Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar

Inte fullt frisk en rapport om sjukförsäkringens konsekvenser för Unionens medlemmar 1

Förord Sjukförsäkringen är en omdebatterad försäkring där den nuvarande regeringen har genomfört en rad reformer sedan de kom till makten 2006. Många av reformerna har varit föremål för politiska strider som alltjämt fortgår. I denna rapport ges en bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar för Unionens medlemmar. Rapporten baseras på tre enkätundersökningar som har skickats till samtliga Unionens regionala arbetsmiljöombud och ett slumpmässigt urval av Unionens lokala arbetsmiljöombud och medlemmar. Resultaten visar att psykisk ohälsa i form av depression/förstämning och stressrelaterad ohälsa är med råge den främsta sjukskrivningsorsaken bland Unionens medlemmar. Vidare visar resultaten att många sjukskrivningar är helt eller delvis orsakade av faktorer på arbetet ett samband som är särskilt tydligt när det gäller psykisk ohälsa som i högre utsträckning än andra sjukskrivningsorsaker anges som kopplad till arbetet. Kvinnor uppger också i högre utsträckning än män stressrelaterad sjukdom som sjukskrivningsorsak. Resultaten visar också på brister i rehabiliteringskedjan. Alla med rehabiliteringsersättning eller sjukpenning får inte en plan för återgång i arbetet trots Försäkringskassans ambition att de ska få det. Många av dem som har svarat anger att Försäkringskassan brister i kartläggning av de sjukskrivnas rehabiliteringsbehov och att många arbetsgivare inte i tillräcklig omfattning uppfyller sitt ansvar att erbjuda rehabilitering, liksom arbetsanpassning eller omplacering för att den sjukskrivne skall kunna gå tillbaka till arbete. Samtidigt finns det också positiva resultat. Exempelvis anger både de regionala och lokala arbetsmiljöombuden att Försäkringskassan och de flesta arbetsgivare är positiva till fackligt engagemang för sjukskrivna medlemmar. Det ger en grund att bygga vidare på i det fortsatta arbetet att utveckla en sjukförsäkring som bidrar till att alla kan få framgång, trygghet och glädje i arbetslivet. Rapporten är framtagen av Mikael Dubois, utredare inom socialförsäkringar och välfärdsstat vid Enheten för Politik, Opinion och Påverkan, och Unionens Arbetsgrupp för Socialförsäkringar. Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef vid Unionen 2

Innehållsförteckning FÖRORD... 2 INLEDNING... 4 SJUKSKRIVINGAR BLAND UNIONENS MEDLEMMAR... 6 SJUKFÖRSÄKRINGEN OCH REHABILITERINGSKEDJAN... 11 HUR FUNGERAR REHABILITERINGSKEDJAN FÖR UNIONENS MEDLEMMAR?... 12 REHABILITERING... 12 ARBETSANPASSNING ELLER OMPLACERING... 16 BEDÖMNING AV ARBETSFÖRMÅGA OCH BEMÖTANDE... 22 VAD FUNGERAR BÄTTRE?... 24 VAD ANSER UNIONEN KAN BLI BÄTTRE?... 25 REFERENSER... 28 3

Inledning Sjukförsäkringen har länge varit en politisk stridsfråga som direkt berör många människor. Den senaste tiden har debatten kring de reformer Alliansregeringen genomfört sedan 2008 varit livlig. Tidsgränser och krav på omställning har varit i fokus för debatten. Regeringen har i sin argumentation lyft fram att det nu går snabbare för sjukskrivna att komma tillbaka i arbete och att regelverket är tydligare, medan kritiker har lyft fram att tidsgränserna är alltför strikta och att många människor kastas ut ur sjukförsäkringen utan att vara tillräckligt friska för arbetslivet. För Unionen är utformningen av sjukförsäkringen en viktig fråga. Sjukförsäkringen, liksom andra socialförsäkringar, är viktig för att våra medlemmar skall känna trygghet i sitt arbetsliv och veta att de kan få rätt hjälp och stöd om de skulle bli sjuka. Dagens sjukförsäkring ställer också krav på arbetsgivaren att ge den sjukskrivne den rehabilitering han eller hon behöver och att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering till annat arbete. Genom arbetsmiljöarbetet ute på arbetsplatserna deltar Unionen redan idag i diskussioner med arbetsgivarna om detta slag av åtgärder. Samtidigt är det inte alltid som Unionen ges möjlighet att komma med förslag på hur arbetet kan anpassas för att underlätta för medlemmarna att återgå i arbete. Till sist vänder sig många medlemmar som har blivit sjukskrivna sig till oss för att få stöd under sin sjukskrivning. Hur sjukförsäkringen är utformad berör därför i högsta grad Unionen som facklig organisation. Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar och inte fungerar för Unionens medlemmar. Vilka är de vanligaste sjukskrivningsorsakerna för Unionens medlemmar? Är deras sjukskrivning orsakad av arbetet? I vilken utsträckning utreder Försäkringskassan sjukskrivna medlemmars arbetsförmåga och utreder möjligheterna till arbetsanpassning? Och tar arbetsgivare sitt ansvar när det gäller rehabilitering och underlättandet av återgång i arbete genom arbetsanpassning eller omplacering? Undersökningen baseras på tre enkätundersökningar. Den första enkäten skickades till Unionens Regionala arbetsmiljöombud (RAMO). De Regionala arbetsmiljöombuden är anställda vid Unionens regionkontor ute i landet. Deras uppgift är att med sin kunskap inom arbetsmiljö och arbetsrätt stötta Unionens lokala Arbetsmiljöombud som finns på 4

