Karlskoga Vattenverk & Reningsverk

Karlskoga Vattenverk & Reningsverk LIA-period 1 2016-02-29 2016-05-06 Erik Persson 2016-05-12 1

Innehåll 1 Inledning... 3 2 VA-bolaget... 3 3 Vattenverk... 3 3.1 Råvattenpumpstation... 3 3.2 Råvattenverket... 4 3.3 Infiltrationsbassänger... 6 3.4 Dricksvattenverket... 6 4 Reningsverk... 7 4.1 Mekanisk rening... 7 4.2 Biologisk rening... 8 4.3 Kemisk rening... 8 4.4 Slam... 10 4.5 Mosseruds återvinningsanläggning... 12 4.6 Actiflo-anläggning... 12 4.7 Styr- och övervakningssystem... 12 5 Min praktik... 13 5.1 Reningsverket... 13 5.2 Vattenverket... 15 6 Rörnät... 16 7 Slutord... 16 2

1 Inledning Jag studerar Vatten- och Miljöẗeknik på yrkeshögskolan i Hallsberg. I utbildningen ingår det två stycken LIA-perioder, Lärande I Arbete. Min första LIA-period under 10 veckor har varit på reningsverket och på vattenverket i Karlskoga. Jag ville få erfarenhet av verkligheten och mer kunskap om helheten i processerna på reningsverk och på vattenverk. Mina uppgifter under perioden har varit att lära mig processövervakning, daglig skötsel, pumprunda, provtagning, analys på lab m.m. 2 VA-bolaget Det är VA-bolaget i Karlskoga AB som producerar dricksvatten, renar avloppsvatten och sköter rörnät. VA-bolaget i Karlskoga AB är dotterbolag till Kemab, Karlskoga Energi & Miljö AB. Kemab är helägt av Karlskoga kommun. 3 Vattenverk Dricksvattnet i Karlskoga kommer dels från naturligt grundvatten, dels från råvatten från Timsälven som blir konstgjort grundvatten. 28.800 personer är anslutna till kommunens rörnät. Karlskogas medelförbrukning av vatten är 16500 m 3 /dygn. Det finns tre drifttekniker och en driftchef. Driftchefen är både chef på vattenverket och på reningsverket samt är VA-chef. Chefsrollen på vattenverket och på reningsverket är tillfällig. 3.1 Råvattenpumpstation Råvattnet kommer ifrån två ledningar med 500 mm resp. 600 mm diameter försedda med grovgaller. Ledningarnas intag ligger på ca tre meters djup i Timsälven. Ledningarna sitter fast i stenkistor. Stenkistorna hindrar också att stora grenar blockerar vattenflödet till ledningarna. Råvattnet pumpas med två propellerpumpar till ett hus med två mikrosilar och två pumpar med kapaciteten 800 m 3 /h resp 400 m 3 /h pumpar vattnet till råvattenverket. Mikrosilarna filtrerar råvattnet och tar bort löv, bark och dylikt. Råvattnet pumpas genom ett 600 mm diameter sentabrör till råvattenverket på Gälleråsen. Mikrosilar och pumpar 3

3.2 Råvattenverket På råvattenverket leds råvattnet till en kammare som delar upp råvattnet i två flöden. I båda flödena tillsätts lut innan vattnet leds vidare till två kammare. Därifrån rinner råvattnet till två kanaler samtidigt som PAX tillsätts. En omrörare per kanal blandar ut PAX i råvattnet. Råvattnet leds till sex bassänger, filterbassänger, med en sammanlagd yta på ca 120 m 2. I varje filterbassäng finns fyra stycken DynaSand-filter. Det går en ledning till varje filterbassäng. Varje ledning delas upp till fyra mindre ledningar som kopplas till DynaSand-filtren. Råvattnet renas i filtren och smutsvattnet (kallat tvättvattnet) rinner in till två kammare. Tvättvattnet från kamrarna rinner till två lamellfilter. Det bildas slam i lamellfiltren och slammet pumpas ut från råvattenverket till en pumpstation. Slammet från stationen pumpas vidare till reningsverket. Tvättvattnet är nu renare och leds in till tvättvattenkammaren. Tvättvattnet från kammaren leds in till kammaren där råvattnet kommer från början, Råvatten kyler i en värmeväxlare den tryckluft som används för att driva mammutpumpen i DynaSandfiltren. En del av det varma vattnet från värmeväxlaren används för uppvärmning av råvattenverket. Allt vatten från värmeväxlaren leds tillbaka till kammaren där råvattnet kommer från början. Filterbassängerna har varsina två utlopp till en kanal. Råvattnet från den kanalen rinner till en liten kammare och därifrån leds vattnet till renkammaren. Från renkammaren pumpas eller självfaller vattnet ut från råvattenverket till infiltrationsbassänger. Pumpning behövs till den bassäng som ligger lite högre. (Det finns dessutom åtta stycken snabbsandfilter och en lågreservoar med volymen 400 m 3 i en annan byggnad. Filtren är inte i drift, men vid behov kan man använda dem.) 4

