välkomna till nya jobben

Mikael Strömbäck TIDSOPTIMIST MED ONT OM TID DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 43 15 xx mars 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan i BUS HELA VÄGEN Charlotte och Elin välkomna till nya jobben

Korta väntetider...... till kvalitetssäkrad rehab Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: 0920-26 85 50, Fax: 0920-26 76 35 E-mail: lulea@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: 060-64 73 00, Fax: 060-64 73 01 E-mail: sundsvall@rygginstitutet.se Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: 08-54 43 11 10, Fax: 08-54 43 11 11 E-mail: vaxholm@rygginstitutet.se Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: 0470-70 74 40, Fax: 0470-70 74 30 E-mail: vaxjo@rygginstitutet.se Försäkringskassan i Sverige har avtal med oss så väl mött på alla Rygginstituten... Här är våra produkter med koder: 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2d 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2b 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2e 4 veckors whiplashsrehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2a 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2c 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien Avtalskod: FG 00114/2003-4007-2f Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) Avtalskod: FG 00121/2002-30a Arbetslivsinriktad utredning (ARU) Avtalskod: FG 00114/2003-4007-1a Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: 060-64 73 13, Fax: 060-64 73 01 E-mail: inga-lill.astrom@rygginstitutet.se Apartado 192, ES-29600 Marbella Tel: 0034-952 77 05 83 Fax: 0034-952 82 75 40 E-mail: centroforestal@telefonica.net. www rygginstitutet se www.norrlandsreklam.se

# 3 Förändringar händer när man är mitt uppe i nuet På sidan 18 skriver vi om hur det tog sex år från ax till limpa innan förändringarna i underhållsstödet nådde mottagarna. Otroligt att det blir några förändringar över huvud taget i den takten. Det konstiga med förändringar är att när jag är mitt uppe i dem undrar jag när förändringen ska ske. När jag sedan tittar tillbaka så har det hänt en massa saker. Det är nog för att jag är så mitt uppe i nuet. Man blir det om man har småbarn i trotsålder. Vad som hände för en timme sedan verkar redan avlägset. Nu gäller det bara att komma ut genom ytterdörren med alla ytterkläder, ryggsäckar, gympapåsar och skridskor. Ens egen tidslinje skulle nog förvåna en. Va? Har jag skrivit den här artikeln? Hade jag verkligen en veckas sportliv i februari? Var vi firade jul? Var det inte förförra året vi var i Spanien? När minstingen började gå? Tjaaaa. Jag kom på mig själv att säga till alla att vi har bott i vår lägenhet drygt ett år. Vi är nyinflyttade och det är därför som vi inte fått upp tapeterna i hallen än och möblemanget fortfarande är ett hopplock från diverse epoker. Men en dag räknade jag efter och häpnade över fakta: det var över tre år sedan vi flyttade in och det finns inga ursäkter för att väggarna i vardagsrummet fortfarande är läskigt ljusgula. Förändringssekretariatet har konstaterat att en stor del av oss känner till målbilden. Men det är inte lika många som tror att den kommer att nås. Kanske är vi så mycket i nuet, att vi inte kan tro på det förrän det faktiskt har hänt. 12 18 28 24 AKTUELLT Två län testar nya grepp för långtidssjuka 4 Årsredovisning med betyg godkänt 7 Vad tycker arbetslivsministern Karlsson egentligen? 8 SÅ GJORDE VI Nu rekryterar Försäkringskassan närmare tusen nya medarbetare över hela landet. 10 16 Processen bakom ett beslut kan ta år. 18 21 PROBLEMLÖSARNA Pension längtan eller oro 22 INTERVJU Utvecklingsdivisionens chef Mikael Strömbäck är ingen datafreak 24-27 FOKUS Gemensam reflektion behövs 28 Fler utlandsfödda nekas sjukpenning 30 Läkare har olika åsikter om nya riktlinjer 30 ÅSIKTER Ledarna måste bli bättre 32 Dags för gemensam förslagsverksamhet 33 NÄST SIST Den sjuke mannen en gnällig struts 35 PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 Catharina byström, chefredaktör dagens socialförsäkring Mars 2006

5 Anders AKTUELLT Teljebäck, statssekreterare vid Näringsdepartementet Det räcker inte att läsa rapporter Anders Teljebäck reser runt och besöker Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen i olika län. I fokus för intresset står samverkan mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Vad är syftet med dina besök? Jag vill för min egen skull träffa människor och lära känna verksamheterna. Jag tillträdde som statssekreterare 1 januari 2005 men hann inte vara ute så mycket i landet under förra året. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan utökar nu sin samverkan. Jag vill träffa människor på plats och diskutera hur det går. Särskilt intressant är att få veta hur man gör när någon förs över från den ena myndigheten till den andra. Att läsa rapporter räcker inte- Besöker du alla län? Det är min ambition, men jag är inte säker på att hinna. Hittills har jag besökt fyra. Men totalt 15 16 län hoppas jag hinna med i vår. Hur går mötena till? Jag träffar folk på respektive myndighet, men vi har också gemensamma möten. Jag träffar både handläggare och direktörer. Ibland har vi träffats på Försäkringskassan, ibland på länsarbetsnämnden eller Arbetsförmedlingen. Vilka är dina intryck? Det som har slagit mig är den positiva inställningen till samverkan. Jag hade nog trott att man skulle uppleva en hel del problem här, men så verkar det inte vara. Det finns en väldig massa energi i arbetet. Men visst har man tagit upp problem, men hittills har det nog främst gällt arbetsmarknadssidan, till exempel regelverket där. Med Försäkringskassan har vi diskuterat de problem som kan uppstå när man måste dra in sjukpenningen. Bland annat hur man förbereder personen. Eva Lindén Västmanland och Västra Götaland Testar nya grep Övriga län ska få en basmodell att jobba utifrån, säger Bruno Berglund. Kort om pilotprojektet I Västmanland och Västra Götaland har 30 000 personer varit sjukskrivna längre än två år eller har tidsbegränsad sjuk- eller aktivitetsersättning. En första kartläggning visar att insatser pågår för drygt hälften. Därtill kommer de vars medicinska problem omöjliggör tankar på återgång i arbete. Det innebär att runt 12 500 personer, eller 42 43 procent av samtliga, bör bli aktuella för fortsatta Att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen haft olika syn på arbetsförmåga, och att människor därför har fallit mellan stolarna, har varit ett problem i många år. Nu ska vi en gång för alla råda bot på detta, säger Bruno Berglund, projektledare. Det är en av de viktigaste uppgifterna för projektet. Nu i mars drar Försäkringskassan och AMS igång det stora pilotprojektet som ska utreda och genomföra insatser för dem som varit sjukskrivna längre än två år eller som har tidsbegränsad sjuk- och aktivitetsersättning. Syftet är att ta vara på människors arbetsförmåga, och se till att rätt ersättning ges. De som redan är igång med någon form av rehabilitering, är för sjuka eller som kommer att återgå i arbete inom den närmaste framtiden omfattas förstås inte. Men Försäkringskassan ska gå igenom samtliga ärenden och ta ställning till vilket som är fallet. Höga ambitioner Det projektet ska göra, ska så småningom hela landet göra. Men för att klara de höga ambitionerna att utreda så många personer och samtidigt utmejsla en bra metodik startar man alltså i form av en pilotverksamhet i Västra insatser inom projektet. Av dessa har 75 80 procent sjuk- eller aktivitetsersättning. Mer än hälften saknar arbete. Totalt beräknas ca 100 personer jobba i projektet, huvuddelen handläggare. Försäkringskassan och länsarbetsnämnden i respektive län har var sin projektsamordnare och metodsamordnare. Projektledning finns på Försäkringskassans huvudkontor. Götaland och Västmanland. Att utveckla metoder handlar bland annat om hur arbetsförmåga ska bedömas och om hur Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska samverka på ett smidigt sätt. Under årtionden har samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen haltat rejält även om det har blivit mycket bättre under senare år. Grovt uttryckt har många ansetts för friska för Försäkringskassan och för sjuka för Arbetsförmedlingen. Är det något vi måste lyckas med nu så är det att täppa till det här glappet en gång för alla, säger Bruno Berglund, projektledare. I regeringsuppdraget sägs att ni ska ta tillvara olika erfarenheter och välja de bästa metoderna? Kommer ni att hinna arbeta så? Nja, att bygga på Faros, det vill säga den metod vi redan har utvecklat för samverkan mellan Arbetsförmedlingen De som omfattas av projektet är de som 1 januari i år hade någon av de aktuella ersättningarna. Utvecklingsdivisionen tar fram ett stödsystem som ska hjälpa projektet att redovisa sina resultat. Insatserna finansieras med särskilda samverkansmedlen. Personella resurser flyttas över från ordinarie verksamhet. dagens socialförsäkring Mars 2006