arbetsplatser där Unionen har en klubb, men också att direkt stötta Unionens medlemmar på arbetsplatser där Unionen saknar klubb. Den andra enkäten skickades till Unionens Arbetsmiljöombud ute på arbetsplatserna (ett annat namn på arbetsmiljöombud är skyddsombud). Arbetsmiljöombuden är vanliga medlemmar inom Unionen som har som förtroendeuppdrag att vara Arbetsmiljöombud. Arbetsmiljöombuden företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljöombudet deltar också i den skyddskommitté som skall finnas på arbetsplatser med minst femtio arbetstagare. En skyddskommitté skall delta i planeringen av arbetsmiljöarbetet och i arbetsanpassning - och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen. Den tredje enkäten skickades till slumpmässigt urval av Unionens medlemmar. Genom det slumpmässiga urvalet fångar enkäten in alla de olika medlemskategorier som finns inom Unionen. Bland medlemmarna som svarade på enkäten finns både medlemmar som har varit sjukskrivna och medlemmar som inte har varit sjukskrivna, medlemmar som har gått från anställning till sjukskrivning och medlemmar som har gått från att vara egenföretagare till att vara sjukskrivna. Majoriteten av dem som svarade var dock kvinnor, 65 % av dem som svarade var kvinnor. Åldermässigt låg de flesta, sammanlagt 65 %, mellan 40 och 59 år. De flesta som svarade, 57 %, hade 2- eller 3-årigt gymnasium som högsta slutförda utbildning, medan 30 % hade examen från universitet eller högskola. Svarsfrekvenserna varierade mellan de olika enkäterna, liksom antalet svar på de olika frågorna inom varje enkät. Av 164 regionala arbetsmiljöombud svarade 35 fullständigt, vilket ger en svarsfrekvens på 21 %. Av de 1990 arbetsmiljöombud enkäten skickades till har 455 svarat helt, vilket ger en svarsfrekvens när hänsyn tagits till de utskick som inte nådde den avsedda mottagaren på 24 %. Och av de 2500 medlemmar svarade 649 medlemmar, vilket ger en svarsfrekvens när hänsyn tagits till de enkäter som inte nådde avsedd mottagare på 28 %. Dock har stundom antalet respondenter varit betydligt högre på enskilda frågor i de olika enkäterna. Det beror på att många öppnar enkäten och börjar svara utan att slutföra enkäten genom att klicka på slutför. Exempelvis har de första frågorna i enkätundersökningen som riktas till medlemmar omkring 780 respondenter. På en del frågor har antalet svarande varit lägre. Exempelvis är det omkring 360 medlemmar som svarar att de har varit sjukskrivna från en anställning under den period enkäten behandlar. 5

Det finns många skäl till att det är svårt att svara på en enkätundersökning om dagens sjukförsäkring. Försäkringen är komplex med många undantagsregler. Det är också svårt att fråga om människors sjukskrivningar. De lokala arbetsmiljöombuden möts av svårigheten att de ombeds svara på frågor om sina arbetskamraters sjukskrivningar. Men i vilken utsträckning de har sådan kunskap beror bland annat på i vilken utsträckning de är delaktig i diskussioner kring arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Det kan också vara känsligt att fråga efter den information som behövs för att svara på enkäten. Och medlemmar saknar oftast kunskap om dagens sjukförsäkring och rehabiliteringskedjan med sina olika tidsgränser och avstämningspunkter, och om vilka skyldigheter arbetsgivare har att erbjuda arbetsanpassning och rehabilitering. Ändå ger de tre enkätundersökningar som denna rapport baseras på en bild av hur dagens sjukförsäkring och rehabiliteringskedjan fungerar för Unionens medlemmar om än inte en fullständig sådan. Framförallt ger undersökningarna en möjlighet att identifiera vad som fungerar sämre i sjukförsäkringen och kanske också vad som fungerar bättre. Sjukskrivingar bland Unionens medlemmar Vi kan alla bli sjuka. Men vi blir inte alltid sjukskrivna när vi är sjuka. För att få en uppfattning om vilka orsaker som ligger bakom sjuskrivningar bland Unionens medlemmar frågar vi i enkäterna efter orsaken till att medlemmen har varit sjukskriven. 1 De regionala arbetsmiljöombuden ser psykisk ohälsa som den med råge främsta sjukskrivningsorsaken. Efter psykisk ohälsa anger de regionala arbetsmiljöombuden ryggsjukdomar och ledsjukdomar som vanliga sjukskrivningsorsaker. Även Arbetsmiljöombuden sätter psykisk ohälsa som den främsta sjukskrivningsorsaken, följt av ryggsjukdomar och sedan cancer och tumörer, och ledsjukdomar. Diagrammet nedan visar fördelningen av sjukskrivningsorsaker från de 324 medlemmar som svarade på frågan För vilken typ av sjukdom är/var du sjukskriven? 1 Klassificeringen av sjukskrivningsorsaker är hämtad från Försäkringskassans lista på diagnoser. 6

Sjukskrivningsorsaker i antal % % 25 20 15 10 5 Serie1 0 A B C D E F G H I J K L M Sjukskrivningsorsaker Fördelning av sjukskrivningsorsaker utifrån svaren på frågan För vilken typ av sjukdom är/var du sjukskriven? A: Psykiska sjukdomar omfattande Depression/Förstämning, B: Neurotiska och stressrelaterade sjukdomar, C: Nervsystem och sinnesorgan, D: Tumörer och cancer, E: Ämnesomsättning, F: Cirkulationsorgan, G: Andningsorgan (förkylning, influensa), H: Matsmältningsorgan, I: Ledsjukdomar, J: Ryggsjukdomar, K: Sjukdomar i mjukvävnader, L: Graviditetskomplikationer, M: Skador och förgiftningar. Som framgår av diagrammet lyfter medlemmarna fram psykisk ohälsa och stressrelaterad ohälsa som den främsta sjukskrivningsorsaken, följt av ledsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen som förkylning eller influensa vilka vanligtvis inte leder till några längre sjukskrivningar eller större rehabiliteringsinsatser. Då många kanske de flesta av oss tillbringar den största tiden av våra liv på våra arbetsplatser är det intressant att undersöka i vilken utsträckning vi blir sjukskrivna på grund av vårt arbete. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning sjukskrivningar bland Unionens medlemmar har orsakats av arbetet frågas det i enkäterna om det finns ett samband mellan medlemmarnas sjukskrivningar och deras arbete. På frågan I vilken utsträckning bedömer du att medlemmens sjukdom eller ohälsa är orsakad av arbetet? svarar 51 % av de regionala arbetsmiljöombuden som har svarat på frågan (39 stycken) att de bedömer att arbetet har orsakat medlemmens ohälsa i fler än hälften av sjukskrivningsfallen och 10 % att de gör en sådan bedömning i samtliga sjukskrivningsfall. Även de lokala arbetsmiljöombuden lyfter fram arbetet som en viktig orsak till sjukskrivningen. Bland de lokala arbetsmiljöombuden är det 5 % av de 172 ombuden som har svarat på frågan som svarar att samtliga sjukskrivningsfall är orsakade av arbetet och sammanlagt 39 % svarar antingen att mer än hälften av sjukskrivningsfallen är orsakade av förhållanden på arbetet eller att ca hälften av sjukskrivningsfallen är orsakade av förhållanden på arbetet. 7

