlik barrnaturskog med örtrikt bäckdråg. Naturvärdesområdet är en brant och höjdparti med ekkrattskog och tall med inslag av död ved. Naturmiljön kring den planerade vindparken är mer varierad än i vvindområdet. Vindområdets omgivning är förhållandevis rik på sjöar, med Häljerödsjön i norr, Kolbengtserödssjön i söder, Restevattnet i nordost och Funneshultssjön samt Vassbosjön i sydost. I söder finns öppet jordbrukslandskap. Söder om vindområdet, mot det öppna jordbrukslandskapet och Kolbengtserödssjön, finns ett större inslag av lövträd. Även runt den västra delen av Häljerödssjön finns ett öppnare landskap. Effekter och konsekvenser Vid varje verksplats kommer cirka 1 hektar skog att avverkas för fundament och uppställningsplats för lyftkran. Totalt kommer 4,5 kilometer ny väg att anläggas inom vindparken samt infartsväg. För vägarna behöver man i genomsnitt avverka en 15 meter bred korridor. Vägarna, med vägkant, kabelnedläggning och diken kan bli upp till cirka 7-10 meter breda. Den förändrade markanvändningen sammanfattas i tabell 6. Vindområdet är cirka 310 hektar stort och består till största del av skogsmark. Av denna yta kommer cirka 11,4 hektar behövas avverkas (då är även infartsvägen som ligger utanför vindområdet inräknad). Vid verksplatser och vägar kommer cirka 5,5 hektar att hårdgöras. I den utredning av områdets naturvärden som utförts, föreslås justeringar för att minska påverkan på naturvärden. Dragning av vägar och slutlig placering av verk sker med anpassning till resultatet av naturinventeringen, Andersson och Grahn-Danielson 2011. Kartor och tabell där den hänsyn som kommer att tas finns i bilaga 7. Viss sprängning kommer att krävas vid väganläggning, detta sker begränsat och med syftet att få en hållbar väg som följer landskapet och ger så små ingrepp i fuktiga miljöer som möjligt. Vid planeringen av vägarna och verksplatser har särskild hänsyn tagits för att undvika känsliga och värdefulla naturmiljöer. De störningar och skador på naturmiljön som kan uppkomma i samband med byggskedet bedöms bli begränsade med de hänsynsåtgärder som planeras. Det Tabell 6. Tabellen sammanfattar den markyta som påverkas av projektet. Det planeras cirka 3,2 kilometer vägar inom vindområdet och ytterligar 1,3 kilometer väg som kan användas som infart även till delområdet Sörskogen i Projekt Forshälla. MARKVÄNDNING AVVERKNING, YTA HÅRDGJORD YTA Verksplatser 5 hektar 1 hektar Nya vägar 3,9 hektar 2,6 hektar Breddning av befintliga vägar 0,5 hektar 0,6 hektar Infartsväg 2 hektar 1,3 hektar TOTALT 11,4 hektar 5,5 hektar 65

handlar främst om temporära bullerstörningar eller risk för körskador på markytor som angränsar till verksplatser och vägar. Graden av störning beror i hög grad på när anläggningsarbeten utförs. För att begränsa konsekvenserna för hydrologi med mera kan etableringsperioderna förläggas till lämpliga årstider, speciellt i närheten av fuktiga marker eller på annat sätt känsliga biotoper. Sprängningar i närheten av våtmarker undviks. För att minska påverkan på hydrologi används trummor och/eller silande vägbank vid passage av vattendrag eller våtmarksstråk. Trummor anpassas till beräknat högsta flöde. I de fall vattendrag har en värdefull bottenstruktur kommer stor trumma användas, så att botten kan täckas med sand- och grusmaterial. Bedömning av påverkan på utpekade och skyddade naturområden finns i tabell 6. Endast naturvärden i Store mosse (riksintresse, naturreservat och natura 2000-område, våtmarksinvneteringen) och Restebäcken bedöms kunna få en liten eller måttlig påverkan av projektet. De övriga områdena (Bredfjället, Tjöstelrödsområdet) som bedömts få en liten påverkan, påverkas främst visuellt. Naturvärden, hydrologi och vattenkvalitet i övriga omgivande riksintressen för naturvård, Natura 2000-områden och naturreservat påverkas ej av projektet. En passage av Restebäcken, som omfattas av strandskydd, planeras. En ansökan om dispens från strandskydd kommer att lämnas in till länsstyrelsen efter att tillståndsansökan inlämnats. Hänsyn planeras att tas för att minska påverkan på naturvärdena. Åtgärder inom strandskyddat område kommer inte att förändra vattenföringen i Restebäcken. Det finns risk för en temporär påverkan av vattenkvaliten/grumling i bäcken i samband med vägbyggnation. Inga verksplatser planeras inom strandskyddat område. Inga objekt som omfattas av det generella biotopskyddet påverkas av projektet. Infartsvägen som planeras gemensamt för projekt Ljunggskile Norra och Forshälla/delområde Sörskogen, passerar delvis genom riksintresseområde för naturvård (Store mosse). Tidigare har ett alternativ som går i befintlig väg i utkanten av Store mossen utretts. Den befintliga vägen skulle behöva förstärkas och breddas. Dessa åtgärder riskerar påverka hydrologin och naturvärden i Store mosse. I samrådet för projekt Forshälla ville länsstyrelsen att ytterligare möjliga vägar utreddes. Det nu aktuella vägförslaget viker av mot öster, mot Sörskogen, strax norr om Store mosse och bedöms medföra en mycket liten risk för påverkan på kärnvärdena för Store mosse. Vägen passerar ett flöde/dike som rinner från Gunnarsmosse mot Store mosse. Troligen är det en liten bäck som rätats och grävts ur för att gynna skogsproduktionen. Vid passage kommer en vägtrumma användas som anpassas efter flödet för att minimera påverkan. Vägen passerar dessutom i den södra kanten av Dyremosse. Här uppstår troligen en liten negativ påverkan lokalt. Detaljprojektering av passagen kommer dock att ta största möjlig hänsyn för att minimera den negativa påverkan. Bedömning av påverkan på utpekade och skyddade naturområden i omgivningarna finns i tabell 5. Åtgärder Hänsyn kommer att tas enligt nedan för att undvika ingrepp i känsliga biotoper. Hänsynen redovisas också på karta och i tabell i bilaga 7. 66

Verksplatser och vägar har justerats enligt resultatet av naturvärdesbedömningen. Verksplatser och vägar kommer att detaljplaneras efter resultatet av naturvärdesbedömningen för att minimera negativ påverkan på naturvärden i området, rekommenderad hänsyn kommer att följas. Större delen av den yta som behövs i samband med byggnation kommer när fundamenten är färdigbyggda att täckas med jord och/eller material från platsen, så att de efter byggskedet bättre smälter samman med den omgivande miljön. All befintlig död ved som ligger/står i de områden som skall avverkas kommer att lämnas kvar i området. Utöver att den befintliga döda veden får ligga kvar i området kommer minst tio träd per 500 meter avverkad vägkorridor lämnas kvar i området. Ålders- och trädslagfördelningen på den lämnade döda veden skall överensstämma med fördelningen i den avverkade skogen. En sammanställning kommer att göras av den hänsyn som gäller de vägar och verksplatser tillståndet omfattar. Den är tänkt att fungera som en handledning och detaljbeskrivning för de som kommer att arbeta med avverkning och anläggningsarbete inom parken. Detta är ett sätt att säkerställa att beskriven hänsyn som utgör underlag för tillståndet efterföljs av alla parter i byggfasen så långt det är möjligt. Sammanställningen kommer att omfatta beskrivning av generell och särskild hänsyn, inmätta hänsynpunkter med koordinater och beskrivning till respektive punkt. Inmätt naturhänsyn kommer inför anläggningsarbeten att märkas ut i fält i samråd med biolog. Detta sker lämpligen genom snitsling eller fysiska hinder. I vissa fall kan exakta verksplaceringar och vägutformningar behövas revideras i byggfasen när de tekniska förutsättningarna på varje individuell plats undersöks. I de fall detta innebär avsteg från den anpassning och hänsyn som angetts i tillståndet kommer varje förändring att samrådas med länsstyrelsen. Rabbalshede Kraft kommer efter tillståndsgivning att framföra önskemål till berörda markägare om att avstå skogsbruksåtgärder och avverkningar i direkt anslutning till verk och vägar tills dess att parken är färdigställd. Detta för att kunna urskilja och följa upp att de angivna åtgärder och hänsyn som är kopplad till vindkraftsetableringen efterlevs. Fåglar De potentiella riskerna med vindkraftverk för fåglar kan delas in i: Dödlighet genom kollisioner Habitatförluster Störning och barriäreffekter De flesta av de publicerade vetenskapliga studier som behandlar vindkraftens risker för fåglar har undersökt kollisionsrisken. Rovfåglar, hönsfåglar, måsar, trutar och tärnor kolliderar oftare än andra fåglar i relation till till hur vanliga de 67

är. Fåglar som häckar, rastar eller övervintrar, det vill säga tillbringar längre tid inom ett visst område, löper större risk att kollidera med vindkraftverk än de som enbart passerar området under flyttningen. Kollisionsfrekvensen i en vindpark minskar vanligen inte med tiden, vilket innebär att fåglar inte lär sig att hantera faran. Generellt kommer risken för kollisioner att vara ett större problem för långlivade arter som blir könsmogna sent och som har en relativt långsam reproduktionstakt. Större rovfåglar är exempel på sådana arter. Vindkraftverkens omgivningar har stor betydelse för hur ofta kollisioner sker. Risken är ofta hög vid våtmarksområden och på kustlokaler samt på bergstoppar, bergskammar eller andra platser med stora höjdskillnader. I öppet jordbrukslandskap eller i andra miljöer är kollisionsfrekvensen betydligt lägre. Risken för kollision verkar generellt sett vara kopplad till hur fågeln reagerar när den närmar sig ett vindkraftverks rotorblad. Gäss, änder och vadare är exempel på fåglar som uppvisar starka beteenden att undvika verk och har visat sig ha en relativt låg kollisionsfrekvens. Även rovfåglar samt trutar, måsar och tärnor visar undvikandebeteenden men inte i lika hög grad som de ovan nämnda fåglarna. De utmärker sig ändå med relativt sett många dödsfall. Risken att dödas vid vindkraftverk förefaller vara större för stora och medelstora rovfåglar som segelflyger mycket, som örnar, vråkar och glador. Mindre arter och sådana som flyger mer aktivt drabbas inte lika hårt. Det finns ingenting som tyder på att flyttande rovfåglar skulle drabbas särskilt hårt av dödlighet vid vindkraftverk. Hönsfåglar har en relativt begränsad manövreringsförmåga och de kolliderar förhållandevis ofta med vindkraftverk. De har då antagligen snarare kolliderat med torn eller slungats till marken av turbulensen runt rotorbladen än kolliderat med dessa. Hönsfåglarna skiljer sig med detta kraftigt från andra arter. Nattskärror, samt även svalor och seglare, fångar insekter i fria luften. De kan därför tänkas vara mer utsatta för kollisionsrisk än andra fåglar. Tättingar, den grupp dit de flesta av våra småfågelarter hör, hittas inte så ofta döda vid vindkraftverk som man kunde förvänta sig med tanke på att de utgör en klar majoritet av alla fåglar. Antagligen dör betydligt fler tättingar än vad man kunnat observera eftersom de flesta är små och relativt svåra att hitta på marken. De visar dock starka undvikandebeteenden och generellt låga kollisionsfrekvenser i relation till de stora populationer som finns av många arter. Nattflyttande fåglar, som många tättingarter, har man i olika sammanhang befarat vara känsliga för kollisioner med vindkraftverk, Rydell m fl 2011. De flesta fåglar som flyttar på natten flyger dock högt ovanför de högsta vindkraftverken och generellt bör risken för kollision vara lägre för nattflyttande- än för dagflyttande arter, Green 2010. Varningsbelysningen på vindkraftverk attraherar inte flyttande småfåglar. En flyttande fågel passerar dessutom bara en vindpark vid ett tillfälle per säsong, till skillnad från fåglar som vistas en längre tid i ett område. Sammantaget varierar kollisionsrisken mycket mellan olika vindparker. I några få fall är antalet döda fåglar många, medan det i det flesta fall är mycket få. Medianvärdet för undersökta vindparker i Europa och Nordamerika är 2,3 döda fåglar per vindkraftverk och år. Den viktigaste åtgärden för att minimera negativ påverkan på fåglar är att identifiera känsliga lägen i landskapet och undvika placering av vindkraftverk 68

där. De största riskerna för kollision är där fåglar koncentreras, som vid våtmarker och vatten och i höjdlägen, som åsryggar och krön. Större delen av den framtida vindkraftsutbyggnaden i Sverige kommer antagligen att ske i höjdlägen i barrskogsområden. Generellt sätt är sådana lägen inte någon riskabel miljö när det gäller fåglar. Kollisionsrisker från vindkraft utbyggd till dagens nivå, eller till 30 TWh som planeras till år 2020, kommer sannolikt inte att påverka någon fågelarts bestånd på nationell nivå. Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadarfåglar kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt, Rydell m fl 2011. Vindkraftverkens påverkan på häckningsplatser och födosöksområden, i synnerhet i skogsmark, är mycket mindre utredd än kollisionsrisken. Större förluster av livsmiljö på grund av förlorad attraktionskraft kan det bli om fåglar undviker att vistas i anslutning till vindkraftverk på grund av störningar från verken. Sannolikt är denna förlust viktigare än den direkta förlusten av livsmiljö vid bygge av vägar, verkplatser och andra anläggningar. En ökad mänsklig aktivitet i en vindpark och störningen som det innebär kan mycket väl ha betydelse. Nybyggda vägar kan leda till att exempelvis äldre skogsområden som tidigare varit relativt otillgängliga blir åtkomliga för skogsbruk och trafik. Mera troligt är att fåglar som på grund av störning lämnar ett område tvingas till områden som redan är upptagna, med ökad konkurrens och sämre överlevnad som följd. Detta leder i så fall till att populationen efterhand minskar. Störningsavstånden skulle också kunna öka efterhand. Detta är ett möjligt scenario om gamla fåglar är så hemortstrogna att de inte överger lokalen, samtidigt som unga fåglar undviker att etablera sig i området på grund av kraftverken. Efterhand som gamla fåglar dör blir de observerade störningsavstånden då längre. Under häckningstiden har störningsavståndet vanligen visat sig vara litet eller otydligt. Det är mer påtagligt för vadare än för andra fåglar. Störningsavståndet är större under andra årstider än häckningstiden och särskilt tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten, främst lommar, änder, gäss och vadare. De kan då undvika kraftverk inom ett avstånd på 100 till 500 meter, Rydell m fl 2011. Sammantaget så är det utifrån de undersökningar som har gjorts svårt att se generella mönster om hur vindkraftverk påverkar tätheten av fåglar och om störningsavstånden minskar eller ökar med tiden. Effekterna tycks variera beroende på fågelart och mellan olika områden. Om man placerar kraftverken tätt eller på rad vinkelrätt mot fåglarnas sträckriktning kan det skapa en barriär som fåglarna tvingas flyga runt med ökad energiåtgång som följd. Om avståndet blir för långt runt verken kan fåglarna försöka flyga rätt igenom med ökad kollisionsrisk som följd. Beteendet kan innebära allt från en liten ändring av flygriktningen med minimalt förhöjd energiförbrukning som följd, till att fåglarna i praktiken inte kan använda ett område på andra sidan vindparken. Man har främst studerat sjöfåglar vad gäller barräreffekter. Flyttande sjöfåglar undviker som regel att flyga nära vindkraftverk både dagtid och nattetid. På dagen ses tydliga förändringar av flygriktningen 1 2 km, ibland mer, från vindkraftverk. På natten sker samma sak men flygriktningen förändras på kortare avstånd från verken. Att undvika en vindpark innebär lite förhöjd energiåtgång som har mycket liten betydelse för fågeln. Om det är många vindparker längs fåglarnas hela flyttväg kan det dock leda till negativa effekter. 69

Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan Tabell 7. Fågelarter som pekats ut som viktiga att uppmärksamma i samband med vindkraftsprojekt, LST 2010. Alla arter utom en ( *) är upptagna i artskyddsförordningen och markerad med B i bilaga 1. ART RÖDLISTA FÖREKOMST I OMRÅDE BEDÖMNING AV PÅVERKAN Smålom NT Häckar inte i denna del av landet Storlom - Häckar i en sjö i det närmast omgivande landskapet, se text. Sångsvan - Ingen lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan. Bivråk VU Ingen lämplig häckningsmiljö Röd glada - Häckar inte i denna del av landet Havsörn NT Häckar inte i denna del av landet Kungsörn NT Häckar inte i denna del av landet Fiskgjuse - Häckar ej inom vindområdet. Pilgrimsfalk VU Ingen lämplig häckningsmiljö Järpe - Lämplig livsmiljö kan finnas. Ej Ingen påverkan. observerad under inventering. Orre - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas. förekommer. Ej observerad under inventering. Tjäder - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas. förekommer. Ej observerad under inventering, se text. Trana - Ingen lämplig häckningsmiljö i området. Ljungpipare - Ingen lämplig häckningsmiljö i Ingen påverkan. området Sjöstranden ligger cirka 0,7 km från närmaste verk. Buffteravstånd om 1 km till lämplig boplats uppfylls inte. Lämplig livsmiljö finns i landskapet söder om vindområdet. Bra födosöksmiljöer saknas inom vindparken. Buffertavstånd om minst 1 km från verk till närmaste häckningsplats uppfylls. Ingen påverkan. Buffertavstånd om minst 2 km till lämplig häckningslokal uppfylls. Närmaste häckningslokal cirka 0,9 km från verk. Grönbena - Häckar inte i denna del av landet Berguv NT Ingen lämplig häckningsmiljö i Buffertavstånd om minst 2 km till området häckningslokal uppfylls. Sparvuggla - Ovanlig häckfågel i denna del av Ingen påverkan. landet. Lämplig livsmiljö kan finnas. Ej observerad under inventering. Pärluggla - Sällsynt häckfågel i denna del av landet. Nattskärra NT Häckar inom vindparken, se text. Liten påverkan under förutsättning att hänsyn tas under byggperiod. Spillkråka - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas. förekommer. Observerad under inventering. Tretåig NT Häckar inte i denna del av landet hackspett Nötkråka* NT Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas. förekommer. Ej observerad under inventering. Trädlärka - Lämplig häckningsmiljö Ingen påverkan förväntas. förekommer. Ej observerad under inventering. 70

Generella rekommendationer är att man bör undvika vindkraftverk nära boplatser eller platser med regelbundna koncentrationer av rovfåglar. Man bör undvika att placera vindkraftverk nära kolonier av måsar och tärnor eller platser där dessa regelbundet koncentreras. För skogshönsen är det svårare att ge rekommendationer men man bör undvika verk nära tjäder- och orrlekplatser. För att undvika störningar på häckande vadare bör man undvika strandängar, myrar och fågelskär med höga tätheter av vadare, särskilt sådana med hotade arter. Nulägesbeskrivning Inventering av nattskärra genomfördes i juni 2011, Gerre 2011. Under inventeringen påträffades två spelande hannar i vindområdet, illustration 17. Nattskärrorna förekom främst i den östra delen av området, på åsar med större partier hällmarkstallskogar. I slutet av april 2011 genomfördes inventering av skogshönsmiljöer, med särskilt fokus på tjäder, inom och närmast utanför vindområdet. Denna inventering kombinerades med punkttaxering av häckande fåglar. I början av juni 2011 genomfördes en inventering av häckande fåglar genom kombinerad punkt- och linjetaxering inom och strax väster om vindområdet. Mindre partier med skogsmiljöer som vid inventering bedömdes som bra livsmiljö för tjäder finns i området. Små mängder tjäderspillning påträffades i den norra delen av vindområdet. Öster om, vid myren Oxegiljan, finns ett större parti med bra tjädermiljö. Den häckande fågelfaunan i området består huvudsakligen av vanliga småoch mellanstora fåglar, arter man kan förvänta sig i ett område som domineras av yngre, tätare produktionsskogar i sydvästra Sverige. Exempel på vanligt förekommande arter är bofink, lövsångare, rödhake, svarthätta, koltrast och ringduva. Storlom kan häcka regelbundet i Kolbengtserödsjön. Arten inventerades i sjön under sommaren 2011. Häckning kan ha påbörjats 2011 men inga lommar observerades i sjön under inventeringen. Storlommen matar sina ungar huvudsakligen med insekter och fisk från den sjö de häckar men kan undantagsvis hämta fisk i närliggande sjöar. Lommar ses regelbundet i Vassbosjön, cirka 2,3 kilometer nordost om Kolbengtserödsjön, men häckar inte här. Denna sjö kan vara en alternativ fiskesjö för lommarna. På våren går ett sträckled genom dalgången söder om vindområdet, från Ljungskile, via dalgången vid Kärr och vidare upp genom Vassbodalen. Sträcket består främst av sångsvan tidigt på våren. Senare på våren, i april och maj, är det främst måsfåglar och storspov som flyttar över dalgången. Effekter och konsekvenser Nattskärran är rödlistad och finns listad i Fågeldirektivets bilaga 1. Arten är relativt vanlig i glesa hällmarkstallskogar och liknande miljöer i Bohuslän. Man känner inte till hur arten kan påverkas av vindkraftverk. Inga fåglar har påträffats döda vid verk. Det finns farhågor om att insekter, som under vissa väderföhållanden kan ansamlas vid maskinhus, i sin tur kan attrahera jagande nattskärror med förhöjd kollisionsrisk som följd. Ljud- och synintryck från verk nära häckningsplats skulle kunna påverka negativt. Negativ påverkan på nattskärran lokalt kan inte uteslutas. I ett större regionalt perspektiv blir påverkan på nattskärrepopulationen troligen mycket liten. 71

Illustration 17. Karta visar var de två spelande nattskärehannarna hördes och var lämpliga häckningsmiljöer för storlom finns. Även de omården som rekommenders som hänsynsområden för nattskärra är utmärkta. 72

I vindområdet påträffades lite tjäderspillning under inventeringen. Vindområdet domineras av tätare yngre produktionskogar och en liten andel bra livsmiljö för tjäder. Tjäder förekommer i området men troligen är stammen liten. Påverkan på tjäder bedöms bli liten. Storlommen finns listad i Fågeldirektivets bilaga 1. Det finns ett rekommenderat buffertavstånd om 1 kilometer mellan boplats och verk som bygger mycket på försiktighetsprincipen. Kunskapsläget är dåligt om hur arten påverkas av vindkraftverk vid häckningssjöar. Det kan finnas en kollisionsrisk eller att fåglarna kan störas av ljud- och synintryck från verk såpass att de lämnar häckningsplatsen. Storlommen brukar häcka på ön i Kolbengserödsjön men även vid den norra stranden. Sjökanten ligger cirka 700 meter och ön cirka 1050 meter från från närmaste verk. De två närmaste verken är placerade relativt högt, cirka 110 meter ovan sjöytan, vilket bör minska risken för kollision. Lommarna behöver inte flyga genom vindparken för att nå Vassbosjön. Påverkan på arten bedöms sammantaget bli liten. Flyttande fåglar är inte särskilt utsatta för kollision med vindkraftverk. Vårsträcket följer främst Vassbodalen söder om parken. Påverkan på flyttande fåglar bedöms bli liten. Inga åtgärder för sträckande fåglar föreslås i rapporten. Bedömning av påverkan de fågelarter som pekats ut som känsliga för vindkrafteverk sammanfattas i tabell 7. Åtgärder För nattskärra kommer hänsyn att tas under byggtiden enligt rekommendationer från inventeringen. Om storlommen återkommer som regelbunden häckfågel i Kolbengtserödsjön finns det möjlighet att öka kunskapen om vindkraftens påverkan på arten. Detta kan genomföras genom att följa upp den aktuella häckningen efter att vindparken etablerats. För övriga arter planeras inga åtgärder. Nybyggnation av väg och anläggning av verkplatser kommer ej att ske i de delar av parken där nattskärran förekommer, under häckningsperioden från 15 maj till och med augusti, illustration 17. Om det av tillståndsgivande myndighet bedöms som nödvändigt kan storlommens häckningsresultat komma att följas upp efter att vindparken har anlagts. Detta för att kunna bidra till ytterligare kunskap om hur arten kan påverkas av vindkraftverk i närheten av häckningssjöar. Fladdermöss Observationer och studier vid landbaserade verk har visat att fladdermöss jagar insekter runt vindkraftverk, vilket ibland leder till kollisioner och dödsfall. Risken för att fladdermöss skall kollidera med verk är störst i insektsrika miljöer och vid kusten, Ahlén 2002. Risken ökar också med ökande totalhöjd på verken, Rydell m fl 2011. I Nordamerika har studier funnit att antalet dödsfall tenderar att öka under sensommar och tidig höst vilket sammanfaller med tiden för migration. Detta har lett till att migrerande arter pekats ut som särskilt sårbara, Cryan & Barclay 2009. Studier i Europa tyder på att både migrerande och stationära arter drabbas och att risken snarare är kopplad till arternas jaktbeteende, Rydell m fl 2010a. De som löper störst risk att drabbas är arter anpassade till att jaga i öppen luft och en hypotes är att dödsfallen av fladdermöss är kopplad till en migration av insekter 73

under sensommaren som ansamlas runt kraftverken, Rydell m fl 2010b. En annan forskningsrapport visar även på att en trolig dödsorsak för fladdermöss är tryckförändringar runt kraftverkets vingar, vilket skadar vävnader i andningsorganen, snarare än regelrätta kollisioner, Baerwald m fl 2008. Andra faktorer att ta hänsyn till vid etablering av vindparker är storleken på fladdermössens födoterritorier, vilket kan variera beroende på art, säsong och bytestillgången, de Jong 1994. Till exempel kan de utnyttja sumpskogar tidigt under säsongen när insektstillgången är god för att sedan övergå till födosök i andra områden senare. Kunskapen om fladdermössens födoterritorier är begränsad. Nordisk fladdermus tycks främst födosöka inom cirka 600 meter från kolonin då födotillgången är god, men kan vid behov flyga betydligt längre sträckor, de Jong 1994, och barbastell fladdermus tycks nyttja områden på mellan 22-49 ha, Eriksson 2004. Etablering av vindparker bör sålunda ske i lågriskområden såsom öppen jordbruksslätt utan linjeelement som vattendrag eller trädridåer eller i hårt exploaterade områden och miljöer som har biotoper som missgynnar fladdermöss. Högrisklägen kan hittas utefter kuster, grunda havsvikar och åsar eller bergbranter eller längs flyttstråk, Ahlén 2008. För att minska risken för kollisioner kan man stänga av verken under perioder med högre risk, Ahlén 2008. Nulägesbeskrivning Bedömning av etableringens inverkan på fladdermusfaunan grundar sig på en förberedande arkiv- och kartstudie av området samt fältbedömning och en fältinventering av fladdermusfaunan, Pettersson 2011. Naturmiljön i vindområdet domineras av produktionsskog i varierande stadier och är inte av den typ där man kan förvänta sig höga tätheter av vare sig individer eller arter av fladdermöss. Odlingslandskapet strax söder om vindparken, mellan Kolbengtserödsjön och Toftan, är i detta avseende mer intressant. Området omfattar flera mindre nyckelbiotoper, naturvärdesklassade områden samt ett lite större område med naturvårdsavtal vilka sammantaget omfattar bergsbranter, mindre ädellövområden, blandlöv, lövbryn, enstaka hålträd, byggnader samt närhet till vatten. Alla dessa faktorer är gynnsamma för fladdermöss. Tre lokaler i området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan har inventerats med handdetektor vid ett tillfälle. Ytterligare en lokal cirka 3 kilometer nordväst om vindområdet inventerades vid ett tillfälle. Sammanlagt sattes åtta boxar ut. Fyra boxar användes vid vardera två tillfällen, en respektive fyra nätter (sammanlagt 20 boxnätter), illustration 18. Boxarna placerades inom, i anslutning till eller i liknande biotoper som vindområdet. Totalt påträffades åtta fladdermusarter inom inventeringsområdet, vilket gör det relativt artrikt. Aktiviteten var dock generellt låg och inga rödlistade arter noterades. Av de påträffade arterna är det endast den tidigare rödlistade arten trollfladdermus som kan betraktas som ovanlig. Den registrerades vid en box vid ett tillfälle, illustration 19. Nordisk fladdermus dominerade och noterades vid tio av tolv lokaler, därefter kom mustasch/brandts fladdermus och dvärgfladdermus. Nordisk fladdermus och dvärgfladdermus hör till landets vanligaste arter och betraktas som högriskarter i förhållande till vindkraft, Rydell m fl 2010. Tre andra högriskarter noterades men endast sporadiskt och vid enstaka inspelningar. De långmigrerande arterna trollfladdermus och stor fladdermus noterades 74

Illustration 18. Karta med lokaler för inventering av fladdemöss. vid ett respektive två tillfällen under det senare inventeringstillfället. Den lokalt migrerande arten gråskimlig fladdermus noterades i en box vid ett tillfälle. Fynden antyder viss migration genom området men det bedöms inte vara i någon större omfattning. Det finns inga uppenbara migrationsstråk som går genom vindområdet. Effekter och konsekvenser En etablering av vindparken skulle kunna ha en inverkan på fladdermusfaunan genom ökad dödlighet. Dels genom påverkan på migrerande arter såsom stor fladdermus och trollfladdermus, dels genom påverkan på mer stationära eller lokalt migrerande högriskarter. Vägar in till kraftverken kan också öppna flygrutter för vissa arter som annars inte skulle ta sig till området. 75

Illustration 19. Kända fladdermusinventerade lokaler i närheten av projektområdet. Storleken på cirklarna anger antalet registrerade arter vid respektive inventerad lokal. Blå och röd cirkel anger högriskarter (nordisk fladdermus och dvärgfladdermus undantagna). Av de påträffade högriskarterna i området är det sannolikt nordisk fladdermus och eventuellt dvärgfladdermus som drabbas av en vindkraftetablering. Nordisk fladdermus är landets vanligaste fladdermusart och finns i princip över hela landet. Inventeringen visar att andra högriskarter förekommer i närområdet men det förefaller vara i mindre omfattning och lågt individantal. När det gäller migrerande 76

fladdermöss är bedömningen att det inte finns några uppenbara flyttstråk genom projektområdet. Mer sannolikt är att mindre migrationsstråk följer dalen söder om vindområdet och att större stråk går via kusten väster om vindområdet. Det inventerade området visar på en relativt artrik om än individfattig fladdermusfauna. Enstaka individer av de migrerande högriskarterna stor fladdermus, trollfladdermus och gråskimlig fladdermus verkar passera genom området och bidrar sannolikt till områdets höga artantal. Mest intressant ur fladdermussynpunkt bedöms området mellan Kolbengtseredsjön och Toftan vara. Det är lokalt mosaikartat med gott om till exempel lövbryn, ädellövskog, byggnader och klippbranter och bedöms vara av god kavlitet för fladdermöss. Den samlade bedömningen är dock att området inom den planerade vindparken har låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Vidare finns det relativt lite som talar för att fladdermöss skulle födosöka i någon större utsträckning inom vindområdet med tanke på områdets karaktär. En vindkraftsetablering i projektområdet skulle sannolikt inte påverka fladdermusfaunan negativt i någon större utsträckning. Åtgärder Inga åtgärder föreslås. Vid ett tillstånds beslut för vindpark Ljungskile Norra kan krav ställas på uppföljande inventering av fladdermöss efter att vindparken varit i drift under cirka ett år. 77

Miljökonsekvenser Resurser I detta avsnitt beskrivs resurser ur ett brett perspektiv - vind, markutnyttjande, material, råvaror, vatten, luft och klimat, berörda riksintressen samt den fysiska miljön i övrigt med infrastruktur och bebyggelse. Energi Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand ska baseras på förnyelsebar energi och att landets vindenergiresurser måste tas tillvara. Gällande planeringsmål som antagits anger en årlig produktionskapacitet på 10 TWh år 2015. Det nya planeringsmål man arbetar efter anger att vindkraften år 2020 ska stå för 30 TWh, varav 20 TWh landbaserad vindkraft. I dag producerar vindkraften i Sverige cirka 2 TWh el. Det innebär att antalet vindkraftverk behöver öka från drygt 1 000 till 3 000 5 000 beroende på effekt, Energimyndigheten 2011. För att uppfylla riksdagens mål har Energimyndigheten pekat ut riksintresseområden för vindbruk enligt 3 kap 8 MB. Det huvudkriterium som använts för att lokalisera dessa områden är områden med en beräknad medelvind om lägst 6,5 m/s på 71 meters höjd över land och hav (nollplansförskjutningen) ut till territorialgräns. Nulägesbeskrivning Möjligheterna att utnyttja vindenergin i området är god. Årsmedelvinden överstiger 6,5 m/s på 71 meters höjd och 7,5 m/s på 103 meters höjd. Vindmätningar pågår för att verifiera denna siffra. Området ligger inom riksintresse för vindbruk. I dagsläget finns det två vindkraftverk i Uddevalla kommun med en gemensam effekt på 865 kwh. Lokal energiproduktion sker framförallt genom vattenkraft och värmekraftverk som ägs av Uddevalla energi, Uddevalla energi 2011. I Stenungsunds kommun äger Vattenfall ett oljeeldat kraftverk, Vattenfall 2011. Stenungsundsverket är ett av de största oljeeldade kraftverken i Europa och de två aktiva blocken i Stenungsundsverket har tillsammans en effekt av 520 MW och ingår i den svenska effektreserven. Under vintern 2010 användes kraftverket för att kompensera effektbortfallet i och med att stora delar av de svenska kärnkraftverken stod stilla under den kalla vintern. I anslutning till oljekraftverket i Stenungsund har Vattenfall även installerat en 12 MW gasturbin. Effekter och konsekvenser Vindkraften producerar elenergi utan utsläpp till luft eller vatten och bygger på flödande energi. Utsläpp som skulle ha uppstått vid elproduktion med andra energikällor kan undvikas. Efter cirka 8 månader har verket producerat lika mycket energi som det har gått åt för att tillverka det. Den totala energin som går åt för att bygga ett vindkraftverk motsvarar med 20 års drifttid bara 3 procent av vindkraftverkets totala elproduktion, Boverket 2009. Detta projekt innebär att 36,5 GWh vindkraftsel produceras och därmed bidrar det till att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig elproduktion och de mål som riksdagen har satt för vindkraftsproduktion. Elen som produceras i detta projekt motsvarar cirka 8 % av Uddevalla kommuns totala elanvändning (473 GWh år 2008), SCB 2008. 78