En del av råvattenverket 5

3.3 Infiltrationsbassänger Det finns åtta stycken infiltrationsbassänger. Fem stycken infiltrationsbassänger med en sammanlagd yta av 6100 m 2 ligger nära råvattenverket och tre stycken infiltrationsbassänger med en sammanlagd yta av 4500 m 2 ligger längre söder om verket. Vattnet till infiltrationsbassängerna söder ut leds med självfall via ett 600 mm diameter sentabrör. Vattnet filtreras och renas och sjunker ner i åsen. Det tar 16-25 dagar innan vattnet har runnit igenom en 250 600 m lång del av grusåsen och blandats med naturligt grundvatten. Det är 8 stycken rörbrunnar med pumpar som pumpar upp vattnet från 20 25 m djup och leder in det till dricksvattenverket. 3.4 Dricksvattenverket I byggnaden med dricksvattenverket finns en lågreservoar med volymen 1680 m 3. I ledningen från rörbrunnarna till lågreservoaren tillsätts lut. Luten höjer ph i vattnet till 8,3 och höjer alkaliniteten till 60. Hårdheten i vattnet är 4-4,3 dh. Lågreservoaren har tre kammare. Inkommande vattnet leds in i mellankammaren. Vattnet från mellankammaren rinner till vänstra och högra kammaren. Det är tre pumpar med kapaciteten 470 m 3 /h vardera som pumpar vattnet från vänstra resp högra kammare. Pumparna arbetar två i taget och växlas en gång per vecka. Vattnet passerar UV-lampor som behandlar vattnet med UV-ljus. Sen pumpas vattnet till rörnätet och en del av vattnet går till högreservoaren på Rävåskullen resp. i Bråten. Högreservoaren på Rävåskullen rymmer 8000 m 3 och den i Bråten rymmer 2000 m 3. Dricksvattenverket 6

4 Reningsverk Karlskoga avloppsreningsverk ligger på västra sidan av Karlskoga och har en kapacitet på 38 000 pe. Man tar emot avloppsvatten från Karlskoga, Linnebäck, Granbergsdal, en del av industrin, området runt sjön Lonnen och en del av östra sidan av sjön Möckeln. Inkommande vattnet ger ett normalt genomflöde på ca 20.000 m³/dygn. Vattnet som kommer hit genomgår förbehandling med mekanisk rening, biologisk rening med kväverening samt eftersedimentering. Det avsatta slammet genomgår förtjockning och stabilisering via rötning och avvattning. Därefter transporteras det till Mosseruds återvinningsanläggning. Det finns tre driftstekniker, två mekaniker, en elektriker, en laborant samt en driftchef som beskrevs under vattenverk ovan. 4.1 Mekanisk rening Inkommande vattnet går igenom två renssilar eller trumsilar som tar bort större skräp. Man tar bort ca 74 ton skräp per år. Skräpet transporteras med en skruv per sil till en annan skruv som skickar det till en container i en annan lokal. Efter silarna tillsätts PIX till avloppsvattnet. Sen går vattnet till två bassänger som är sandfång. Den sedimenterade sanden skruvas till en sandtvätt. Från sanden separeras organiskt material bort och skickas till försedimenteringen. Sanden samlas upp i en container, som finns i samma lokal som skräpcontainern och transporteras till Mosseruds återvinningsanläggning. Efter grovreningen rinner vattnet in i två parallella försedimenteringsbassänger. Man har tillsatt PIX tidigare i processen så att det bildas flockar med mindre partiklar och fosfor. Bassängerna har skrapspel som skrapar slammet till slamfickorna i första delen av försedimenteringsbassängerna. Det är två fickor per bassäng. Det finns en fast ytskrapa per bassäng mitt i bassängen som stoppar flytande ämnen, till exempel fett. Fett och dylikt sugs bort med flytslampumpar till en fettavskiljare. Pumparna körs enligt tidsstyrda intervall. Renssilar 7

