Transkript

1 INTE FULLT FRISK 1

2 2

3 Förord Sjukförsäkringen har varit föremål för en rad reformer sedan Många av dessa reformer har gett upphov till en livlig debatt och politiska strider som alltjämt fortgår. Denna rapport ger en bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar för Unionens medlemmar. Rapporten baseras på tre enkätundersökningar som har skickats till samtliga Unionens regionala arbetsmiljöombud och ett slumpmässigt urval av Unionens lokala arbetsmiljöombud och medlemmar. Bilden som träder fram har sedan bekräftats av Unionens regionala ombudsmän. Resultaten visar att psykisk ohälsa i form av depression/förstämning och stressrelaterad ohälsa är med råge den främsta sjukskrivningsorsaken bland Unionens medlemmar. Vidare visar resultaten att många sjukskrivningar helt eller delvis är orsakade av faktorer på arbetet ett samband som är särskilt tydligt när det gäller psykisk ohälsa. Kvinnor uppger också i högre utsträckning än män stressrelaterad sjukdom som sjukskrivningsorsak. Resultaten visar också på brister i rehabiliteringskedjan. Alla med rehabiliteringsersättning eller sjukpenning får inte en plan för återgång i arbetet trots Försäkringskassans ambition att de ska få det, Försäkringskassan brister i kartläggning av de sjukskrivnas rehabiliteringsbehov och många arbetsgivare uppfyller inte sitt ansvar för rehabilitering och arbetsanpassning Samtidigt finns det också positiva resultat. Exempelvis anger både de regionala och lokala arbetsmiljöombuden att Försäkringskassan och de flesta arbetsgivare är positiva till fackligt engagemang för sjukskrivna medlemmar. Rapporten är framtagen av Mikael Dubois, utredare inom socialförsäkringar och välfärdsstat vid Enheten för Politik, Opinion och Påverkan, och Unionens Arbetsgrupp för Socialförsäkringar. Cecilia Beskow Samhällspolitisk chef vid Unionen November,

4 Innehållsförteckning FÖRORD...3 INLEDNING...5 SJUKSKRIVINGAR BLAND UNIONENS MEDLEMMAR...7 SJUKFÖRSÄKRINGEN OCH REHABILITERINGSKEDJAN...12 HUR FUNGERAR REHABILITERINGSKEDJAN FÖR UNIONENS MEDLEMMAR?...14 Rehabilitering...14 Arbetsanpassning eller omplacering...18 Bedömning av arbetsförmåga och bemötande...25 VAD FUNGERAR BRA?...28 VAD ANSER UNIONEN KAN BLI BÄTTRE?...30 REFERENSER

5 Inledning Sjukförsäkringen har länge varit en politisk stridsfråga som direkt berör många människor. Debatten kring de reformer regeringen genomfört sedan 2008 har varit livlig. Tidsgränser och krav på omställning har varit i fokus. Regeringen har i sin argumentation lyft fram att det nu går snabbare för sjukskrivna att komma tillbaka i arbete och att regelverket är tydligare, medan kritiker har lyft fram att tidsgränserna är alltför strikta och att många människor kastas ut ur sjukförsäkringen utan att vara tillräckligt friska för arbetslivet. För Unionen är utformningen av sjukförsäkringen en viktig fråga. Sjukförsäkringen, liksom andra socialförsäkringar, är viktig för att våra medlemmar skall känna trygghet i sitt arbetsliv och veta att de kan få rätt hjälp och stöd om de skulle bli sjuka. Inom dagens sjukförsäkring har också arbetsgivarna ansvar för att erbjuda den sjukskrivne den rehabilitering han eller hon behöver för att komma tillbaka till sitt arbete, liksom möjligheten att återgå till arbete genom arbetsanpassning eller omplacering. Unionens förtroendevalda ute på arbetsplatserna deltar redan idag i diskussioner med arbetsgivarna om detta slag av åtgärder. Samtidigt är det inte alltid som förbundets förtroendevalda ges möjlighet att komma med förslag på hur arbetet kan anpassas för att underlätta för medlemmarna att återgå i arbete. Många medlemmar som har blivit sjukskrivna vänder sig även till Unionen regionalt eller centralt för att få stöd under sin sjukskrivning - särskilt då sjukskrivningsorsaken är kopplad till arbetet och det kan röra sig om en arbetsskada. Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur dagens sjukförsäkring fungerar och inte fungerar för Unionens medlemmar. Vilka är de vanligaste sjukskrivningsorsakerna för Unionens medlemmar? Är deras sjukskrivning orsakad av arbetet? I vilken utsträckning utreder Försäkringskassan sjukskrivna medlemmars arbetsförmåga och utreder möjligheterna till arbetsanpassning? Och tar arbetsgivare sitt ansvar när det gäller rehabilitering och underlättandet av återgång i arbete genom arbetsanpassning eller omplacering? Rapporten baseras på tre enkätundersökningar som genomfördes under våren 2012 och som riktades till Unionens Regionala arbetsmiljöombud (RAMO), Unionens Lokala Arbetsmiljöombud (AMO) och Unionens medlemmar. Unionens Regionala arbetsmiljöombud är anställda vid Unionens regionkontor ute i landet. Deras uppgift är att med sin kunskap inom arbetsmiljö och arbetsrätt stötta Unionens lokala Arbetsmiljöombud som finns på arbetsplatser där Unionen har en klubb, men också att direkt stötta Unionens medlemmar på arbetsplatser där Unionen saknar klubb. Unionens Arbetsmiljöombud (ett annat namn på arbetsmiljöombud är skyddsombud) är vanliga medlemmar inom Unionen som har som förtroendeuppdrag att vara Arbetsmiljöombud. Arbetsmiljöombuden företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och skall verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Arbetsmiljöombudet deltar också i den skyddskommitté som ska finnas på arbetsplatser med minst femtio arbetstagare. Deltagarna i en skyddskommitté deltar i planeringen av arbetsmiljöarbetet och i arbetsanpassning - och rehabiliteringsverksamheten på arbetsplatsen. Enkäten till medlemmarna skickades till slumpmässigt urval av Unionens medlemmar. Bland medlemmarna som svarade på enkäten finns både medlemmar som har varit sjukskrivna och medlemmar som inte har varit sjukskrivna. 65 procent av dem som svarade var kvinnor. Åldermässigt låg de flesta, sammanlagt 65 procent, mellan 40 och 59 år. 57 procent av dem som svarade hade 2- eller 3-årigt gymnasium som högsta slutförda utbildning, medan 30 procent hade examen 5