Enligt rapporten Energistatistik för småhus 2007, är den genomsnittliga förbrukningen av hushållsel i en villa cirka 6 000 kwh, Energimyndigheten och SCB 2009. Detta projekt motsvarar då hushållsel för cirka 6000 villor. En årlig elproduktion om 36,5 GWh kan också jämföras med att 14 300 elbilar kan köra 1500 mil/år (förbrukning 1,7 kwh/mil, uppgifter från Electroengine 2009). I takt med att fler vindkraftverk byggs och fler produktionskällor uppstår kan detta minska behovet att fossila energikällor såsom det oljeeldade reservkraftverket i Stenungsund. Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtgärder. Luft och klimat Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekterna är minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Därför bidrar vindkraften till en minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar. De begränsade utsläpp som genereras under ett vindkraftsverks livscykel är mycket små, Boverket 2009. Dessa sker främst i samband med tillverkning, montering, transport och anläggningsarbeten. Inga utsläpp uppstår under elproduktionen. Utsläppen av koldioxid har uppskattats till cirka 1 procent av motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning, Naturvårdsverket 2009. Jämfört med ett oljeeldat kraftverk som det i Stenungsund är miljöfördelarna ännu större för vindkraftverken. Nulägesbeskrivning Områdets luftkvalitet är främst påverkad av utsläpp som förs in med vindar från andra områden. I övrigt bedöms miljön inte avvika gentemot andra glest bebyggda skogs- och odlingslandskap. 2 kilometer väster om vindområdet går motorvägen E6 som är starkt trafikerad av tung trafik. Stora delar av all Norges import transporteras med lastbil på E6. Lokala vägar runt området är inte särskilt belastade med trafik. I Stenungsund cirka 17 kilometer söderut finns en stor petrokemisk industri. Där finns även ett av Europas största oljeeldade kraftverk vilket var i drift under vintern 2010. Oljekraftverket tillför utsläpp av svavel, kväveoxider och stoft. Effekter och konsekvenser I takt med att fler vindkraftverk byggs och fler produktionskällor uppstår kan detta minska behovet att fossila energikällor såsom det oljeeldade reservkraftverket i Stenungsund vilket är mycket positivt för luftkvaliteten. I jämförelse med importerad kolkraft beräknas detta projekt i genomsnitt kunna minska utsläppen enligt tabellen nedan. Tabell 8. Utsläppsminskning per år för 36,5 GWh. Beräknat enligt uppgifter i Wizelius 2007. ÄMNE ANTAL TON Koldioxid 31025 Svaveldioxid 13,51 Kväveoxider 94,9 Stoft 3,65 79

För den alternativa utformningen, som enligt beräkning skulle producera 31,5 GWh per år, skulle den genomsnittliga minskningen av utsläpp bli mindre. Skillnaden i minskning blir 4250 ton koldioxid, 1,9 ton svaldioxid, 13 ton kväveoxid och 0,5 ton stoft, De begränsade utsläpp som kommer att ske är i samband med tillverkning, montering och transport av vindkraftverket. Vid transport är det själva transportfordonen som orsakar utsläppen. Under verkets livstid kommer utsläpp att ske i samband med service och underhåll genom transporter till och från verken. Åtgärder Eftersom de effekter vindkraften ger är positiva, planeras inga åtärder. Övriga riksintressen Riksintressen är objekt, platser och mark- eller vattenområden som anses skyddsvärda ur nationell synvinkel. Riksintressen pekas ut i flera lagar bland annat miljöbalkens kapitel 3 och 4. Riksintresseområden för friluftslivet, kulturmiljövården och naturvården beskrivs ovan i respektive avsnitt medan påverkan på övriga riksintressen beskrivs nedan. Det är upp till olika statliga myndigheter att peka ut riksintressen, till exempel har Energimyndigheten pekat ut riksintressen för vindbruk enligt 3 kap 8 MB som skall göra det möjligt för en storskalig utbyggnad av vindkraften i Sverige. Riksintresseområden bildas med andra ord för att möjliggöra för statens politiska mål inom olika områden, till exempel energiproduktion, transporter (vägar av riksintresse med mera), kulturmiljövården, naturvården och så vidare. Nulägesbeskrivning Vindområdet ligger delvis inom riksintresseområde för vindbruk utpekat av Energimyndigheten enligt 3 kap 8 MB. Inga andra riksintresseområden berörs direkt av den tänkta exploateringen. 2 kilometer väster om Ljungskile Norra går motorvägen E6 samt Bohusbanan vilka är transportleder av riksintresse. Riksintresse för högexploaterad kust enligt 4 kap 4 MB finns cirka 2 kilometer från vindområdet. Kusten är i sin helhet av riksintresse på grund av sina natur- och kulturvärden. Inom kustområdet och skärgården får fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse, om det inte finns särskilda skäl. Effekter och konsekvenser Projektet innebär att riksintresset för vindbruk nyttjas för elproduktion. Avståndet till vägar och järnvägar av riksintresse är stort. Någon påverkan på riksintresseområde enligt 4 kap 4 MB föreligger inte. Åtgärder Projektetet bedöms inte leda till några konsekvenser för områden av riksintresse som föranleder åtgärder eller hänsynstagande utöver de som tidigare beskrivits. Markanvändning Den mark som ett verk påverkar är den yta där vägar, transformator, fundament och eventuella servicebyggnader står. 80

Etablering av vindkraft är ett nytt sätt att nyttja skogsmarken, och kan ses som ett nytt skede i brukningskontinuiteten av utmarken. De vägar som byggs kan nyttjas i skogsbruket, och därmed underlätta skötsel och avverkning. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd. Vindkraftverk kan förändra landskapsbilden och ljudnivån i området. Upplevelseaspekten vid jakt kan därför komma att förändras. Den problematik kring jaktfrågan och vindkraft som förs fram av jägarna handlar främst om tillgänglighetsfrågan och begränsningar i möjligheten att fritt nyttja sin mark. Kunskaperna om hur däggdjur påverkas är mycket begränsade. Man vet inte i vilken utsträckning exempelvis hjortdjur störs av vindkraftverk, Widemo 2007. Det troliga är att mänsklig aktivitet kopplat till driften påverkar mer än vindkraftverket i sig. Projektörens erfarenheter från tidigare vindkraftsprojekt visar att viltet undviker områdena under själva byggprocessen för att sedan återvända. Nulägesbeskrivning Projektområdet är beläget i skogsmark och skogsbruk bedrivs idag på dessa ytor. De skogsvägar som finns i området är av varierande bredd och kvalitet. Markägarna bedriver jakt i området, framförallt älgjakten är av betydelse. Området är utpekat som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap 8 MB. Inga vindkraftverk finns idag på platsen eller i närområdet. De närmaste större vindkraftverken är belägna i Stenungsunds kommun. Effekter och konsekvenser Skogsmark berörs av projektet genom att arealen skogsmark minskar då vägar och verksplatser anläggs. Vissa befintliga vägsträckor är användbara utan justering medan andra kräver förstärkningsåtgärder eller behöver breddas. De vägar som tillkommer möjliggör för ett effektivare skogsbruk och bättre förutsättningar för uttag av timmer. Jordbruksmark kommer inte att beröras förutom en liten del där väg anläggs i kanten av en igenväxt hage. Ljungskile Jaktvårdskrets har kontaktas under samrådet. men har inte svarat på remissen. Jaktmöjligheterna kommer inte att påverkas av vindparken ifall anläggningsarbeten undviks under till exempel älgjakten. Området kommer troligen inte att detaljplaneras eftersom området finns med i kommunens ÖP och är av riksintresse för vindbruk. Kommunen har under samrådet inte indikerat att detaljplan skulle vara aktuellt och det finns inga motstående intressen om marken. Lagstiftning kring planering av vindkraft har också ändrats så att detaljplan endast behövs när konkurrens om marken för olika syften är stor, Regeringskansliet 2009. I samband med vägbyggnation och anläggandet av verksplatser kan sprängning behöva ske. Det överskott av massor kommer att användas till byggandet väg och planbyggandet. Åtgärder När vindkraftverken är byggda och tagna i drift finns inget hinder för att använda kringliggande mark för till exempel skogs- och jordbruk. 81

Enligt kommunens planeringsunderlag för vindbruk kommer området inte att detaljplaneras, och det är därför inte nödvändigt med några åtgärder för att underlätta jakten. Bullerstörningar under byggperioden kan minskas genom att undvika sprängning och vägbyggnad med tillhörande transporter under känsliga perioder, till exempel under älgjakten. Under första veckan av älggjakten kommer inga arbeten att företas inom området. Transporter och material Under byggfasen krävs tunga transporter, dels av själva verken, dels av bergkross och annat material till verksplatser och vägar. Transport av vindkraftverken sker troligen med båt och lastbil inom Europa. De ökade transporterna under byggfasen sker under en mycket begränsad tid i förhållande till vindparkens förväntade driftstid, och de utsläpp som transporterna bidrar med är försumbara i förhållande till den utsläppsminskning vindparken bidrar med genom produktion av förnyelsebar energi. Sprängsten som uppstår inom parken vid anläggningsarbeten kommer att användas för anläggning av vägar tillsammans med krossmaterial från bergstäkter. Det beräknas gå åt cirka 2500-3000 ton krossmaterial per verk. Till varje fundament går det åt cirka 350 m³ betong. Den jord som tas bort vid anläggning av vägar och verksplatser används sedan för att täcka vägslänter och delar av anläggningsytor. Överblivna jordmassor eller sprängsten beräknas inte uppstå, då materialet behövs för anläggning. Nulägesbeskrivning De idag förekommande transporterna i området består av boendes och besökandes privatbilism samt transporter kopplade till jord- och skogsbruk. En del transporter kopplade till jakt och friluftsliv kan också förekomma. Det finns inga riksintressen för värdefulla ämnen och material i området. Det finns heller inga täkter för grus, berg eller torv i närområdet. Effekter och konsekvenser För krossmaterialet beräknas under byggtiden behövas cirka 165-200 lastbilstransporter för varje verk. Betongen till fundamenten motsvarar cirka 50 lastbilstransporter per verk. Vid monteringen av verken krävs 25 lastbilsekipage för transport av kranen till och från projektplatsen samt för flytten mellan varje verk. Leveransen av själva verket motsvarar cirka 12 lastbilsekipage per verk. Transporter under driftstiden kommer att begränsas till lättare fordon för service och underhåll av vindkraftverken. Endast vid större reparationer kommer mobilkran att användas. Det finns inga täkter eller materialförekomster i närområdet vilket medför att transporterna blir fler och längre. Åtgärder Vägdragningen har gjorts i samråd med markägarna och slutligen utformats med anpassningar efter gjorda utredningar. Befintliga skogsvägar kommer att användas i största möjliga mån. Vid dragning av de nya vägarna kommer särskild 82

hänsyn tas till känsliga biotoper och kulturlämningar. De nya vägsträckningarna har planerats så att ingrepp i våtmarker minimeras. De rekommendationer och anvisningar som föreslås i den arkeologiska utredningen kommer att följas. På vilket sätt intrång i känsliga miljöer kommer att undvikas är beskrivet punktvis under Åtgärder i de tidigare kultur- och naturavsnitten. Sprängning kommer att ske i begränsad omfattning och med syftet att få en hållbar vägbank som kan följa landskapets former och undvika väganläggning på fuktig mark. Marken i området har god bärighet och stora delar av vägsträckningen kan ske på fast berg med mycket begränsade ingrepp eller utfyllnader. Jord från platsen som skalats av i vägkorridorerna under anläggningstiden placeras tillbaka på vägslänten så att den åter kan bli beväxt. Material från sprängning vid fundamentplatser används vid anläggning av verksplatser och vägsträckor vilket minskar transportbehovet. De transporter som är kopplade till vindparkens anläggande och drift är begränsade. I och med avsaknaden av bergtäkter i närområdet utreds möjligheten att anlägga lokala bergtäkter i anslutning till vindparken. Utredning om lokala bergtäkter sker separat och redovisas inte i denna MKB. Avveckling Den tekniska livslängden för ett vindkraftverk är cirka 20-25 år. Komponenter som rotorblad, växellåda, eller generator kan vid behov bytas ut eller renoveras och det kan leda till förlängd livslängd. När vindkraftverk med tillstånd enligt miljöbalken har tjänat ut ligger det på verksamhetsutövarens ansvar att montera ner vindkraftsanläggningen. En eventuell ersättning med nya vindkraftverk istället för avveckling kräver en ny tillståndsprövning eftersom miljötillstånden för en vindpark är tidsbegränsade. Tillståndsmyndigheten förespråkar att det ska finnas en ekonomisk säkerhet som skall användas för de kostnader som uppstår vid vindparkens avveckling. Som underlag för att besluta om den ekonomiska säkerhetens storlek åligger det verksamhetsutövaren att ta fram en kostnadsberäkning utifrån de speciella förhållanden som råder i varje enskild vindpark. Kostnadsberäkningen görs med utgångspunkt i dagens prisläge. Nulägesbeskrivning: I Sverige idag finns det få vindkraftverk som är äldre än 20 år och de som finns är oftast av mindre storlek. I dagsläget finns det inte några vindkraftverk i södra delen av Uddevalla kommun. Effekter och konsekvenser Utgångspunkten vid avveckling är att ta till vara de komponenter som kan återanvändas och återvinna så mycket som möjligt av det resterande materialet. Metaller kan tas om hand för återvinning. Betong kan återanvändas som fyllnadsmaterial. I dagsläget finns ingen etablerad återvinning av vingarnas ytskikt men det kan förhoppningsvis uppstå till dess att det är aktuellt med avveckling. Markkabel/luftledning kan omhändertas för återvinning om så krävs eller anses lämpligt. Under avvecklingsskedet kommer det, liksom vid byggskedet att behövas ett antal transporter. 83

Eftersom det i dagsläget är oklart vilka metoder som i framtiden kommer att finnas tillgängliga för demontering och materialåtervinning, är det svårt att beskriva miljökonsekvenserna. Åtgärder Verksamhetsutövaren tar fram en kostnadsberäkning av nedmontering och bortforsling utifrån dagens penningvärde som bifogas till tillståndsansökan. Avtal med fastighetsägare, krav från myndigheter och hänsyn till närboende och miljö reglerar vad som skall tas bort och hur en återställning ska ske. För att minska störningar i närområdet kan avveckling och återställande av mark med tillhörande transporter undvikas under känsliga perioder, till exempel storhelger och älgjakten. 84

Miljökonsekvenser Miljömål och sammanfattade konsekvenser I avsnittet behandlas de nationella miljömålen samt projektets påverkan på målen. Slutligen presenteras en sammanfattning av de viktigaste miljökonsekvenserna i tabellform. Miljömål Att utveckla vindkraften bidrar på flera plan till möjligheten att uppnå flera av de 16 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen antagit. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därtill negativ miljöpåverkan bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av målen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. De miljömål som kan komma att påverkas av etableringen på ett positivt eller negativt sätt, och där en bedömning av påverkan bedöms relevant, sammanfattas i Tabell 9. En bedömning av övriga miljömål anses inte relevant för projektet. För att Sverige skall kunna uppnå målen bryts dessa ner till regionala mål i varje län och därefter till lokala mål i varje kommun, Miljömålsportalen 2011. Västra Götalands läns egna mål handlar till största delen om att precisera och konkretisera de nationella målen regionalt. Det gör miljömålen mätbara och möjliga att följa upp. Exempel på länsegna mål som berörs av projektet är miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Levande skogar. Inom ramen för miljömålet Begränsad klimatpåverkan finns ett delmål att utsläppen av växthusgaser i länet år 2010 ska ha minskat med 4 procent jämfört med 1990 och vara högst 12,2 miljoner ton. I nuläget är detta mål uppnått genom att energi-, avfalls- och jordbrukssektorerna minskat sina utsläpp. Utsläppen från vägtrafik, arbetsmaskiner och industriprocesser ökar däremot och med gällande tillstånd för utsläppsökningar finns risk för att delmålet ändå inte kan att nås år 2010. El från vindkraftsutbyggnad kan bidra till uppnå målet. Miljömålet Levande skogar berörs genom att begränsade ytor skogsmark omvandlas till vägar. Ett av delmålen för länet är att öka mängden död ved i produktiv skogsmark. Genom att skapa död ved i samband med byggnation av vägar kan projektet bidra till att uppfylla delmålet. Uddevalla kommun har valt ut sex miljömål som de kommer att fokusera sina insatser på; God bebyggd miljö, Hav i balans samt Levande kust och skärgård, Grundvatten av god kvalitet, Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Begränsad klimatpåverkan. Uppförande av vindkraftverk vid Ljungskile Norra skulle bidra positivt till att uppnå målen God bebyggd miljö och Begränsad klimatpåverkan. Bedömningen av projektets förhållande till de regionala och kommunala målen är desamma som i tabellen ovan. Sammanfattning av miljökonsekvenser Projektets troliga påverkan på de mest betydelsefulla miljöaspekterna sammanfattas i Tabell 10. Av tabellen framgår att huvudförslaget kommer att ha en stor positiv inverkan på klimatet genom att projektet är en del i omställningen till förnyelsebar 85