Även många medlemmar som har varit sjukskrivna svarar att deras sjukskrivning är helt eller delvis orsakad av deras arbete. På frågan Orsakades de besvär som låg till grund för din sjukskrivning av faktorer på din arbetsplats? svarar 18 % ja och 24 % att deras sjukskrivning delvis orsakades av faktorer på deras arbete av de 339 medlemmar som svarade på frågan. Fördelning i % av svaren på frågan Orsakades de besvär som låg till grund för din sjukskrivning av faktorer på din arbetsplats? Fördelning i % av svaren på frågan Orsakades de besvär som låg till grund för din sjukskrivning av faktorer på din arbetsplats? A: Ja, B: Delvis, C: nej, D: vet ej. Kommentar från medlem: Jag och min arbetsgivare har inte samma uppfattning om att mina ryggbesvär kan härledas till mitt arbete. Kan tillägga att jag jobbar i ett privat familjeföretag och där blir man aldrig sjuk av arbetet. 2 Ytterligare analys av svaren från medlemmar visar också att de som är sjukskrivna på grund av depression eller förstämning, eller neurotiska eller stressrelaterade sjukdomar, i högre utsträckning än dem som har varit sjukskrivna på grund av andra diagnoser anser att deras sjukskrivning är helt eller delvis orsakad av deras arbete. Sambandet mellan psykisk ohälsa och arbete är tydligt. Kvinnor uppger också i högre utsträckning än män stressrelaterad ohälsa som sjukskrivningsorsak. Trots det hittades inget särskilt samband mellan sjukskrivningsorsak och arbete för kvinnor jämfört med män. En förklaring till det kan vara att kvinnor utifrån svaren också i högre utsträckning än män angav tumörer, vilket i låg utsträckning är kopplat till arbetet för Unionens medlemmar, som sjukskrivningsorsak. 2 Citaten är hämtade från respektive enkät. För att inte det ska gå att identifiera den som har svarat har kommentarerna anonymiserats. Exempelvis har skrivningar som min man, eller min hustru, ändrats till en nära anhörig. Anonymiseringen har dock inte påverkat kommentarernas innehåll. 8

För att närmare förstå hur kopplingen mellan sjukskrivning på grund av depression eller stress, och arbete hänger ihop är det viktigt att utgå ifrån de svårigheter Unionens medlemmar möter i arbetslivet. I Unionens Arbetsmiljöbarometer för 2011 framgår det att sedan 2007 har varje år stress och arbetsbelastning varit det område som de som svarat på barometern anser vara mest angeläget att arbeta vidare med på sin arbetsplats. 3 Det kan finnas olika förklaringar till varför stress och hög arbetsbelastning är ett problem för Unionens medlemmar. En möjlig förklaring är att tjänstemän, och då även och Unionens medlemmar, ofta arbetar gränslöst. Det gränslösa arbetet innebär att den som arbetar själv kan bestämma var och när han eller hon skall arbeta bara jobbet blir gjort. Med dagens teknik kan många tjänstemannaarbeten skötas på andra platser är just på arbetsplatsen, och även på andra tider än kontorstid. Fördelen är att den enskilde själv kan bestämma hur han eller hon fördelar arbete och fritid och var arbetet skall utföras. Exempelvis gör det gränslösa arbetet det möjligt att arbeta hemifrån för att barnens förskola är stängd en dag eller arbeta under resor som görs inom arbetet. Samtidigt ställer det gränslösa arbetet oss inför nya utmaningar. Om man alltid är uppkopplad kan det vara svårt att koppla av. Arbetet kräver vår ständiga uppmärksamhet. I Unionens rapport Alltid uppkopplad aldrig avkopplad instämmer 30 % av dem som svarade på undersökningen helt eller delvis i påståendet Jag känner mig ofta negativt stressad på grund av jobbet. 4 Det gränslösa arbetet kan också innebära att själva arbetsuppgifterna är gränslösa i den bemärkelsen att det är den enskilde som utformar sina egna arbetsuppgifter inom brett satta ramar. Fördelen med detta är att den enskilde tjänstemannen inom vissa ramar själv kan forma sitt arbete utifrån intresse och förutsättningar. Nackdelen är att det ofta är svårt att reglera den egna arbetsbelastningen, och det är svårt att överlåta arbetsuppgifter på andra om man blir sjuk eller känner att man inte klarar av det man har tagit på sig. I Unionens rapport På gott och ont en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation framgår det att 30 % av tjänstemännen känner att de ofta eller alltid har svårt att klara av jobbet på grund av för många 3 Unionens arbetsmiljöbarometer är en undersökning som görs varje år bland Unionens Arbetsmiljöombud. Frågorna rör arbetsmiljö och hantering av arbetsmiljö på de olika arbetsplatserna. Arbetsmiljöbarometern 2011, s. 20. 4 Unionen 2011: Alltid uppkopplad aldrig avkopplad: En undersökning om det gränslösa arbetslivet. 9

arbetsuppgifter. 5 En annan svårighet med en stor frihet att själv utforma arbetsuppgifterna är att det är svårt att veta när jobbet är klart. 32 % av tjänstemännen anser sig inte få tillräcklig feedback från chefen och synpunkter på hur han eller hon utför sitt arbete. 6 En annan förklaring till den framträdande kopplingen mellan medlemmars sjukskrivningar och deras arbete är att deras arbetsliv påverkar, och även påverkas, av händelser i deras privatliv. Även om det saknas kvantitativa studier i området är det inte ovanligt att medlemmar berättar att förhållanden som utgår från deras privatliv, som sjukdomar hos dem själva som inte är relaterade till deras arbete eller sjukdomar hos anhöriga, leder till svårigheter på arbetet då de inte längre kan prestera fullt. Detta leder i sin tur till ohälsa som är arbetsrelaterad uppstår då arbetssituationen och arbetsbelastningen börjar uppfattas som ohållbar delvis på grund av de inledande problemen i privatlivet. Det kan därför i många fall vara mycket svårt - eller i princip omöjligt - att avgöra om sjukskrivningen i huvudsak är orsakad av förhållanden på arbetet eller inte i synnerhet när det gäller stressrelaterad och psykisk ohälsa. Istället har arbetet tillsammans med förhållanden i privatlivet samverkat som orsaker till den ohälsa som ligger till grund för sjukskrivningen. Hur sådana oklara orsakssamband bör hanteras inom socialförsäkringarna är en fråga som blir allt mer aktuell i takt med att arbetslivet blir allt mer gränslöst. 7 En medlem berättar: Jag drabbades av en utmattningsdepression som delvis orsakades av min privata situation med egen ohälsa med långvarigt smärttillstånd efter en skada och en nära anhörigs långvariga sjukdomstillstånd. Men även förhållandena på min arbetsplats påverkade mig. Exempelvis fråntogs jag arbetsuppgifter utan att bli informerad och utan att frågan förhandlats. Otydlig organisation på arbetsplatsen med otydligt ledarskap och arbetsuppgifter som fördelades ut av olika chefer skapade även problem för mig. Ingen tog ansvar för genomförandet av och utvecklingssamtal utan det föll bara bort, istället för inplanerade lönesamtal kallades jag bara in informerades om vilken lön som var satt till mig och den var inte förhandlingsbar. Om en skada orsakats av arbetet är det en arbetsskada oavsett om det rör sig om ett olycksfall eller om en sjukdom. Den som drabbas av en arbetsskada har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen, vilket främst kan innebära att den som skadats har rätt till livränta. I enkäten till medlemmarna frågar vi om de medlemmar som misstänker att det kan röra sig om en arbetsskada har bett sin arbetsgivare eller något fackligt ombud att anmäla sjukdomen eller 5 Unionen 2007: På gott och ont en studie av tjänstemännens gränslösa arbete. 6 Ibid. 7 Oklara orsakssamband och gränslöst arbetsliv är särskilt relevant för Arbetsskadeförsäkringens utformning. 10

