Version: 2016-12-19 Kursmanual för SG1102 Mekanik, mindre kurs (6 hp) Innehåll 1. Anmälningstider (tentor & KS:ar) 2. Lärandemål 3. Kurslitteratur 4. Föreläsningar 5. Övningar 6. Inlämningsuppgifter 7. Kontrollskrivningar 8. Tentamen 9. Lärare 1. Anmälningstider (tentor & KS:ar) Här nedan finner ni tenta anmälningstider för tentor efter årsskiftet (VT17). För KS:ar stänger anmälningssystemet ca 2 veckor förre skrivningsdatumet Tentaperiod/omtenta 3 2017-03-11 2017-03-18 Öppnar för anmälan 2017-01-29 klockan 00:00 och stänger 2017-02-26 klockan 23:59 Tentaperiod/omtenta 4 2017-04-10 2017-04-13 Öppnar för anmälan 2017-02-26 klockan 00:00 och stänger 2017-03-26 klockan 23:59 2017-05-29 2017-06-10 Öppnar för anmälan 2017-04-17 klockan 00:00 och stänger 2017-05-15 klockan 23:59 2. Lärandemål Efter att ha studerat denna kurs ska studenten kunna: Tillämpa Newtons tre lagar för enkla mekaniska system. Lösa enkla rörelseekvationer. Tillämpa lagen om den kinetiska energin och kraftmomentlagen. Avgöra när centralrörelseteori är tillämpbart. Lösa harmoniska svängningsproblem med och utan dämpning. Mer konkret ska studenten kunna: Skilja på vektorer och skalärer. Rita ut krafterna och momenten på en kropp. Ställa upp rörelseekvationerna för en kropp. Ställa upp energisambandet för en kropp.
Använda rörelseekvationer och energisamband för att bestämma t.ex. hastighet och position som funktion av tiden. Härleda kraft-, moment- och energiekvationer utifrån Newtons andra lag. Bestämma egenfrekvensen för ett system bestående av massa fjäder och dämpare. Redogöra för de tre lösningarna till centralrörelseproblemet: ellips, parabel och hyperbel. Genom att läsa mekanik ska studenten: Utveckla sin förståelse för matematisk modellering av naturen. Utveckla och fördjupa sin förståelse för grundläggande begrepp och metoder inom vetenskapen. Få en inblick i uppbyggnaden av ett tillämpbart axiomatiskt system. Få ökad färdighet att lösa problem. Skapa en grund för lösning av dimensioneringsproblem. 3. Kurslitteratur Nicholas Apazidis, Mekanik I: Statik och Partikeldynamik, Studentlitteratur, Lund. Köpes på Kårbokhandeln eller via din favoritbokhandel på nätet. Alla föreslagna sektioner i kursboken bör studeras innan föreläsning.
4. Föreläsningar enligt Peer Instruction-metoden Föreläsningarna i kursen kommer att vara organiserade enligt undervisningsmetoden Peer Instruction (kamratlärande på svenska). När? Vid varje föreläsning i kursen. Var? I en vanlig föreläsningssal. Hur? 1. Läraren ställer flervalsfrågor på de avsnitt som studenterna läst innan föreläsningen. 2. Studenterna funderar på varje fråga och dess svarsalternativ. 3. Studenterna svarar på frågan (individuellt och anonymt). 4. Läraren studerar svarsresultatet efter varje fråga. 5. Studenterna diskuterar frågan och deras svar med sina kamrater under några minuter. 6. Studenterna svarar en gång till (individuellt och anonymt). 7. Läraren studerar svarsresultatet och bedömer om ytterligare förklaring är nödvändigt. Varför? Studenterna lär sig ämnet bättre med Peer Instruction-metoden eftersom de läser innan samt är aktiva under föreläsningen. Studenter får under föreläsningen omedelbar feedback på vilka avsnitt de förstår och vilka de inte förstår och kan därmed lägga tid på att studera rätt saker. Läraren får omedelbar feedback på vad studenterna i föreläsningssalen upplever som lätt respektive svårt och kan då lägga in extra förklaringar på det som uppfattas svårt. Kontrollskrivningarna kommer endast bestå av flervalsfrågor så ett aktivt deltagande på föreläsningarna ökar chanserna att klara dessa och därmed också tentamen. Sist men inte minst: föreläsningarna blir roligare! För mer information on Peer Instruction, se youtube-filmen Confessions of a Converted Lecturer https://www.youtube.com/watch?v=wwslbpj8ggi 5. Övningar (rekommenderade strategi) Inför övningarna så delas hela klassen in i två övningsgrupper. Övningarna leds av en övningsledare. Övningsledaren inleder oftast övningen med att räkna igenom en uppgift vid tavlan så att studenterna blir bekanta med hur man kan lösa en uppgift. Resten av övningen så sitter studenterna och löser rekommenderade uppgifter enskilt eller i grupp och två-tre personer. Övningsledaren går då runt i övningssalen och hjälper studenter med att lösa uppgifterna. Vid övningarna tränar studenterna att på egen hand lösa uppgifter av den typen som kommer på problemdelen på tentamen. Ett aktivt deltagande på övningarna ökar därmed chanserna att klara problemdelen. En rekommenderad problemlösningstrategi finns på kurshemsidan.