6 från universitet eller högskola. Den samlade bilden av dagens sjukförsäkring som träder fram ur svaren på enkäterna har under våren 2013 bekräftats av Unionens Regionala Arbetsmiljöombud. Svarsfrekvenserna på enkäterna varierar mellan 21 procent och 28 procent. 1 Det finns många skäl till att svarsfrekvenserna är relativt låga. Försäkringen är komplex med många undantagsregler. Det är också svårt att fråga om människors sjukskrivningar. De lokala arbetsmiljöombuden möts av svårigheten att de ombeds svara på frågor om sina arbetskamraters sjukskrivningar. I vilken utsträckning de har sådan kunskap beror bland annat på i vilken utsträckning de är delaktiga i diskussioner kring arbetsanpassning och rehabilitering på arbetsplatsen. Det kan också vara känsligt att fråga efter den information som behövs för att svara på enkäten. Och medlemmar saknar oftast kunskap om dagens sjukförsäkring och rehabiliteringskedjan med sina olika tidsgränser och avstämningspunkter, och om vilka skyldigheter arbetsgivare har att erbjuda arbetsanpassning och rehabilitering. Ändå ger de tre enkätundersökningarna en bild av hur dagens sjukförsäkring och rehabiliteringskedjan fungerar för Unionens medlemmar. Framförallt ger undersökningarna en möjlighet att identifiera vilka delar som inte fungerar i sjukförsäkringen och kanske också vilka delar som fungerar bra. 1 Svarsfrekvenserna varierade mellan de olika enkäterna, liksom antalet svar på de olika frågorna inom varje enkät. Av 164 regionala arbetsmiljöombud svarade 35 fullständigt, vilket ger en svarsfrekvens på 21 procent. Av de 1990 arbetsmiljöombud enkäten skickades till har 455 svarat helt, vilket ger en svarsfrekvens när hänsyn tagits till de utskick som inte nådde den avsedda mottagaren på 24 procent. Och av 2500 medlemmar svarade 649 medlemmar, vilket ger en svarsfrekvens när hänsyn tagits till de enkäter som inte nådde avsedd mottagare på 28 procent. Dock har stundom antalet respondenter varit betydligt högre på enskilda frågor i de olika enkäterna. Det beror på att många öppnar enkäten och börjar svara utan att slutföra enkäten genom att klicka på slutför. Exempelvis har de första frågorna i enkätundersökningen som riktas till medlemmar omkring 780 respondenter. På en del frågor har antalet svarande varit lägre. Exempelvis är det omkring 360 medlemmar som svarar att de har varit sjukskrivna från en anställning under den period enkäten behandlar. 6

7 Sjukskrivingar bland Unionens medlemmar Vi kan alla bli sjuka. Men vi blir inte alltid sjukskrivna när vi är sjuka. För att få en uppfattning om vilka orsaker som ligger bakom sjukskrivningar bland Unionens medlemmar frågar vi i enkäterna efter orsaken till att medlemmen har varit sjukskriven. 2 De regionala arbetsmiljöombuden ser psykisk ohälsa som den med råge främsta sjukskrivningsorsaken. Efter psykisk ohälsa anger de regionala arbetsmiljöombuden ryggsjukdomar och ledsjukdomar som vanliga sjukskrivningsorsaker. Även arbetsmiljöombuden sätter psykisk ohälsa som den främsta sjukskrivningsorsaken, följt av ryggsjukdomar och sedan cancer och tumörer, och ledsjukdomar. Diagrammet nedan visar fördelningen av sjukskrivningsorsaker från de 330 medlemmar som svarade på frågan För vilken typ av sjukdom är/var du sjukskriven? SJukskrivningsorsak 30% Sjukskrivningsorsak 25% 20% 15% 10% Medlemmar 5% 0% A B C D E F G H I J K L M Fördelning av sjukskrivningsorsaker utifrån svaren på frågan: För vilken typ av sjukdom är/var du sjukskriven (flera alternativ kan anges)? A: Psykiska sjukdomar omfattande Depression/Förstämning, B: Neurotiska och stressrelaterade sjukdomar, C: Nervsystem och sinnesorgan, D: Tumörer och cancer, E: Ämnesomsättning, F: Cirkulationsorgan, G: Andningsorgan (förkylning, influensa), H: Matsmältningsorgan, I: Ledsjukdomar, J: Ryggsjukdomar, K: Sjukdomar i mjukvävnader, L: Graviditetskomplikationer, M: Skador och förgiftningar. Som framgår av diagrammet lyfter medlemmarna fram psykisk ohälsa och stressrelaterad ohälsa som den främsta sjukskrivningsorsaken, följt av ledsjukdomar och sjukdomar i andningsorganen som förkylning eller influensa vilka vanligtvis inte leder till några längre sjukskrivningar eller större rehabiliteringsinsatser. 2 Klassificeringen av sjukskrivningsorsaker är hämtad från Försäkringskassans lista på diagnoser. 7

8 Då många kanske de flesta av oss tillbringar den största tiden av våra liv på våra arbetsplatser är det intressant att undersöka i vilken utsträckning vi blir sjukskrivna på grund av vårt arbete. För att få en uppfattning om i vilken utsträckning sjukskrivningar bland Unionens medlemmar har orsakats av arbetet frågas det i enkäterna om det finns ett samband mellan medlemmarnas sjukskrivningar och deras arbete. Som framgår av diagrammet nedan svarade 51 procent av de regionala arbetsmiljöombuden som har svarat på frågan om samband mellan sjukskrivning och arbete att arbetet har orsakat medlemmens ohälsa i fler än hälften av sjukskrivningsfallen, och 10 procent svarade att arbetet har orsakat sjukskrivningen i samtliga sjukskrivningsfall. Även de lokala arbetsmiljöombuden lyfter fram arbetet som en viktig orsak till sjukskrivningen. Bland de lokala arbetsmiljöombuden är det sammanlagt 25 procent av de 172 ombuden som har svarat på frågan som svarade att samtliga eller mer än hälften av sjukskrivningsfallen är orsakade av den sjukskrivnes (i texten under diagrammet anges antalet respondenter inom respektive grupp). Arbetsrelaterade sjukdomar 60% 50% 40% Arbetsrelaterade sjukskrivningar 30% 20% AMO RAMO 10% 0% A B C D E F Svar på frågan: I vilken utsträckning bedömer du att medlemmens sjukdom eller ohälsa är orsakad av arbetet? (Utgå från dina egna erfarenheter från de sjukskrivningsfall som du har varit involverad i). A: Samtliga av sjukskrivningsfallen är orsakade av förhållanden på arbetet, B: Mer än hälften av sjukskrivningsfallen är orsakade av förhållanden på arbetet, C: Ca hälften av sjukskrivningsfallen är orsakade av förhållanden på arbetet, D: Färre än hälften av sjukskrivningsfallen är orsakade av förhållanden på arbetet, E: Inga av sjukskrivningsfallen är orsakade av förhållanden på arbetet, F: Information/Kunskap saknas. AMO: 172, RAMO: 39. Även många medlemmar som har varit sjukskrivna svarar att deras sjukskrivning är helt eller delvis orsakad av deras arbete. Som framgår av diagrammet nedan svarade 18 procent av medlemmarna som har svarat på frågan om samband mellan arbete och sjukskrivning att förhållanden på arbetet orsakade deras sjukskrivning, och 24 procent svarade att deras arbete delvis orsakade deras sjukskriving. 8