skadan som arbetsskada? Av de 269 medlemmar som svarade på frågan svarade 10 % ja medan 54 % svarade att deras sjukdom inte orsakats av faktorer på arbetet. Samtidigt svarade 35 % att de inte hade anmält sin sjukdom som arbetsskada trots att deras ohälsa hade orsakats av faktorer på deras arbete. Att alltför få sjukdomar och skador anmäls som arbetsskador har visats i flertalet tidigare studier. 8 Gissningsvis är underrapportering av arbetsskador också ett större problem bland Unionens medlemmar än för den yrkesverksamma befolkningen i stort eftersom, som diskuterats i föregående avsnitt, olika former av psykisk ohälsa tycks vara den främsta sjukskrivningsorsaken bland Unionens medlemmar samtidigt som det är svårt att få psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar godkända som arbetsskada. Sjukförsäkringen och rehabiliteringskedjan Kärnan i dagens sjukförsäkring är den så kallade rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan innebär att den som blir sjukskriven skall få sin arbetsförmåga prövad inom en allt vidare krets av arbeten ju längre sjukskrivningen pågår. Under de första 90 dagarna av sjukskrivningen prövas arbetsförmågan mot den sjukskrivens ordinarie arbete. Mellan dag 90 och 180 i sjukskrivningen prövas arbetsförmågan mot annat eller anpassat arbete hos den sjukskrivnes ordinarie arbetsgivare, och efter dag 180 prövas den sjukskrivnes arbetsförmåga mot förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden. 9 Om särskilda skäl föreligger eller det vore oskäligt kan prövningen mot hela arbetsmarknaden vid dag 180 skjutas upp. Då sker en ny prövning om den sjukskrivne tillfrisknar eller om dag 365 uppnås i sjukskrivningen. Vid dag 365 kan en prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden bara skjutas upp om det vore oskäligt med en sådan prövning. Efter dag 365 i sjukskrivningen kan fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå beviljas. Den sjukskrivne får då en sjukpenning som motsvarar 75 % av den tidigare lönen under taket i sjukförsäkringen som ligger på 7,5 prisbasbelopp (högsta möjliga ersättning innan skatt blir 8 Se exempelvis Arbetsmiljöverket (2011): Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador tillfälligt avbrott?, ss. 20f (Bilaga 1). 9 Innan reformen 2008 prövades den sjukskrivnes arbetsförmåga mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta ändrades dock den 1/7 2008 då arbetsförmågan skulle prövas mot arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det nya arbetsmarknadsbegreppet beskrevs både i den proposition som låg till grund för reformen (Proposition 2007/08: 136) och i Försäkringskassans Vägledning 2004:2 version 16 som ett vidare begrepp än det äldre normalt förekommande på arbetsmarknaden, vilket innebär en skärpning av kraven på den enskilde att lämna sjukförsäkringen för att söka arbete. Efter en politisk debatt under framförallt januari-februari 2012 återinförde Alliansregeringen det äldre begreppet i lagtexten, vilket skall gälla från den 1/7 2012. 11

då 20 625 kr). Sjukpenning på fortsättningsnivå kan beviljas i som mest 550 dagar (fler dagar beviljas om det rör sig om arbetsskada eller om det vore oskäligt att inte bevilja fler dagar). När dagarna med sjukpenning på fortsättningsnivå har tagit slut förväntas den sjukskrivne delta i Arbetsmarknadsintroduktion (ALI) som pågår i tre månader. Om den sjukskrivne inte är tillräckligt frisk för arbete efter detta kan han eller hon komma tillbaka till sjukförsäkringen och påbörja en ny sjukperiod. Samtidigt som den sjukskrivnes arbetsförmåga successivt prövas mot en allt bredare arbetsmarknad ställs det också krav på Försäkringskassan och arbetsgivare. Försäkringskassan har ett ansvar att utreda den sjukskrivens arbetsförmåga och upprätta en plan för vilka åtgärder som behövs för återgång i arbete. Försäkringskassan skall också utreda möjligheten till arbetsanpassning och omplacering hos den sjukskrivnes befintliga arbetsgivare. Arbetsgivare har ett ansvar att ge den sjukskrivne medarbetaren den rehabilitering han eller hon behöver. Arbetsgivaren skall också erbjuda anställda arbetsanpassning eller omplacering om det behövs för att de skall kunna utföra sitt arbete eller stanna kvar i arbete. Hur fungerar rehabiliteringskedjan för Unionens medlemmar? Sjukförsäkringen och rehabiliteringskedjan ser solid ut på pappret. Försäkringskassan har ansvar att utreda den sjukskrivnes arbetsförmåga och arbetsgivaren har ansvar att bistå Försäkringskassan och se till att den sjukskrivne får den rehabilitering han eller hon behöver. Arbetsgivaren har dessutom ett ansvar att undersöka och erbjuda arbetsanpassning eller omplacering för att underlätta återgång i arbete. Men hur fungerar det i verkligheten för Unionens medlemmar? Rehabilitering Försäkringskassan har som uppgift att upprätta en plan för att den sjukskrivne skall återgå i arbete när denne får rehabiliteringsersättning eller sjukpenning. På frågan i vilken utsträckning Försäkringskassan har upprättat en rehabiliteringsplan eller en plan för återgång till arbete svarade 11 % av de regionala arbetsmiljöombuden som har svarat på frågan att det gjordes i samtliga sjukskrivningsfallen och 13 % att en sådan plan upprättades i mer än hälften av fallen. Dock är det ändå 21 % som svarade att sådana planer upprättades i hälften av sjukskrivningsfallen, 47 % som svarar att sådana planer upprättades i färre än hälften av sjukskrivningsfallen och 3 % som svarar att det inte har gjorts i något av fallen. De lokala 12