6. Examination: Inlämningsuppgifter (INL1 + INL2, 1.5 hp) Dessa är obligatoriska och godkända inlämningsuppgifter ger 1,5 kurspoäng. Sista inlämningsdatum för första omgången inlämningsuppgifter: måndag 2017-02-13 Sista inlämningsdatum för andra omgången inlämningsuppgifter: fredag 2017-03-03 OBS! Sista dag är sista dag - annars får du vänta till nästa år! 7. Examination: Teoritentamen/Kontrollskrivningar (TENB, 1.5 hp) Sluttentamen består av två delar: en teoridel (TENB) och en problemdel (TENC). Teoridelen examinerar studenternas konceptuella förståelse av mekanik och kan examineras innan sluttentamen genom kontrollskrivningar (KS:ar). Även om studenten har klarat teoridelen på tentamen genom KS:arna så har studenten rätt att skriva den delen på sluttentamen för att kunna förbättra sitt resultat. Det gynnsammaste resultatet är det som räknas för slutbetyget (se avsnitt 7 för slutbetygsberäkning). På dessa kan teoritentamen klaras av Kontrollskrivning 1: Måndag 2017-02-06 kl 13.00-15.00 Kontrollskrivning 2: Tisdag 2017-02-28 kl 08.00-10.00 8. Examination: Tentamen (TENC, 3.0 hp) Sluttentamen innehåller en problemdel där studentens förmåga att individuellt lösa mekanikproblem examineras. När? Efter kursens slut enligt schemat. Var? I angivna salar enligt schemat. Hur? Examination För att bli godkänd på kursen (6 hp) krävs godkänt resultat på de tre delmomenten: Inlämningsuppgifter (1,5 hp) som delas ut under kursens gång och ska lämnas in för rättning senast vid vissa tillfällen. Teorideldel på tentamen (1,5 hp) bestående av 16 uppgifter à 1 poäng. För godkänt fordras sammanlagt minst 7 poäng. Problemdel på tentamen (3 hp) bestående av 4 uppgifter à 6 poäng. För godkänt fordras sammanlagt minst 8 poäng. Slutbetyget utgörs av medelvärdet av betygen på teoridelen och problemdelen vilka beräknas enligt nedan. Avrundningen viktas mot problemdelens betyg.
Betyg Teori (max 16 poäng) Poäng 0-5 6 7 8-9 10-11 12-13 14-16 Betyg F FX* E D C B A Problem (max 24 poäng) Tentamenspoäng 0-6 7 8-9 10-13 14-17 18-21 22-24 Betyg F FX* E D C B A Kontrollskrivningar Slutbetyget problem + teori Problem Teori A B C D E A A A B B C B B B B C C C B C C C D D C C D D D E C D D E E För att uppmuntra kontinuerligt läsande ges möjlighet att tentera teoridelen på tentamen i form av två kontrollskrivningar under kursens gång. Varje kontrollskrivning består av 8 uppgifter á 1 poäng. Det sammanlagda kontrollskrivningsresultatet räknas som resultat på tentamens teoridel. Deltagare i kontrollskrivningar har också rätt att delta i teorihälften på tentamen, varvid alltid det gynnsammaste resultatet tillgodoräknas. * Betyget FX ger möjlighet till komplettering för det aktuella delmomentet. Kompletteringen skall göras inom 3 veckor efter att resultatet publicerats och ger högst betyget E för motsvarande delmoment. 9. Lärare och övrig kursinformation Föreläsare och examinator:, 08-790 75 72, mihai@mech.kth.se. Övningsledare: Arne Nordmark (nordmark@mech.kth.se) & Hsieh Richard (hsieh@mech.kth.se) Besöksadress: Mekanik, Osquars Backe 18 (plan 6)