9 Arbetsrelaterade sjukskrivningar 60% 50% 40% Arbetsrelaterade sjukskrivningar 30% 20% Medlemmar 10% 0% A B C D Svar på frågan: Orsakades de besvär som låg till grund för din sjukskrivning av faktorer på din arbetsplats? A: Ja, B: Delvis, C: nej, D: vet ej. Medlemmar: 340. Kommentar från medlem: Jag och min arbetsgivare har inte samma uppfattning om att mina ryggbesvär kan härledas till mitt arbete. Kan tillägga att jag jobbar i ett privat familjeföretag och där blir man aldrig sjuk av arbetet. 3 Ytterligare analys av svaren från medlemmar visar också att de som är sjukskrivna på grund av depression eller förstämning, eller neurotiska eller stressrelaterade sjukdomar, i högre utsträckning än dem som har varit sjukskrivna på grund av andra diagnoser anser att deras sjukskrivning är helt eller delvis orsakad av deras arbete. Sambandet mellan psykisk ohälsa och arbete är tydligt. Kvinnor uppger också i högre utsträckning än män stressrelaterad ohälsa som sjukskrivningsorsak. Trots det hittades inget särskilt samband mellan sjukskrivningsorsak och arbete för kvinnor jämfört med män. En förklaring till det kan vara att kvinnor utifrån svaren också i högre utsträckning än män angav tumörer, vilket i låg utsträckning är kopplat till arbetet för Unionens medlemmar, som sjukskrivningsorsak. För att närmare förstå hur kopplingen mellan sjukskrivning på grund av depression eller stress, och arbete hänger ihop är det viktigt att utgå ifrån de svårigheter Unionens medlemmar möter i arbetslivet. I Unionens Arbetsmiljöbarometer för 2012 framgår det att sedan 2007 har varje år stress och arbetsbelastning varit det område som de som svarat på barometern anser vara mest angeläget att arbeta vidare med på sin arbetsplats. 4 Det kan finnas olika förklaringar till varför stress och hög arbetsbelastning är ett problem för Unionens medlemmar. 3 Citaten är hämtade från respektive enkät. För att inte det ska gå att identifiera den som har svarat har kommentarerna anonymiserats. Exempelvis har skrivningar som min man, eller min hustru, ändrats till en nära anhörig. Anonymiseringen har dock inte påverkat kommentarernas innehåll. 4 Unionens arbetsmiljöbarometer är en undersökning som görs varje år bland Unionens Arbetsmiljöombud. Frågorna rör arbetsmiljö och hantering av arbetsmiljö på de olika arbetsplatserna. Arbetsmiljöbarometern 2012, s

10 En möjlig förklaring är att tjänstemän, och då även och Unionens medlemmar, ofta arbetar gränslöst. Det gränslösa arbetet innebär att den som arbetar själv kan bestämma var och när han eller hon skall arbeta bara jobbet blir gjort. Med dagens teknik kan många tjänstemannaarbeten skötas på andra platser är just på den ordinarie arbetsplatsen, och även på andra tider än kontorstid. Fördelen är att den enskilde själv kan bestämma hur han eller hon fördelar arbete och fritid och var arbetet skall utföras. Exempelvis gör det gränslösa arbetet det möjligt att arbeta hemifrån för att barnens förskola är stängd en dag eller arbeta under resor som görs inom arbetet. Samtidigt ställer det gränslösa arbetet oss inför nya utmaningar. Om man alltid är uppkopplad kan det vara svårt att koppla av. Arbetet kräver vår ständiga uppmärksamhet. I Unionens rapport Alltid uppkopplad aldrig avkopplad instämmer 30 procent av dem som svarade på undersökningen helt eller delvis i påståendet Jag känner mig ofta negativt stressad på grund av jobbet. 5 Det gränslösa arbetet kan också innebära att själva arbetsuppgifterna är gränslösa i den bemärkelsen att det är den enskilde som utformar sina egna arbetsuppgifter inom brett satta ramar. Fördelen med detta är att den enskilde tjänstemannen själv kan forma sitt arbete utifrån sina egna intressen och förutsättningar. Nackdelen är att det ofta är svårt att reglera den egna arbetsbelastningen, och det är svårt att överlåta arbetsuppgifter på andra om man blir sjuk eller känner att man inte klarar av det man har tagit på sig. I Unionens rapport På gott och ont en studie av tjänstemännens gränslösa arbetssituation framgår det att 30 procent av tjänstemännen känner att de ofta eller alltid har svårt att klara av jobbet på grund av för många arbetsuppgifter. 6 En annan svårighet med en stor frihet att själv utforma arbetsuppgifterna är att det är svårt att veta när jobbet är klart. 32 procent av tjänstemännen anser sig inte få tillräcklig feedback från chefen och synpunkter på hur han eller hon utför sitt arbete. 7 En annan förklaring till den framträdande kopplingen mellan sjukskrivningar och arbete är att tjänstemännens arbetsliv påverkar, och även påverkas, av händelser i privatlivet. Även om det saknas kvantitativa studier i området är det inte ovanligt att medlemmar berättar att förhållanden som utgår från deras privatliv, som sjukdomar hos dem själva som inte är relaterade till deras arbete eller sjukdomar hos anhöriga, leder till svårigheter på arbetet då de inte längre kan prestera fullt. Detta leder i sin tur till ohälsa som är arbetsrelaterad uppstår då arbetssituationen och arbetsbelastningen börjar uppfattas som ohållbar delvis på grund av de inledande problemen i privatlivet. Det kan därför i många fall vara mycket svårt, eller i princip omöjligt, att avgöra om sjukskrivningen i huvudsak är orsakad av förhållanden på arbetet eller inte i synnerhet när det gäller stressrelaterad och psykisk ohälsa. Istället har arbetet tillsammans med förhållanden i privatlivet samverkat som orsaker till den ohälsa som ligger till grund för sjukskrivningen. Hur sådana oklara orsakssamband bör hanteras inom socialförsäkringarna är en fråga som blir allt mer aktuell i takt med att arbetslivet blir allt mer gränslöst. 8 5 Unionen 2011: Alltid uppkopplad aldrig avkopplad: En undersökning om det gränslösa arbetslivet. 6 Unionen 2008: På gott och ont en studie av tjänstemännens gränslösa arbete. 7 Unionen 2008: På gott och ont en studie av tjänstemännens gränslösa arbete. 8 Oklara orsakssamband och gränslöst arbetsliv är särskilt relevant för Arbetsskadeförsäkringens utformning. 10