arbetsmiljöombuden rapporterar en något mer positiv bild: 32 % av de lokala arbetsmiljöombuden som svarat på frågan svarar att det upprättades en rehabiliteringsplan i samtliga sjukskrivningsfallen. Samtidigt är det många av de lokala arbetsmiljöombuden som saknar information. Diagrammen nedan visar fördelningen av svaren från de regionala och de lokala arbetsmiljöombuden (siffrorna inom parantes ovanför diagrammen anger hur många som har svarat på frågorna). 10 Regionala Arbetsmiljöombud (38) Lokala Arbetsmiljöombud (156) Svar på frågan I vilken utsträckning har Försäkringskassan upprättat en rehabiliteringsplan eller en plan för återgång i arbetet? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen, C: I hälften av sjukskrivningsfallen, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen, E: I inga av sjukskrivningsfallen, F: Information/kunskap saknas. Om vi istället vänder oss till hur Unionens medlemmar som har varit sjukskrivna har svarat på frågan om Försäkringskassan upprättade någon rehabiliteringsplan i deras fall svarar 36 % av 257 medlemmar ja medan 48 % svarar nej och 17 % svarar att de inte vet. Tillsammans pekar svaren från de tre enkäterna på att Försäkringskassan inte når upp till sin ambition att ge alla sjukskrivna som får rehabiliteringsersättning eller sjukpenning en rehabiliteringsplan. Även om en del av de negativa svaren kan förklaras av att det rör sig om sjukskrivningar som är kortare än 15 dagar, vilket innebär att sjukpenning eller rehabiliteringsersättning inte är aktuellt, visar framförallt svaren från de regionala arbetsmiljöombuden som företrädesvis har hand om medlemmar som har varit sjukskrivna en längre tid att Försäkringskassan i många fall inte upprättar en rehabiliteringsplan trots att de borde göra det. 10 På många frågor finns det mer eller mindre stora skillnader i svaren från de regionala och de lokala arbetsmiljöombuden. Detta diskuteras närmare på s. 19 i denna rapport. 13

Lokalt Arbetsmiljöombud berättar: Frågan angående rehabiliteringsplan har ställts till arbetsledningen ett antal gånger utan något gehör. /---/ Som skyddsombud känns det som en kamp mot Goliat där arbetsledningen varken återrapporterar eller tar tag i ärenden när det gäller sjukskrivna arbetstagare. Försäkringskassan skall också kartlägga den sjukskrivnes behov av rehabilitering. Det kan exempelvis göras på ett så kallat avstämningsmöte där den sjukskrivne, läkare och arbetsgivare deltar tillsammans med försäkringskassan. På frågan i vilken utsträckning Försäkringskassan har kartlagt behovet av rehabilitering där ett sådant behov bedömdes föreligga? svarade 34 % av de regionala arbetsmiljöombuden att Försäkringskassan endast kartlagt behovet av rehabilitering i färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det behövdes och 5 % i inga av fallen. Och på samma fråga svarar 29 % av de lokala arbetsmiljöombuden som svarade på frågan att Försäkringskassan kartlagt behovet av rehabilitering i samtliga sjukskrivningsfall där det behövdes. Samtidigt svarar många lokala arbetsmiljöombud att de saknar information eller kunskap för att svara på frågan. Diagrammen nedan visar fördelningen av svaren från de regionala och lokala arbetsmiljöombuden. Regionala Arbetsmiljöombud (38) Lokala Arbetsmiljöombud (157) Svar på frågan I vilken utsträckning har Försäkringskassan kartlagt behovet av rehabilitering i de sjukskrivningsfall där detta har behövts enligt din bedömning? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, E: I inga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, F: Det har inte förekommit några fall där rehabilitering behövdes, G: Information/Kunskap saknas. Om vi istället vänder oss till svaren från Unionens medlemmar svarar 29 % av 258 medlemmar ja på frågan om Försäkringskassan har uppfyllt sitt ansvar att kartlägga behovet av rehabilitering fram till dag 90 i sjukskrivningen medan 18 % svarar nej, 17 % svarar att det var uppenbart att rehabilitering inte skulle hjälpa och 28 % att de inte behövde någon rehabilitering då de gick tillbaka till sitt gamla arbete. Resten svarade att de inte visste om Försäkringskassan hade uppfyllt sitt ansvar att kartlägga behovet av rehabilitering. 14

Sammanfattningsvis pekar svaren från de tre enkätundersökningarna mot att Försäkringskassan upplevs brista i sin kartläggning av de sjukskrivnes behov av rehabilitering. Det är många fall där de sjukskrivna inte tycks få sitt behov av rehabilitering kartlagt. Det är allvarligt både för den sjukskriven och för arbetsgivarna som har ansvar för att se till att den sjukskrivne får den rehabilitering han eller hon behöver. När behovet av rehabilitering har kartlagts är det nämligen arbetsgivarens ansvar att se till att den sjukskrivne får den rehabilitering han eller hon behöver. På frågan i vilken utsträckning arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar svarade 63 % av de regionala arbetsmiljöombud som svarade på frågan att arbetsgivaren har fullföljt sina skyldigheter i färre än hälften av fallen där rehabilitering behövdes och 8 % i inga av fallen där rehabilitering behövdes. Detta kan ställas i kontrast till svaren från de lokala arbetsmiljöombuden där 41 % av de lokala arbetsmiljöombuden som svarade på frågan att arbetsgivaren har uppfyllde denna skyldighet i samtliga sjukskrivningsfall där rehabilitering behövdes. Samtidigt svarade sammanlagt 11 % att arbetsgivaren har fullföljt sina skyldigheter i färre än hälften eller i inga av fallen där rehabilitering behövdes. 30 % svarade att information eller kunskap saknades om i vilken utsträckning arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. 11 Regionala Arbetsmiljöombud (38) Lokala Arbetsmiljöombud (152) Svar på frågan I vilken utsträckning har arbetsgivaren uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, E: I inga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, F: Det har inte förekommit några fall där rehabilitering behövdes, G: Information/Kunskap saknas. Om vi istället vänder oss till svaren från Unionens medlemmar svarar 13 % av 248 medlemmar att deras arbetsgivare har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar mycket väl och 11 Denna skillnad i uppfattning mellan de regionala och lokala arbetsmiljöombuden kommenteras på s. 19 nedan. 15