p för långtidssjuka och Försäkringskassan, blir naturligt. Sedan får vi se vad som finns, men det är mest lokala erfarenheter. Vi kommer också att köpa vad vi nu kallar för kombitjänster, det vill säga kombinerade försäkringsmedicinska utredningar och rehabiliteringsutredningar. Alla ska ha klart för sig mål och ansvar, sedan får man pröva sig fram. Det blir en slags interaktiv process mellan projektledning och länen, för att slutligen mejsla fram en bra modell. Men någon vetenskaplig prövning av olika modeller blir det inte. En basmodell Samtidigt sägs att enkla rutiner ska jobbas fram. Kan det bli enkelt? Det jag är ute efter är att hitta en enkel modell, det vill säga vilka steg som behövs i grova drag. Övriga län ska få en basmodell att jobba utifrån. -- Samtidigt ska vi se om något behöver göras för att förenkla eller förtydliga regler och ansvar. Vad innebär samverkan med Arbetsförmedlingen? Tanken är att öka samsynen om den försäkrades arbetsförmåga och ta vara på Arbetsförmedlingens kompetens i den bedömningen. När det gäller personer som saknar anställning ska alltså Försäkringskassan samråda och få underlag från Arbetsförmedlingen även om det fortfarande är Försäkringskassan som fattar beslut om ersättning. Så här ska det gå till Första bedömning FK gör en första bedömning av de långtidssjuka (genom aktläsning) Ej aktuella för återgång i arbete eller har planerad insats - åter till FK Fördjupad bedömning Bilden visar de olika stegen i projektet Förstärkta insatser för långtidssjukskrivna i grova drag. I varje steg kommer det att visa sig att en del trots allt inte har möjlighet att gå vidare mot arbete, åtminstone inte förrän längre fram. De återförs då till Försäkringskassan. Vilka som ska erbjudas insatser ska vi komma fram till gemensamt. När ska övriga län börja sitt arbete? Enligt uppdraget ska alla i målgruppen omfattas av insatser senast december 2007. Nja, alla län ska ha gjort en första Anställda Ej aktuella för återgång i arbete - åter till FK Insatser för återgång i arbete Samverkan med Arbetsförmedlingen Anställda som inte kan gå tillbaka till tidigare arbete Saknar arbete Arbete FK tar kontakt med den försäkrade och kompletterar beslutunderlaget. Tar ställning till åtgärd efter samråd med Arbetsförmedlingen Arbetssökande genomgång av sina ärenden tills dess, och ha en planering för nästa steg av arbetet. Däremot är det inte rimligt att personerna ska omfattas av aktiva insatser vid den tidpunkten. Eva Lindén En av Sveriges bästa rehab- och utredningsaktörer. Kunskaps- och specialistcenter inom arbetslivsinriktad rehabilitering och utredning. VÅRA TJÄNSTER Försäkringsmedicinsk utredning, 5 dagar, FMU 5, avtalskod: 00121/2002-31a Försäkringsmedicinsk utredning, 7 dagar, FMU 7, avtalskod: 00121/2002-31b Arbetslivsinriktad utredning, 7 dagar, ARU 7, avtalskod: 00114/2003-315-1a Arbetslivsinriktad rehabilitering, 4 6 veckor, avseende whiplash, rygg/led, stress- och utmattningssymtom, psykosomatik, övervikt, fibromyalgi, avtalskod: 0014/2003-315-2a För bokning kontakta marita.naslund@alftarehab.se Box 94, 822 22 ALFTA tel 0271-580 00, fax 0271-581 00 Box 1743, Drottninggatan 7 751 47 UPPSALA, tel 018-418 14 10 info@alftarehab.se, www.alftarehab.se dagens socialförsäkring Mars 2006

AKTUELLT Årsredovisningen 2005 Bra resultat ger bet Årsredovisning 2005 Försäkringskassan ger resultaten för det första året betyget godkänt. Att det inte, trots goda resultat överlag, blir bättre, beror på att sjukfrånvaron fortfarande är för hög, att det finns kvalitetsbrister på sina håll samt att den nya versionen av ÄHS inte hållit måttet. teten är god i de flesta ärendeslag men att det på några håll fortfarande brister i beslutsunderlagen. Trendbrott Det man kallar för produktivitet, det vill säga kostnad per beslut eller utbetalning i ett ärende, har ökat något under 2005. Det är ett trendbrott efter flera år med minskad produktivitet. Ökningen Viktiga familjemål har nåtts Inom familjepolitiken har viktiga mål nåtts. Papporna tog ut en större andel av föräldrapenningdagarna, 19,5 procent mot 18,7 under 2004, även om det är en långsammare ökning än tidigare. Något fler föräldrar reglerar underhållet mellan sig, utan att blanda in Försäkringskassan. Andelen var 64 procent jämfört med 63 procent året innan. Till resultaten har Försäkringskassans informationsinsatser, både skriftliga och muntliga, bidragit. Nu har Försäkringskassan lämnat sin första årsredovisning till regeringen en späckad rapport på 140 sidor. Det är mycket som ska redovisas, förklaras och analyseras. Mestadels är det en positiv läsning, resultaten är övervägande bra. Medan det sammanfattande betyget i förra årsredovisningen det vill säga Riksförsäkringsverkets sista var acceptabelt blir betyget i år ett snäpp bättre, nämligen godkänt. Skillnaden ligger framför allt i att de flesta resultaten på ohälsoområdet nu går åt rätt håll. Halva halveringen i hamn Ohälsotalet har fortsatt att sjunka och nu har också utgifterna (sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning) börjat minska. När det gäller målet om en halverad sjukfrånvaro till 2008 är unge- ÄHS en besvikelse Den nya versionen av ÄHS (ärendehanteringssystemet), som togs i bruk i oktober, skulle underlätta handläggningen av tillfällig föräldrapenning. I stället blev det tvärtom handläggningstiderna (egentligen stycktiderna) förlängdes kraftigt. Något som betecknas som en besvikelse inte minst därför att det äntligen började se ut som om ÄHS skulle ge de förväntade tidsvinsterna. fär halva halveringen i hamn. Målet bedöms vara möjligt att nå även om det, som generaldirektör Curt Malmborg säger i förordet, kanske är den enklaste sträckan som klarats av hittills. Bedömningen i årsredovisningen är att kvaliteten har förbättrats, det vill säga handläggningstiderna har minskat för de flesta ärendeslag, antalet långa sjukfall har minskat kraftigt och betyget från kunderna är bättre. En annan viktig aspekt av kvalitet är förstås korrekt handläggning eller, annorlunda uttryckt, god rättssäkerhet. Här har det varit svårare att göra en bedömning. Rättssäkerheten och hur den har utvecklats hör till de mål som är allra svårast att bedöma. Olika faktorer pekar åt olika håll, och en samlad bedömning blir att inga större förändringar skett sedan 2004. Slutsatsen är dock att kvali- Orsakerna är enligt årsredovisningen en kombination av teknikproblem och otillräcklig utbildning för handläggarna. Problemen betraktas som inkörningsproblem, och förhoppningarna är att ÄHS på sikt ska göra handläggningen effektivare. Under året ska work shops genomföras och best practice spridas. Dessutom ska tekniken förbättras. Men ny teknik har också underlättat. Exempelvis har handläggningen av föräldrapenning, som inte påverkas så mycket av den nya versionen av ÄHS, underlättats genom att allt fler försäkrade använder e legitimation. Användningen har ökat med 142 procent jämfört med 2004. I december förra året var stycktiden lägre än innan föräldrapenningen införlivades i ÄHS 2003. 200 000 kundmöten per dag Telefon 75 % Webb 15 % Försäkringskassan möter i grova drag ett par hundra tusen kunder varje dag. Tre av fyra gånger sker det per telefon. Handläggningstiderna har blivit kortare Besök 10 % Handläggningstiderna minskade för tolv av de sexton administrativt tunga förmånerna. Det gäller nästan samtliga ärenden som beslutas i socialförsäkringsnämnd, inte minst sjuk-och aktivitetsersättning, och det gäller till exempel också sjukpenning. I några fall har handläggningstiderna blivit längre, till exempel för arbetsskadelivränta. I hälften av alla ärenden var den längre än 321 dagar. En rad åtgärder vidtas nu för att korta tiden. Det handlar om koncentration av handläggningen inom varje län, samarbete mellan länen och dessutom särskilda enheter som tar hand om alla ärenden från 2005 och tidigare. För nya ärenden är målet i år att de ska handläggas inom 120 dagar. dagens socialförsäkring Mars 2006