Tabell 9. Projektets påverkan på de miljömål som är aktuella. MILJÖMÅL BIDRAR MOTVERKAR MOTIVERING 1. Begränsad X Projektet syftar till att framställa elenergi, utan utsläpp av koldioxid, genom att utnyttja en klimatpåverkan förnyelsebar energikälla. Projektet innebär att möjligheten att uppnå delmålet Utsläpp av växthusgaser minskar regionalt och lokalt. 2. Frisk luft X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och andra luftförorenande ämnen. Det innebär att projektet påverkar flera av de regionala delmålen positivt. 3. Bara naturlig försurning X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider. Projektet påverkar därmed de regionala delmålen positivt. 7. Ingen övergödning X 12. Levande skogar X X Projektet syftar till att framställa elenergi utan utsläpp av kväveoxider. Projektet påverkar därmed de regionala och lokala delmålen positivt. Projektet innebär att skogsmark omvandlas till vägar och platser. Genom att nyskapa död ved i samband med vägbyggnation kan projektet bidra till att uppfylla ett av delmålen. Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan 15. God bebyggd miljö X X 16. Ett rikt växt- och djurliv X Projektet kan påverka boendemiljöerna i omgivningarna negativt genom visuell och audiell förändring. Genom de åtgärder som vidtagits bedöms denna påverkan som godtagbar. Projektet kommer att påverka delmål 1 d positivt då det tillför förnyelsebar energi. I de lokala miljömålen uppfylls kravet Ge plats för sol, vind och fjärrvärme. Projektet innebär att arters livsmiljöer försämras inom ett begränsat område. Etableringen bedöms innebära viss mindre biotopförändring för fågelfaunan i omgivningen. energiproduktion. Lokalt kommer främst en negativ påverkan på landskapsbilden, viss påverkan på friluftsliv, kulturmiljö, naturmiljön att ske. Jämfört med huvudalternativet kommer den alternativa utformningen till viss del ge en lägre påverkan på landskapsbilden men kommer i sin tur att generera mindre el. I övrigt är påverkan densamma som för huvudalternativet. Medelvinden vid den alternativa lokalisering är något lägre än huvudalternativetr vilket medför att vindresurser inte utnyttjas lika väl. Den alternativa lokaliseringen ger dock en större produktion av el på grund av att det är ett verk mer. Lokalt kommer främst en negativ påverkan på landskapsbilden, viss påverkan på friluftsliv, kulturmiljö, naturmiljön att ske. Ett av verken ligger inom ett stort orört område, vilket medför att det område som kan uppfattas som ostört minskas. Sammanfattningvis bedöms den alternativa lokaliseringen ge en större påverkan på motstående intressena jämfört med huvudalternativet. 86

Tabell 10. Projektets påverkan på miljöaspekter. MILJÖASPEKT Klimat PÅVERKAN Huvudförslag Alt. Förslag Alt. Lokalisering KOMMENTAR Förnyelsebar energi produceras vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Naturresurser Vindresursen i riksintresseområde för vindbruk tas till vara. Den alternativa utformningen uttnyttjar vindresurserna något mindre. Landskapsbild Landskapsbilden i omgivningarna förändras. Synbarheten varierar dock, beroende på avstånd. Den alternativa lokalisering ger troligen större påverkan. Friluftsliv Naturmiljö Påverkan på friluftslivet bedöms som begränsad. Påverkan på naturmiljön bedöms som begränsad då hänsyn tagits till känsliga miljöer. Verk har strukits för att öka avståndet till häckningsplatser för känsliga fågelarter. Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan Kulturmiljö Visuell påverkan på kulturlandskapet behandlas under Landskapsbild. Ljud och andra störningar Ljud- och ljusmiljön kommer att förändras. Hänsyn har tagits till närboende genom att huvudalternativet har minskats till fem verk. Ursprungligen planerades 9 verk. Skyddsåtgärder för natur- och kulturmiljö Rabbalshede Kraft är certifierad enligt miljö- och kvalitetsledningssystemet ISO 14001 och 9001 sedan våren 2010, vilket innebär att företaget dokumenterar avvikelser och jobbar med ständiga förbättringar. Det innebär ett industriellt tänkande och industriella processer i verksamhetens alla led från förprojektering till drift och underhåll av vindparker. Rabbalshede Kraft AB arbetar efter en projektmanual som är ett levande dokument med kontinuerlig uppdatering och förbättring. Projektmanualen beskriver hela projektprocessen från initiering till drift. Systemet bygger på att alla viktiga steg i processen dokumenteras. För att ett projekt skall få tillåtelse att övergå från en fas till en annan (till exempel från projekteringsfas till ansökningsfas) måste de uppsatta målen för respektive fas vara uppfyllda. Eventuella avvikelser tas upp och åtgärdas. Projektmanualen är uppbyggd och tar hänsyn till gällande krav enligt ISO 9001:2000, ISO 14001:2004, AFS 2001:1 samt krav från myndigheter, ägare och kunder. Extern arkeolog och biolog kommer att anlitas där det behövs under hela projektprocessen från inledande kartstudier till färdigbygd vindpark. Arkeolog och biolog undersöker genom kart- och arkivstudier vilka skyddsvärda kultur och naturobjekt som finns både inom vindparken och i det omgivande landskapet. Grundliga fältstudier görs vid planerade verksplatser och längs planerade vägar. Alternativa placeringar/sträckningar arbetas fram gemensamt mellan arkeolog/ 87

biolog och Rabbalshede Kraft där det behövs. Det färdiga förslaget till vindpark beskrivs utförligt i MKB som utgör beslutsunderlag för tillståndsmyndigheten. Innan anläggnings- och byggarbetena startar går arkeolog/biolog och entreprenör gemensamt ut i fält för att komma överens om lämplig markering eller skydd av de i tillståndsbeslutet ingående objekten. Föreslagen markering/tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft. Entreprenören erhåller skriftlig information om projektet genom miljökonsekvensbeskrivning, utredningar och övriga relevanta handlingar för entreprenörens arbetsuppgifter. Krav ställs på entreprenören vid upphandling att skyddsvärda natur- och kulturobjekt som tas upp i handlingarna skall skyddas. Rabbalshede Kraft har en kontinuerlig uppföljning av entreprenörens arbete. Erfarenhet från anläggningsarbeten vid vindparken Töftedalsfjället har visat att samarbetet mellan entreprenör, arkeolog/biolog och Rabbalshede Kraft har fungerat bra och utfästelser om hänsynsåtaganden har kunnat hållas. En skyddsåtgärd kan bestå av bara markering (snitsel) för att objektet skall synliggöras eller av ett tillfälligt fysiskt skydd mot skador under byggarbetet. Med tillfälligt fysiskt skydd menas till exempel trefot, betongrör, stängsel eller liknande som ställs över/runt ett objekt som skydd mot påkörning eller sprängning. Arkeolog/ biolog och entreprenör går gemensamt ut i fält för att gå igenom behovet av markeringar och tillfälliga skydd så att markering/skydd ska bli lämpligt både ur kultur- och natursynpunkt samt tekniskt sett. Föreslagen markering/ tillfälligt skydd kommuniceras med byggavdelningen på Rabbalshede Kraft. I bilaga 7 finns en tabell och karta med de skyddsåtgärder som Rabbalshede Kraft har åtagit sig. Tabellen ger en tydlig överblick som är lätt att följa och kontrollera.

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Del 4: Miljökonsekvenser kumulativa effekter Kumulativa effekter Länsstyrelsen efterfrågade i samrådet att kumulativa effekter skulle belysas i MKB:n. De kumulativa effekterna avgränsades till att behandla de planerade vindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (med delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås) Sammanlagt är det 30 vindkraftverk som planeras i södra delen av Uddevalla kommun. De kumulativa effekterna har avgränsats till att behandla människors hälsa och säkerhet med påverkan av ljud, ljus, skuggor och säkerhet; Landskapet med påverkan på landskapsbild, friluftsliv och turism, kulturmiljö och natur, fåglar och fladdermöss och övrig fauna; Resurser med riksintressen, råvaror och energi, luft och klimat. Övriga miljöaspekter har inte ansetts skilja sig i högre grad från bedömningarna som gäller enbart för vindpark Ljungskile Norra. Ju fler vindkraftverk som byggs inom ett område desto större kan påverkan bli. Området som påverkas av ljud, ljus och skuggor blir större och om vindparkerna är belägna nära varandra kan effekterna summeras så att påverkan ökar. Vissa effekter kan förstärkas när fler vindkraftverk etableras, till exempel kan påverkan på landskapsbilden bli stor ifall de som rör sig i ett landskapsavsnitt hela tiden kan se vindkraftverk i olika riktningar. Om boendemiljön omges av vindkraftverk i flera väderstreck blir risken för störning högre. Detta beror mycket på hur bostäderna är belägna. Ligger de mellan flera vindparker blir påverkan större. Påverkan på landskapet är en fråga som är viktig att behandla när flera vindkraftsetableringar är aktuella inom ett område. Ofta har kommunerna tagit fram särskilda vindbruksplaner som tillägg till ÖP. I vindbruksplanerna görs landskapsanalyser där påverkan studeras. Som ett resultat av en vindbruksplan brukar områden pekas ut som lämpliga eller olämpliga för vindkraft. Kumulativa effekter kan ofta uppstå på till exempel friluftslivet, kultur- och naturmiljö. Om det sker många etableringar inom ett område kan de som vill vistas i naturen välja bort den del som är mest påverkad. Om det då inte finns några närliggande alternativ är risken att friluftsaktiviteter förläggs längre bort från hemmet än vad de annars hade gjort. Påverkan på kulturmiljön är oftast kopplad till landskapsbilden. Upplevelsen av fornlämningsmiljöer och andra kulturhistoriskt viktiga miljöer kan bli negativt påverkade ifall landskapsavsnittet de är belägna i ändrar karaktär. För naturmiljön är risken för störningar stora ifall flera habitat inom ett område försvinner eller påverkas. Påverkan på fågellivet är därför en viktig kumulativ effekt som bör studeras. Även fladdermöss kan påverkas negativt ifall flera vindparker etableras inom ett område med medelhöga populationer. 90

Positiva kumulativa effekter kan vara att man utnyttjar vindenergin i ett område effektivt och att det uppstår synergieffekter vad gäller elanslutning, vägar och så vidare. En större produktion av förnyelsebar el blir då möjlig. Genom att välja att bygga fler vindparker inom en del av en kommun och välja bort områden i en annan del blir påverkan på landskapsbilden lägre. Nulägesbeskrivning Vindparkerna Ljungskile Norra, Ljungskile Hoven, Stenshult och Forshälla (med delområdena Sörskogen, Nybygget och Jättesås) planeras i södra Uddevalla kommun i den mellersta delen av Bohuslän. Landskapet består framförallt av ett brutet, kuperat landskap där jordbruk och bebyggelse dominerar i de uppodlade dalgångarna vilka bryts av mindre berg eller något större platåer, så kallade fjäll. I Uddevalla kommun finns två sådana platåer: Herrestadfjället och Bredfjället, varav det senare ligger öster om tätorten Ljungskile. I det här landskapsavsnittet är dalgångarna relativt trånga men markerna öppnar sig allt mer mot Forshälla och nordväst därom. De högre liggande markerna domineras i huvudsak av skogsbruk men på de högsta punkterna finns hällmarkstallskogar och öppnare hällmarker. Bebyggelsen som inte har samlats i tätorter eller bostadsområden kryper ofta upp till kanterna i det odlade landskapet och ligger vid övergången mot skogspartierna. Koncentrationer av bebyggelse i närområdet finns framförallt i tätorten Ljungskile och Lyckorna samt utmed kusten mellan Ulvesund och Råssbyn. Avstånd till närbelägna bostäder redovisas i bilaga 6. Mindre bybildningar finns bland annat vid Häljeröd, Vassbovik och Köperöd. Motorvägen E6, lokalväg och järnväg går i nord-sydlig riktning i en dalgång i den västra delen av landskapsavsnittet. Den västra delen av det här landskapsavsnittet är därför påverkat av trafikbuller. Mellan vägarna och projektområdet för Ljungskile Norra finns det en 40 kvkraftledning. Nordost om området för Stenshult finns flera kraftledningar, bland annat en större 400 kv-krafledning som ingår i rikets stamnät. De områden där vindparkerna planeras ligger på nivåer högre än 80 meter över havet. Några toppar i till exempel området där Ljungskile Norra planeras är upp till 160 meter höga. Från de högsta höjderna har man utsikt över det omkringliggande landskapet. Dalgångarna runt omkring ligger betydligt lägre, mellan 50-80 meter över havet, med kuperat, halvöppet, småskaligt odlingslandskap med lövskogsdungar och mindre vattendrag. Delar av odlingslandskapet är utpekat som bevarandevärt av länsstyrelsen. Riksintresseområden finns framförallt söder om Ljungskile Hoven, på Bredfjället (riksintresse för naturvård, friluftsliv och kulturmiljön) men mindre riksintresseområde för naturvården finns även vid Store mosse, intill delområde Sörskogen i Forshälla projektet, och öster om området för Ljungskile Hoven. Även nordöst om Forshälla-Nybygget, Forshälla Jättesås och Stenshult finns ett riksintresseområde för naturvården. Framförallt i väster, närmare kustbandet finns det kommunala kulturmiljöer och utpekade fornlämningsmiljöer. En utpekad fornlämningsmiljö finns även vid Köperöd beläget mellan de planerade vindparkerna. Bohusleden leder upp centralt mellan några av de planerade vindparkerna. Stora delar av de områdena där vindparkerna planeras omfattas av allmänt intresse för friluftslivet och naturvården, enligt ÖP för Uddevalla kommun men de områden 91

där vindparkerna planeras omfattas även helt eller delvis av riksintresse för vindbruk, Uddevalla kommun 2010. Effekter och konsekvenser Kumulativa effekter - Människors hälsa och säkerhet Ju fler verk som byggs desto större ljudpåverkan får omgivningarna. Placeringarna av verken har anpassats så att omkringliggande fastigheter inte skall utsättas för ljudnivåer över 40 db(a), se bilaga 2. Etablering av de fyra vindparkerna kommer att innebära att större sammanhängande områden i södra delen av Uddevalla kommun kommer att hamna inom 35 db(a) kurvan. Framförallt kommer områdena som är belägna mellan de fyra planerade vindparkerna att påverkas. Dessa områden kommer alla att få en medelstor ljudpåverkan, se bilaga 2. Vid Råane och Hogarna, beläget mellan vindpark Forshällas delområden Sörskogen, Nybygget och Jättesås kommer en medelstor ljudpåverkan att erhållas i och med att här möts dessa tre delområdens 35 db(a) kurvor. Ljudpåverkan är densamma om verken är 150 meter eller 170 meter. Nämnas bör att fyra av de planerade vindparkerna delvis ligger inom bullerstört område. Dessa är Ljungskile Hoven, Ljungskile Norra, Sörskogen och Nybygget och dessa områden påverkas i dag av vägbuller från väg E6 och den i vissa fall intilliggande järnvägen. Bullerstörningen täcker även in hela det område vid Råane och Hogarna som kommer vara mest utsatt av ljud från vindparkerna i närheten. De kumulativa effekterna av sex vindparker medför även en ökad skuggbildning i området. Mellan vindparkerna Ljungskile Hoven och Ljungskile Norra samt mellan Ljungskile Norra och Sörskogen uppstår på enskilda platser kumulativa skuggeffekter. Verkligt fall -beräkningar visar att inga fastigheter får skuggor som överskrider gränsvärdena. Området mellan vindparkerna drabbas i högre utsträckning av skuggor men de kumulativa effekterna är sammantaget små, se bilaga 3. Fastigheter vid Nolmanneröd kan beröras av skuggor från både Ljungskile Norra och den planerade vindparken Ljungskile Hoven men enligt beräkningarna överskrids inte några gränsvärden. Påverkan av ljus från vindkraftverkens hinderbelysning kan framförallt bli ett problem för bostäder. Höjden på vindkraftverken som planeras har i samtliga fall 170 meter som huvudalternativ medan det är 150 meter i de alternativa utformningarna. Beroende på vilken höjd som byggs ställs det olika krav på hinderbelysning. I och med att fler vindparker etableras inom ett område så kan störningar uppstå. Det är inte särskilt många bostäder där man ser flera vindparker samtidigt och de kumulativa effekterna uteblir därför i de fallen. Däremot finns det vissa bostäder där man kommer kunna se vindparker i flera vädersträck. Där kan effekterna bli medelstora. Närområdet kommer dock att bli påverkat av flera ljuskällor och troligtvis är hinderbelysning från någon av vindparkerna alltid synlig. De kumulativa effekterna bedöms därför sammantaget som måttliga. I och med att fler vindkraftverk byggs i området så kommer riskerna med till exempel nedfallen is från torn och vingar att öka. Riskerna för detta bedöms dock generellt vara små i södra Sverige och de kumulativa effekterna är ringa. 92