11 En medlem berättar: Jag drabbades av en utmattningsdepression som delvis orsakades av min privata situation med egen ohälsa med långvarigt smärttillstånd efter en skada och en nära anhörigs långvariga sjukdomstillstånd. Men även förhållandena på min arbetsplats påverkade mig. Exempelvis fråntogs jag arbetsuppgifter utan att bli informerad och utan att frågan förhandlats. Otydlig organisation på arbetsplatsen med otydligt ledarskap och arbetsuppgifter som fördelades ut av olika chefer skapade även problem för mig. Ingen tog ansvar för genomförandet av och utvecklingssamtal utan det föll bara bort, istället för inplanerade lönesamtal kallades jag bara in informerades om vilken lön som var satt till mig och den var inte förhandlingsbar. Om en skada orsakats av arbetet är det en arbetsskada oavsett om det rör sig om ett olycksfall eller om en sjukdom. Den som drabbas av en arbetsskada har rätt till ersättning från arbetsskadeförsäkringen, vilket främst kan innebära att den som skadats har rätt till livränta. I enkäten till medlemmarna frågar vi om de medlemmar som misstänker att det kan röra sig om en arbetsskada har bett sin arbetsgivare eller något fackligt ombud att anmäla sjukdomen eller skadan som arbetsskada? Av de 273 medlemmar som svarade på frågan svarade 10 procent ja medan 54 procent svarade att deras sjukdom inte orsakats av faktorer på arbetet. Samtidigt svarade 35 procent att de inte hade anmält sin sjukdom som arbetsskada trots att deras ohälsa hade orsakats av faktorer på deras arbete. Att alltför få sjukdomar och skador anmäls som arbetsskador har visats i flera tidigare studier. 9 En trolig förklaring till att många av Unionens medlemmar inte anmäler misstänkta arbetsskador är att de har drabbats av arbetsrelaterad psykisk ohälsa samtidigt som det är välkänt att det är svårt att få psykisk ohälsa och stressrelaterade sjukdomar godkända som arbetsskada. Svårigheten att få psykisk ohälsa som är orsakad av arbetet godkänd som arbetsskada gör att det inte är värt att anmäla misstanke om arbetsskada. 9 Se exempelvis Arbetsmiljöverket (2011): Nedåtgående trend av anmälda arbetsskador tillfälligt avbrott?, ss. 20f (Bilaga 1). 11

12 Sjukförsäkringen och rehabiliteringskedjan Kärnan i dagens sjukförsäkring är den så kallade rehabiliteringskedjan. Rehabiliteringskedjan innebär att den som blir sjukskriven skall få sin arbetsförmåga prövad mot en allt bredare arbetsmarknad ju längre sjukskrivningen pågår. Under de första 90 dagarna av sjukskrivningen prövas arbetsförmågan mot den sjukskrivnes ordinarie arbete. Mellan dag 90 och 180 i sjukskrivningen prövas arbetsförmågan mot annat eller anpassat arbete hos den sjukskrivnes ordinarie arbetsgivare, och efter dag 180 prövas den sjukskrivnes arbetsförmåga mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. 10 Om särskilda skäl föreligger eller det vore oskäligt kan prövningen mot hela arbetsmarknaden vid dag 180 skjutas upp. Då sker en ny prövning om den sjukskrivne tillfrisknar eller om dag 365 uppnås i sjukskrivningen. Vid dag 365 kan en prövning av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden bara skjutas upp om det vore oskäligt med en sådan prövning. Efter dag 365 i sjukskrivningen kan fler dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå beviljas. 11 Den sjukskrivne får då en sjukpenning som motsvarar 75 procent av den tidigare lönen under taket i sjukförsäkringen som ligger på 7,5 prisbasbelopp. Sjukpenning på fortsättningsnivå kan beviljas i som mest 550 dagar (fler dagar beviljas om det rör sig om arbetsskada eller om det vore oskäligt att inte bevilja fler dagar). När dagarna med sjukpenning på fortsättningsnivå har tagit slut förväntas den sjukskrivne delta i Arbetsmarknadsintroduktion (ALI) som pågår i tre månader. Om den sjukskrivne inte är tillräckligt frisk för arbete efter detta kan han eller hon komma tillbaka till sjukförsäkringen och påbörja en ny sjukperiod. 10 Innan reformen 2008 prövades den sjukskrivnes arbetsförmåga mot arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden. Detta ändrades dock den 1/ då arbetsförmågan skulle prövas mot arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det nya arbetsmarknadsbegreppet beskrevs både i den proposition som låg till grund för reformen (Proposition 2007/08: 136) och i Försäkringskassans Vägledning 2004:2 version 16 som ett vidare begrepp än det äldre normalt förekommande på arbetsmarknaden, vilket innebär en skärpning av kraven på den enskilde att lämna sjukförsäkringen för att söka arbete. Efter en politisk debatt under framförallt januari-februari 2012 återinförde Alliansregeringen det äldre begreppet i lagtexten, vilket började gälla den 1/ Fler dagar med sjukpenning på normalnivå kan beviljas om den sjukskrivne har en allvarlig sjukdom. Se Socialstyrelsen (2012): Begreppet allvarlig sjukdom/skada i ett försäkringsmedicinskt sammanhang. 12

