Om digital delaktighet och läsfrämjande en dag för samarbete och samverkan mellan folkbibliotek och folkbildning Tisdagen den 4 mars samlades företrädare för bibliotek, folkhögskolor, studieförbund och kommuner och landsting för att under en dag få inspiration, diskutera och hitta möjliga samverkansformer för att öka den digitala delaktigheten och läsfrämjandet i Uppsala län. Arrangörer för konferensen var Länsbibliotek Uppsala och Uppsala Läns Bildningsförbund. Länsbildningskonsulent Kristina Båth Sågänger inledde dagen och välkomnade deltagarna till en fullmatad dag : - Vi som är här idag har gemensamma uppdrag och utmaningar att bevara och utveckla demokratin; att utveckla den digitala delaktigheten och främja läsandet [ ] Syftet med dagen är att titta på om vi genom att samarbeta kan utveckla verksamheten. Men för att ett samarbete ska komma till stånd måste vi lära känna varandra, personligen och varandras organisationer. Vi måste ta del av varandras idéer och erfarenheter. Och den här dagen är till för det, ett första steg till samarbete och samverkan. Ann Wiklund: Digidel-samarbeten för ökad digital delaktighet erfarenheter och lärdomar Dagens första föreläsare var Ann Wiklund, nationell samordnare för läns- och folkbiblioteken i Digidel 2013. Hon berättade om de lärdomar som man dragit av projektet. Bland de erfarenheter hon delade med sig av betonades vikten av att sätta användaren (och inte den egna organisationen) i centrum. Man bör också fråga sig vad som är viktigt att göra och varför. Anns presentation finns att ladda ned och läsa som bifogad fil. Caroline Quistberg, Regionförbundet Uppsala län: Digital agenda för Uppsala län 1.0 Caroline berättade att Uppsala län var det första länet att skapa en gemensam digital agenda. Sedan den första versionen, 1.0, publicerades har en andra del skapats (finns att ladda ned och läsa på Regionförbundets hemsida: http://www.regionuppsala.se/varverksamhet/infrastruktur/). Från Regionförbundets sida arbetar man just nu med Uppländsk drivkraft 3.0 - en vision för Uppsala län som Europas mest attraktiva kunskapsregion. Carolines föreläsning finns att ladda ned och läsa som bifogad fil. 1
Presentationer av samarbeten mellan folkbibliotek och folkbildning kring digital delaktighet med berättelser från olika sätt att arbeta med frågan i länet Kalle Tännérus (Knivsta bibliotek) berättade om Knivsta biblioteks skaparverkstad, Knivsta makerspace, ett pilotprojekt mellan mars och oktober 2014. Makerspace beskrivs som en slags gräsrotsrörelse som handlar om att skapa med ny teknik i kombination med traditionella metoder, en plats/ställe att testa praktiska och kreativa uttryck och dela sina idéer med andra. Detta sker genom exempelvis 3d-skrivare, Arduinos, Plotterskrivare, vinylskärare, sy- och stickmaskiner mm. Projektet, menar Kalle, är en bra chans att få prova på framtidens digitala delaktighet. Att ha ett makerspace på ett bibliotek gör just att människor får tillgång till saker de inte skulle i vanliga fall, och får chansen att testa. Projektet har fått ekonomiskt stöd från Tillväxtverket, vilket Kalle tipsar om som möjlig instans att vända sig till för andra lokala projekt. Läs mer om Makerspaceprojektet på projektbloggen: http://knivstamakerspace.wordpress.com/ Om skriverier i Heby Gun Johansson från biblioteken i Heby kommun berättar om hur hon ordnat en uppskattad föreläsning och diskussion om skrivande på biblioteket i Tärnsjö (http://www.bibli.se/117653/skriverier-i-heby-kommun) som sedan vidareutvecklades till ett framgångsrikt samarbete mellan Tärnsjö bibliotek och studieförbundet NBV med en kombinerad skrivar- och släktforskningscirkel. Michael Sjöberg från Sensus studieförbund presenterade projektet IT-hjälpen, digitiala och vitala om IT-cirklar med hjälp av Ipads (istället för datorer) för