yget godkänt ligger helt och hållet inom ohälsoområdet, framför allt genom att så många fler sjukfall har avslutats. Och det är avslutade fall som räknas här, inte utbetalning av sjukpenning. För den övriga verksamheten är produktiviteten i stort sett oförändrad vilket hänger samman med att den nya versionen av ÄHS inte medfört de tidsvinster som man hoppats på. Tydligare styrning Att Försäkringskassan nu är en organisation påverkade kanske resultaten under förra året på olika sätt. Enligt årsredovisningen är de samlade resultaten värda betyget godkänt särskilt med tanke på att en hel del kraft under förra året fick ägnas åt omställningsarbetet. Samtidigt görs bedömningen att den nya organisationen har påverkat resultaten positivt. Länsgränserna innebär inte längre samma hinder som tidigare och styrningen har blivit tydligare, snabbare och mer enhetlig. Exempel på det är att en sådan sak som trepunktsprogrammet kunde införas smidigt i hela landet, och bidra till att handläggningen av sjukpenning kunde ske snabbare. Ett annat exempel är länssamarbetet kring arbetsskador, tandvård och tillfällig föräldrapenning. Eva Lindén Långa sjukfall minskar stadigt Antal 15 12 9 6 3 Män Kvinnor Samtliga 0 År 2003 2004 2005 Andelen sjukfall över två år per tusen inskrivna 16 64 år har stadigt sjunkit sedan 2003, från 10,5 till 7,3. Men skillnaden mellan män och kvinnor består. Det är dubbelt så vanligt med långa sjukfall bland kvinnor som bland män (Uppgifterna är månadsvädet i oktober 2005.) VISSTE DU... att socialförsäkringen kostade 435 miljarder förra året. Det motsvarar nästan en sjättedel av BNP (bruttonationalprodukten). Kulmen nåddes 1992 då kostnaden motsvarade nästan en femtedel av BNP. att av 100 kronor som användes för privat konsumtion kom nästan 25 från socialförsäkringen. att av de 435 miljarderna utgjorde 8 miljarder, eller ungefär 2 procent, Försäkringskassans förvaltningskostnader. Ohälsoområdet stod för drygt hälften. att runt 40 procent av ärendena nu handläggs i enhetliga processer. Sju sådana processer är hittills införda. att kännedomen om Försäkringskassan har ökat något. I imagemätningen förra året sade sig 63 procent känna till Försäkringskassan ganska väl eller mycket väl. Färre begär sjukpenning De regionala skillnaderna minskar De flesta siffror på ohälsoområdet går åt rätt håll. Den viktigaste förklaringen är att färre personer begärde sjukpenning, men det var också fler sjukfall som kunde avslutas tidigt. Även de långa sjukfallen har minskat stadigt. Men för att regeringens mål om minskad sjukfrånvaro till 2008 ska nås måste dock personer med sjuk- eller aktivitetsersättning återgå i arbete i mycket högre utsträckning. I dag är det försvinnande få som gör det. Skillnaden mellan kvinnors och mäns sjukfrånvaro tycks inte minska. Särskilt oroande är unga kvinnors sjukfrånvaro. Sjukfallen minskar inte som hos andra grupper, och de får sjukoch aktivitetsersättning i en förhållandevis hög omfattning. att trots detta är det bara var tionde eller färre som känner till att Försäkringskassan hanterar arbetsskador, bostadsbidrag och stöd till funktionshindrade. att tidningen Internet world anser att Försäkringskassans webbplats är en av Sveriges bästa myndighetswebbplatser. att Försäkringskassan har 15 900 anställda och att genomsnittsåldern är 47 år. 43 procent har eftergymnasial utbildning. 28 procent har 120 högskolepoäng eller mer. Skillnaderna mellan länen har minskat. Det gäller till exempel ohälsotalet, handläggningstid för ärenden som beslutas i socialförsäkringsnämnd samt sjukfall över två år. Här tros Försäkringskassans utvecklingsarbete liksom de dif- ferentierade länsmålen, vilka tar hänsyn till omständigheter i varje län, spela roll. När det gäller den regionala spridningen för handläggningstider generellt är dock resultaten ganska jämt fördelade mellan förbättringar och försämringar. att sjukfrånvaron inom Försäkringskassan fortsätter att sjunka och låg 2005 på 5,2 procent. 67,4 procent var långtidsfriska med högst 5 sjukdagar. dagens socialförsäkring Mars 2006