sammanlagt 11 % svarar att arbetsgivarna har uppfyllt sitt ansvar till en stor eller till en viss del. Samtidigt svarar 25 % att deras arbetsgivare inte alls har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar, 17 % saknar uppfattning i frågan och 35 % svarade att de inte behövde någon rehabilitering. Även om bilden är blandad med ljusa inslag många arbetsgivare tycks ta sitt rehabiliteringsansvar finns det också brister i arbetsgivarnas förmåga eller vilja att ta sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsanpassning eller omplacering Arbetsgivarnas skyldighet att erbjuda sjukskrivna medarbetare möjligheten att gå tillbaka i arbete med hjälp av arbetsanpassning eller efter en omplacering är en viktig länk i rehabiliteringskedjan även om det är Försäkringskassan som har till uppgift att utreda möjligheterna till arbetsanpassning eller omplacering med hjälp av arbetsgivaren, den sjukskrivne, och andra aktörer som exempelvis fackliga organisationer. Svaren från de tre enkätundersökningarna visade emellertid att både Försäkringskassan och arbetsgivare brister i att erbjuda de som är sjukskrivna arbetsanpassning eller omplacering för att underlätta deras återgång i arbete. Försäkringskassan har till uppgift att utreda möjligheten för den sjukskriven att gå tillbaka i arbete hos sin arbetsgivare. Men på frågan I vilken utsträckning bedömer du att Försäkringskassan har utrett möjligheten för den sjukskrivne att gå tillbaka till arbete hos sin arbetsgivare? svarade 37 % av de regionala arbetsmiljöombuden att en sådan utredning har gjorts i färre än hälften av fallen där det varit aktuellt och 16 % att en sådan utredning inte har gjorts i något fall det varit aktuellt. Om man istället utgår från de lokala arbetsmiljöombuden ändras bilden. På samma fråga svarade 27 % av de lokala arbetsmiljöombuden som svarade på frågan att Försäkringskassan utrett möjligheten till arbetsanpassning eller gå tillbaka till annat arbete i samtliga sjukskrivningsfall där det var aktuellt. Samtidigt svarade 46 % av de lokala arbetsmiljöombuden att de saknar information eller kunskap i frågan. 16

Regionala Arbetsmiljöombud (38) Lokala Arbetsmiljöombud (155) Svar på frågan I vilken utsträckning bedömer du att Försäkringskassan har utrett möjligheten för den sjukskrivne att gå tillbaka till arbete hos sin arbetsgivare? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, E: I inga av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, F: Det har inte förekommit några fall där det var aktuellt, G: Information/Kunskap saknas. Om vi istället vänder oss till svaren från Unionens medlemmar svarar 17 % av 248 medlemmar att Försäkringskassan har uppfyllt sitt ansvar att utreda möjligheterna till arbetsanpassning eller omplacering hos den befintliga arbetsgivaren mycket väl medan en nästan lika stor andel, 16 %, svarar att Försäkringskassan inte alls har uppfyllt detta ansvar. Sammanlagt 10 % svarar att Försäkringskassan har uppfyllt sitt ansvar att undersöka möjligheterna till arbetsanpassning eller omplacering till en stor del eller till en viss del, medan sammanlagt 57 % antingen saknar uppfattning eller inte behövde arbetsanpassning. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen en skyldighet att försöka erbjuda sjukskrivna arbetsanpassning eller omplacering. På frågan I vilken utsträckning bedömer du att arbetsgivaren har uppfyllt kravet på att erbjuda arbetsanpassning/omplacering?, svarar 50 % av de regionala arbetsmiljöombuden som svarade på frågan att arbetsgivarna uppfyller sitt ansvar i färre än hälften av sjukskrivningsfallen. Däremot svarade 37 % av de lokala arbetsmiljöombuden som har svarat på frågan att arbetsgivaren uppfyllt detta krav i samtliga av sjuskrivningsfallen. 17

Regionala Arbetsmiljöombud (38) Lokala Arbetsmiljöombud (152) Svar på frågan I vilken utsträckning bedömer du att arbetsgivaren har uppfyllt kravet på att erbjuda arbetsanpassning/omplacering? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, E: I inga av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, F: Det har inte förekommit några fall där det har varit aktuellt, G: Information/Kunskap saknas. När det kommer till svaren från Unionens medlemmar svarar 13 % av 249 medlemmar som svarade på frågan att arbetsgivaren har uppfyllt sitt ansvar att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering mycket väl, medan 26 % svarar att arbetsgivaren inte alls har uppfyllt detta ansvar. Sammanlagt 12 % svarar att arbetsgivaren har uppfyllt sitt ansvar till en stor eller till en viss del, och sammanlagt 49 % svarar antingen att de inte har någon uppfattning eller att de inte behövde arbetsanpassning eller omplacering. Fackligt deltagande är en viktig del i arbetet med att finna möjliga arbetsanpassningar eller alternativa arbetsuppgifter hos den sjukskrivnes befintliga arbetsgivare. Därför frågas det också i enkäterna till regionala arbetsmiljöombuden och de lokala arbetsmiljöombuden i vilken utsträckning de bedömer att fackliga representanter har deltagit i diskussioner om arbetsanpassning. Även här skiljer sig svaren åt mellan regionala arbetsmiljöombud och lokala arbetsmiljöombud, där de förras svar indikerar att fackligt deltagande i diskussioner kring arbetsanpassning i många fall inte förekommer medan de lokala arbetsmiljöombuden i högre utsträckning svarar att fackligt deltagande i sådana samtal har ägt rum. 18

Regionala Arbetsmiljöombud (37) Lokala Arbetsmiljöombud (140) Svar på frågan I vilken utsträckning har fackliga representanter tagit del i diskussioner kring arbetsanpassning/omplaceringar eller upprättandet av en rehabiliteringsplan där det varit aktuellt? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, E: I inga av sjukskrivningsfallen. En analys av samband mellan att det finns en klubb på arbetsplatsen och hur medlemmar upplever att arbetsgivarna uppfyller sin skyldighet att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering visar att på de arbetsplatser där det finns en klubb uppfyller arbetsgivarna i högre utsträckning sin skyldighet att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering där det behövs. Det hänger troligen samman med att klubb oftare finns på större arbetsplatser, som då också har mer resurser och ett mer strukturerat arbetsmiljöarbete än mindre arbetsplatser. Att det finns en klubb på arbetsplatsen innebär också att arbetsgivaren kan få hjälp med att ta fram förslag på arbetsanpassning, och kanske också att arbetsgivaren tar sitt ansvar på större allvar då det finns en klubb som kan påtala eventuella brister i viljan att finna konstruktiva arbetsanpassningar så att den sjukskriven kan återgå i arbete. Försäkringskassan har ett ansvar att utreda möjligheterna till anpassat arbete hos den sjukskrivnes befintliga arbetsgivare. I enkäterna frågar vi också efter vems information Försäkringskassan har utgått från i bedömningen av om det finns en möjlighet för arbetsgivaren att erbjuda anpassade arbetsuppgifter som skulle göra det möjligt för den sjukskrivne att återgå till arbetet. Som framgår av diagrammen nedan svarar regionala arbetsmiljöombud i högre utsträckning än lokala arbetsmiljöombud att Försäkringskassan huvudsakligen utgår från arbetsgivarnas information. Lokala arbetsmiljöombud anger i högre utsträckning än regionala arbetsmiljöombud att Försäkringskassan i sin bedömning av möjligheterna till arbetsanpassning i lika utsträckning utgår från information från arbetsgivare, fackförbund och den enskilde medlemmen. 19