Kumulativa effekter - Landskapet Lokalt är de kumulativa effekterna på landskapsbilden relativt små men på några få platser blir de kumulativa effekterna medelstora eller stora. Framförallt drabbas området vid Kolbengtserödsjön av visuell påverkan från vindkraftverken i projekt Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven, bilaga 5. Även området vid Råane och Hogarna kan komma att få en stor påverkan. Fotomontagen visar dock att det framförallt är verken inom området Nybygget och Jättesås som ger en visuell påverkan men beroende på var i landskapsavsnittet man befinner sig kan fler vindkraftverk komma att vara synliga. Även om den lokala påverkan är liten kan de kumulativa effekterna bli större sett på hela landskapsavsnittet i den här delen av Uddevalla kommun. De enskilda verken kommer bara i undantagsfall ge stor påverkan men sammantaget blir det en medelstor kumulativ effekt på landskapsbilden i området. Samtliga planerade vindparker är belägna inom område för det allmänna friluftslivet. Det direkta friluftslivet i de boendes närområden är därför det område som får högst kumulativa effekter. Vindkraftverken i sig påverkar inte möjligheterna att vistas inom respektive område. Inga avspärrningar kommer att finnas, förutom vägbommar vid infartsvägarna men stora delar av de här områdena skulle få ändrad karaktär. Bland annat den visuella påverkan och påverkan av ljud från vindkraftverken kan leda till att man väljer bort att vistas i områdena. En konsekvens av detta kan bli att man väljer att ta bilen till exempelvis Bredfjället istället för att röra sig i sitt direkta närområde. Den visuella påverkan på riksintresse för friluftslivet på Bredfjället blir generellt låg men vindkraftverk som planeras i området Ljungskile Hoven kommer att vara synliga från friluftsgården Norra Fjället och från markerna kring Skarsjön. Flera vindkraftverk kommer även att vara synliga från utsiktstornet på Bredfjället. I de utredningar som beskrivs i Del 3 under rubriken Miljökonsekvenser Friluftsliv och turism framkommer det att större delen av turisterna i de undersökta områdena inte lade märke till vindkraftverken. Turismen i Uddevalla kommun är framförallt knuten till kusten och båtlivet samt till handelsområdet vid Torp, så kallad shoppingturism. Eftersom vindkraftverken inte planeras till kustområdet kommer det med stor sannolikhet inte att uppkomma några konflikter med den kustorienterade turismen. Inte heller förväntas några kumulativa effekter på shoppingturismen. Lokala ingrepp i kulturmiljön i södra delena av Uddevalla kommun kommer att öka ifall vindparkerna byggs. Samtliga parker planeras inom relativt likartade områden som utgörs av skogsbeklädda höjder som är en del av de historiska utmarkerna. För samtliga områden har arkeologiska utredningar företagits. Verkplatser och vägdragningar har ändrats för att minska påverkan på fornlämningar och kulturmiljöer utifrån de rekommendationer som föreslås i utredningarna. Således har stor hänsyn tagits till de lokala förutsättningarna. I den här delen av kommunen har emellertid Ljungskilebygdens hembygdsförening genomfört en omfattande inventering av torpmiljöer. I och med att ingrepp sker i de här miljöerna kommer en viss påverkan att ske i ett större perspektiv. Påverkan behöver i sig inte vara negativ. Flera av torplämningarna ligger idag avsides och i och med att vägar byggs i områdena så underlättas besök. En negativ effekt kan dock vara att upplevelsen av miljöerna blir påverkad när den ödsliga belägenheten försvinner. 93

Den kumulativa effekten av att fler vindkraftverk och fler vägar anläggs inom södra delen av Uddevalla kommun innebär en större förlust av naturmijöer totalt sett. Vägar och verksplatser kan lokalt utgöra barriärer för olika djur och växter. Den mark som tas i anspråk förändras vilket kan minska livsmiljöernas kvalitet inom området. Andel hårdgjord yta i skogsmark kommer att öka. Samtliga parker planeras inom relativt likartade områden som utgörs av skogsbeklädda höjder. Till största del är det produktionsskog med låga naturvärden som påverkas men en del miljöer med lite högre naturvärden berörs i viss mån. Om all etablering i området sker med stor lokal hänsyn vid väganläggning vad gäller hydrologi och undvikande av av speciellt utpekade hänsynspunkter, bedöms det totala ingreppet som måttligt. Store mosse, som är riksintresseområde för naturvård, kommer att påverkas främst av vindparkerna Ljungskile Norra och Forshälla/delområde Sörskogen. Planering av vägar har samordnats för vindparkerna för att minska påverkan på Store mosse. Även projekt Hoven kan nyttja denna infartsväg. De kumultaiva effekterna minskas genom att infartsvägarna samordnas mellan parkerna Forshälla/delområde Sörskogen, Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven. Vindkraft etableras i flera områden där nattskärra förekommer. Främst kan man tänka sig att det är temporära störningar vid byggnation under häckningstid som kan vara negativ för arten. För vindpark Ljungskile Norra och de andra vindparkerna i Bohuslän kommer hänsyn att tas så att ingen byggnation sker i områden med häckande nattskärra under häckningsperioden. Nattskärra häckar relativt allmänt i hällmarksmiljöer i Bohuslän. Den kumulativa effekten på arten bedöms bli begränsad. På våren sträcker fåglar genom Vassbodalen (som fungerar som en ledlinje genom landskapet). Vindparken Ljungskile Hoven planeras söder om dalen. Det är som närmast cirka 2,2 kilometer mellan verk i Ljungskile Norra och Hoven. Verken byggs på åsarna, ej i omedelbar närhet till dalgången. Om båda parkerna byggs kommer det att finnas vindkraftverk på båda sidorna om sträckleden. Avståndet mellan verk är såpass stort att påverkan på de sträckande fåglarna i Vassbodalen bedöms bli liten. Fiskgjusar som häckar längre inåt land kan flyga till havet för att födosöka. Vassbodalen kan då troligen fungera som en ledlinje då gjusarna passerar flera fiskesjöar på väg till havet. Inom de planerade vindparkområdena finns tjärnar som sannolikt inte är några bra fiskevatten. Det planeras flera vindparker regionalt men de kumulativa effekterna för fladdermusfaunan bedöms ändå som relativt begränsade. Det finns inga uppenbara migrationsstråk som knyter samman de olika vindparkerna och förutsättningarna för gynnsamma fladdermuslokaler bedöms som låga i samtliga vindparker. Kumulativa effekter - Resurser Vindenergiresurserna är mycket goda inom hela området. Vindparkerna tar väl tillvara vindenergin i området. De 30 verk som planeras i dessa sex områden kan tillsammans ge ett tillskott av förnyelsebar energi i en storleksordning om cirka 214 GWh per år. Genom att producera 214 GWh förnyelsebar el bidrar vindparkerna till regeringens mål om 50% förnyelsebar el till 2020. Vindparkerna kommer tillsammans producera cirka 1% av det mål om 20 TWh el från landbaserad vindkraft år 2020 som Riksdagen har antagit. Den producerade 94

Tabell 11. Kumulativa miljöeffekter. MILJÖASPEKT PÅVERKAN Huvudförslag Kumulativt Boendemiljö KOMMENTAR Ljud- och ljusmiljön kommer att förändras. Hänsyn har tagits till närboende. Positiv påverkan Stor Måttlig Liten Negativ påverkan Stor Måttlig Liten Ingen påverkan Landskapsbild Landskapsbilden i omgivningarna förändras. Synbarheten varierar dock, störst blir påverkan vid Kolbengtserödssjön och Råane. Kulturmiljö Friluftsliv Naturmiljö och Fågelliv Naturresurser Påverkan på kulturmiljön i form av kulturlandskapet behandlas under Landskapsbild. Påverkan på fornlämningar, kulturmiljöer och kyrkor är generellt låg. Påverkan på friluftslivet för huvudalternativet bedöms som begränsad. De kumulativa effekterna blir måttliga i och med att större områden tas i anspråk för vindkraften. Påverkan på naturmiljön för huvudalternativet bedöms som begränsad med den hänsyn som tagits vid utformningen av parken. Vid en maximal utbyggnad finns en viss risk att för negativ påverkan på fågellivet. Vindresursen i riksintresseområden för vindbruk tas tillvara. Klimat Förnyelsebar energi produceras vilket bidrar till minskade utsläpp av växthusgaser. Kumulativt ökar den positiva påverkan på klimatet. Användningen av lokala kraftverk som eldas med fossila bränslen kan minskas. elen täcker närmare hälften av den lokala elkonsumtionen i Uddevalla kommun. I relation till tidigare stycken angående elförbrukning kan det vara värt att notera att de sex vindparkerna tillsammans producerar elkraft motsvarande hushållsel för cirka 35 500 villor (beräknat på en årlig förbrukning av hushållsel om cirka 6 000 kwh, Energimyndigheten och SCB 2009). Elproduktionen om 214 GWh kan också jämföras med att 84 000 elbilar kan köra 1 500 mil/år (beräknat på en förbrukning om 1,7 kwh/mil, Electroengine 2009). I jämförelse med importerad kolkraft beräknas de sex vindparkerna (med gemensam beräknad produktion om cirka 214 GWh per år) i genomsnitt kunna minska de årliga utsläppen med cirka 181 900 ton koldioxid, 80 ton svaveldioxid, 556 ton kväveoxider och 21 ton stoft. Detta utgör en inte obetydlig del i arbetet med att minska utsläpp av växthusgaser och försurande ämnen. Den stora etableringen av vindkraftverk skulle göra det möjligt att fasa ut äldre, fossilbaserade kraftverk, till exempel det i Stenungsund. Den kumulativa effekten som flera vindparker etablerade inom riksintresse för vindbruk ger är positiv. 95

De kumulativa effekterna på markanvändningen medför att en större arealer skogs- och hällmark tas i anspråk för vindkraften och att fler områden får en förändrad infrastrukturell karaktär. Fler vägar kommer att byggas i skogsmark vilket underlättar för skogsbruket. Påverkan är reversibel, det vill säga vid en avveckling kan verken monteras ned, och platsen kan till stor del återställas till sitt tidigare tillstånd. Några kumulativa effekter på jakt förväntas inte uppstå. Under byggfasen kommer många tunga transporter genomföras både vad gäller vägbyggnation samt vid byggnation av verksplatser och resning av verken. Olägenheter vid byggnationerna kan till exempel bestå av bullerstörningar och vid vissa tipunkter avstängning av vägavsnitt för skrymmande transporter. Sprängningsarbete och skogsavverkning är andra aktiviteter som kan komma att påverka. De kumulativa effekterna innebär att belastningen på de befintliga vägnätet i området tidvis kommer att blir större och under vissa intensiva byggskeden hårt. Samordningsvinster kan göras mellan de olika vindparkerna samtidigt som detta kan medföras att vissa områden kommer bli mer belastade med störningar periodvis. Tabell 11 beskriver påverkan för huvudförslaget i projekt Ljungskile Norra jämfört med de kumulativa effekterna av en större sammanhängande etablering enligt den pågående projekteringen i området. Åtgärder De kumulativa effekterna gör att vindkraftetableringen påtagligt förändrar miljön i närområdet. Både vad gäller landskap, boende, fågelliv och naturmiljö, område för det allmänna friluftslivet och naturvården kan de kumulativa konsekvenserna mildras genom färre antal verk etableras. För att minska de kumulativa effekterna i den här delen av Uddevalla kommun kan någon vindpark strykas ur den fortsatta planeringen alternativt väljs lägre vindkraftverk. Om samtliga vindparker byggs blir ett stort område för det allmänna friluftslivet påverkat. En av vindparkerna, Ljungskile Hoven påverkar även riksintresseområde för friluftslivet på Bredfjället. Påverkan på friluftslivet mildras framförallt genom att något eller några områden utgår ur planeringen. För kulturmiljön är det framförallt visuell påverkan och de lokala intrången i miljöerna som ger negativa effekter. Den minskade påverkan som lägre verk ger är relativt liten, och det gäller även påverkan av skugga, ljus och ljud. För att minska påverkan av skuggor på fastigheter kommer verken regleras så att skuggtider inte överskrider rekommenderade värden. Påverkan på landskapsbilden blir lokalt ganska likvärdig med lägre vindkraftverk men sett till de kumulativa effekterna över hela området minskar synbarheten något. Att välja lägre verk får konsekvenser främst avseende energiproduktionen, som minskar. Detsamma gäller ifall något projekt stryks ur fortsatt planering. Utnyttjandegraden av riksintresse för vindbruk blir lägre. 96

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Del 5: Tillståndsprövning och samråd Tillståndsprövning Den verksamhet som planeras är tillståndspliktig enligt miljöbalken (MB). Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Samråd Samrådsprocessen ska genomföras innan ansökan upprättas och lämnas till länsstyrelsen. Under samrådet ska sökanden lämna upplysningar till berörda, så att de ges möjlighet att förbereda frågor och synpunkter. Synpunkter som framkommit under samrådet har beaktats i arbetet med framtagandet av MKBn. Avgränsningan MKBn har gjorts enligt det som redovisas i avsnittet Avgränsning i inledningen av kapitel 3: Miljökonsekvenser. Samråd med Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Uddevalla kommun har hållits den 26 januari 2011. Samrådsutställning för allmänheten har hållits den 13 21 maj 2011 i Kulturens Hus, Ljungskile. Inbjudan skickades till alla fastighetsägare inom 1,5 kilometer från vart och ett av de planerade vindkraftverken inom vindpark Ljungskile Norra och Ljungskile Hoven, samt till berörda föreningar i närområdet. Allmänheten får kännedom om projektet genom annons i Bohusläningen och genom information på vår hemsida. Vid vissa tidpunkter var utställningen bemannad med personal från Rabbalshede Kraft. Remissförfrågan har skickats till Försvaret, Luftfartsverket, Trafikverket, Trollhättans Flygplats, Backamo Flygplats, Terracom, Telia Sonera, Tele2, Telenor, 3GIS, Post- och Telestyrelsen, Skogsvårdsstyrelsen, Sjöfartsverket, Naturvårdsverket, Kammarkollegiet, Movab (kalkningsföretag), Turistbyrå och Bygdekooperativ. Även Bohusläns museum, Ljungskileortens Hembygdsförening, Ljungskile LRF, Naturskyddsföreningen i Uddevalla, Ljungskile FK, Ljungskile Friluftsfrämjande, Ljungskile Jaktvårdskrets, Föreningen föryngra Funneshultsjön, SKF Härvan och Ljungskile Företagarförening har inbjudits till samråd. Bohusläns Museum anser att noggranna förstudier, med fokus på fornlämningar, kulturmiljöer och landskapet i ett större perspektiv är av vikt i MKB-arbetet. Ljungskile LRF vill lyfta fram de positiva fördelarna med att vägar byggs i skogsmark med aktivt skogsbruk. Övriga tillfrågade föreningar har inte svarat. Hur samrådet i övrigt har genomförts framgår av samrådsredogörelsen som lämnas in tillsammans med tillståndsansökan för projektet. De synpunkter (från remissinstanser och närboende) som framkommit i denna process har beaktats i arbetet med framtagandet av MKB:n. För en fullständig redogörelse av yttranden som inkommit hänvisas till den samrådsredogörelse som lämnas in tillsammans 98

med ansökan. Som exempel har bland annat en särskild inventering av områdets fågel- och fladdermusfauna h genomförts och inarbetats i denna MKB. Antal verk har minskats med hänsyn till naturvärden och närboende. Fotomontage har tagits fram för att visa exempel på hur landskapsbilden förändras. Det fortsatta prövningsförfarandet För dem som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad sammanfattning av denna process. För utförligare information kontakta länsstyrelsen. Ansökan med bland annat miljökonsekvensbeskrivning och samrådsredogörelse inlämnas till länsstyrelsen. Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i ortspressen och allmänheten ges möjlighet att yttra sig till länsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet. Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med flera. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten. I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunens miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. Överklagan inlämnas till länsstyrelsen. Överklagan avgörs av Mark- och miljödomstolen. Synpunkter Om ni vill ha ytterligare information, ställa frågor eller framföra synpunkter är ni välkomna att kontakta projektören. Ni är också välkomna att lämna allmänna upplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen. Kontaktuppgifter finns på sida 2 i denna handling. 99