4.2 Biologisk rening Den biologiska reningen består av nio stycken bassänger. Två stycken för aktivt slam, två stycken för slamoxidation och fem stycken mellansedimenteringsbassänger. Efter försedimenteringsbassängerna går vattnet in till två parallella bassänger för aktivt slam. Första delen (fördenitrifikationsdelen) av bassängerna har omrörare och andra delen av bassängerna har luftning av vattnet (nitrifikationsdel). Längst bort i bassängerna finns pumpar som skickar tillbaka en del av vattnet till första delen i bassängen. Det finns mätinstrument att mäta nitrat i första delen av en av bassängerna. Om det är för mycket nitrat tillsätts Mosstanol (etanol och propanol). Efter bassängerna rinner vattnet genom en kanal till mellansedimenteringen. Det finns pumpar bredvid kanalen, som pumpar upp slam från fickorna i mellansedimenteringen och skickar slammet till slamoxidationbassängerna. Det är två slamoxidationbassänger som är i serie. Första bassängen luftar slammet (nitrifikationsdel). Slammet har ca 1 % TS. Sista delen av sista bassängen luftar inte utan har omrörare (efterdenitrifikationsdel) och där tillsätts Mosstanol. Det finns pumpar i sista delen av bassängen som pumpar upp slammet och skickar tillbaka det till första bassängerna i biosteget. Det är viktigt att bakterierna lever bra i biosteget. Man tillsätter Mosstanol så att bakterierna får föda. Om det är mycket vatten in till verket stryps inflödet till slamoxidationen. Om man inte gör det blir vattnet och slammet näringsfattigt. Bakterier dör eller de följer med vattnet direkt till utloppet från verket. Alla bassängerna med aktivt slam och slamoxidation har lock. Locken hindrar farliga ämnen, t.ex. aerosoler att spridas i lokalen. Det finns öppningar i kanalen vid mellansedimenteringen, som vattnet går igenom och rinner ut till mellansedimenteringen. Den har skrapspel som för slammet till slamfickorna. 4.3 Kemisk rening Efter mellansedimenteringen går vattnet i en kanal till slutsedimenteringsbassängerna. I första delen av bassängerna luftas vattnet för att undvika slam på botten på grund av att det inte finns något skrapspel i dessa bassänger. Om det är för mycket fosfor i utgående vattnet tillsätts PAX i första delen av bassängerna. PAX sprids ut med tryck i rör och blandas ut med hjälp av tryckluft i första delen av bassängerna. Sista delen av bassängerna 8

har skrapspel. Sen leds vattnet genom utloppet från verket och rinner ut till sjön Möckeln ca 300 m bort från verket. Alla steg i processen skickar slam till slamfickorna i försedimenteringen. 9

4.4 Slam Slammet pumpas från försedimenteringsfickorna till slamlager 1. Slammet i slamlager 1 pumpas till förtjockaren, som kallas Pucken. Före Pucken tillsätts polymer. Pucken fungerar så att slammet körs sakta runt på en perforerad skiva och vattnet från slammet rinner ner genom skivan. Rejektvattnet leds tillbaka till försedimenteringen. Slammet åker till slamlager 2 och TS-halten i slammet är ca 7-8 %. Slammet från slamlager 2 pumpas till två rötkammare. Rötkamrarna är underdimensionerade så rötkamrarna är inte kopplade i serie utan slammet cirkulerar mellan rötkamrarna. För att få en kontinuitet i processen pumpas hela tiden nytt slam in i rötkamrarna, ca 48 m³/dygn. Den metangas som bildas ger bränsle till reningsverkets gaspanna. Där produceras större delen av verkets värmebehov. Slammet stannar ca 18 dagar i rötkamrarna där temperaturen är ca 36 C. Sen pumpas det till tre stycken våtslamlager. Polymer tillsätts till slammet som sedan pumpas till en centrifug. Torrslammet samlas ihop i två stycken containrar. De finns i samma lokal som containrarna med sand och skräp. Reningsprocessen är inte Revaq-certifierad så därför transporteras slammet till Mosseruds återvinningsanläggning. Pucken 10