AKTUELLT Vad tycker ministern egentligen? Arbetslivsminister Hans Karlsson brukar försvara Försäkringskassan och den lagstadgade skyldigheten att pröva rätten till ersättning mot allehanda kritik inte minst i media. Men i förra veckan såg det ut som om han börjar vackla. I en interpellationsdebatt i riksdagen den 7 mars sade Hans Karlsson att för många personer får rätt gentemot Försäkringskassan när de överklagar att de har nekats sjukpenning. När jag tittar på de siffrorna tycker jag att andelen är för hög. Försäkringskassan har bedömt för hårt. Visserligen sköt han in en liten brasklapp om att det eventuellt kunde ha att göra med att Försäkringskassan inte haft rätt handlingar, men intrycket var tydligt. Han var bekymrad över den höga felprocenten. Någon dag senare rapporterar Dagens Nyheter att ministern är oroad över att många förlorar sin sjukpenning på felaktig grund. Till TCO tidningen (nr 3) säger Hans Karlsson att det måste bli färre fel i Försäkringskassans bedömning. Han är inte nöjd. DS kontaktade Hans Karlsson för att få veta hur han menar. På frågan vad han grundar sin uppfattning på om en hög felprocent säger han att det är en känsla han har. Han vill minnas att han sett siffror på 20-25 procent, och det tycker han är mycket. När DS påpekar att ändringsandelen ligger runt 20 procent och i stort sett varit densamma i många år, åtminstone de senaste sex, backar han. Dessutom visar Försäkringskassans uppföljning i höstas att de ärenden där man säger nej till sjukpenning håller god kvalitet. Lägger i backväxeln Det är möjligt att jag inte har någon bra grund.det är något jag tyckt spontant. I den debatt där så många är missnöjda har jag kopplat ihop detta. Jag lägger i backväxeln nu när du pressar mig. Det är bara bra om det inte finns någon täckning. Det jag tycker är viktigt är att det blir rätt från början. Och jag menar inte att vi har något jätteproblem här. Problemet är ju i stället att Försäkringskassan inte har prövat rätten i tillräcklig utsträckning tidigare. Försäkringskassan har ett utsatt jobb, de är duktiga och gör ett bra jobb. Det är valår Men man kan få intrycket att du nu vacklar i den här frågan, kanske med tanke på att det är valår. Absolut inte! Jag håller i som en igel! Jag blir översköljd av kritiska synpunkter i alla möjliga sammanhang men jag kommer att fortsätta att stå upp för rättten att pröva ersättning. Och det gäller precis lika mycket nu under valåret. Eva Lindén Karlsson håller i som en igel. Smakrika utbildningar remissvar Tydligare regler skulle underlätta Välj rätt projektutbildning Vi är ramavtalsleverantör till Försäkringskassan av projektutbildning. Ramavtalet innefattar både företagsanpassad utbildning och vår öppna utbildning. www.projektstyrning.se tel: 08-720 87 00 Flera av förslagen i Föräldraförsäkringsutredningen skulle underlätta Försäkringskassans administration. Det påpekar Försäkringskassan i sitt remissvar. Förslaget om att bygga ut föräldrapenningen och ersätta alla dagar enligt sjukpenningnivå underlättar Försäkringskassans information och är lätt för föräldrarna att förstå. Ett förlängt SGI-skydd från 12 till 18 månader förenklar administrationen och det gör även den föreslagna graviditetspenningen. Dock bör graviditetspenningen betalas ut under 40 dagar och SGI-skyddet för studerande få en snar lösning. Däremot medför utformningen av förslagen om de så kallade dubbeldagarna, den särskilda föräldrapenningen och barndagarna administrativt merarbete. Effekterna av dessa förslag kan även komma att upplevas som mycket orättvisa av föräldrarna. Barndagarna måste kopplas till respektive barn och inte till föräldrarna anser Försäkringskassan. Och innan dagens pappadagar tas bort bör det övervägas hur ogifta pappor kan omfattas av dubbeldagarna. Försäkringskassan vill inte ha uppdraget att samordna och utvärdera andra aktörers insatser för att få föräldrarna att dela föräldrapenningen mer lika. Däremot är man positiv till att få extra medel för egen information till blivande föräldrar. Sven-Erik Johansson dagens socialförsäkring Mars 2006

Många funktionshindrade saknar arbete på gång... Riksdag och departement 22/3 Proposition om höjt tak i sjukoch föräldrapenningen. Andelen personer med funktionshinder som har ett vanligt lönearbete är låg. Det framgår av Socialstyrelsens senaste lägesrapport för handikappomsorgen. Kvinnor får sämre stöd Män har oftare anställning med lönebidrag eller inom Samhall kvinnor i högre grad sjukoch aktivitetsersättning. Män får oftare bilstöd kvinnor får oftare färdtjänst. Män är i majoritet bland dem som beviljas assistansersättning. Fler män beviljas särskilt boende fler kvinnor får hemtjänst. Rapporten Det lönar sig finns på www. socialstyrelsen.se Lägst var andelen bland personer med assistansersättning där endast sju procent hade ett osubventionerat lönearbete 2002. Bland dem som hade annat handikappstöd från Försäkringskassan var andelen 26 procent. Totalt inom de båda grupperna hade åtta procent någon annan form av anställning, till exempel lönebidrag. De flesta hade förtids- eller sjukpension (det som idag heter sjuk- och aktivitetsersättning). Den enskilde individen påverkas mycket negativt av att stå utanför arbetsmarknaden, säger Karin Flyckt, projektledare för lägesrapporten. Förutom en sämre ekonomi begränsas delaktigheten i samhället och den psykiska och fysiska hälsan försämras. Bedöms olika Uppgifterna i rapporten visar också tydligt att män och kvinnor med funktionshinder får olika stöd. Män får oftare insatser inriktade på arbetslivet medan kvinnor oftare får insatser som ersätter sysselsättning och arbete (se faktaruta). Varför det är så vet vi inte med säkerhet, säger Karin Flyckt. Det kan ha helt naturliga förklaringar som att män och kvinnor har olika behov. Men skillnaderna kan också bero på att män och kvinnor helt enkelt bedöms olika i handläggningssituationen. Resultaten i Socialstyrelsens lägesrapport bekräftar resultaten från Försäkringskassans enkätstudie Ojämlikhet i levnadsvillkor som genomfördes 2002. För Försäkringskassan, som har ett sektorsansvar för handikappolitiken, är Lönsamt med personligt ombud Män beviljas oftare bilstöd, kvinnor oftare färdtjänst. ökad sysselsättning för personer med funktionshinder en viktig faktor för att nå de handikappolitiska målen. Därför ska Försäkringskassan dels göra en genomgång av socialförsäkringen med fokus på sysselsättning och funktionshinder, dels analysera relevanta socialförsäkringar med fokus på samordning av insatser för ökad sysselsättning. Sven-Erik Johansson Två grupper jämförs Rapporten bygger på en registerstudie där personer med funktionshinder som 2002 hade riktade stöd från Försäkringskassan har samkörts med ett befolkningsregister från SCB och olika hälsodataregister på Socialstyrelsen. Två olika grupper har jämförts med hela befolkningen. Dels personer med assistansersättning (som även kan ha andra handikappstöd), dels personer med handikappersättning, vårdbidrag eller bilstöd, men inte assistansersättning. En studie av personliga ombud för psykiskt funktionshindrade i Kristianstad och Lund visar på god lönsamhet. På sikt kan vinsten beräknas till 170 000 kronor per klient och år. Det sker också en omfördelning av kostnader, framförallt från landstinget till kommunerna. Även Försäkringskassan får en viss ökning av sina kostnader när berörda personer får sin försörjning genom sjukpenning eller sjuk- och aktivitetsersättning i stället för kommunalt ekonomiskt bistånd. Rapporten Det lönar sig har tagits fram i samarbete mellan Socialstyrelsen och Länsstyrelsen i Skåne. 22/3 Proposition om vissa socialförsäkringsfrågor. 23/3 Regeringsskrivelse om uppföljning av Nationella handlingsplanen för handikappolitiken. 31/3 Seminarium om uppföljning av handikappolitiken. Socialdepartementet arrangerar. Försäkringskassans uppdrag 31/3 Redovisning av hur Försäkringskassan kan ge separerade föräldrar bättre stöd i att träffa avtal om underhållsbidrag till barn. 31/3 Försäkringsdelegationerna ska lämna in sina första årsrapporter till regeringen. 5/4 Remissvar på rapporten Sjukpenning och studiestöd. 15/4 Remissvar på delbetänkande av Assistanskommittén. I Försäkringskassan 22/3 Försäkringskassans styrelse sammanträder. I omvärlden 31/3 Statskontorets uppföljning av Försäkringskassans förändringsarbete. Delrapport. 31/3 När livet gör oss illa en konferens om kronisk smärta. Anordnas av NHR, Neurologiskt handikappades förbund, i Stockholm. 3/4 Hälso- och sjukvårdens roll i sjukskrivningsprocessen. Nationellt försäkringsmedicinskt forums, ett nätverk där Försäkringskassan ingår, rikskonferens i Stockholm. 12/4 Effekter av sänkt sjukpenning för arbetslösa. IFAU, Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, ordnar seminarium i Uppsala. dagens socialförsäkring Mars 2006