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Källor Litteratur Ahlén, Ingemar 2002 Ahlén, Ingemar 2008 Andersson, Linda och Grahn-Danielson, Benjamin 2011 Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Flora och Fauna 97 (3): 14-21. Refererad i Naturvårdsverket, 2006, Vindkraftverk på land, Branschfakta, utgåva 2. Vindkraft ett hot för fåglar och fladdermöss? Biodiverse Nr 1 2008, s 10-11. Centrum för biologisk mångfald. Projekt Ljungskile Norra. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Rio Kulturkooperativ. I manus. Andersson, Linda och Olsson, Karin Andersson, Linda och Olsson, Karin Baerwald, Erin F; Dámours, Genevieve H; Klug, Brandon J; Barclay, Robert M R 2010a 2010b 2008 Projekt Forshälla, Uddevalla kommun Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. Kulturhistoriska rapporter 67. Rio Kulturkooperativ. Projekt Forshälla Kompletterande arkeologisk utredning och naturvärdesbedöming. Rapport 2010:3. Rio Kulturkooperativ. Barotrauma is a significant cause of bat fatalities at windturbines. Current Biologi Vol 18 No 16. Boverket 2007 Vindkraftshandboken. Remissversion 2007-08-31. Boverket 2009 Vindkraftshandboken. Planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden. Cryan P M; Barclay R M R 2009 Causes of Bat Fatalities at Wind Turbines: Hypotheses and Predictions. Journal of Mammalogy 90(6):1330-1340. de Jong, Johnny 1994 Habitat use, home-range and activitypattern of the northern bat, Eptesicus nilssoni, in a hemiboreal coniferous forest. Mammalia 58(4): 535-548. Energimyndigheten och SCB 2009 Energistatistik för småhus 2007. ES 2009:1. Eriksson, A 2004 Habitat selection in a colony of Barbastella barbastellus in south Sweden. Examensarbete, SLU, Uppsala. Gerre, Lars 2011 Fåglar vid Ljungskile Norra. Inventering inför planerad vindpark. Rio Kulturkooperativ. I manus. Lilla Edet kommun 2002 Kulturhistoriskt viktiga miljöer, kulturarvsplan Lilla Edets kommun. Lilla Edet kommun 2010 Förslag till ÖP Lilla Edets kommun. Utställningshandling 2011. Lilla Edet kommun 2011 Vindbruksplan Lilla Edets kommun. Antagandehandling 2011. Lindkvist, Per 2010 Lågfrekvent buller från vindkraftverk. Mätning och modellering i bostadsrum med avseende på ljudutbredning och ljudisolering." Möller, Henrik och Pedersen, Christian 2010 Lavfrekvent støj fra store vindmøller", Sektion for Akustik, Sejer Aalborg Universitet. Naturvårdsverket 1978 Riktvärden för externt industribuller. Råd och riktlinjer. 1978:5. Omtryck 1983. Naturvårdsverket 2005 Val av plats för vindkraftsetableringar. Rapport 5513. Naturvårdsverket, Boverket, 2001 Ljud från landbaserade vindkraftverk. Energimyndigheten Pettersson, Stefan 2011 Fladdermössr vid Ljungskile Norra och Hoven. Inventering inför planerade vindparker. Rio Kulturkooperativ. I manus. Rydell J; Bach L, Duborg-Savage M-J; 2010a Bat mortality at wind turbines in nothwestern Europe. Acta Green M; Rodriguese L; Hedenström A Chiropterologica 12(2): 261-274. 102

Rydell J; Bach L, Duborg-Savage M-J; Green M; Rodriguese L; Hedenström A Rydell J; Engström H; Hedenström A; Kyed Larsen J; Pettersson J; Green M Räddningsverket och Energimyndigheten 2010b 2011 2007 Mortality of bats at wind turbines links to nocturnal insects migration? European Journal of Wildlife Research 56(6): 823:827. Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss. En syntesrapport. Rapport 6467. November 2011. Naturvårdsverket och Vindval. Nya olycksrisker i framtida energisystem. Nya olycksrisker som kan uppstå i ett framtida diversifierat energiförsörjningssystem. Svensk Vindenergi 2009 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Transportstyrelsen 2010 Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra fara för luftfarten. Transportstyrelsens författningssamling. TSFS 2010:155. Uddevalla kommun 2002 Kulturmiljövårdsprogram Uddevalla kommun. Uddevalla kommun 2007 Fördjupad översiktsplan Ljungskile. Uddevalla kommun 2010 Översiktsplan Uddevalla kommun. Uddevalla kommun 2011 Riktlinjer för utbyggnad av vindkraftverk. Tillägg till översiktsplan för Uddevalla kommun. Utställningshandling november 2007, reviderad april 2010 och juni 2011. Uddevalla Natur- och Kulturguide 2007 Uddevalla Natur- och Kulturguide. Bohusläns museum förlag. Widemo, Fredrik 2007 Värt att veta... Om vilt och vindkraft. Svenska jägareförbundet. Digitala källor SCB 2011 www.scb.se Besökt 2011-12-05 Electroengine 2009 www.electroengine.se/docs/produktblad_aero.pdf www.electroengine.se/docs/produktblad_sportcombi.pdf Energimyndigheten 2011 www.energimyndigheten.se Besökt 2011-12-05 FMIS 2011 FMIS Fornminnesinformationssystemet www.fmis.raa.se Glasgow Caledonian University; Moffatcentre; Cogentsi Ljungskile FK 2011 Besökt december 2011 2008 Besökt november 2010 Ljungskile friluftsklubb www.ljungskilefk.se Besökt 2011-12-13 Länsstyrelsen 2011 Länsstyrelsens GIS-tjänst, http://www.gis.lst.se/ Besökt december 2011 Miljömålsportalen 2011 www.miljomal.nu Besökt november 2011 Regeringskansliet 2009 http://www.regeringen.se/sb/d/11629/a/127884 Riksantikvarieämbetet 2011 Riksantikvarieämbetets information om Europeiska landskapskonventionen http://www.raa.se/cms/extern/kulturarv/landskap.html Besökt december 2011 Skogsstyrelsen 2011 Skogens pärlor, www.skogsstyrelsen.se Besökt december 2011 Uddevalla Energi 2011 www.uddevallaenergi.se Besökt 2011-12-05. Vattenfall 2011 www.vattenfall.se Besökt 2011-12-05 103

Muntliga källor Green, Martin 2010 Forskare. Biologiska institutionen, Lunds Univeristet. 104

SAMMANFATTNING PROJEKTBESKRIVNING 1 UTREDNINGSALTERNATIV 2 MILJÖKONSEKVENSER 3 KUMULATIVA EFFEKTER 4 SAMRÅD 5 KÄLLOR BILAGOR

Bilaga 1. Teknisk beskrivning Technical specifications Rotor Diameter 101 m Swept area 8,000 m2 Rotor speed 6-16 rpm Power regulation Pitch regulation with variable speed Blades Type B49 Length 49 m Aerodynamic brake Type Full-span pitching Activation Active, hydraulic Transmission system Gearbox type 3-stage planetary/helical Gearbox ratio 1:91 Gearbox oil filtering Inline and offline Gearbox cooling Separate oil cooler Oil volume Approximately 400 l Mechanical brake Type Hydraulic disc brake Generator Type Asynchronous Nominal power 2,300 kw Voltage 690 V Cooling system Integrated heat exchanger Yaw system Type Active Monitoring system SCADA system WebWPS Remote control Full turbine control Tower Type Cylindrical and/or tapered tubular Hub height 80 m or site-specific Operational data Cut-in wind speed 3-4 m/s Rated power at 12-13 m/s Cut-out wind speed 25 m/s Maximum 3 s gust 55 m/s (standard version) 60 m/s (IEC version) Weights Rotor 62 tons Nacelle 82 tons Tower for 80-m hub height 162 tons 106

1 4 5 6 7 8 9 10 12 11 13 2 3 14 15 16 17 18 19 20 Sales power curve The calculated power curve data are valid for standard conditions of 15 degrees Celsius air temperature, 1013 hpa air pressure and 1.225 kg/m 3 air density, clean rotor blades and horizontal, undisturbed air flow. The calculated curve data are preliminary. Power [kw] 2200 2000 1800 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 0 5 10 15 20 Wind [m/s] Nacelle arrangement 1. Spinner 2. Spinner bracket 3. Blade 4. Pitch bearing 5. Rotor hub 6. Main bearing 7. Main shaft 8. Gearbox 9. Brake disc 10. Coupling 11. Generator 12. Service crane 13. Meteorological sensors 14. Tower 15. Yaw ring 16. Yaw gear 17. Nacelle bedplate 18. Oil filter 19. Canopy 20. Generator fan 107

108

109 BERGSFÖRANKRAT BETONGFUNDAMENT

110

111

Ställverk, Nätstation Nätstation - E-gräns 588 m Mätkiosk Kopplingskåp Uddevalla Energi schaktar Uddevalla Energi lägger kabel Sörskogen RKAB schaktar Uddevalla Energi lägger kabel IKN-nät Vindkraftverk E-gräns - Mätkiosk Norra 3830 m Ljungskile Norra Mätkiosk Norra N 6466725 E 1273925 2 1 6 5 3 4 Mätkiosk Norra - Mätkiosk Hoven 3510 m Mätkiosk Hoven N 6464142 E 1275320 Ljungskile Hoven 2 3 4 1 Godkänd av Blad 1 Projekt Ljungskle Norra och Hoven Ritad av MJO Datum 2011-11-03 Nätanslutning IKN-nät Ritningsnr. Revision A 112

Bilaga 2. Ljudberäkning På följande sidor visas resultatet av de ljudberäkningar som har utförts. Ljudberäkningarna görs enligt Naturvårdsverkets rekommenderade metod i Ljud från landbaserade vindkraftverk 2001. Beräkningen är gjord i WindPRO version 2.7 vilket är ett vanligt förekommande program i Sverige och flera andra länder vid beräkning av ljudutbredning från vindkraftverk. För beräkningarna har uppgifter baserade på verk utifrån verk Simens SWT-2.3-101-2 300 som har 2,3 MW effekt, en tornhöjd på 119,5 meter och en rotordiameter om 101 meter. Alla beräkningarna inkluderar planerade verk vid Forshälla (3 delområden), Ljungskile Hoven och Stenshult och beskriver därmed de kumulativa effekterna. Uppgifter om dessa verk och dess ljudnivåer har erhållits från Siemens. I ljudberäkningen tas ingen hänsyn till lä eller dämpande effekter från kuperad terräng och trädvegetation. Källjudet från vindkraftverken i ljudberäkningen varierar mellan 103-105dB beroende vad som bedömts optimalt och möjligt för området. Om vindparkerna får tillstånd att etableras kommer nya ljud och skuggberäkningar att göras för att undersöka vad som är optimalt utifrån de vindkraftverk som då är aktuella att etablera. Källjudet från vindkraftverken kan då komma att ändras utifrån det som angivits i denna MKB, oavsett källjud skall dock riktvärdet på 40dB(A) mot närboende inte överskridas. I ljudberäkningen har vindpark Ljungskile Hoven ett högre källjud på vindkraftverken eftersom det är längre avstånd till närliggande bostäder och fritidshus. De beräknade värdena bygger på att det blåser från alla håll samtidigt, vilket innebär att ljudnivåerna i verkligheten blir lägre. Kartan på sidan 115 visar ljudutbredningen från vindkraftverken på Ljungskile norra tillsammans med vindkraftverken på några av vindkraftverken vid Forshälla/sörskogen och Ljungskile Hoven. Huvudresultatet för ljudberäkningen visas på sidorna 116-117. Kartan på sidan 118 visar ljudutbredning för samtliga planerade verk i södra Uddevalla kommun. På sidorna119-120 finns huvudresultatet för ljudberäkningarna för den alternativa utformningen. 114

Ljudberäkning Huvudalternativ Projekt: Södra uddevalla Beskrivning: Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla WindPRO version 2.7.473 jun 2010 Utskrift/Sida 2011-11-03 14:13 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-03 14:08/2.7.473 Nytt vindkraftverk 40,0 db(a) 0 500 1000 1500 2000 m Karta:, Utskriftskala 1:27 500, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 849 Nord: 6 461 735 Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Ljudkänsligt område Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 115

Projekt: Södra uddevalla Beskrivning: Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version 2.7.473 jun 2010 Utskrift/Sida 2011-11-03 14:14 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-03 14:08/2.7.473 Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN 91-620-6249-2) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) Nytt vindkraftverk Skala 1:75 000 Ljudkänsligt område VKV RN VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Status Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata nominell av toner RN [m] [kw] [m] [m] [m/s] [m] [db(a)] 1 1 274 602 6 463 466 170,0 Ljungskile Hoven - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 2 1 274 534 6 463 945 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 3 1 274 979 6 464 174 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 4 1 275 465 6 464 049 143,8 Ljungskile Hoven - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 5 1 275 692 6 473 175 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 6 1 275 969 6 472 739 125,4 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 7 1 276 471 6 472 394 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 8 1 276 715 6 471 886 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 9 1 277 057 6 471 623 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 10 1 276 512 6 471 264 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 11 1 276 986 6 471 148 140,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 12 1 277 332 6 470 862 137,9 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 13 1 278 239 6 468 569 115,4 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 14 1 277 513 6 468 582 132,0 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 15 1 274 536 6 468 646 120,2 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 16 1 273 984 6 468 515 148,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 17 1 273 488 6 468 318 140,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 18 1 273 589 6 468 798 130,4 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 19 1 274 259 6 469 066 120,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 20 1 274 146 6 466 469 135,1 Ljungskile Norra - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 Nej Ja 21 1 273 618 6 466 511 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 Nej Ja 22 1 273 832 6 466 106 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 23 1 273 425 6 465 896 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 Nej Ja 24 1 273 156 6 466 249 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 25 1 279 456 6 466 764 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 26 1 279 002 6 466 585 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 27 1 280 025 6 466 554 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 28 1 279 470 6 466 272 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 29 1 280 207 6 466 129 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 30 1 280 826 6 465 935 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja *)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från Ljud VKV [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (25) 1 272 146 6 466 820 60,0 1,5 40,0 35,0 Ja B Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (26) 1 272 410 6 466 781 87,1 1,5 40,0 36,6 Ja C Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (27) 1 272 497 6 466 890 70,0 1,5 40,0 36,8 Ja D Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (28) 1 272 296 6 467 021 63,6 1,5 40,0 35,4 Ja E Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (29) 1 272 210 6 467 350 71,1 1,5 40,0 34,6 Ja F Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (30) 1 272 507 6 467 196 70,0 1,5 40,0 36,1 Ja G Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (31) 1 272 558 6 467 630 90,0 1,5 40,0 36,0 Ja H Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (32) 1 273 838 6 467 603 81,6 1,5 40,0 39,7 Ja I Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (33) 1 274 140 6 467 209 100,0 1,5 40,0 39,6 Ja J Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (34) 1 274 637 6 465 962 77,3 1,5 40,0 39,3 Ja K Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (35) 1 274 800 6 465 692 80,0 1,5 40,0 37,6 Ja L Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (36) 1 274 549 6 465 417 52,9 1,5 40,0 38,1 Ja Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 116

Projekt: Södra uddevalla Beskrivning: Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla WindPRO version 2.7.473 jun 2010 Utskrift/Sida 2011-11-03 14:14 / 2 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-03 14:08/2.7.473...fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från Ljud VKV [m] [m] [db(a)] [db(a)] M Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (37) 1 274 168 6 464 887 51,3 1,5 40,0 38,5 Ja N Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (38) 1 274 072 6 465 178 73,6 1,5 40,0 38,4 Ja O Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (39) 1 273 654 6 465 227 60,0 1,5 40,0 39,2 Ja P Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (40) 1 273 676 6 464 771 50,0 1,5 40,0 37,3 Ja Q Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (41) 1 273 933 6 464 501 46,1 1,5 40,0 38,6 Ja R Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (44) 1 272 524 6 465 145 110,0 1,5 40,0 35,1 Ja S Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (45) 1 272 748 6 465 480 106,8 1,5 40,0 38,0 Ja T Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (46) 1 272 740 6 465 644 111,6 1,5 40,0 39,2 Ja Avstånd (m) VKV A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T 1 4158 3975 4020 4237 4562 4279 4639 4207 3771 2496 2235 1951 1486 1792 2000 1600 1232 2671 2737 2866 2 3738 3544 3581 3804 4123 3832 4182 3723 3288 2020 1767 1472 1010 1317 1555 1190 819 2341 2355 2471 3 3877 3661 3680 3912 4214 3905 4220 3614 3149 1820 1528 1315 1080 1353 1693 1433 1096 2640 2585 2679 4 4324 4099 4109 4344 4636 4320 4613 3908 3426 2084 1772 1646 1544 1793 2161 1929 1597 3138 3071 3158 5 7277 7187 7050 7029 6786 6774 6369 5872 6165 7290 7536 7842 8427 8159 8205 8643 8850 8633 8239 8088 6 7046 6940 6802 6796 6570 6535 6143 5561 5825 6907 7143 7459 8056 7795 7860 8292 8486 8339 7941 7795 7 7055 6928 6789 6804 6603 6537 6165 5467 5685 6688 6907 7237 7852 7604 7701 8120 8291 8254 7852 7712 8 6822 6678 6538 6572 6393 6301 5949 5159 5339 6278 6483 6822 7448 7210 7329 7737 7891 7938 7535 7400 9 6869 6711 6572 6621 6461 6348 6015 5150 5291 6156 6346 6694 7330 7103 7245 7641 7777 7907 7503 7374 10 6230 6077 5937 5981 5816 5709 5370 4533 4698 5624 5829 6168 6794 6557 6679 7086 7238 7304 6901 6768 11 6493 6326 6187 6247 6102 5973 5655 4741 4860 5693 5878 6228 6866 6643 6794 7185 7314 7480 7077 6951 12 6575 6394 6257 6333 6210 6060 5765 4778 4851 5592 5757 6115 6761 6553 6729 7104 7212 7470 7069 6950 13 6339 6097 5982 6141 6151 5894 5758 4505 4319 4446 4484 4853 5489 5373 5674 5937 5923 6662 6300 6228 14 5649 5412 5294 5445 5444 5195 5046 3803 3642 3890 3964 4337 4984 4840 5113 5408 5428 6059 5685 5604 15 3008 2828 2691 2767 2662 2494 2224 1255 1491 2686 2966 3229 3777 3499 3531 3970 4188 4038 3636 3498 16 2500 2342 2203 2254 2122 1980 1678 924 1315 2635 2939 3149 3633 3338 3304 3757 4014 3673 3277 3128 17 2011 1877 1738 1761 1603 1490 1157 796 1287 2621 2936 3089 3498 3194 3095 3552 3843 3317 2933 2776 18 2448 2336 2198 2198 1999 1933 1558 1221 1682 3024 3334 3515 3954 3652 3571 4028 4311 3805 3423 3266 19 3083 2939 2800 2835 2672 2562 2226 1522 1861 3127 3417 3661 4180 3892 3886 4335 4576 4288 3891 3744 20 2031 1764 1702 1930 2127 1794 1967 1175 740 706 1016 1127 1582 1293 1336 1762 1979 2094 1712 1630 21 1504 1238 1184 1417 1639 1306 1542 1114 872 1158 1438 1437 1715 1408 1284 1741 2034 1750 1349 1233 22 1831 1575 1548 1788 2044 1716 1987 1497 1145 818 1053 995 1265 958 897 1344 1608 1623 1251 1185 23 1578 1347 1360 1594 1895 1592 1939 1756 1495 1214 1390 1222 1253 966 707 1153 1484 1173 794 730 24 1161 917 920 1155 1452 1149 1505 1516 1375 1509 1736 1623 1697 1409 1137 1567 1913 1272 870 734 25 7310 7046 6960 7164 7270 6963 6952 5680 5335 4885 4778 5089 5611 5613 6002 6114 5968 7119 6830 6809 26 6860 6595 6512 6720 6835 6524 6528 5263 4902 4409 4296 4604 5123 5127 5518 5626 5480 6636 6351 6332 27 7884 7619 7536 7743 7855 7546 7544 6275 5921 5420 5295 5593 6089 6110 6508 6594 6428 7632 7356 7341 28 7345 7079 7000 7213 7339 7025 7044 5787 5412 4843 4706 4995 5480 5508 5909 5985 5813 7037 6768 6759 29 8091 7825 7748 7961 8090 7774 7795 6537 6162 5572 5424 5703 6165 6209 6615 6670 6481 7746 7487 7483 30 8725 8459 8384 8599 8731 8415 8440 7184 6806 6189 6031 6299 6740 6797 7207 7244 7040 8340 8091 8091 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 117