13 Rehabiliteringskedjan Rehabiliteringskedjan Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter sökes även på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen för återgång till någon form av arbete. Maximal ersättningstid med sjukpenning på fortsättningsnivå. **** Erbjudande om arbetslivsintroduktion där personen deltar under maximalt tre månader. Återgång till arbete. Arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Ytterligare arbetsmarknadsåtgärder. Åter till sjukförsäkringen. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till de vanliga arbetsuppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Vid nedsatt arbetsförmåga efter 12 månaders sjukskrivning kan sjukpenning på fortsättningsnivå beviljas efter ansökan. Aktivitetsstöd /utvecklingsersättning betalas ut om man deltar i Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion.***** Lön A-kassa Aktivitetsstöd/Utvecklingsersättning Sjukpenning *** månader * Den sjukskrivne har rätt till ledighet för att pröva annat arbete. ** I vissa fall kan detta gälla längre än 6 månader. *** Vid allvarliga sjukdomar betalas sjukpenning ut längre än 12 månader. **** I vissa fall utbetalas ytterligare dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå. ***** Utvecklingsersättning utbetalas till personer som är upp till 25 år. I vissa situationer kan sjukpenning på fortsättningsnivå betalas ut ytterligare tid, t.ex. vid sjukhusvistelse. JAN LARSSON PRODUKTION Källa: Försäkringskassan. Samtidigt som den sjukskrivnes arbetsförmåga successivt prövas mot en allt bredare arbetsmarknad ställs det också krav på Försäkringskassan och arbetsgivare. Försäkringskassan har ett ansvar att utreda den sjukskrivnes arbetsförmåga och upprätta en plan för vilka åtgärder som behövs för återgång i arbete. Försäkringskassan skall också utreda möjligheten till arbetsanpassning och omplacering hos den sjukskrivnes befintliga arbetsgivare. Arbetsgivare har ett ansvar att ge den sjukskrivne medarbetaren den rehabilitering han eller hon behöver. Arbetsgivaren skall också erbjuda anställda arbetsanpassning eller omplacering om det behövs för att de ska kunna återgå till arbete. 13

14 Hur fungerar rehabiliteringskedjan för Unionens medlemmar? Sjukförsäkringen och rehabiliteringskedjan ser solid ut på pappret. Försäkringskassan har ansvar att utreda den sjukskrivnes arbetsförmåga och arbetsgivaren har ansvar att bistå Försäkringskassan och se till att den sjukskrivne får den rehabilitering han eller hon behöver. Arbetsgivaren har dessutom ett ansvar att undersöka och erbjuda arbetsanpassning eller omplacering för att underlätta återgång i arbete. Men hur fungerar det i verkligheten för Unionens medlemmar? Rehabilitering Försäkringskassan har som uppgift att upprätta en plan för att den sjukskrivne skall återgå i arbete när denne får rehabiliteringsersättning eller sjukpenning. På frågan i vilken utsträckning Försäkringskassan har upprättat en rehabiliteringsplan eller en plan för återgång till arbete svarade 11 procent av de regionala arbetsmiljöombuden som har svarat på frågan att det gjordes i samtliga sjukskrivningsfallen och 13 procent att en sådan plan upprättades i mer än hälften av fallen. Men det är ändå 21 procent som svarade att sådana planer upprättades i hälften av sjukskrivningsfallen, 47 procent som svarade att sådana planer upprättades i färre än hälften av sjukskrivningsfallen och 3 procent som svarar att det inte har gjorts i något av fallen. De lokala arbetsmiljöombuden har en något mer positiv bild: 32 procent av de lokala arbetsmiljöombuden som svarat på frågan svarade att det upprättades en rehabiliteringsplan i samtliga sjukskrivningsfallen. Samtidigt är det många av de lokala arbetsmiljöombuden som saknar information. Diagrammen nedan visar fördelningen av svaren från de regionala och de lokala arbetsmiljöombuden. 12 Försäkringskassan och plan för återgång till arbete 50% 40% Försäkringskassan och plan för återgång till arbete 30% 20% AMO RAMO 10% 0% A B C D E F Svar på frågan: I vilken utsträckning har Försäkringskassan upprättat en rehabiliteringsplan eller en plan för återgång i arbetet? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen, C: I hälften av sjukskrivningsfallen, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen, E: I inga av sjukskrivningsfallen, F: Information/kunskap saknas. AMO: 156, RAMO: På många frågor finns det mer eller mindre stora skillnader i svaren från de regionala och de lokala arbetsmiljöombuden. Detta diskuteras närmare på s. 23 i denna rapport. 14

15 Om vi istället vänder oss till hur Unionens medlemmar som har varit sjukskrivna har svarat på frågan om Försäkringskassan upprättade någon rehabiliteringsplan i deras fall svarade 37 procent av 261 medlemmar ja medan 47 procent svarade nej och 16 procent svarade att de inte vet. Tillsammans pekar svaren från de tre enkäterna på att Försäkringskassan inte når upp till sin ambition att ge alla sjukskrivna som får rehabiliteringsersättning eller sjukpenning en rehabiliteringsplan. Även om en del av de negativa svaren kan förklaras av att det rör sig om sjukskrivningar som är kortare än 15 dagar, vilket innebär att sjukpenning eller rehabiliteringsersättning inte är aktuellt, visar framförallt svaren från de regionala arbetsmiljöombuden som företrädesvis har hand om medlemmar som har varit sjukskrivna en längre tid att Försäkringskassan i många fall inte upprättar en rehabiliteringsplan trots att de borde göra det. Lokalt Arbetsmiljöombud berättar: Frågan angående rehabiliteringsplan har ställts till arbetsledningen ett antal gånger utan något gehör. /---/ Som skyddsombud känns det som en kamp mot Goliat där arbetsledningen varken återrapporterar eller tar tag i ärenden när det gäller sjukskrivna arbetstagare. Försäkringskassan ska också kartlägga den sjukskrivnes behov av rehabilitering. Det kan exempelvis göras på ett så kallat avstämningsmöte där den sjukskrivne, läkare och arbetsgivare deltar tillsammans med Försäkringskassan. På frågan i vilken utsträckning Försäkringskassan har kartlagt behovet av rehabilitering där ett sådant behov bedömdes föreligga, svarade 34 procent av de regionala arbetsmiljöombuden att Försäkringskassan endast kartlagt behovet av rehabilitering i färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det behövdes, och 5 procent svarade att Försäkringskassan inte har kartlagt behovet av rehabilitering i något av sjukfallen där en sådan kartläggning behövdes. På samma fråga svarade 29 procent av de lokala arbetsmiljöombuden att Försäkringskassan kartlagt behovet av rehabilitering i samtliga sjukskrivningsfall där det behövdes. Samtidigt svarade många lokala arbetsmiljöombud att de saknar information eller kunskap för att svara på frågan. Diagrammen nedan visar fördelningen av svaren från de regionala och lokala arbetsmiljöombuden. 15