AKTUELLT Morgondagen chefer får ny utbildning Försäkringskassan står inför ett generationsskifte. Hälften av all personal kommer att pensioneras inom åtta år. En tredjedel av cheferna är 55 år eller äldre. Därför har nu Försäkringskassan dragit igång en satsning för att säkra ledarförsörjningen i framtiden. Ledarförsörjningsprogrammets skilda delar riktar in sig på olika grupper av chefer och blivande chefer. För dem som vill satsa på ett framtida chefsskap inom Försäkringskassan finns chansen nu i vår. I samarbete med universiteten i Umeå, Uppsala och Växjö startar i juni och september en femton månader lång ledarutbildning om sammanlagt 10 poäng. Utbildningen omfattar 20 dagar fördelade på sju gånger. Försäkringskassan har 60 platser som ska fördelas så jämt som möjlig på de tre orterna. Att delta leder inte automatiskt till en chefstjänst men deltagarna får ökad kompetens och konkurrenskraft, säger Margareta Palmberg, personalstrateg på huvudkontoret. Vilja och tid att plugga För att antas till utbildningen krävs, förutom viljan och tiden att plugga, 120 högskolepoäng, eller erfarenhet som bedöms som likvärdig, och tre års arbetslivserfarenhet varav minst ett år inom Försäkringskassan. Många av dagens chefer saknar akademisk utbildning. För att ta tillvara och utveckla deras kunskap och erfarenhet har ett samarbete med Södertörns högskola och professor Ingela Josefsson inletts. Kursen Erfarenhetsbaserat ledarskap, som omfattar 10 poäng på kvartsfart, började i februari Skapa nätverk För nya chefer finns en fem-poängsutbildning, Ny chef i staten, som under våren drivs i samarbete med den nya myndigheten Verva (Verket för förvaltningsutveckling). Kursen ges på sju universitet och högskolor. Försäkringskassan har köpt 25 platser runt om i landet, en per län och två till de tre stora. Ett syfte med den utbildningen är också att bidra till att skapa nätverk med andra myndigheter, säger Margareta Palmberg. Anders Ljungberg Kompetensforum utbildar i hela landet Kompetensforums regionala förankring ska ge rätt utbildning till rätt pris i hela landet. Försäkringskassan har 16 000 medarbetare spridda över hela landet. För att kunna ge samma utbildningsinnehåll för alla och så kostnadseffektivt som möjligt har Kompetensforum bildats. För att garantera en regional förankring bildas tre kompetenscentra, i Stockholm, Göteborg och Sundsvall. Elisabeth Krantz, personalchef i Jönköping, blir chef för Kompetensforum. Hon kommer att ha sin bas vid Kompetenscentret i Göteborg. Anders Söder- berg, Sundsvall, blir biträdande chef. Han kommer även fortsättningsvis att ha sin arbetsplats i Sundsvall. Under våren kommer personal på plats på de tre orterna. För att fånga upp utbildningsbehoven bildas två olika råd. Till personalstaben på huvudkontoret knyts Kompetensutvecklingsrådet där Försäkringskassans olika divisioner samt ledningen för Kompetensforum finns representarade. Till de tre Kompetenscentra knyts regionala kompetensplaneringsråd där representanter från upptagningsområdet finns med. Anders Ljungberg Utbildningarna är ett sätt att klara det kommande generationsskiftet, säger Margareta Palmberg, personalstrateg. Sista dag för intresseanmälan är 24 mars. Mer information om utbildningen finns på intranätet Fia. Elisabeth Krantz, chef för Kompetensforum. Anders Söderberg, biträdande chef för Kompetensforum. Rättelse om antal nej till sjukpenning I förra numret skrev DS om Försäkringskassans striktare tillämpning av rätten till sjukpenning. I ett stapeldiagram på sidan 13 över antalet avslag föll ett par siffror bort. Så här ska det vara: Antal 15 000 12 000 9 000 6 000 3 000 0 AVSLAG INDRAGNINGAR 2004 2005 (kvartal 2-4) (kvartal 2-4) Avslagen/indragningarna av sjukpenning i landet har fördubblats mellan 2004 och 2005. (Att siffrorna inte anges för första kvartalet beror på att mätningarna började först andra kvartalet 2004. För att få jämförbara siffror för åren har utlämnats första kvartalet även för 2005.) Kommuner och landsting nöjda med rehabiliteringssamarbetet De offentliga arbetsgivarna i kommuner och landsting är nöjda med samarbetet med Försäkringskassan kring rehabilitering. Det framgår av en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting som presenterades inför Socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning om medfinansieringsreformen. Sammanlagt tycker nästan procent att de har ett bra eller mycket bra samarbete. Ytterligare 30 procent uppger att samarbetet är någorlunda. Endast cirka 6 procent anser att samarbetet kring rehabiliteringen fungerar dåligt. Vid utfrågningen i Socialförsäkringsutskottet den 9 mars framkom att reformen fungerat som det var tänkt, de flesta arbetsgivare, små som stora, tjänar på reformen. Det stora undantaget är kommunerna. Dock kvarstår kritiken som riktar in sig på frågor som är svåra att mäta som till exempel att viljan att anställa har minskat. Rapporten Ett år med medfinansiering av sjukpenningen kan laddas ner från Sveriges kommuner och landstings hemsida, www. skl.se. 10 dagens socialförsäkring Mars 2006

Hhm, distansutbildning Kan det vara något? P&P KOMMUNIKATION ett + ett = ett Ja, nu vet jag vilka det skulle funka för! Den 1 januari i år bildades Arbetslivsresurs. Vårt mål är att göra det lättare för alla långtidssjukskrivna att komma tillbaka och varslade att hitta nya jobb. Inom det nya bolaget har vi fler tjänster och en bredare kompetens, med psykologer och beteendevetare, karriärcoacher och arbetsterapeuter. Med vår hjälp kommer åtta av tio att hitta tillbaka till arbetslivet. Vi har erfarenhet och det ger resultat. Arbetslivsresurs är en sammanslagning av Samhall Resurs AB och ALT, Arbetslivstjänster. Vi är ledande i Sverige inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetslivsresurs. Ett bolag. Ett mål. Jobb. Distansutbildning är idag ett intressant alternativ för den som behöver förändra sin livssituation och inte vill eller kan flytta. Tillsammans med 35 universitet och högskolor arbetar vi med att sprida kunskap om de möjligheter som finns med modern teknik. Totalt finns det 2 600 kurser och program att välja mellan. Läs mer på www.netuniversity.se www.arbetslivsresurs.se

Nu strömmar nya medarbetare in Charlotte Kreutz, Elin Veenhuis och närmare tusen andra strömmar nu till Försäkringskassan över hela landet. 12 dagens socialförsäkring Mars 2006