Ljudberäkning Kumulativt Projekt: Södra uddevalla Beskrivning: Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. DECIBEL - Karta 8,0 m/s Beräkning: Ljudberäkning Södra uddevalla WindPRO version 2.7.473 jun 2010 Utskrift/Sida 2011-11-03 14:09 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-03 14:08/2.7.473 Nytt vindkraftverk 35,0 db(a) 40,0 db(a) 0 1 2 3 4 km Karta:, Utskriftskala 1:70 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 323 448 Nord: 6 462 434 Ljudberäkningsmodell: Svensk, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 118 Höjd över havet från aktivt linjeobjekt

Ljudberäkning Alternativ Projekt: Södra uddevalla Beskrivning: Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Alternativ utformning med 150m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning alternativ utformning Ljungskile Norra SVENSKA BESTÄMMELSER FÖR EXTERNT BULLER FRÅN LANDBASERADE VINDKRAFTVERK WindPRO version 2.7.473 jun 2010 Utskrift/Sida 2011-11-03 14:41 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-03 14:40/2.7.473 Beräkningen är baserad på den av Statens Naturvårdsverk rekommenderad metod "Ljud från landbaserade vindkraftverk", 2001 (ISBN 91-620-6249-2) Råhetsklass: 1,5 Råhetslängd: 0,055 K: 1.0 db/(m/s) Nytt vindkraftverk Skala 1:75 000 Ljudkänsligt område VKV RN VKV typ Ljuddata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Gjord Namn Vindhastighet Status Navhöjd LwA,ref Rena Oktavdata nominell av toner RN [m] [kw] [m] [m] [m/s] [m] [db(a)] 1 1 274 602 6 463 466 170,0 Ljungskile Hoven - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 2 1 274 534 6 463 945 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 3 1 274 979 6 464 174 160,0 Ljungskile Hoven - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 4 1 275 465 6 464 049 143,8 Ljungskile Hoven - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 EMD Level 2 - Calculated - 05-2010 8,0 ExtraPolerad 119,5 104,9 Nej Ja *) 5 1 275 692 6 473 175 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 6 1 275 969 6 472 739 125,4 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 7 1 276 471 6 472 394 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 8 1 276 715 6 471 886 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 9 1 277 057 6 471 623 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 10 1 276 512 6 471 264 130,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 11 1 276 986 6 471 148 140,0 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 12 1 277 332 6 470 862 137,9 Forshälla - delområde Nybygget Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 13 1 278 239 6 468 569 115,4 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 14 1 277 513 6 468 582 132,0 Forshälla - delområde Jättesås Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 15 1 274 536 6 468 646 120,2 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 16 1 273 984 6 468 515 148,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 17 1 273 488 6 468 318 140,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 18 1 273 589 6 468 798 130,4 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 19 1 274 259 6 469 066 120,0 Forshälla - delområde Sörskogen Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 20 1 274 146 6 466 469 135,1 Ljungskile Norra - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 Nej Ja 21 1 273 618 6 466 511 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 Nej Ja 22 1 273 832 6 466 106 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 23 1 273 425 6 465 896 150,0 Ljungskile Norra - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 103,0 db 8,0 103,0 Nej Ja 24 1 273 156 6 466 249 140,0 Ljungskile Norra - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 25 1 279 456 6 466 764 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 26 1 279 002 6 466 585 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 27 1 280 025 6 466 554 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 28 1 279 470 6 466 272 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 29 1 280 207 6 466 129 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja 30 1 280 826 6 465 935 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 USER Level 104,0 db 8,0 104,0 Nej Ja *)Observera: Ett eller flera ljuddata för detta VKV är allmänna värden eller inmatade av användaren Beräkning Resultat Ljudnivå Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från Ljud VKV [m] [m] [db(a)] [db(a)] A Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (25) 1 272 146 6 466 820 60,0 1,5 40,0 35,0 Ja B Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (26) 1 272 410 6 466 781 87,1 1,5 40,0 36,6 Ja C Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (27) 1 272 497 6 466 890 70,0 1,5 40,0 36,8 Ja D Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (28) 1 272 296 6 467 021 63,6 1,5 40,0 35,5 Ja E Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (29) 1 272 210 6 467 350 71,1 1,5 40,0 34,6 Ja F Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (30) 1 272 507 6 467 196 70,0 1,5 40,0 36,1 Ja G Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (31) 1 272 558 6 467 630 90,0 1,5 40,0 36,0 Ja H Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (32) 1 273 838 6 467 603 81,6 1,5 40,0 39,7 Ja I Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (33) 1 274 140 6 467 209 100,0 1,5 40,0 39,6 Ja J Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (34) 1 274 637 6 465 962 77,3 1,5 40,0 39,4 Ja K Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (35) 1 274 800 6 465 692 80,0 1,5 40,0 37,7 Ja L Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (36) 1 274 549 6 465 417 52,9 1,5 40,0 38,1 Ja Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 119

Projekt: Södra uddevalla Beskrivning: Kumulativ ljudberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Alternativ utformning med 150m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. DECIBEL - Huvudresultat Beräkning: Ljudberäkning alternativ utformning Ljungskile Norra WindPRO version 2.7.473 jun 2010 Utskrift/Sida 2011-11-03 14:41 / 2 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Martin Pettersen / martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-03 14:40/2.7.473...fortsättning från föregående sida Ljudkänsligt område RN Krav Ljudnivå Kraven uppfyllda? No. Namn Öst Nord Z Imissionshöjd Ljud Från Ljud VKV [m] [m] [db(a)] [db(a)] M Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (37) 1 274 168 6 464 887 51,3 1,5 40,0 38,4 Ja N Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (38) 1 274 072 6 465 178 73,6 1,5 40,0 38,5 Ja O Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (39) 1 273 654 6 465 227 60,0 1,5 40,0 39,2 Ja P Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (40) 1 273 676 6 464 771 50,0 1,5 40,0 37,3 Ja Q Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (41) 1 273 933 6 464 501 46,1 1,5 40,0 38,6 Ja R Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (44) 1 272 524 6 465 145 110,0 1,5 40,0 35,1 Ja S Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (45) 1 272 748 6 465 480 106,8 1,5 40,0 38,1 Ja T Noise sensitive point: Svensk - Natt; Bostäder (46) 1 272 740 6 465 644 111,6 1,5 40,0 39,3 Ja Avstånd (m) VKV A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T 1 4158 3975 4020 4237 4562 4279 4639 4207 3771 2496 2235 1951 1486 1792 2000 1600 1232 2671 2737 2866 2 3738 3544 3581 3804 4123 3832 4182 3723 3288 2020 1767 1472 1010 1317 1555 1190 819 2341 2355 2471 3 3877 3661 3680 3912 4214 3905 4220 3614 3149 1820 1528 1315 1080 1353 1693 1433 1096 2640 2585 2679 4 4324 4099 4109 4344 4636 4320 4613 3908 3426 2084 1772 1646 1544 1793 2161 1929 1597 3138 3071 3158 5 7277 7187 7050 7029 6786 6774 6369 5872 6165 7290 7536 7842 8427 8159 8205 8643 8850 8633 8239 8088 6 7046 6940 6802 6796 6570 6535 6143 5561 5825 6907 7143 7459 8056 7795 7860 8292 8486 8339 7941 7795 7 7055 6928 6789 6804 6603 6537 6165 5467 5685 6688 6907 7237 7852 7604 7701 8120 8291 8254 7852 7712 8 6822 6678 6538 6572 6393 6301 5949 5159 5339 6278 6483 6822 7448 7210 7329 7737 7891 7938 7535 7400 9 6869 6711 6572 6621 6461 6348 6015 5150 5291 6156 6346 6694 7330 7103 7245 7641 7777 7907 7503 7374 10 6230 6077 5937 5981 5816 5709 5370 4533 4698 5624 5829 6168 6794 6557 6679 7086 7238 7304 6901 6768 11 6493 6326 6187 6247 6102 5973 5655 4741 4860 5693 5878 6228 6866 6643 6794 7185 7314 7480 7077 6951 12 6575 6394 6257 6333 6210 6060 5765 4778 4851 5592 5757 6115 6761 6553 6729 7104 7212 7470 7069 6950 13 6339 6097 5982 6141 6151 5894 5758 4505 4319 4446 4484 4853 5489 5373 5674 5937 5923 6662 6300 6228 14 5649 5412 5294 5445 5444 5195 5046 3803 3642 3890 3964 4337 4984 4840 5113 5408 5428 6059 5685 5604 15 3008 2828 2691 2767 2662 2494 2224 1255 1491 2686 2966 3229 3777 3499 3531 3970 4188 4038 3636 3498 16 2500 2342 2203 2254 2122 1980 1678 924 1315 2635 2939 3149 3633 3338 3304 3757 4014 3673 3277 3128 17 2011 1877 1738 1761 1603 1490 1157 796 1287 2621 2936 3089 3498 3194 3095 3552 3843 3317 2933 2776 18 2448 2336 2198 2198 1999 1933 1558 1221 1682 3024 3334 3515 3954 3652 3571 4028 4311 3805 3423 3266 19 3083 2939 2800 2835 2672 2562 2226 1522 1861 3127 3417 3661 4180 3892 3886 4335 4576 4288 3891 3744 20 2031 1764 1702 1930 2127 1794 1967 1175 740 706 1016 1127 1582 1293 1336 1762 1979 2094 1712 1630 21 1504 1238 1184 1417 1639 1306 1542 1114 872 1158 1438 1437 1715 1408 1284 1741 2034 1750 1349 1233 22 1831 1575 1548 1788 2044 1716 1987 1497 1145 818 1053 995 1265 958 897 1344 1608 1623 1251 1185 23 1578 1347 1360 1594 1895 1592 1939 1756 1495 1214 1390 1222 1253 966 707 1153 1484 1173 794 730 24 1161 917 920 1155 1452 1149 1505 1516 1375 1509 1736 1623 1697 1409 1137 1567 1913 1272 870 734 25 7310 7046 6960 7164 7270 6963 6952 5680 5335 4885 4778 5089 5611 5613 6002 6114 5968 7119 6830 6809 26 6860 6595 6512 6720 6835 6524 6528 5263 4902 4409 4296 4604 5123 5127 5518 5626 5480 6636 6351 6332 27 7884 7619 7536 7743 7855 7546 7544 6275 5921 5420 5295 5593 6089 6110 6508 6594 6428 7632 7356 7341 28 7345 7079 7000 7213 7339 7025 7044 5787 5412 4843 4706 4995 5480 5508 5909 5985 5813 7037 6768 6759 29 8091 7825 7748 7961 8090 7774 7795 6537 6162 5572 5424 5703 6165 6209 6615 6670 6481 7746 7487 7483 30 8725 8459 8384 8599 8731 8415 8440 7184 6806 6189 6031 6299 6740 6797 7207 7244 7040 8340 8091 8091 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 120

Bilaga 3. Skuggberäkning På kommande sidor finns en skuggberäkning för projektet. Beräkningen är gjord i WindPro version 2.7. Programmet kommer från EMD i Danmark och är det mest förekommande vid beräkning av skuggutbredning från vindkraftverk, både i Sverige och flera andra länder. Beräkningarna är gjorda utifrån en horisontell yta på 5x5 m i växthusläge viket innebär att beräkningsytan adderar skuggor från alla riktningar. Skuggberäkningen utgår från ett så kallat värsta fall, vilket innebär att det alltid blåser, himlen alltid är molnfri och vindkraftverken alltid vända så de ger maximalt med skugga. I Boverkets Planering och prövning av vindkraftanläggningar, rekommenderas 30 timmar svepande skuggor per år som ett gränsvärde för en värsta fall beräkning. En verklig fall beräkning kan också att göras, med inlagda data för vindriktningar och soltid, men utan hänsyn till att vegetation och berg kan skymma solen. En sådan beräkning ger en något bättre uppskattning av den verkliga skuggtiden. Vid behov kommer automatisk skuggreglering att installeras så ingen får mer än 8 timmar svepande skuggor per år. Under perioder då skuggor kan verka störande kan verken stängas av för att minska påverkan. Alla beräkningar inkluderar samtliga planerade vindparker i södra Uddevalla kommun. Skuggkartan med rött-raster visar ett område som beräknas få skugga från vindkraftverken under 8 timmar per år eller mer. Skuggkartorna med linjer visar områden som kan få skuggor under 4 timmar, 8 timmar respektive 12 timmar under ett år. Kartan på sidan 123 visar den totala skuggbildningen för huvudalternativet, på sidorna 124-126 redovisas huvudresultatet. Grafen på sidan 127-131 visar när på året och när på dygnet skuggorna kommer till respektive fastighet. Kartan på sidan 132 visar den kumulativa effekten av skuggor i södra Uddevalla. Kartan på sidan 133 visar den totala skuggbildningen för den alternativa utformingen, på sidorna 134-136 redovisas huvudresultatet. 122

Projekt: 2011-10-28 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Karta Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-10-31 09:46 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-10-28 16:11/2.7.486 0 250 500 750 1000m Karta:, Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 348 Nord: 6 461 594 Nytt vindkraftverk Skuggmottagare Isolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall 4 8 12 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 123

Projekt: 2011-10-28 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd Antaganden för skuggberäkningar Maximalt avstånd för påverkan Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet Titta i VKV tabell WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-10-31 14:37 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-10-28 16:11/2.7.486 Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidsteg för beräkning 1 minuter Solsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [GOTEBORG] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1,32 2,16 3,42 6,08 9,24 8,56 7,23 5,77 4,73 3,30 1,75 1,23 Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens frekvensfördelning: Standard Meteodata beskrivning Driftl tid N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt 306 572 1 189 657 376 366 445 1 216 1 842 799 471 275 8 513 Startvind för tomgång: Startvind från effektkurva A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver window. The ZVI calculation is based on the following assumptions: Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_1.wpo (2) Hinder som inte används i beräkningen Ögonhöjd: 1,5 m Skala 1:125 000 Nätupplösning: 10 m Nytt vindkraftverk Skuggmottagare VKV SWE99TM VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd SWE99TM [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] 1 321 935 6 459 097 170,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 2 321 861 6 459 575 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 3 322 303 6 459 809 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 4 322 790 6 459 690 143,8 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 5 322 908 6 468 812 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 6 323 190 6 468 379 125,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 7 323 696 6 468 041 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 8 323 945 6 467 536 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 9 324 290 6 467 277 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 10 323 750 6 466 912 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 11 324 225 6 466 802 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 12 324 574 6 466 520 137,9 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 13 325 508 6 464 240 115,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 14 324 782 6 464 244 132,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 15 321 807 6 464 272 120,2 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 16 321 257 6 464 135 148,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 17 320 763 6 463 932 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 18 320 859 6 464 413 130,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 19 321 525 6 464 689 120,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 20 321 443 6 462 092 135,1 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 21 320 915 6 462 128 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 22 321 134 6 461 726 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 23 320 729 6 461 511 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 24 320 456 6 461 860 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 25 326 746 6 462 450 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 26 326 294 6 462 266 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 27 327 317 6 462 247 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 28 326 766 6 461 959 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 29 327 504 6 461 825 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 30 328 125 6 461 638 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 124