16 Försäkringskassan och kartläggning av rehabiliteringsbehov Försäkringskassan och kartläggning av rehabiliteringsbehov 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% A B C D E F G AMO RAMO Svar på frågan: I vilken utsträckning har Försäkringskassan kartlagt behovet av rehabilitering i de sjukskrivningsfall där detta har behövts enligt din bedömning? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, E: I inga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, F: Det har inte förekommit några fall där rehabilitering behövdes, G: Information/Kunskap saknas. AMO: 157, RAMO: 38. Om vi istället vänder oss till svaren från Unionens medlemmar svarade 29 procent av 262 medlemmar ja på frågan om Försäkringskassan har uppfyllt sitt ansvar att kartlägga behovet av rehabilitering fram till dag 90 i sjukskrivningen, medan 18 procent svarade nej, 17 procent svarade att det var uppenbart att rehabilitering inte skulle hjälpa och 28 procent svarade att de inte behövde någon rehabilitering då de gick tillbaka till sitt gamla arbete. Resten svarade att de inte visste om Försäkringskassan hade uppfyllt sitt ansvar att kartlägga behovet av rehabilitering. Det är anmärkningsvärt att nära en femtedel av de som svarat på frågan uppger att Försäkringskassan inte har uppfyllt sitt ansvar att kartlägga behovet av rehabilitering. Sammanfattningsvis pekar svaren från de tre enkätundersökningarna mot att Försäkringskassan upplevs brista i sin kartläggning av de sjukskrivnas behov av rehabilitering. Det är många fall där de sjukskrivna inte får sitt behov av rehabilitering kartlagt. Det är allvarligt både för den sjukskrivne och för arbetsgivarna som har ansvar för att se till att den sjukskrivne får den rehabilitering han eller hon behöver. När behovet av rehabilitering har kartlagts är det arbetsgivarens ansvar att se till att den sjukskrivne får den rehabilitering han eller hon behöver. På frågan i vilken utsträckning arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar svarade 63 procent av de regionala arbetsmiljöombud som svarat på frågan att arbetsgivaren har fullföljt sina skyldigheter i färre än hälften av fallen där rehabilitering behövdes, och 8 procent svarade att arbetsgivaren inte har tagit sitt ansvar i något av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes. Detta kan ställas i kontrast till svaren från de lokala arbetsmiljöombuden där 41 procent av de lokala arbetsmiljöombuden som svarat på frågan svarade att arbetsgivaren har uppfyllt denna skyldighet i samtliga sjukskrivningsfall där rehabilitering behövdes. Samtidigt svarade sammanlagt 11 procent att arbetsgivaren har fullföljt sina skyldigheter i färre än hälften eller i inga av fallen där rehabilitering behövdes, och 30 procent svarade att information eller kunskap saknades om i vilken utsträckning arbetsgivaren har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. 16

17 Arbetsgivare och rehabiliteringsansvar Arbetsgivare och rehabiliteringsansvar 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% A B C D E F G AMO RAMO Svar på frågan: I vilken utsträckning har arbetsgivaren uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, E: I inga av sjukskrivningsfallen där rehabilitering behövdes, F: Det har inte förekommit några fall där rehabilitering behövdes, G: Information/Kunskap saknas. AMO: 152, RAMO: 38. Om vi istället vänder oss till svaren från Unionens medlemmar svarade 13 procent av 252 medlemmar att deras arbetsgivare har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar mycket väl och sammanlagt 11 procent svarade att arbetsgivarna har uppfyllt sitt ansvar till en stor eller till en viss del. Samtidigt svarade 25 procent att deras arbetsgivare inte alls har uppfyllt sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arbetsgivarnas rehabiliteringsansvar A B C D E F Medlemmar Svar på frågan: I vilken utsträckning arbetsgivaren har uppfyllt sin skyldighet att erbjuda rehabilitering. A: Mycket väl, B: Till en stor del men fortfarande inte i den utsträckning jag skulle ha önskat, C: Till en viss del men inte alls i den utsträckning jag skulle ha önskat, D: Inte alls, E: Jag har ingen uppfattning om det, D: Jag behövde ingen rehabilitering. Medlemmar:

18 Svaren visar att många arbetsgivare tar sitt rehabiliteringsansvar. Det är givetvis glädjande och visar att det finns arbetsplatser där rehabiliteringsarbetet fungerar. Samtidigt visar svaren också att det finns en grupp arbetsgivare som inte tar sitt rehabiliteringsansvar. Exempelvis är det anmärkningsvärt att en fjärdedel av medlemmarna som svarat på frågan uppger att deras arbetsgivare inte alls har tagit sitt rehabiliteringsansvar. Arbetsanpassning eller omplacering Försäkringskassan har till uppgift att utreda möjligheterna till arbetsanpassning eller omplacering med hjälp av arbetsgivaren, den sjukskrivne, och andra aktörer som exempelvis fackliga organisationer. Arbetsgivarna har en skyldighet att erbjuda sjukskrivna medarbetare möjligheten att gå tillbaka i arbete med hjälp av arbetsanpassning eller omplacering till andra arbetsuppgifter. Svaren från de tre enkätundersökningarna visar emellertid att både Försäkringskassan och arbetsgivare brister i att erbjuda sjukskrivna arbetsanpassning eller omplacering för att möjliggöra en återgång till arbete. Försäkringskassan har till uppgift att utreda möjligheten för den sjukskriven att gå tillbaka i arbete hos sin arbetsgivare. Men på frågan I vilken utsträckning bedömer du att Försäkringskassan har utrett möjligheten för den sjukskrivne att gå tillbaka till arbete hos sin arbetsgivare? svarade 37 procent av de regionala arbetsmiljöombuden att en sådan utredning har gjorts i färre än hälften av fallen där det varit aktuellt, och 16 procent svarade att en sådan utredning inte har gjorts i något fall där det varit aktuellt. Om man istället utgår från de lokala arbetsmiljöombuden ändras bilden. På samma fråga svarade 27 procent av de lokala arbetsmiljöombuden som svarat på frågan att Försäkringskassan utrett möjligheten till arbetsanpassning eller gå tillbaka till annat arbete i samtliga sjukskrivningsfall där det var aktuellt. Samtidigt svarade 46 procent av de lokala arbetsmiljöombuden att de saknar information eller kunskap i frågan. Försäkringskassans utredningsansvar Försäkringskassans utredningsansvar 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% A B C D E F G AMO RAMO Svar på frågan: I vilken utsträckning bedömer du att Försäkringskassan har utrett möjligheten för den sjukskrivne att gå tillbaka till arbete hos sin arbetsgivare? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, E: I inga av sjukskrivningsfallen där det var aktuellt, F: Det har inte förekommit några fall där det var aktuellt, G: Information/ Kunskap saknas. AMO: 157, RAMO:

19 Om vi istället vänder oss till svaren från Unionens medlemmar svarade 17 procent av 252 medlemmar att Försäkringskassan har uppfyllt sitt ansvar att utreda möjligheterna till arbetsanpassning eller omplacering hos den befintliga arbetsgivaren mycket väl medan en nästan lika stor andel, 16 procent, svarade att Försäkringskassan inte alls har uppfyllt detta ansvar och 18 procent svarade att de inte har någon uppfattning i frågan. Försäkringskassans utredningsansvar 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Försäkringskassans utredningsansvar A B C D E F Medlemmar Svar på frågan, Försäkringskassan har i uppgift att utreda möjligheterna av att du går till ett anpassat arbete hos din befintliga arbetsgivare eller till annat arbete hos din arbetsgivare vid dag 90 i din sjukskrivning. I vilken utsträckning har Försäkringskassan utrett möjligheten att du på så vis gå tillbaka till arbete hos din arbetsgivare? A: Mycket väl, B: Till en stor del men fortfarande inte i den utsträckning jag skulle ha önskat, C: Till en viss del men inte alls i den utsträckning jag skulle ha önskat, D: Inte alls, E: Har ingen uppfattning om det, F: Jag behövde ingen arbetsanpassning. Medlemmar: 252. Att en stor andel av medlemmarna som svarat på frågan uppger att Försäkringskassan brister i att utreda möjligheten att återgå i arbete är allvarligt för förtroendet till Försäkringskassan. Utifrån detta perspektiv är det också anmärkningsvärt att en femtedel av medlemmarna som svarade på frågan inte har en uppfattning om Försäkringskassan har utrett möjligheterna till arbetsanpassning. Tilltron till myndigheten bygger på att de försäkrade får information om hur deras ärende hanteras och vilka utredningar och överväganden som sedan ligger till grund för ett myndighetsbeslut i ärendet. Arbetsgivaren har enligt arbetsmiljölagen en skyldighet att försöka erbjuda sjukskrivna arbetsanpassning eller omplacering. På frågan I vilken utsträckning bedömer du att arbetsgivaren har uppfyllt kravet på att erbjuda arbetsanpassning/omplacering?, svarade 50 procent av de regionala arbetsmiljöombuden som svarat på frågan att arbetsgivarna uppfyller sitt ansvar i färre än hälften av sjukskrivningsfallen. Däremot svarade 37 procent av de lokala arbetsmiljöombuden som har svarat på frågan att arbetsgivaren uppfyllt detta krav i samtliga av sjuskrivningsfallen. 19

20 Arbetsgivarnas ansvar att erbjuda arbetsanpassa/omplacering 60% 50% 40% Arbetsgivarnas ansvar att erbjuda arbetsanpassa/ omplacering 30% 20% AMO RAMO 10% 0% A B C D E F G Svar på frågan: I vilken utsträckning bedömer du att arbetsgivaren har uppfyllt kravet på att erbjuda arbetsanpassning/omplacering? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, E: I inga av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, F: Det har inte förekommit några fall där det har varit aktuellt, G: Information/Kunskap saknas. AMO: 152, RAMO: 38. När det kommer till svaren från Unionens medlemmar svarade 13 procent av 253 medlemmar som svarat på frågan att arbetsgivaren har uppfyllt sitt ansvar att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering mycket väl, medan sammanlagt 12 procent svarade att arbetsgivaren har uppfyllt sitt ansvar till en stor eller till en viss del. Samtidigt svarade 26 procent att arbetsgivaren inte alls har uppfyllt detta ansvar. Arbetsgivarnas ansvar att erbjuda arbetsanpassning 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Arbetsgivarnas ansvar att erbjuda arbetsanpassning A B C D E F Medlemmar Svar på frågan, I vilken utsträckning har arbetsgivaren enligt din bedömning uppfyllt kravet på att genomföra en utredning om möjligheterna till arbetsanpassning/omplacering? A: Mycket väl, B: Till en stor del men fortfarande inte i den utsträckning jag skulle ha önskat, C: Till en viss del men inte alls i den utsträckning jag skulle ha önskat, D: Inte alls, E: Har ingen uppfattning om det, F: Jag behövde ingen arbetsanpassning. Medlemmar:

21 Fackligt deltagande är en viktig del i arbetet med att finna möjliga arbetsanpassningar eller alternativa arbetsuppgifter hos den sjukskrivnes befintliga arbetsgivare. Därför frågas det också i enkäterna till regionala arbetsmiljöombuden och de lokala arbetsmiljöombuden i vilken utsträckning de bedömer att fackliga representanter har deltagit i diskussioner om arbetsanpassning. Även här skiljer sig svaren åt mellan regionala arbetsmiljöombud och lokala arbetsmiljöombud, där de förras svar indikerar att fackligt deltagande i diskussioner kring arbetsanpassning i många fall inte förekommer medan de lokala arbetsmiljöombuden i högre utsträckning svarade att fackliga representanter har deltagit i sådana diskussioner. Facklig medverkan Facklig medverkan 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% A B C D E AMO RAMO Svar på frågan: I vilken utsträckning har fackliga representanter tagit del i diskussioner kring arbetsanpassning/omplaceringar eller upprättandet av en rehabiliteringsplan där det varit aktuellt? A: I samtliga av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, B: I mer än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, C: I ca hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, D: I färre än hälften av sjukskrivningsfallen där det har varit aktuellt, E: I inga av sjukskrivningsfallen. AMO: 142, RAMO: 37. En analys av sambandet mellan att det finns en klubb på arbetsplatsen och hur medlemmar upplever att arbetsgivarna uppfyller sin skyldighet att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering visar att på arbetsplatser där det finns en klubb uppfyller arbetsgivarna i högre utsträckning sin skyldighet att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering där det behövs. En trolig förklaring till detta är att klubb oftare finns på större arbetsplatser som generellt har mer resurser och därmed större möjlighet att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och rehabilitering än mindre arbetsplatser. Att det finns en klubb på arbetsplatsen innebär också att arbetsgivaren kan få stöd i arbetet med att hitta möjligheter till arbetsanpassning eller omplacering, och kanske också att arbetsgivaren tar sitt ansvar på större allvar då det finns en klubb som kan påtala eventuella brister i viljan att finna konstruktiva arbetsanpassningar så att den sjukskrivne kan återgå i arbete. Försäkringskassan har ett ansvar att utreda möjligheterna till anpassat arbete hos den sjukskrivnes befintliga arbetsgivare. I enkäterna frågar vi också efter vems information Försäkringskassan har utgått från i sin bedömning av om det finns en möjlighet för arbetsgivaren att 21