Anläggningsdel Volym Area Uppehållstid vid Qmax Ytbelastning vid Qmax m³ m² timmar volym/area timmar Sandfång 100 38 0,05 52,6 Försedimentering 1300 367 0,65 5,4 Bräddbassänger* 840 357,7 Aktivslambassänger 1800 (600/1200) (oluftad/luftad volym) 0,9 Mellansedimentering 3360 910 1,68 2,2 Slamoxidationbassänger 1704 (1374/330) (oluftad/luftad volym) Slutsedimentering 4200 1050 2,1 1,9 Våtslamlager 1-3 470 2 st. rötkammare 900 Slamlager 1-2 300 Total uppehållstid 5,38 *Avser den volym som inte ligger under kembyggnaden. 11

4.5 Mosseruds återvinningsanläggning Det finns och används vassbäddar och bassänger i Mosseruds återvinningsanläggning. När det blir vår och det blir varmare så rinner lakvatten till bäddarna. Nyligen har man grävt ett dike från den sista bassängen till ett vattendrag. 4.6 Actiflo-anläggning Actiflo är en bräddvattenreningsanläggning. Om det regnar häftigt eller är mycket snösmältning kan inte reningsverket klara av vattenflödet till verket, p.g.a. att spillvattennätet är 20% kombinerade ledningar och det utöver det blir tillskottsvatten till nätet. Då har Karlskoga en Actiflo-anläggning. Vattnet går in i anläggningen och igenom två rensgaller. Sen går vattnet till tre kammrar med omrörare och där tillsätts PIX, mikrosand och polymer. Då bildas flockar och vattnet flödar upp igenom lamell-filter. Slammet faller ner och skickas till hydrocykloner. Där avskiljs slam och mikrosand och sanden används i processen igen. Vattnet rinner ut från anläggningen till sjön Möckeln. Slammet skickas till en pumpstation och sen till reningsverket. 4.7 Styr- och övervakningssystem På vattenverk, reningsverk och Actiflo använder man styr- och övervakningssystemet SCADA Expert Vijeo Citect. 12

5 Min praktik Jag ska beskriva vad jag har gjort i reningsverket och vattenverket under veckorna. Jag ska inte beskriva allt, men en del. 5.1 Reningsverket Jag inledde min praktik på Karlskoga avloppsreningsverk under sex veckor. Arbetstiden börjar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. Kl. 15:30 träffas vi allihop och pratar om vad vi har gjort under dagen. På onsdagar är det ett möte på morgonen. Man berättar vad man har gjort och vad som hänt under veckan och förbereder vad man ska göra och går igenom vad som händer längre fram. Det finns ett rullande schema på verket med olika arbetsuppgifter för de tre driftteknikerna. Det är driftteknikerna som jag har följt med och försökt rikta in mig på att lära mig av. Det är alltid någon som har beredskap måndag - fredag 16:00-7:00 och alla helger. Det är fyra personer som delar på beredskapen. Man har beredskap en vecka åt gången, torsdag till torsdag. Första veckan fick jag ett uppdrag. Karlskoga reningsverk har en centrifug. Den ska ersättas med två skruvpressmaskiner. Verket skulle testa tre maskiner av olika fabrikat. Jag fick som uppgift att samla in prov från maskinerna och registrera proverna på listor och tabeller. Man mätte t.ex. torrsubstanshalt, mängd rejektvatten och tillsatt polymer. Reningsverket ville veta skillnaden och jämföra maskinerna. Då fick man en bättre helhet över vilken maskin man ville ha. Resultatet bekräftade vad man trodde tidigare. En maskin var dålig, en var hyfsad och en var mycket bra. Jag har också ändrat en broschyr om Karlskoga reningsverk. Bilder, text och fakta som var felaktiga eller inaktuella har jag ändrat i broschyren. Jag följde med några gånger till Actiflo så jag förstod processen i anläggning och hämtade vattenprover när anläggning var i drift. Två dagar följde jag med på pumprunda. Man åker och kollar inuti och utanpå på alla pumpstationer. Man dokumenterar flöde, drifttider, driftsström m.m. Man provkör pumparna och spolar pumpsumpen. När man ska spola sumpen ska man använda gasmask. Man undviker då att andas in otrevliga ämnen. Reningsverket har ett laboratorium som är ackrediterat av SWEDAC. Man följer provtagningsschema med både internprover för att kontrollera driften och prov enligt lagkrav där resultaten skickas till myndigheter. Jag var på laboratoriet i två dagar för att se hur olika arbetsmoment går till. Jag analyserade slamprov och rejektvattenprov alldeles själv! Interna provtagningen sker i olika reningssteg varje dag eller som stickprov under veckan och analyseras på labbet. Man vill veta om verket fungerar bra eller inte. Om provresultaten inte är bra så ändrar man driften om det är möjligt. Jag insåg att man tog många fler prov på olika ämnen på många fler steg i processen än jag tidigare hade trott. Man 13