seniorer. Ipad som verktyg istället för datorer ledde till mindre krångel med teknik, sladdar osv. En annan framgångsfaktor var samarbetet med ett medie- och kommunikationsföretag som hjälpt till att skriva kursinnehåll och gett uppdateringar om vad som händer inom ITområdet i världen mm. Förmiddagen avslutades med gruppdiskussioner om på vilket sätt alla kan dra nytta av dessa erfarenheter och projekt. Några reflektioner från förmiddagens pass och hur man kan arbeta vidare: Det kan se väldigt olika ut ibland har biblioteken lokalerna och studieförbunden har materialet (och tvärtom). Inom NBV kommer vi att bjuda in bibliotekarier, ha studiebesök hos varandra mm 2
Respekt och vilja är viktigt. Samverkan är det enda sätt vi kommer framåt på. Detta är ett exceptionellt exempel på samverkan när den är som bäst! Bjud in varandra och i längden jämnar det ut sig (om vem som tillhandahåller vad). Viktigt att våga satsa. Ibland måste det få kosta pengar Ann Wiklund betonar vikten av att våga satsa och föreslår fortsatta, lokala träffar i kommunen - att träffas igen och gå igenom hur det ser ut i den egna kommunen. Cay Corneliuson, Statens Kulturråd: Kulturrådets läsfrämjande uppdrag arbete pågår Cay redogjorde för Kulturrådets nya, mera aktiva roll i att initiera och samordna insatser för att öka läsandet. Ett exempel är införandet av en nationell läsambassadör. Man har också ett nytt uppdrag tillsammans med Riksidrottsförbundet, via SISU Idrottsutbildarna: Idrott och läsfrämjande. När det gäller folkbildningen i övrigt pekar Cay på möjliga samarbeten med exempelvis studieförbunden vad gäller området små barns språkutveckling, som till stor del handlar om föräldrautbildning i olika former. Läsfrämjande på fritiden för barn och vuxna är också ett område där hon ser möjligheter till samverkan mellan folkbildning och folkbibliotek. Cays föreläsning finns att ladda ned och läsa som bifogad fil. Presentationer av samarbeten mellan folkbibliotek och folkbildning kring läsfrämjande I dagens sista punkt presenteras ett antal framgångsrika exempel på samarbeten runt läsfrämjande insatser. Samverkansprojekten Stenhagen-Sandviken läser (Peder Granath och Marcus Strand) mellan ABF och Sandvikens respektive Stenhagens bibliotek är två av dessa. Projekten utbildade s k bokambassadörer och cirkelledare i olika föreningar/arbetsplatser som i sin tur fick sprida sina nya kunskaper i de egna föreningarna/arbetsplatsen. Efter genomförandet av projektet i Stenhagen konstaterades exempelvis ett ökat antal besökare till det lokala biblioteket. Projekt Sandviken läser började som en läsrörelse för att inspirera till läsning genom bokcirklar och programverksamhet. Läsmiljöer och arbetsplatsbibliotek viktiga platser för att kunna erbjuda nära tillgång till litteratur, t ex på arbetsplatser och offentliga mötesplatser. Läsambassadörer och bokombud skapade goda förebilder för läsovana. Läsambassadörsutbildning Vad: Utbildning av bokombud på Sandviks arbetsplatsbibliotek och arbetslösa personer knutna till ABF:s bostadsociala projekt i stadsdelarna Nya Bruket och Norrsätra. Hur: Samtal om läsning och litteratur, information om bibliotekets medier, tjänster och service samt grundläggande cirkelledning. 3
Varför: Uppmuntra och möjliggöra uppstart av läsecirklar kopplade till våra läsmiljöer och arbetsplatsbibliotek. Reflektioner från Sandviken läser -projektet: - Ligg på! Ta initiativ! Vi borde jobba mycket mera med att skapa mötesplatser, bygga samhällsgemenskaper och uppmuntra till läsning och livslångt lärande. - Gemensamma projekt är toppen! Vi (folkbildning och folkbibliotek) har väldigt mycket gemensamt. Det är heller inte fel att samarbeta lite ologiskt ibland (exempelvis tvättstugor i Stenhagen möter verkstadsgolvet på Sandvik). Litteraturcentrum i Uppsala stad och län (Gunhild