Regionala Arbetsmiljöombud (36) Lokala Arbetsmiljöombud (112) Svar på frågan När Försäkringskassan har utrett om det är möjligt för Arbetsgivaren att erbjuda medlemmen anpassat arbete eller annat arbete, vems information har Försäkringskassan enligt din bedömning främst grundat sin utredning på i de flesta av sjukskrivningsfallen? A: Försäkringskassan har grundat sin utredning på information från Arbetsgivarna, fackförbund och den enskilde medlemmen i lika stor utsträckning, B: Försäkringskassan har främst grundat sin utredning på information från Arbetsgivarna, C: Försäkringskassan har främst grundat sin utredning på information från Fackförbund, D: Försäkringskassan har främst grundat sin utredning på information från den enskilde medlemmen, E: Försäkringskassan har grundat sin utredning främst på egeninsamlad information, exempelvis genom arbetsplatsbesök, F: Försäkringskassan har inte i nämnvärd omfattning informerat sig om möjligheterna till anpassat arbete eller omplacering hos befintlig arbetsgivare. Också medlemmar har tillfrågats vems information Försäkringskassan har utgått ifrån när de gjorde en utredning av arbetsgivarens möjlighet att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering. Även om den största delen av dem som svarade på frågan, 66 % av 235 medlemmar, svarade att de inte hade någon uppfattning eller att de inte behövde arbetsanpassning eller omplacering är det ändå 5 % som svarar att Försäkringskassan har grundat sin utredning på information från arbetsgivare, fackförbund och mig själv i lika stor utsträckning, 13 % svarar att Försäkringskassan har grundad sin utredning på information från dem själva medan 9 % svarar att Försäkringskassan främst har grundat sin utredning på information från arbetsgivaren. Även om många arbetsgivare har god kunskap om möjligheter till arbetsanpassning eller omplacering av sjukskrivna, och det därför inte per automatik följer att det är fel av Försäkringskassan att i huvudsak utgå från information från arbetsgivare, är det Unionens erfarenhet att många arbetsgivare inte anstränger sig för att finna möjliga arbetsanpassningar eller omplacering. Många arbetsgivare saknar också kunskap om möjliga arbetsanpassningar vilket förefaller att vara ett större problem hos mindre arbetsgivare. Det är mot bakgrund av 20

denna erfarenhet som det kan vara problematiskt om Försäkringskassan i huvudsak utgår från arbetsgivarnas bild av situationen. Medlem berättar: Min arbetsgivare vill inte hjälpa till med någon återanpassning. När jag var hos dem gällande arbetsprövning meddelade de att de inte har några sådana enkla uppgifter. Jag får heller inte tillbaka mitt arbete då de anställt 2 andra där. Ska jag återkomma till företaget ska jag läras upp på ny tjänst var deras svar vid samma tillfälle. Medlem berättar: Arbetsgivaren ville inte erbjuda mig annat eller bättre anpassat arbete och Försäkringskassan ville inte vara påstridig på den punkten. Sammanfattningsvis pekar svaren i de tre enkätundersökningarna på att det finns betydande brister i dagens sjukförsäkring. Alla får inte en plan för återgång i arbete, Försäkringskassan kartlägger inte de sjukskrivnas behov av rehabilitering och arbetsgivaren brister i att ge de sjukskrivna den rehabilitering de behöver. Och när Försäkringskassan utreder om den sjukskrivne kan återgå i arbetet efter arbetsanpassning eller omplacering hos den befintliga arbetsgivaren grundas denna utredning i många fall ensidigt på uppgifter från arbetsgivaren. Samtidigt är det slående att de regionala arbetsmiljöombuden och de lokala arbetsmiljöombuden har olika uppfattningar i många av frågorna. Exempelvis är det en stor skillnad i uppfattningen kring i vilken utsträckning arbetsgivarna uppfyller sitt ansvar att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering. En förklaring till skillnaden är att de regionala arbetsmiljöombuden i huvudsak kommer i kontakt med sjukskrivningsfall där rehabiliteringskedjan har brustit och medlemmen behöver hjälp, medan de lokala arbetsmiljöombuden kommer i kontakt med både fall där rehabiliteringskedjan fungerar och fall där den inte fungerar. En annan möjlig förklaring är att lokala arbetsmiljöombud från arbetsplatser där arbetet med sjukskrivna faktiskt fungerar är mer benägna att svara på enkäten eftersom de troligen har mer information om sjukskrivningar bland medlemmar på arbetsplatsen än de lokala arbetsmiljöombud som befinner sig på arbetsplatser där arbetet med sjukskrivna inte fungerar. Många lokala arbetsmiljöombud svarar också att de inte vet eller saknar kunskap för att svara på frågorna. Även om bilden inte är entydigt negativ finns det ändå grund för att hävda att enkätsvaren visar på tydliga brister när det gäller rehabilitering, arbetsanpassning och omplacering. 21