Försäkringskassan rekryterar för närvarande närmare tusen nya medarbetare runt om i landet. Det rör sig om 300 plusjobb, 300 som ska jobba med fusket, 103 nya jobb som sköter kompetensöverföringen från gammal till ung och minst ett par hundra omlokaliseringar. Charlotte Kreutz och Elin Veenhuis är två av de nyrekryterade som DS har träffat. te xt: sven-erik johansson foto: ol a andersson När du kommer som ny medarbetare är tryggheten det viktigaste. Att någon hela tiden följer upp hur det går för dig. Det tycker Charlotte Kreutz och Elin Veenhuis som nyligen rekryterats till Försäkringskassan i Karlskrona. F örsäkringskassan i Karlskrona ligger bara ett stenkast från busstationen. Det är en stund kvar innan klockan blir tio men redan har en liten kö av kunder bildats i entrén på Norra Kungsgatan. DS släpps in genom personalentrén runt hörnet av Charlotte Kreutz, nyrekryterad handläggare av föräldrapenning. Vi hämtar hennes likaledes nyrekryterade kollega Elin Veenhuis inne i föräldrapenningsgruppens lokaler på bottenvåningen. Avskilda av blåa skärmar arbetar här nio personer med föräldrapenning och två med havandeskapspenning. Trots att de bara arbetat en kort tid rör sig Charlotte och Elin hemtamt i trappor och korridorer när vi försöker leta upp en avskild plats för en intervju. Det bottnar i att de både trivs och har funnit sig väl tillrätta med sina arbetsuppgifter. Det har gått över förväntan, tycker Charlotte Kreutz. Vi är själva förvånade över att det går så bra som det gör, säger Elin Veenhuis. Ett viktigt skäl till det är att de båda kommer från den första kullen examinerade socialförsäkringsvägledare vid Nova högskolecentrum i Oskarshamn. Praktiken var viktig Praktiken hade en avgörande betydelse. Den gjorde att de visste hur det var att arbeta på Försäkringskassan. Även deras chef Birgitta Larsson tycker att det var ett plus att de hade gått utbildningen. Det betydde att de både hade kunskaper om försäkringen och hade lärt sig våra system, säger hon. Charlotte och Elin gav ett mycket gott intryck och det kändes helt rätt att rekrytera dem. De är vana att uppmärksamma problem och försöka lösa dem. Charlotte Kreutz har en tillsvidareanställning och Elin Veenhuis ett vikariat. De fick nys om de lediga jobben via ett Fortsättning på nästa sida Utbildningen skräddarsydd Nova högskolecentrum i Oskarshamn har tillsammans med Försäkringskassan i Kalmar och Gävleborgs län tagit fram KY-utbildningen (KY står för Kvalificerad yrkesexamen) till socialförsäkringsvägledare. Utbildningen omfattar 60 poäng och går på heltid i tre terminer. Den är skräddarsydd för arbete inom Försäkringskassan. I utbildningen ingår 20 veckors praktik. Hösten 2004 startade första omgången i Oskarshamn och i höstas började utbildningen i Gävle. Den första kullen har nyligen examinerats i Oskarshamn. Försäkringskassan ser utbildningen till socialförsäkringsvägledare som en del av sin rekryteringsbas, till exempel inom kundtjänst, handläggning och enklare utredningar. dagens socialförsäkring Mars 2006 13

Fortsättning från föregående sida mejl från en av lärarna på utbildningen. De var, oberoende av varandra, på intervju den 9 december, och började arbeta den 16 januari. De tycker att de togs väl om hand när de började. Efter en dags mer allmän introduktion, inklusive en träff med länsdirektören, fick de börja med att läsa in de teoretiska delarna kring föräldrapenningen. De bollade med varandra och med processledaren, som tittade in emellanåt. I början av den andra veckan satt de med en erfaren kollega, Therese Svensson, för att få se hur ärendehandläggningen gick till. Hon har varit ett oerhört stöd för oss, säger Charlotte Kreutz. Vi kan fråga henne om allt och vi känner aldrig att vi stör. Resten av den veckan löste de tillsammans riktiga ärenden. Från och med den tredje veckan har de varit i full produktion. Charlotte Kreutz och Elin Veenhuis smälte snabbt in i verksamheten. Det är ett klart plus att Charlotte och Elin gått utbildningen på Nova, tycker deras chef Birgitta Larsson. En positiv försäkring De tycker båda två att föräldrapenningen är en positiv försäkring att arbeta med. I arbetsuppgifterna ingår att bedöma rätten till föräldrapenning, utreda sjukpenninggrundande inkomst, göra utbetalningar m m. Vad är viktigast när man är ny? Tryggheten, säger Charlotte Kreutz. Att någon följer upp hur det går för dig. Att du inte blir sittande för att ingen har tid med dig. Det är också viktigt att arbetskamraterna tar kontakt och pratar med en, säger Elin Veenhuis. Och att man får en egen arbetsplats så att man har någonstans att ta vägen. Vad finns det för möjligheter att gå vidare inom Försäkringskassan? Birgitta har pratat med oss om utökade arbetsuppgifter efter hand inom vårt område, säger Charlotte Kreutz. Till exempel att vi kan få lära oss handlägga havandeskapspenning. Jag tror att det finns goda möjligheter för dem att prova på andra arbetsuppgifter, säger Birgitta Larsson. Sett ur ett länsperspektiv kommer det att finnas behov inom andra områden. Att Försäkringskassan blivit en myndighet ger också andra möjligheter än tidigare. Hur stämmer utbildningen överens med jobbet? Vi har haft stor glädje av kurserna i etik och rättskunskap, säger Charlotte Kreutz. Men det var alldeles för mycket om ohälsa. Det borde varit mer om bidragen eftersom det är där vi kan räkna med att först få jobb. Praktiken var det viktigaste, tycker Elin. Den gör att kunskaperna hinner sätta sig tills man ska börja arbeta. Markus Samuelsson Fler än 11 000 sökte fusktjänsterna Det kom in totalt 11 500 externa ansökningar till de 300 nya fusktjänsterna. Arbetet med att få alla på plats pågår för fullt, säger Markus Samuelsson, personalstrateg vid personalstaben vid Försäkringskassans huvudkontor. Rekrytering har skett både externt och internt och avsett både fusk och kärnverksamhet. Majoriteten av de externa har gått till kvalificerat utredningsarbete inom socialförsäkringens olika delområden. Det beror på att fuskarbetet behöver handläggare med erfarenhet från försäkringen, säger Markus Samuelsson. Personalstaben planerar nu en gemensam utbildning för de nyrekryterade. Dels en fuskmodul, dels en allmän introduktionsmodul. Starten sker i maj inom ramen för Kompetensforum. Fusktjänsterna är ett av flera sätt att hantera den generations- och kompetensväxling som Försäkringskassan står inför de närmaste åren. 14 dagens socialförsäkring Mars 2006