analyserar Tot-P, Tot-N, TOC, NH4-N, NO3-N, ph, alkalinitet, susp., PO4-P, slamvolym, TS, GF m.m. Jag följde med en drifttekniker och hjälpte till med eller tittade på rutinjobb på verket. När man gör verket går man först, varje dag, till huset med gaspannan och noterar hur mycket gas man har eldat i pannan resp bränt upp i flamman. Pannan värmer upp lokalerna. Om den egna biogasen inte räcker så använder man fjärrvärme. Om man har överskott på gas bränns detta upp i en flamma bredvid rötkamrarna. Man avvattnar rören för biogasen eller spolar rent rören i huset eller i rötkamrarna. Sen går man till kemhuset kollar att det är OK t.ex. att tankarna inte läcker och kollar en pump i huset. Sen går man till huvudbyggnaden och lodar i försed. Man lodar med ett instrument för att kontrollera hur mycket slam det finns i botten på försed. Man öppnar locket på Pucken och kollar att slammet och polymeren binder ihop som det ska och att rejektvattnet är bra. Jag var förvånad över att det är så känsligt att balansera förhålllandet mellan slammet, polymeren och rejektvattnet. Sedan börjar man att notera på ett papper mätresultat från styrsystemet över vad som har hänt under dygnet. Exempelvis hur mycket det har regnat under dygnet, flöde till och från verket, hur mycket sprit som använts i processen och så vidare. Man kontrollerar varje dag att luftningsbassängerna luftar som de ska och kollar om det är slamflykt i mellansed. Man skiftar regelbundet pumparna under veckorna både i reningsverket och i rötkamrarna så att de får ungefär samma drifttid och man kontrollerar också pumparnas maxkapacitet. Om kapaciteten inte är bra ska pumpen servas eller renoveras. Man luftar slamfickorna i försed. mellansed. och i slutsed. Slammet bubblas upp med tryckluft så att det lossnar från fickväggarna och faller ner till botten på bassängen eller i fickorna. Man rensar bort skräp i inkommande vattnet i inloppet, i renssilarna och i 14

skruvarna. Rötkamrarna har olika höjd. Slammet skickas med självfall från den första till den andra. Därför måste man rengöra tre rör per kammare så att slamflödet rinner igenom rörerna utan att de täpps igen. Man spolar rent bassängerna i försed, mellansed och slutsed. och spolar bort flytslam, skum och beläggningar på väggarna och i rännorna så att flödet i verket flyter som planerat. Det är lite finare när man är färdig också! Ett problem som hela tiden uppkommer är skumbildning i mellansedimenteringen. Det blir skumbildning även i kanalerna i råvattenverket, men det är ingenting jämfört med i reningsverket. Nästan dagligen får man spola sönder skummet så det förhoppningsvis sjunker till botten. Ibland blir det slamflykt i sista delen på dessa bassänger. Jag har inte förstått varför det uppstår skumbildning och slamflykt. Jag gissar att någon har berättat för mig, men jag var inte uppmärksam eller lyhörd. Underhåll som hela tiden pågår är rengöring och kalibrering av de olika mätarna. Laborantens jobb och mätinstrumenten i verket är viktiga faktorer eftersom den mesta styrningen sker eller kommer att ske baserat på mätresultat. Är dessa missvisande kommer alla processerna i förlängningen bli fel. Man arbetar i blindo. 5.2 Vattenverket Efter reningsverket började jag praktisera på vattenverket under fyra veckor. Vattenverket har ungefär samma upplägg som på reningsverket. Arbetstiden börjar kl. 07:00 och slutar kl. 16:00. På tisdagarna är det ett möte på morgonen. Man berättar vad man gjort och vad som har hänt under veckan samt förbereder vad man ska göra och går igenom vad som händer längre fram. Det finns ett rullande schema på verket med olika arbetsuppgifter för de tre driftteknikerna. Det är alltid någon som har beredskap måndag - fredag 16:00-7:00 och alla helger. Det är fyra personer som delar på beredskapen. Man har beredskap en vecka åt gången, torsdag till torsdag. Personal från reningsverket hjälper till med beredskapen i vattenverket. Det är två byggnader på Gälleråsen. En byggnad som tidigare var råvattenverk, men nu är ett samlingshus, där man äter frukost och lunch, har möten, där det finns kontrollrum och omklädingsrum m.m. Det finns också åtta stycken snabbsandfilter och en lågreservoar i byggnaden, men dessa används inte nu. Den andra byggnaden är råvattenverket som man använder nuförtiden. Varje dag går man ut och kollar infiltreringsbassängerna hur stor andel av bassängernas yta som används. Sen går man in i verket och kontrollerar att lutoch PAX-tankarna är som de ska, t.ex. att det inte läcker. Pumparna som pumpar lut och PAX från tankarna till DynaSandfilterbassängerna kontrolleras. Sen går man ner till källaren och skriver upp flödet från råvattenverket till infiltreringsbassängerna. Man spolar rent rören till färgtalsinstrumentet och rengör turb-mätaren. Man går till ett annat rum och kollar kompressorerna och trycklufttanken som trycker upp luften till DynaSandfilterbassängerna. Dräneringspumpen ska köras och avfuktare och värmepump som värmer upp 15