Hansen, Studiefrämjandet) Litteraturcentrum uppkom 2010 tillsammans med fristadsförfattaren Anisur Rahman och är ett samarbete mellan Studiefrämjandet, Kultur i länet, Kulturrådet, Uppsala kommun, Länsbibliotek Uppsala och Svenska PEN. Syftet är att stödja lokalt läsande och den regionala litteraturscenen genom olika verksamheter som skrivarverkstäder, litterära aftnar, poesifestivaler och poesitåg mm. Verksamheten bygger på småskaliga framträdanden, odramatiskt och icke-akademiskt med grund i deltagarnas aktiva deltagande. Man kan även få konkret hjälp som vad man gör när man får skrivkramp, hur man får en bok publicerad osv. Framgångsfaktorer: En drivande projektledare (Anisur) som är väldigt aktiv och hittar på udda kombinationer (t ex samarbete med museet Biotopia), hittar uddar personer (t ex den skrivande busschauffören, den skrivande pendlaren m fl). Möten mellan etablerade författare och amatörer är en annan framgångsfaktor. Mera information om Litteraturcentrum: http://www.litteraturcentrum.se/om/ Studiefrämjandet har även en mötesplats i stadsdelen Gottsunda, Kontakten, där man bland annat genomfört skrivarkafé med unga män som ville framföra somalisk poesi, författarbesök mm. Ombud i läsningens tjänst (Gustav Nygren, Stockholms stadsbibliotek) Samarbetsprojekt mellan folkbildning och folkbibliotek med syfte att utbilda läsombud inom omsorg och äldreomsorg och få studieförbund och folkbibliotek att samverka i arbetet med läsfrämjande insatser. Att vara läsombud handlar om högläsning och hur man läser högt för personer med olika behov. Omsorgspersonal deltog i en studiecirkel anordnad av Studieförbundet Vuxenskolan men där själva cirkeln hölls på det lokala folkbiblioteket, tillsammans med en bibliotekarie på plats. På så sätt skapades en naturlig kontakt mellan omsorgen och biblioteket. Mera information om projektet: http://regionbiblioteket.se/2013/06/27/ombud-i-lasningens-tjanst-rapport-franlasombudsprojektet/ 4
Fortsatta arbeten hos folkbibliotek och folkbildning Avslutningsvis fick alla deltagare fundera över vad dagen gett och hur man kommer arbeta vidare med digital delaktighet och läsfrämjande insatser utifrån dagens program. Så här kommer man arbeta vidare/detta har dagen gett: - Ta kontakt med Kultur i länet och studieförbund angående läsombud - Enköping: besöka alla studieförbund i Enköping och lära känna varandra/fått ett ansikte på alla - Nischa in sig på en viss målgrupp, alla behöver inte rikta sig till alla målgrupper - Starta läsecirklar och ta kontakt med biblioteken i kommunen och få igång läsecirklar med unga med bl a dikter - Det är ibland svårt att driva projekt i den ordinarie tjänsten som bibliotekarie - Vidareutveckla högläsarverksamheten - Energi till fortsatt arbete! - Ta reda på vilka resurser det finns att ta del av och använda sig av vid (insatser för) läsfrämjande och digital delaktighet - Kontakta en del (nya) kontakter för ev samarbetsprojekt. Bra att få ansikte på folk som man tidigare bara mailat till eller hört talas om - Generationsgränser, unga läser för äldre (stickkafé, boenden), DD-kombi, e-böcker. Många bra exempel hur samarbeta? Studieförbund utbildar högläsare? - Bjuda in bibliotekarier från hela kommunen till NBV för dialog, ta reda på mer om läsombud och ev studiematerial, informera om läsfrämjande på cirkelledarutbildningar - Kontakt med studieförbund om läsombud, bokcirklar och medborgardialog - Bjuda in samtliga studieförbund för samtal om hur vi kan samarbeta, kurser/bjud in omsorgspersonal - Nya tag med läsfrämjande på lokala företag, fokusgrupper viktiga - Fundera över möjliga ämnen att samarbeta kring ämnen som känns relevanta i vår ordinarie verksamhet, något som vi ändå gör som kan få ett mervärde via ett samarbete - Jag arbetar med uppsökande verksamhet och kommer att erbjuda