22 erbjuda anpassade arbetsuppgifter som skulle göra det möjligt för den sjukskrivne att återgå till arbetet. Som framgår av diagrammen nedan svarade regionala arbetsmiljöombud i högre utsträckning än lokala arbetsmiljöombud att Försäkringskassan huvudsakligen utgår från arbetsgivarnas information. Lokala arbetsmiljöombud svarade i högre utsträckning än regionala arbetsmiljöombud att Försäkringskassan i sin bedömning av möjligheterna till arbetsanpassning i lika utsträckning utgår från information från arbetsgivare, fackförbund och den enskilde medlemmen. Grund för Försäkringskassans bedömnning 60% 50% 40% Grund för Försäkringskassans bedömning 30% 20% AMO RAMO 10% 0% A B C D E F Svar på frågan: När Försäkringskassan har utrett om det är möjligt för Arbetsgivaren att erbjuda medlemmen anpassat arbete eller annat arbete, vems information har Försäkringskassan enligt din bedömning främst grundat sin utredning på i de flesta av sjukskrivningsfallen? A: Försäkringskassan har grundat sin utredning på information från Arbetsgivarna, fackförbund och den enskilde medlemmen i lika stor utsträckning, B: Försäkringskassan har främst grundat sin utredning på information från Arbetsgivarna, C: Försäkringskassan har främst grundat sin utredning på information från Fackförbund, D: Försäkringskassan har främst grundat sin utredning på information från den enskilde medlemmen, E: Försäkringskassan har grundat sin utredning främst på egeninsamlad information, exempelvis genom arbetsplatsbesök, F: Försäkringskassan har inte i nämnvärd omfattning informerat sig om möjligheterna till anpassat arbete eller omplacering hos befintlig arbetsgivare. AMO: 114, RAMO: 36. Också medlemmar har tillfrågats vilken information Försäkringskassan har utgått ifrån när de gjorde en utredning av arbetsgivarens möjlighet att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering. Även om den största delen av dem som svarade på frågan, 66 procent av 238 medlemmar, svarade att de inte hade någon uppfattning eller att de inte behövde arbetsanpassning eller omplacering är det ändå 5 procent som svarar att Försäkringskassan har grundat sin utredning på information från arbetsgivare, fackförbund och medlemmen själv i lika stor utsträckning, 13 procent svarar att Försäkringskassan har grundad sin utredning på information från dem själva medan 8 procent svarar att Försäkringskassan främst har grundat sin utredning på information från arbetsgivaren. 22

23 Medlem berättar: Min arbetsgivare vill inte hjälpa till med någon återanpassning. När jag var hos dem gällande arbetsprövning meddelade de att de inte har några sådana enkla uppgifter. Jag får heller inte tillbaka mitt arbete då de anställt 2 andra där. Ska jag återkomma till företaget ska jag läras upp på ny tjänst var deras svar vid samma tillfälle. Medlem berättar: Arbetsgivaren ville inte erbjuda mig annat eller bättre anpassat arbete och Försäkringskassan ville inte vara påstridig på den punkten. Även om många arbetsgivare har god kunskap om möjligheter till arbetsanpassning eller omplacering av sjukskrivna, och det därför inte per automatik följer att det är fel av Försäkringskassan att i huvudsak utgå från information från arbetsgivare, är det Unionens erfarenhet att det finns arbetsgivare som inte anstränger sig för att finna möjliga arbetsanpassningar eller omplacering. Många arbetsgivare saknar också kunskap om möjliga arbetsanpassningar vilket förefaller att vara ett större problem hos mindre arbetsgivare. Det är mot bakgrund av denna erfarenhet som det kan vara problematiskt om Försäkringskassan i huvudsak utgår från arbetsgivarnas bild av situationen. Sammanfattningsvis pekar svaren i de tre enkätundersökningarna på att det finns betydande brister i dagens sjukförsäkring: Sjukskrivna som behöver det får inte en plan för återgång i arbete. Försäkringskassan kartlägger inte de sjukskrivnas behov av rehabilitering. Arbetsgivaren brister i att ge de sjukskrivna den rehabilitering de behöver. När Försäkringskassan utreder om den sjukskrivne kan återgå i arbetet efter arbetsanpassning eller omplacering hos den befintliga arbetsgivaren grundas denna utredning i många fall ensidigt på uppgifter från arbetsgivaren. Samtidigt framgår det av svaren på frågorna att de regionala och lokala arbetsmiljöombuden har olika uppfattningar i många av frågorna. Exempelvis är det en stor skillnad i uppfattningen kring i vilken utsträckning arbetsgivarna uppfyller sitt ansvar att erbjuda arbetsanpassning eller omplacering. En förklaring till skillnaden är att de regionala arbetsmiljöombuden i huvudsak kommer i kontakt med sjukskrivningsfall där rehabiliteringskedjan har brustit och medlemmen behöver hjälp, medan de lokala arbetsmiljöombuden kommer i kontakt med både fall där rehabiliteringskedjan fungerar och fall där den inte fungerar. En annan möjlig förklaring är att lokala arbetsmiljöombud från arbetsplatser där arbetet med sjukskrivna faktiskt fungerar är mer benägna att svara på enkäten eftersom de troligen har mer information om sjukskrivningar bland medlemmar på arbetsplatsen än de lokala arbetsmiljöombud som befinner sig på arbetsplatser där arbetet med sjukskrivna inte fungerar. Många lokala arbetsmiljöombud svarar också att de inte vet eller saknar kunskap för att svara på frågorna. Även om den bild som träder fram av hur sjukförsäkringens rehabiliteringskedja fungerar inte är entydigt negativ, finns det grund för slutsatsen att enkätsvaren visar på tydliga brister när det gäller rehabilitering, arbetsanpassning och omplacering. 23