Framtiden för skogens arter

Relevanta dokument
SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation

Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!

Möjliga insatser för ökad produktion Tall år

Nationella och regionala effekter av olika naturhänsynsnivåer

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Metapopulationsekologi i naturvården. Thomas Ranius Inst. f. Ekologi, SLU

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Naturvärden i nordvästra Sverige

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Bevarandeplan Natura 2000

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Asp - vacker & värdefull

SKÖTSELPLAN Dnr

Brännvinsberget, hotad skog i Ore socken, Rättviks kommun

Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

Skydda lagom en ESO-rapport om miljömålet Levande skogar

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bilaga 3 Naturinventering

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Långa tidsserier från Riksskogstaxeringen med bäring på biologisk mångfald. Anna-Lena Axelsson, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU, Umeå

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö

Bevarandeplan Natura 2000

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Naturvärdesinventering i skogsområden söder om Ängersjö

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Grön infrastruktur- Går det att planera natur?

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN

Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun

Fallstudie: Linköpings kommun. Trakthyggesbruk eller kontinuitetsskogsbruk? Arbetsgång. Kommunens frågeställning. Målformulering.

SKOGSVISION. Livfulla skogslandskap och ekosystembaserat nyttjande

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Brännvinbergets skyddsvärda skogar hotas av avverkning

Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm

RAPPORT. Översiktlig naturvärdesinventering Midskog UPPDRAGSNUMMER OCH SVENSKA KRAFTNÄT - JÄMTKRAFT SUNDSVALL MILJÖ

BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN

Scenarier för den svenska skogen och skogsmarkens utsläpp och upptag av växthusgaser

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Sammanställning över fastigheten

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

Rapport Skogliga konsekvensanalyser 2015 SKA 15. Svante Claesson, Karl Duvemo, Anders Lundström, Per-Erik Wikberg

27 november 2018 Forum för tillämpad samhällsekonomisk analys Magnus Nilsson

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Naturvård och mångfald i skogen

Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

En trilogi i två delar

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Naturvärdesinventering av Noret, Mora kommun

Kan vi återskapa naturvärden?

Varför naturvård på landskapsnivå?

Jordbruksdepartementet Skogsindustrierna har lämnats tillfälle att ge synpunkter på rubricerade förslag.

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Frågor relaterade till hotade arter i skogen och rödlistan

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Naturvärdesinventering inom planerad vindkraftpark på Söderåsen.

Sammanställning över fastigheten

Naturvärdesinventering

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Remisssvar, enligt förfrågan märk med diarienummer: N Ecoforestryfoundation

Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)

Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Transkript:

Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin

Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för skogens arter - Skogsstyrelsens scenarioanalys, SKA 15, och exemplet ullticka - En viktig biologisk process, spridning, bör inkluderas i scenarioanalys om framtiden för skogens arter

Scenarioanalys - Scenarioanalysis: identifiera synergier och avvägningar mellan framtida möjlighet att extrahera ekosystemtjänster och bevara biologisk mångfald lokal artrikedomsförändring Global förändring i artrikedom Test - Måttlig populationstillväxt - Måttlig temperaturökning - Skydd av gammal skog 1500 2000 2100 Newbold et al. 2015, Nature

Bättre framtid för skoglevande arterna med samma ekonomiska intäkt - Landskapet kan förbättras för arterna, med intäkten som ges av normalskötsel, genom att skogsskötseln anpassas till arter Ökning i habitatmängd för arter, 27-269% NT = Nära hotade TH = Hotade Mönkkönen et al. 2014, J Env Man

Skogliga konsekvensanalyser (SKA) Utförts sedan 1930-talet; numera var 5:e-10:e år Den senaste publicerades i september 2015 Skogsstyrelsen ansvariga; formulerar scenarierna SLU utför framskrivningarna med Heureka-RegVis I SKA 15 ingick för första gången framskrivning av en skogsarts, ulltickans, framtida utveckling SKA-metod: - simulera framtida skogsdynamik och skogsbruk på riksskogstaxeringens ytor, givet olika scenarier - SKA 15: simulering av ulltickans framtida dynamik och populationsutveckling 1/5 av Riksskogstaxeringens trakter

Scenarier i SKA 15 Dubbla naturvårdsarealer Skötsel: Som idag Areal: (Reservat + FA + Hänsynsytor)*2 Potentiell avverkning 110% av potentiell avverkning Dagens skogsbruk Skötsel: Som idag Potentiell avverkning Klimat: RCP4,5 + delscenario 90 % av potentiell avverkning Utan klimatförändring Klimat: 0 Större klimatförändring Klimat: RCP8,5 Claesson m.fl. 2015, Skogsstyrelsen

Syfte och studieart - Att undersöka framtida populationsutveckling av vedsvampsarter som är beroende av död ved av olika trädslag, givet SKA15-scenarierna Ullticka - Välkänd och lätt identifierbar - Använts under naturvärdesinventeringar i barrskog - Förekommer i stora delar av granens naturliga utbredningsområde. - Karaktärsart i äldre, nordliga grannaturskogar längre söderut är den mer sällsynt. - Bedöms ha minskat > 15 % de senaste 30 åren -> rödlistad, kategori Nära hotad. Foto: M. Krikorev