På Gotland råder pionjäranda Sedan årsskiftet är det Försäkringskassan på Gotland som sköter återkraven från underhållsskyldiga som bor utomlands. Yanira Donoso Diaz är en av femtio medarbetare som nyrekryterats. Flytten från Stockholm till Gotland av utlandsärenden som rör underhållsskyldiga var en del i omlokaliseringen med anledning av nedläggning av regementen. Det handlade om 50 tjänster och endast en handläggare följde med från Stockholm. Resten fick nyrekryteras. Yanira Donoso Diaz, som har en ingenjörsutbildning, rekryterades redan i augusti förra året. Hon lockades av att man enligt platsannonsen skulle vara intresserad av internationella kontakter. Jag har spanska som modersmål och trodde att det skulle kunna komma till pass, säger hon. Betala frivilligt Och det har det gjort. Hon har hand om ärenden som rör underhållskyldiga som är bosatta i Spanien. I första hand försöker hon få den underhållsskyldige att betala frivilligt. Om inte det går vänder hon sig till det spanska justitieministeriet för att få rättslig hjälp. Yanira Donoso Diaz är nöjd med sitt arbete. Det är mycket varierande där inget ärende är det andra likt. Hon tycker att hon tagits väl om hand som nyanställd. Tillsammans med de andra nyrekryterade fick hon undervisning i en vecka vid Försäkringskassans utlandskontor i Stockholm. Därefter har medarbetare från utlandskontoret ända tills nu Yanira Donoso Diaz jobbar med underhållsskyldiga som bor i Spanien.. fungerat som handledare på Gotland. Yanira Donoso Diaz tycker att det var ganska kämpigt i början. Förberedelsetiden var kort och gick väldigt fort. Vi har arbetat ganska hårt. Men var Få valde att flytta Totalt är det 550 årsarbetare som ska omlokaliseras till Gotland, Östersund/Arvidsjaur och Västervik (se DS 2/06 för detaljer). Hittills är det få som valt att följa med. Både vid flytten av bidragsärenden till Gotland och den första delen av statlig fordran till Östersund har det blivit en omfattande nyrekrytering. och en har gjort sitt för att verksamheten ska fungera efter överföringen och jag tycker att vi har gjort ett bra jobb. Yanira Donoso Diaz är också mycket nöjd med arbetsmiljön och arbetskamraterna. Med så många nya blir det lätt en pionjäranda. Vi umgås med varandra även utanför arbetet. Det skapar en bra och gemensam stämning. Försäkringskassan på Gotland har tidigare erfarenhet av omfattande nyrekryteringar. När man för fyra år sedan tog över utlandspensionerna från Stockholm rekryterades närmare 120 nya handläggare och personalstyrkan växte i ett slag från 85 till 205. Gotland... Fortsättning på nästa sida foto: olof petersson Erfarna ska lära upp unga nyanställda Försäkringskassan får ekonomiskt stöd till 103 kompetensöverföringsjobb, som fördelas över länen. De nya jobben, som administreras av Kammarkollegiet, gör att rekryteringen av nya medarbetare kan tidigareläggas inför att många äldre går i pension de närmaste tio åren. Deras erfarenhetsbaserade kompetens kan behöva föras över till nyanställda, säger Markus Samuelsson. Försäkringskassan har valt att rikta kompetensöverföringsjobben mot handläggningen av sjukförmåner och för funktionshindrade. Det är främst inom dessa försäkringsområden som vi i dag rekryterar medarbetare med akademisk examen, säger Markus Samuelsson. Högskolexamen krävs För fusktjänsterna krävs högskoleexamen om minst 120 poäng och minst två års arbetslivserfarenhet. De finansieras över statsbudgeten för 2006 och 2007. Även kompetensöverföringsjobben kräver högskolexamen. Anställningarna måste påbörjas senast den 1 juli i år och stödet betalas till och med december 2007. Båda är tillsvidaretjänster. dagens socialförsäkring Mars 2006 15

Malin Göthammer är utbildad personalvetare men har haft svårt att få ett fast jobb i yrket. Nu har hon fått ett plusjobb inom Försäkringskassan i Skåne. Att sy ihop plusjobb blev Malins plusjobb Malin Göthammer började den 1 februari på personal- och utvecklingsenheten vid länskontoret i Kristianstad. Hon är samordnare för plusjobbarna inom Försäkringskassan i Skåne och samtidigt länken till arbetsförmedlingen. Till henne kan chefer som vill ha någon på plusjobb, och plusjobbare som har frågor kring sin anställning vända sig. Hon ska även följa upp plusjobben för att se hur Försäkringskassan sköter sitt uppdrag. Det ska finnas en utvecklingsplan för var och en för att underlätta övergången till ett annat jobb, inom eller utom Försäkringskassan, senare. foto: willy alm 300 plusjobb För att få ett plusjobb ska man vara arbetslös och ha varit inskriven vid arbetsförmedlingen i minst två år. Arbetsförmedlingen tar fram lämpliga kandidater Ett plusjobb kan vara i upp till två år. Arbetsgivaren får hela lönekostnaden, upp till 1 000 kronor per arbetsdag, subventionerad. Försäkringskassan har kommit överens med AMS om totalt ca 300 plusjobb för 2006. Klara ett arbete Klarar man två år på ett plusjobb så har man visat att man klarar av ett arbete, konstaterar Malin Göthammer. Försäkringskassan i Skåne har skrivit avtal med länsarbetsnämnden om 32 plusjobb och kvoten är snart fylld. Några arbetar som handläggare med avverkning av tillfällig föräldrapenning eller att beräkna återbetalningen av räntor inom bostadsbidraget, andra är verksamma inom internservicen med att flytta arkiv, med vaktmästarjobb eller ekonomi- och administrationsarbete. Meningen är att man ska ingå i den vanliga verksamheten, säger Malin Göthammer. Man ska göra något som behöver göras men som det inte finns resurser till annars. Själv hade hon sökt massor av jobb efter sin examen 2003 men bara fått kortare vikariat. Gotland... Fortsättning från föregående sida Därefter har personalstyrkan vuxit ytterligare och är nu 330. Ytterligare ett femtiotal tjänster som främst rör EUvård tillkommer i år. De nya medarbetarna betyder oerhört mycket för Försäkringskassan på Gotland, som är ett litet län, säger länsdirektör Inga-May Engberg. Det ger oss en stabilare grund att stå på. Genom att integrera den befintliga Konkurrensen om personalvetarjobben är hård och jag var beredd att ta någon form av praktik för att få arbetslivserfarenhet och få in en fot Mats Nilum någonstans. Malin Göthammer tycker att hennes kompetens passar bra för det nya jobbet. Det är viktigt att få vara del av en arbetsgrupp och få verka i en stimulerande miljö. För Försäkringskassan i Skåne är satsningen på plusjobb ett sätt att lösa den framtida kompetensförsörjningen och generationsväxlingen. Mellan 2008 2010 behövs 60-70, ibland upp till 100, nya medarbetare per år. Inga-May Engberg, länsdirektör kompetensen med den nya kan stabiliteten i de olika ärendeslagen öka. Samtidigt har kompetensen höjts totalt sett. Andelen akademiker är i dag 70 procent. Inga-May Engberg tycker att den Malin Göthammer Ambitionen är att det ska leda till fasta anställningar inom Försäkringskassan, säger Mats Nilum, omställningsansvarig vid personal- och utvecklingsenheten. Det finns ett program för att successivt få in plusjobbarna i verksamheten. De flesta har gymnasiekompetens. Rekryteringarna har framförallt gjorts inom området barn och familj. Så här långt, efter en dryg månad, ser det bra ut, säger Mats Nilum. Han är medveten om att det ibland i medierna förts fram att plusjobbarna inte skulle få utföra ordinarie arbetsuppgifter. Men det är fel. Det rör sig om riktiga jobb. Vi har satsat där vi behöver utöka servicen eller höja kvaliteten. nya verksamheten som rör underhållsskyldiga fungerar bra. Vi har fått tag på kompetent personal. De är engagerade och duktiga. Alla nyanställningar har ökat personalomsättningen. Den var tidigare närmast obefintlig men ligger nu på 10 15 procent. Men det får vi nog räkna med om vi ska anställa akademiker, tror Inga-May Engberg. Agneta Jöhnk: Positivt med många nya medarbetare Det är otroligt positivt att vi får in så många nya unga medarbetare i verksamheten. Det säger Försäkringskassans personaldirektör Agneta Jöhnk. Det gör att vi får in nya idéer i organisationen och samtidigt kan få till stånd blandade arbetsplatser med både kvinnor och män, yngre och äldre och fler med invandrarbakgrund. 16 dagens socialförsäkring Mars 2006