Projekt: 2011-10-28 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd Skuggmottagare-Indata SWE99TM No. Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A 319 794 6 462 503 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" B 319 695 6 462 392 84,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" C 319 556 6 462 376 71,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" D 319 461 6 462 329 69,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" E 319 493 6 462 570 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" F 319 190 6 462 471 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" G 318 966 6 462 338 57,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" H 318 480 6 462 038 50,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" I 318 351 6 461 596 56,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" J 319 449 6 460 860 90,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" K 319 816 6 460 802 111,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" L 320 053 6 461 105 106,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" M 320 043 6 461 253 111,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" N 320 936 6 460 852 59,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" O 321 120 6 460 818 66,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" P 321 388 6 460 809 74,5 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" Q 321 486 6 460 513 51,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" R 321 859 6 461 049 53,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" S 322 213 6 461 096 65,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" T 322 106 6 461 329 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" U 322 039 6 461 511 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" V 321 939 6 461 599 76,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" W 323 148 6 461 900 71,1 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" X 322 892 6 462 565 114,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" Y 321 438 6 462 833 100,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" Z 321 123 6 463 227 81,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" AA 320 760 6 463 389 102,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" AB 319 928 6 463 167 86,7 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" AC 319 796 6 462 804 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-10-31 14:37 / 2 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-10-28 16:11/2.7.486 Beräkning Resultat Skuggmottagare Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] A 32:11 85 0:38 4:32 B 30:50 82 0:40 4:47 C 14:09 52 0:24 2:23 D 12:43 50 0:22 2:16 E 19:12 70 0:31 2:48 F 11:27 58 0:18 1:50 G 6:39 37 0:16 1:14 H 0:00 0 0:00 0:00 I 0:00 0 0:00 0:00 J 13:20 60 0:19 4:41 K 0:00 0 0:00 0:00 L 30:38 61 0:38 10:42 M 64:04 88 1:03 22:18 N 9:24 46 0:16 1:01 O 19:18 90 0:18 2:01 P 32:29 109 0:31 3:27 Q 36:29 112 0:39 4:20 R 49:48 144 0:35 8:11 S 79:41 171 0:50 13:49 T 62:15 191 0:33 12:03 U 50:25 174 0:27 10:36 V 50:52 173 0:31 12:05 Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 125

Projekt: 2011-10-28 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd...fortsättning från föregående sida Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] W 3:35 18 0:15 0:52 X 7:22 38 0:17 1:35 Y 101:24 110 1:12 13:49 Z 62:11 66 1:12 7:28 AA 25:21 66 0:32 2:31 AB 45:16 146 0:34 5:18 AC 26:10 90 0:30 3:08 WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-10-31 14:37 / 3 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-10-28 16:11/2.7.486 Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk No. Namn Värsta fall Förväntad [t/år] [t/år] 1 Ljungskile Hoven - verk nr 1 25:31 2:33 2 Ljungskile Hoven - verk nr 2 60:15 6:28 3 Ljungskile Hoven - verk nr 3 64:49 7:19 4 Ljungskile Hoven - verk nr 4 30:16 3:19 5 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 6 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 7 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 8 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 9 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 10 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 11 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 12 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 13 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:00 14 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:00 15 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 16 Forshälla - delområde Sörskogen 4:12 1:29 17 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 18 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 19 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 20 Ljungskile Norra - verk nr 1 118:45 20:46 21 Ljungskile Norra - verk nr 2 132:56 23:41 22 Ljungskile Norra - verk nr 3 148:20 34:23 23 Ljungskile Norra - verk nr 4 140:58 34:14 24 Ljungskile Norra - verk nr 5 118:31 17:56 25 Stenshult - verk nr 1 0:00 0:00 26 Stenshult - verk nr 2 0:00 0:00 27 Stenshult - verk nr 3 0:00 0:00 28 Stenshult - verk nr 4 0:00 0:00 29 Stenshult - verk nr 5 0:00 0:00 30 Stenshult - verk nr 6 0:00 0:00 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 126

127

128

129

130

131

Projekt: 2011-10-28 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Karta Beräkning: Ljungskile Norra Huv.alt. 170 m totalhöjd WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-10-31 09:36 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-10-28 16:11/2.7.486 Timmar per år, verkligt fall 8-48 50-150 Nytt vindkraftverk 0 1 2 3 4 km Karta:, Utskriftskala 1:70 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 323 448 Nord: 6 462 434 Skuggmottagare WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 132

Projekt: 2011-11-01 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Alternativ utformning med 150m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Karta Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-11-01 16:12 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-01 15:39/2.7.486 0 250 500 750 1000m Karta:, Utskriftskala 1:20 000, Kartacentrum SWE99TM Öst: 320 449 Nord: 6 461 594 Nytt vindkraftverk Skuggmottagare Isolinjer visar skugga i Timmar per år, verkligt fall 4 8 12 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 133

Projekt: 2011-11-01 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Alternativ utformning med 150m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd Antaganden för skuggberäkningar Maximalt avstånd för påverkan Beräkna endast när mer än 20 % av solen skyms av rotorbladet Titta i VKV tabell WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-11-01 15:59 / 1 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-01 15:39/2.7.486 Minsta solhöjd över horisonten för påverkan 3 Dag steg för beräkning 1 dagar Tidsteg för beräkning 1 minuter Solsken sannolikhet S (Medelvärde soltimmar per dag) [GOTEBORG] Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 1,32 2,16 3,42 6,08 9,24 8,56 7,23 5,77 4,73 3,30 1,75 1,23 Drifttimmar beräknas utifrån VKV i beräkningen och vindens frekvensfördelning: Standard Meteodata beskrivning Driftl tid N NNO ONO O OSO SSO S SSV VSV V VNV NNV Totalt 286 534 1 129 654 384 390 485 1 233 1 872 818 456 254 8 495 Startvind för tomgång: Startvind från effektkurva A ZVI (Zones of Visual Influence) calculation is performed before flicker calculation so non visible WTG do not contribute to calculated flicker values. A WTG will be visible if it is visible from any part of the receiver window. The ZVI calculation is based on the following assumptions: Höjdkonturer används: Höjdlinjer: CONTOURLINE_ONLINEDATA_1.wpo (2) Hinder som inte används i beräkningen Ögonhöjd: 1,5 m Skala 1:125 000 Nätupplösning: 10 m Nytt vindkraftverk Skuggmottagare VKV SWE99TM VKV typ Skuggdata Öst Nord Z Raddata/Beskrivning Giltig Tillverkare Typ-generator Effekt, Rotordiameter Navhöjd Beräkning RPM nominell avstånd SWE99TM [m] [kw] [m] [m] [m] [RPM] 1 321 935 6 459 097 170,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 2 321 861 6 459 575 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 3 322 303 6 459 809 160,0 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 4 322 790 6 459 690 143,8 Ljungskile Hoven - v... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 5 322 908 6 468 812 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 6 323 190 6 468 379 125,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 7 323 696 6 468 041 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 8 323 945 6 467 536 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 9 324 290 6 467 277 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 10 323 750 6 466 912 130,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 11 324 225 6 466 802 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 12 324 574 6 466 520 137,9 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 13 325 508 6 464 240 115,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 14 324 782 6 464 244 132,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 15 321 807 6 464 272 120,2 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 16 321 257 6 464 135 148,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 17 320 763 6 463 932 140,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 18 320 859 6 464 413 130,4 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 19 321 525 6 464 689 120,0 Forshälla - delområd... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 20 321 443 6 462 092 135,1 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,0 21 320 915 6 462 128 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,0 22 321 134 6 461 726 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,0 23 320 729 6 461 511 150,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,0 24 320 456 6 461 860 140,0 Ljungskile Norra - ve... Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 99,5 2 000 16,0 25 326 746 6 462 450 130,0 Stenshult - verk nr 1 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 26 326 294 6 462 266 125,0 Stenshult - verk nr 2 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 27 327 317 6 462 247 140,0 Stenshult - verk nr 3 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 28 326 766 6 461 959 135,0 Stenshult - verk nr 4 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 29 327 504 6 461 825 130,0 Stenshult - verk nr 5 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 30 328 125 6 461 638 130,0 Stenshult - verk nr 6 Ja Siemens SWT-2.3-101-2 300 2 300 101,0 119,5 2 000 16,0 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 134

Projekt: 2011-11-01 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Alternativ utformning med 150m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd Skuggmottagare-Indata SWE99TM No. Öst Nord Z Bredd Höjd Höjd Grader från Lutning Riktningsläge ö mark syd cw fönster [m] [m] [m] [m] [ ] [ ] A 319 794 6 462 503 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" B 319 695 6 462 392 84,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" C 319 556 6 462 376 71,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" D 319 461 6 462 329 69,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" E 319 493 6 462 570 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" F 319 190 6 462 471 60,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" G 318 966 6 462 338 57,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" H 318 480 6 462 038 50,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" I 318 351 6 461 596 56,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" J 319 449 6 460 860 90,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" K 319 816 6 460 802 111,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" L 320 053 6 461 105 106,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" M 320 043 6 461 253 111,9 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" N 320 936 6 460 852 59,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" O 321 120 6 460 818 66,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" P 321 388 6 460 809 74,5 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" Q 321 486 6 460 513 51,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" R 321 859 6 461 049 53,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" S 322 213 6 461 096 65,6 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" T 322 106 6 461 329 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" U 322 039 6 461 511 80,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" V 321 939 6 461 599 76,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" W 323 148 6 461 900 71,1 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" X 322 892 6 462 565 114,8 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" Y 321 438 6 462 833 100,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" Z 321 123 6 463 227 81,4 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" AA 320 760 6 463 389 102,3 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" AB 319 928 6 463 167 86,7 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" AC 319 796 6 462 804 70,0 5,0 5,0 1,0 0,0 90,0 "Växthusläge" WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-11-01 15:59 / 2 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-01 15:39/2.7.486 Beräkning Resultat Skuggmottagare Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] A 32:41 89 0:36 4:32 B 25:03 61 0:40 4:01 C 14:34 54 0:24 2:25 D 12:52 49 0:22 2:14 E 19:22 70 0:30 2:46 F 11:44 60 0:18 1:52 G 6:35 36 0:16 1:13 H 0:00 0 0:00 0:00 I 0:00 0 0:00 0:00 J 10:57 48 0:19 3:55 K 1:24 14 0:08 0:30 L 36:29 68 0:42 12:45 M 62:31 94 1:02 21:42 N 9:24 46 0:16 1:01 O 19:18 90 0:18 2:01 P 32:29 109 0:31 3:27 Q 36:29 112 0:39 4:20 R 48:19 141 0:35 7:47 S 81:24 178 0:50 14:12 T 58:21 193 0:31 11:07 U 48:01 164 0:27 9:52 V 48:00 162 0:31 11:13 Fortsättning på nästa sida... WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 135

Projekt: 2011-11-01 Beskrivning: Kumulativ skuggberäkning - sammanlagt 30 vindkraftverk. "Real case" -beräkning av verkligt fall skuggtimmar per år. Solstatistik från Göteborg och vindstatistik från vindmätningsmast Råsseröd, Uddevalla. Forshälla -15 vindkraftverk (3 områden) -röda symboler, 170m totalhöjd. Stenshult -6 vindkraftverk - lila symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. Ljungskile Norra - 5 vindkraftverk - gröna symboler, Alternativ utformning med 150m totalhöjd. Ljungskile Hoven - 4 vindkraftverk - blå symboler, Huvudalternativ med 170m totalhöjd. SHADOW - Huvudresultat Beräkning: Ljungskile Norra Alternativ utformning 150 m totalhöjd...fortsättning från föregående sida Skuggor, värsta fall Skuggor, förväntade värden No. Skuggtimmar Skuggdagar Max skugga Skuggtimmar per år per år timmar per dag per år [t/år] [dagar/år] [t/dag] [t/år] W 3:34 20 0:14 0:52 X 6:18 36 0:17 1:20 Y 98:11 102 1:14 13:07 Z 49:16 58 1:05 5:50 AA 19:46 60 0:29 1:53 AB 44:32 143 0:34 5:10 AC 26:49 94 0:29 3:08 WindPRO version 2.7.486 jan 2011 Utskrift/Sida 2011-11-01 15:59 / 3 Användarlicens: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 Eva Ahlström / eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se Beräknat: 2011-11-01 15:39/2.7.486 Total skuggpåverkan hos skuggmottagare från enskilda vindkraftverk No. Namn Värsta fall Förväntad [t/år] [t/år] 1 Ljungskile Hoven - verk nr 1 25:31 2:33 2 Ljungskile Hoven - verk nr 2 60:15 6:28 3 Ljungskile Hoven - verk nr 3 64:49 7:19 4 Ljungskile Hoven - verk nr 4 30:16 3:19 5 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 6 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 7 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 8 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 9 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 10 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 11 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 12 Forshälla - delområde Nybygget 0:00 0:00 13 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:00 14 Forshälla - delområde Jättesås 0:00 0:00 15 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 16 Forshälla - delområde Sörskogen 4:12 1:29 17 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 18 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 19 Forshälla - delområde Sörskogen 0:00 0:00 20 Ljungskile Norra - verk nr 1 115:52 19:45 21 Ljungskile Norra - verk nr 2 121:50 21:51 22 Ljungskile Norra - verk nr 3 134:56 32:05 23 Ljungskile Norra - verk nr 4 151:04 38:10 24 Ljungskile Norra - verk nr 5 116:42 17:24 25 Stenshult - verk nr 1 0:00 0:00 26 Stenshult - verk nr 2 0:00 0:00 27 Stenshult - verk nr 3 0:00 0:00 28 Stenshult - verk nr 4 0:00 0:00 29 Stenshult - verk nr 5 0:00 0:00 30 Stenshult - verk nr 6 0:00 0:00 WindPRO har utvecklats av EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk 136

Bilaga 4. Kemikalier 137

Bilaga 5. Fotomontage Översiktskartan visar fotopunkternas placering och fotoriktning. På fotomontagen visas hur synliga de planerade vindkraftverken blir från respektive fotoplats. Topografi, vegetation och avstånd påverkar synligheten för vindkraftverken. Alla foton är tagna med normalobjektiv, det vill säga cirka 500 mm objektiv, inga fotomontage är vidvinkelvyer. Fotomontagen är framtagna av Bo Karlsson, på uppdrag av Rabbalshede Kraft. Först presenteras de fotomontage på huvudalternativet, med vindkraftverk som är 170 meter höga. Därefter kommer fotomontage från samma ställen med den alternativa utformningen, med verk som är 150 meter höga. Samtliga fotomontage har med de övriga vindparkerna som planeras i södra Uddevalla kommun. Översiktskarta med fotopunkter för fotomontage. 138

Tabell med koordinater för fotopunkter. Koordinatsystemet är RT90 2,5 gon V. Fotomontage Ljungskile Norra RT 90 gon 25 V 2011-10-12 Fotoplats Foto Plats Easting Northing Elevation Fotodatum Brännvidd Fotograf F01 F01 Båthamnen Ljungskile 1271498 6461971 2 2011-05-05 50 mm Bo Karlsson F02 F02 Rastplats Ljungskile E6 1271298 6462857 5 2011-05-05 50 mm Bo Karlsson F03 F03 Kolbengstserödsjön 1273667 6464399 43 2010-08-18 50 mm Bo Karlsson F09 F09 Funneshult 1276245 6465670 67 2010-08-18 50 mm Bo Karlsson F11 F11 Vassbo 1276964 6466786 52 2011-04-27 50 mm Bo Karlsson F12 F12 Häljeröd 1272361 6467174 72 2011-04-27 50 mm Bo Karlsson F13 F13 Höggeröd 1271101 6465134 32 2011-04-27 50 mm Bo Karlsson F14 F14 Myren 1272719 6465645 114 2011-10-12 40 mm Bo Karlsson F15 F15 Häljeröd S 1272170 6466799 64 2011-10-12 50 mm Bo Karlsson F15 F15 Häljeröd S 1272170 6466799 64 2011-10-12 50 mm Bo Karlsson F16a F16a Häljeröd N 1272166 6467459 83 2011-10-12 50 mm Bo Karlsson F16b F16b Häljeröd N 1272235 6467413 78 2011-10-12 50 mm Bo Karlsson F17 F17 Tofta 1274809 6465164 50 2011-10-12 50 mm Bo Karlsson F18 F18 Ulvön bad 1269710 6461320 3 2011-10-12 50 mm Bo Karlsson F19 F19 Ulvön bro 1269600 6461752 6 2011-10-12 50 mm Bo Karlsson F21 F21 Råane 1275978 6469734 72 2011-07-12 50 mm Bo Karlsson 139

140

141

142

143

144

146

147

148

149

150

151

152

153

154

155

156

157

158

159

160