Data från upprepade fältinventeringar äldre, brukad J. Nordén & J. Siitonen, omkring 2004: hygge Arctic circle o o 20 30 o 66.5 o 60 MIDDLE BOREAL - Beståndsförhållanden - Död ved - Många svamparter i >400 bestånd SOUTHERN BOREAL HEMIBOREAL nyckelbiotop naturskog old growth Foto: Juha Siitonen & Erkki Oksanen/Luke Norden et al. 2013 JEcol

Data från upprepade fältinventeringar - 2014: ominventering av död ved och svamparter i 174 bestånd - Två inventeringstillfällen: modell för kolonisation respektive utdöende kan utvecklas -> kan simulera dessa dynamiska händelser framåt i tiden - Kolonisation: mängd död granved (+); endast i skog > 65 år - Utdöende: 97 % sannolikhet (och när ingen död ved) 20 m 100 m Fem permanenta delytor i varje bestånd

Arealfördelning, markanvändningsklasser Hela 4 % landet statliga reservat 4% 6% 12 % frivilliga avsättningar 7% 84% virkesproduktion 84% Reservat Friv. Avs. Hänsyn Virkesproduktion Eriksson m.fl, 2015, Skogsstyrelsen

Död granved Totalt Ickeproduktionsmark Produktionsmark

6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 Åldersklassfördelning 1000 hektar 1926 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0-21 21-40 41-60 61-80 81-100 101-120 121-160 161+ 1000 hektar 2010 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 0-20 21-40 41-60 61-80 81-100 101-120 121-140 140+ 1000 hektar 2060 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1926 2010 2060 0-20 21-40 41-60 61-80 81-100 101-120 121-140 140+ 2110 1000 hektar 2110 7000 Mark undantagen från skogsbruk Virkesproduktionsmark 0-20 21-40 41-60 61-80 81-100 101-120 121-140 140+ 0-80 år 160+ 81-140 år 140+

Ullticka scenariot dagens skogsbruk (ingen prognos) - Ullticka kan öka om -> 16 % av prod. skogsmarken undantas från skogsbruk -2110 -> döda granveden ökar med 400-500% - Nedgång kommande 20 år; -> trolig orsak är avverkning av gamla skogar - Flera skäl till att detta är överskattning av faktisk framtida utveckling Totalt Ickeproduktionsmark Produktionsmark

Arealfördelning, markanvändningsklasser Hela 4 % landet statliga reservat 4% 6% 12 % frivilliga avsättningar 7% 84% Reservat Friv. Avs. Hänsyn Virkesproduktion Eriksson m.fl, 2015, Skogsstyrelsen

Arealfördelning, markanvändningsklasser Hela 4 % landet statliga reservat 4% 6% 7% 84% Reservat Friv. Avs. Hänsyn Virkesproduktion Eriksson m.fl, 2015, Skogsstyrelsen

Skogsbrukares frivilliga avsättningar stort naturvårdsvärde Trolig överskattning Exempel på möjligt skäl: ignorerat spridningsbegränsning Ullticka kan minska om endast statliga reservat

Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för skogens arter - Skogsstyrelsens scenarioanalys, SKA 15, och exemplet ullticka - En viktig biologisk process, spridning, bör inkluderas i scenarioanalys om framtiden för skogens arter

Effekt av spridningsbegränsning på framtida populationsutveckling exemplet lunglav I barrskogen: växer på gamla aspar och sälgar Kan inte kolonisera träd på hyggen Spridningsbegränsad Nära hotad enligt Rödlistade arter i Sverige Lunglav

Aspar & sälgar samt förekomst av lunglav Asp-sälgtäthet på skogsmark: 3-4 per ha Träd med lav: 170 Lunglav Asp/sälg test Ung skog Gammal skog 1 km

Kolonisationssannolikhet Spridningsfunktion för lunglav (prel.) Chans att asp/sälg blir koloniserad under 10-årsperiod 20% skillnad Avstånd till spridningskälla (m)

Aspar & sälgar samt förekomst av lunglav Asp-sälgtäthet på skogsmark: 3-4 per ha Två framtidsscenarier: 1. Begränsad spridning 2. Obegräsand spridning Båda scenarierna antar att fallna/avverkade aspar/sälgar genast ersätts Träd med lav: 170 Lunglav Asp/sälg test Ung skog Gammal skog 1 km

Kolonisationssannolikhet Spridningsfunktion för lunglav (prel.) Chans att asp/sälg blir koloniserad under 10-årsperiod Obegränsad spridning Avstånd till spridningskälla (m)

Hänsyn (eller ej) till spridningsbegränsning Begränsad spridning Obegränsad spridning mest sannolika gräns för 95 %-igt konfidensintervall

Sammanfattning - Scenarioanalysis är bra metod för att finna synergier och avvägningar mellan framtida möjlighet att extrahera ekosystemtjänster och att bevara biologisk mångfald - Ullticka kan öka om stor andel av den produktiva skogsmarken undantas från skogsbruk under 100 år -> stor positiv effekt av markägares frivilliga avsättningar - Ullticka minskar sannolikt kommande decennier om dagens gamla skogar avverkas - Vi måste ta hänsyn till vissa arters spridningsbegränsning, annars överskattar vi framtida populationsutveckling

Tack för viktiga bidrag - Jenni Nordén och Juha Siitonen för datainsamling och planering av fältarbete, ullticka - Phil Harrison som har drivit studien med ullticka - Kollegor i Kuhmo för datainsamling och planering av fältarbete, lunglav

Tack för uppmärksamheten! Foto: Ola Borin