Arbetslivsinriktad rehabilitering och försäkringsmedicinska utredningar på Varbergs Kurort! Ditt Steg Kursstart 26/3 och 4/6. Info och anmälan 0340-62 97 23 Vi har gällande avtal med Försäkringskassan för arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser. Tel. 0340-62 98 00 info.varbergskurort@comwell.com www.varbergskurort.se Endagsutbildning i psykosocial onkologi, Höör 2006-04-19 Har Du som handläggare på Försäkringskassan behov av utbildning för att hitta bra lösningar för personer som är sjukskrivna efter en behandlad cancer? Har Du behov av bättre kunskaper avseende bemötande, psykiska reaktioner m m i kontakter med cancersjuka? Då erbjuder Lydiagården Dig en skräddarsydd utbildning. Ur programmet: - Vad är cancer? Diagnostik och behandling, behandlingsrelaterade symtom - Psykosociala aspekter på cancersjukdom - Bemötande, professionellt förhållningssätt Pris: 1 200 kr exkl moms För närmare info samt anmälningsblankett se vår hemsida: www.lydiagarden.se. Tfn: 0413-692 50 e-mail: lydiagarden@lydiagarden.se helikopter.nu

PROCESSEN Hur det gick till att höja underhållsstödet med 100 kronor en berättelse om BUS och DEMOKRATI Den 1 februari inträffade en till synes liten händelse: Försäkringskassan höjde underhållsstödet med 100 kronor. Få vet att det beslutet har föregåtts av en sex år lång process. Ärendet har tuggat sig igenom debattartiklar, propositioner, projektbeskrivningar, lagändringar, itförändringar, informationsinsatser, utbildningar och ända fram till den höjda utbetalningen till de försäkrade. DS berättar hela storyn om små och stora beslut. illustrsation: gunvor ekström t e xt: anders ljungberg illustration: gunvor ekström 18 dagens socialförsäkring Mars 2006

U nderhållsstödet är en mycket grundligt utredd förmån. Två stora utredningar har tillsatts och levererats bara sedan millennieskiftet. Det är konsekvenserna av utredningen Ett reformerat underhållsstöd, som de inom enheten för Barn- och familj brottats med de senaste två åren. I mars 2004 blev Tommy Alexandersson projektledare för BUS, Bättre UnderhållsStöd. Till projektet knöts medarbetare från huvudkontoret, såväl Stockholm som Sundsvall, och länsorganisationerna. Chefen för och den försäkringsansvarige från Barn- och familj, representanter för informationsstaben, utvecklingsdivisionen, och länen i form av två försäkringschefer, bildade en styrgrupp. En referensgrupp med fem handläggare hämtade från länen har funnits med under arbetet som kvalitetssäkring. BUS-projektets uppgift är att genomföra lagändringarna. Det innebär förändringar av både IT-stödet, norme- dagens socialförsäkring Mars 2006 ringen och informationen till handläggarna och de försäkrade. Sammanlagt sysselsätter BUS-projektet ungefär 20 årsarbetare under två år. Ett rätt stort projekt, konstaterar Tommy Alexandersson. Projekttiden blev längre än vanligt eftersom lagstiftningsprocessen drog ut på tiden. Utbildningsinsatsen lyckad Det resulterade i ett genomtänkt regelverk och gav utrymme för projektet att analysera ändringarna och skapa bra lösningar. Detta bidrog till att BUS-projektet blev lyckat, säger Tommy Alexandersson. Han är i alla fall nöjd. Ett exempel är den fråga- och svarfunktion som finns på projektets sida på intranätet Fia. Det lilla antalet frågor från länen tas som kvitto på att utbildningsinsatsen varit lyckad. Det har väl helt enkelt inte funnits så mycket att fråga om. Utbildningen genomfördes i två faser. Först utbildades två från varje län, sen utbildade de i sin tur sina kollegor på fakta om bus Tommy Alexandersson Kärntruppen har bestått av 15 personer. Som mest har 30 personer varit igång samtidigt och jobbat. 32 000 timmar kommer att förbrukas under de två år plus två veckor som projektet pågår. Det motsvarar ungefär 20 årsarbetare under två år. I kronor landar man på närmare 19 miljoner, merparten är kostnader för utveckling av IT-systemen. hemmaplan. För att alla skulle få samma kunskaper togs ett utbildningspaket fram med bland annat ett talarmanus som alla utbildare skulle följa. När propositionen kommer så sätter sig ett gäng inom enheten ner och går igenom vad som ska göras. Kontakterna med andra enheter är täta och viktiga. Även ganska små lagändringar får stora konsekvenser. Antalet blanketter, olika brev, faktablad, informations broschyrer och så vidare är stort. Listan med allt som skulle änd- 19

Listan med allt som skulle ändras omfattade fyra excelblad. Varje rad innebar en ändring. ras omfattade fyra excelblad. Varje rad innebar en ändring, säger Tommy Alexandersson. Handläggarna ska informeras. Vägledning är viktigast. I vägledningarna informerar vi om normer, förklarar Susanne Fagerberg. Tillsammans med de lagar och förordningar som riksdag och regering beslutat om utgör den och andra verktyg såsom föreskrifter, allmänna råd och rättsliga ställningstaganden det fundament som allt i vår verksamhet vilar på. vissa socialförsäkringsfrågor Vissa-proppen är en återkommande proposition där olika socialförsäkringsfrågor samlas upp. I den Vissa-propp som är aktuell här rymdes utöver underhållsstödsfrågor även förslag om bostadsbidraget. Fungerar detta får våra kunder rätt ersättning! Här är samarbetet med den juridiska sakkunskapen inom huvudkontoret viktig. Innan vägledningarna spikas skickas de också på remiss till länsorgansationen. Internt informeras via BUS-sidan på Fia och de ansvariga för underhållsstödet i länen uppdateras via e-post. Tre olika kulturer Faktabladen ska fungera för kunden. I det arbetet är tre parter, tre olika kulturer, inblandade. Experten, informatören samt språkgranskaren som idag finns på den nya avdelningen Kund och Kanaler. Det innebär en hel del nötning och knådning innan alla är nöjda. Allt detta arbete görs i slutändan för kunden och de har också i form av fokusgrupper varit med och kvalitetssäkrat viss information. Verksamhetens krav på IT-stödet beskrivs och ligger till grund för utveckling och test av det som i slutändan levereras till handläggarna. Även användarmanualer tas fram som beskriver hur IT-stödet fungerar. Förändringarna har handlat om en hundralapp, ändrat utbetalningsdatum och något mer. Det är väl bara att ändra? Ja, och det är ju det vi gjort!, säger Tommy Alexandersson. En kvällsti Plötsligt dyker en tidningsartikel upp som en politiker uppmärksammar. Han gör ett politiskt utspel som senare blir ett lagförslag. Sådant måste Försäkringsdivisionen vara beredd på. Att ändra utbetalningen av en förmån kräver stora förberedelser. Man måste ligga steget före politikerna. Den dagen lagen träder i kraft ska också utbetalningen fungera felfritt. 20 dagens socialförsäkring Mars 2006