material, kunskap, projektledning, nätverk för att skapa mervärde för samverkansparter ur ett folkbildande perspektiv - Bjuda in till samtal om samarbete där vi kopplar läsfrämjande med digital delaktighet (lokalt) - Varför är jag den enda från Håbo kommun? Gå hem och fråga vad vi nu gör. Sprida till övriga. - Fortsätta initiera samarbeten och samverkan med studieförbund med fokus på verksamhet. Bästa utbudet för den gemensamma målgruppen. - Utöka samarbetet som redan finns med SISU till att omfatta biblioteken i Sävja/Gottsunda eller Stenhagen och Litteraturcentrum - Mer kontakt med biblioteken via våra studiekonsulenter. Se möjligheter i samverkan kring lokaler, material mm. Låna en bibliotekarie för att locka till läsning - Besöka alla studieförbund för att få/ge varandra ett ansikte 5
- Jag (bibliotek) kommer ha en dialog med vart och ett av studieförbunden för att hitta nya samarbeten. Först genom att diskutera varandras förutsättningar och vad vi ser för vinster med att samarbeta. Sedan kan vi hitta gemensamt mål och börja göra något, en sak i taget. - Stimulera läslusten och hjälpa till med lästips. Hjälpa folk digitalt med deras problem. Få folk som inte kommer till biblioteken att komma. - Söka medel hos Kulturrådet för läsfrämjande verksamhet. Starta läse- och skrivarcirklar för ungdomar med musiktexter, poesi mm. Ta kontakt med biblioteken. - Regionförbundet folkbildning utbildningar - NBV: Har nu kunskap att ta kontakt med de olika instanserna för fortsatt arbete - Bra att möta studieförbunden tänka vidare på samverkan! - Lära av andras erfarenheter/projekt via Länsbiblioteket, läsombud, knyta samarbetspartners närmare, systematisera samarbete och kartlägga aktörer - Tänka över organisationsgränserna i arbetet. Försöka hitta gemensamma mål! Bolla med Kulturrådet. - Diskutera i arbetsgrupper hur man ska jobba mot digitalt utanförskap främst gentemot unga människor. - Projekt för något som är ordinarie verksamhet. ULB och Länsbibliotekets kontakter - använda dem, vad vill medborgarna ha? Anv/visa upp verksamheten! - Inspel till revideringen av Uppsala kommuns kulturplan - Idé: Släktforskning + skrivarcirklar i samarrangemang med studieförbund. Metod: långsiktigt läsfrämjande kontaktskapande är A o O. - Jobba vidare på lära känna, samverka studieförbund, bibliotek, kommun. Energi till fortsatt arbete med bokcirklar, skrivarcirklar, datakurser etc - Samarbeta! - Jag skulle vilja ha utvärdering på Digidel-projektet - Hålla koll på institutioner varifrån man kan söka pengar, t ex Tillväxtverket. Ann Wiklund: - Vi behöver veta mera om vad våra målgrupper/medborgarna vill ha! Tala gärna med den lokala kommunen inventera hur ser det ut i vår kommun? Vilka områden behöver extra stöd? Sätt er tillsammans och sök pengar olika sökvägar för olika organisationer (hitta pengar från olika håll) - Denna dag en start på en diskussion mellan bibliotek, studieförbund och folkhögskolor. Nu måste diskussionen fortsätta lokalt, där den kan omsättas i konkret verksamhet. Uppsala Läns Bildningsförbund och Länsbibliotek Uppsala kan bistå i detta genom att exempelvis skapa möten, vara processledare för möten, förmedla goda exempel osv. Kristina Båth Sågänger avslutar dagen: - Denna dag kommer följas upp på olika sätt och vi kommer ta kontakt med er och höra vad 6
som händer, vara lite blåslampor och hålla i det. ULB och Länsbiblioteket har tagit åt sig en boll när vi initierade detta och gjorde detta möte. Nu lämnar vi dock över bollen till er deltagare. Tre viktiga saker vill vi att ni ska ta med er från idag: - Respekt och vilja - Mod - våga satsa! - Vi är de som kan göra skillnad! Några tips för ekonomiskt stöd: - Tillväxtverket/Vinova program ungas innovationskraft - Lokala sparbanker har ibland medel som kan sökas - Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) 7