Ett Regionalt Arbetsmiljöombud berättar: Försäkringskassan fungerar dåligt. De har för få resurser att se efter att arbetsgivarna gör vad de ska. Där den sjuke är medlem gör arbetsgivarna rehabiliteringsåtgärder för att i slutändan kunna säga upp den sjuke. Rehabiliteringsåtgärderna är i många fall inte tillräckliga men vi får inget eller litet stöd från Försäkringskassan. I ett fåtal av de fall jag hanterat har arbetsgivaren hanterat ärendet bra. Ibland slutar det med ett utköp då den anställde är utförsäkrad och behöver pengar. Bedömning av arbetsförmåga och bemötande Efter 180 dagars sjukfrånvaro då den sjukskrivnes arbetsförmåga skall prövas mot arbete på den reguljära arbetsmarknaden. 12 Prövning kan skjutas upp om det finns särskilda skäl eller om en prövning vore oskäligt. I enkätundersökningen som riktas till medlemmar frågar vi om medlemmarna anser att Försäkringskassan gjorde en rimlig bedömning av deras arbetsförmåga efter 180 dagars sjukskrivning. Av de 227 medlemmar som svarade på frågan ansåg 39 % att Försäkringskassan hade gjort en rimlig bedömning, 9 % ansåg att Försäkringskassan felaktigt hade bedömt att de var friska nog för att arbeta medan 52 % saknade kunskap för att svara på frågan. Även om det är relativt få som svarade på frågan, och det givetvis är glädjande att av dem som svarade ansåg nära 40 % att bedömningen var rimlig, är det allvarligt att hälften av dem som svarade inte hade en uppfattning om rimligheten i Försäkringskassans bedömning. För att upprätthålla legitimiteten i sjukförsäkringen måste Försäkringskassan klargöra på vilka grunder de fattar sina beslut. Att en så stor andel av dem som svarade på frågan anger att de saknar kunskap i frågan pekar på brister i Försäkringskassans förmåga att kommunicera de beslut som fattas till de försäkrade. I enkäten som riktas till Unionens medlemmar frågar vi också om Försäkringskassans stöd och bemötande. När det gäller stödet från Försäkringskassan, d.v.s. om handläggaren från Försäkringskassan tagit initiativ till möten eller aktivt undersökt möjligheterna till rehabilitering eller arbetsanpassning, svarade 51 % av de 149 medlemmar som hade en åsikt i frågan att Försäkringskassan hade gett dem sitt fulla stöd. De övriga medlemmarna tyckte inte att de hade fått det stöd de kunde förvänta sig, och 10 % ansåg till och med att Försäkringskassan genom sitt agerande hade försvårat för dem att komma tillbaka i arbete. När det gäller bemötandet från Försäkringskassan, d.v.s. i vilken utsträckning Försäkringskassan har bemött medlemmen med respekt och försökt förklara sjukförsäkringens regler och även motivera sina beslut utifrån dessa regler, svarar 58 % av de 158 medlemmar som hade en åsikt i frågan att Försäkringskassan har gett dem ett väldigt gott bemötande. 12 Efter den 1 juli 2012 återtas det arbetsmarknadsbegrepp som var i kraft innan reformen den 1 juli 2008, och arbetsförmågan skall åter prövas mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. 22

Samtidigt var sammanlagt 42 % av medlemmarna med en åsikt i frågan inte nöjda med Försäkringskassans bemötande. Svaren pekar mot att det vid sidan om bristerna i hanteringen av rehabilitering och arbetsanpassning finns det även brister i Försäkringskassans stöd till och bemötande av de sjukskrivna. Även om de som har svarat på frågorna inte behöver vara representativa för alla Unionens medlemmar som kommer i kontakt med Försäkringskassan genom sjukförsäkringen och rehabiliteringskedjan är det oroande att nära hälften av dem som har svarat på frågorna har negativa erfarenheter av Försäkringskassans handläggning av sjukskrivningsärenden. I de öppna kommentarerna till frågorna framkommer det också att det är vanligt att medlemmar har flera olika handläggare under sin sjukskivning och att stödet och bemötandet varierar kraftigt mellan olika handläggare. Det är givetvis väldigt svårt att uppnå att alla sjukskrivna samma stöd eller bemötande. Varje sjukskrivningsfall är unikt och de sjukskrivna - och även handläggarna är människor med olika temperament och personligheter. Men om det upplevs som att stödet och bemötandet från Försäkringskassans handläggare varierar alltför kraftigt är det inte bra och skadar tilltron till Försäkringskassan arbete och sjukförsäkringen. Dessutom underlättar det både för den sjukskrivne och för handläggaren om det finns en kontinuitet i relationen mellan handläggaren och den sjukskrivne. Den sjukskrivne slipper redogöra för sin sjukdomshistoria varje gång det kommer en ny handläggare och handläggaren får tid till att sätta sig in i ett ärende och sammanställa ett genomarbetat beslutsunderlag. Medlem berättar: Min första handläggare var kompetent och jag kände att vi hade en genomtänkt plan. Bra samarbete försäkringskassan och arbetsgivare, läkare mm. Men den handläggare jag har nu har inte varit kompetent och påläst, varken på mitt ärende eller på regelverk. Skapat oro och stresspåslag vilket har försämrat mitt mående. Även arbetsgivarens attityd mot den sjukskrivne har stor betydelse. I enkätundersökningen som riktas till medlemmar frågar vi hur medlemmarna har upplevt deras arbetsgivares attityd under sin sjukskrivning. Av de 225 medlemmar som svarade på frågan svarar 39 % att deras arbetsgivare har gett dem sitt fulla stöd, 10 % har fått visst stöd men inte tillräckligt, 14 % upplevde att arbetsgivaren varken var stöttande eller avvisande och lika stor andel upplevde att deras arbetsgivare visade att de inte var välkomna tillbaka. 23 % svarar att de saknar 23

kunskap för att svara på frågan. Även om det givetvis är glädjande att nära 40 % av dem som svarade på frågan känner att de fick sin arbetsgivares fulla stöd under sjukskrivningen är det allvarligt att en så stor andel svarar att de antingen fick för lite eller inget stöd. Vad fungerar bättre? Dagens sjukförsäkring har tydliga brister. Men det innebär inte att allt är dåligt. I svaren från enkätundersökningarna finns det också positiva sidor att lyfta fram. En sådan positiv sida är Försäkringskassans och Arbetsgivares attityder mot fackligt engagemang för sjukskrivna medlemmar. Det är en viktig förutsättning för Unionens arbete med att stötta sjukskrivna medlemmar är att Försäkringskassan och Arbetsgivare har en positiv attityd gentemot fackligt stöd till medlemmar i sjukskrivningsärenden. Överlag verkar de regionala arbetsmiljöombuden bedöma att det finns en positiv attityd både hos Försäkringskassan och hos Arbetsgivare. På frågan Vilken attityd har Försäkringskassan intagit till att fackliga representanter stöttar medlemmar i deras sjukskrivningsprocess? svarade 47 % av 38 regionala arbetsmiljöombud som svarade på frågan att Försäkringskassan välkomnar detta. På samma fråga svarar 16 % av de lokala arbetsmiljöombuden som svarat på frågorna att försäkringskassan välkomnar det, medan 20 % svarar att försäkringskassan varken välkomnar eller motverkar det och 2 % att försäkringskassan motverkar sådant stöd. 63 % saknar uppfattning i frågan. Regionala Arbetsmiljöombud (38) Lokala Arbetsmiljöombud (138) Svar på frågan Vilken attityd har Försäkringskassan intagit till att fackliga representanter stöttar medlemmar i deras sjukskrivningsprocess? A: Försäkringskassan välkomnar detta, B: Försäkringskassan varken välkomnar eller motverkar detta, C: Försäkringskassan motverkar detta, D: Vet ej. På frågan Vilken attityd har Arbetsgivaren haft till att fackliga representanter stöttar medlemmar i deras sjukskrivningsprocess? svarar 24 % av de regionala arbetsmiljöombud 24