byggnaden ska kollas. Sedan skriver man ner i dator olika mätresultat som t.ex. råvatten in till verket och ut. Varje måndag och fredag hämtas vattenprover i DynaSandfilterbassängerna och renkammaren och analyseras aluminumhalt och turb. Råvattnet är faktiskt ganska dåligt. Det är ganska mycket humus och siltpartiklar och det är mycket naturligt aluminum i råvattnet från älven till råvattenverket. När man har analyserat klart skriver man ner mätresultaten för aluminum, turb och färgtal i dator. Om man tycker att det är för mycket av framförallt aluminum i DynaSandfilterbassängerna eller utgående vattnet, så ändras PAX-dosen och/eller ändras råvattenflödet till kanalerna. Det händer att man analyserar fler dagar per vecka än måndag och fredag. Man spolar också ren i lamellfilterna på måndag och fredag. Jag såg på när man harvade i infiltreringsbassängerna för att ta bort hinnan på dessa. Då behöver man inte byta sanden utan kan använda sanden längre tid. Jag har också hjälpt till att ta dricksvattenprover i dricksvattenverket, i brunnspumparna och på olika platser i Karlskoga. 6 Rörnät Min handledare hämtade mig en dag och vi åkte till två grävjobb. Ett av grävjobben var en stor ledning som läckte. Vattnet sipprade upp i gatan. Gatan hade en lutning så det var lite svårt att hitta läckan. På en annan plats letade vi en brunn där man kan stänga av vattnet till en annan brunn när man ska byta en flödesmätare. Till slut hittade vi brunnen med en metalldetektor. 7 Slutord Det har varit lärorikt att se hur allt fungerar i verkligheten. Jag har bättre förståelse och mer kunskap om processen nu. Nu vet jag grunderna i hanteringen att ta prov och metoderna att analysera. Jag har ett begrepp om hur mycket eller lite flöde, volym m.m. som behandlas på vattenverket och på reningsverket. Naturen var en stor påverkande faktor på verken. Om det regnade mycket, om det var varmt eller kallt i vattnet m.m. påverkade hur man behövde sköta driften av verken. Verken är överhuvudtaget mer känsliga än vad jag trodde. Om man tillsätter mer eller mindre kemikalier och/eller varierar flödet kan det ge stora skillnader på resultatet av behandlingen av vattnet eller slammet. Min uppfattning om de som arbetar på verken är att de verkligen anstränger sig för att åstadkomma ett rent dricksvatten till kunderna och en bra 16

rening av avloppsvattnet innan det rinner ut i sjön. Jag har blivit väl bemött under min LIA-period så jag vill tacka alla som arbetar på reningsverket och på vattenverket och min handledare. De har förklarat mer än en gång för mig hur processen fungerar, hur man analyserar vatten och slam m.m. så stort tack till alla ännu en gång. 17