Risbrunn Miljökonsekvensbeskrivning

Vindkraftspark Risbrunn Miljökonsekvensbeskrivning December 2009

Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraftspark Risbrunn Text wpd Scandinavia AB Studier fågel, mark och arkeologi Ecocom Studie fågelliv JP Fågelvind Kartmaterial Ur Sverigekartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-21429. Ur Översiktskartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-21428. Ur Terrängkartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-21427. Ur Fastighetskartan Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-21426 Ur Ortofoto Lantmäteriverket Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-21437 Utgivare wpd Onshore Risbrunn AB c/o wpd Scandinavia AB Ferkens Gränd 3 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Ort och datum Stockholm i december 2009

INNEHÅLL 1. Ba k g r u n d... 6 1.1. Presentation av bolaget... 6 1.2. Varför vindkraft... 6 1.3. Preliminär tidplan... 7 1.4. Beskrivning av utredningsgruppen... 8 2. Ic k e -te k n i s k sa m m a n f a t t n i n g... 10 2.1. Omfattning, utformning och lokalisering. 10 2.2. Alternativ... 10 2.3. Samrådsredogörelse... 10 2.4. Teknisk beskrivning... 10 2.5. Elanslutning... 11 2.6. Områdesbeskrivning... 11 2.7. Påverkan och skyddsåtgärder... 12 3. Om f a t t n i n g, u t f o r m n i n g oc h l o k a l i s e r i n g... 14 3.1. Områdets förutsättningar för vindkraft... 14 3.2. Planförhållanden... 15 3.3. Antal vindkraftverk och placering... 16 3.4. Typ av vindkraftverk... 18 3.5. Investeringar och arbetstillfällen... 18 4. Al t e r n a t i v... 20 4.1. Alternativ lokalisering... 20 4.2. Motivering till valet av Risbrunn... 22 4.3. Alternativ utformning och omfattning... 22 4.4. Nollalternativet... 23 5. Te k n i s k be s k r i v n i n g av pr o j e k t e t... 26 5.1. Anläggningsskedet... 26 5.1.1. Fundament... 26 5.1.2. Transportvägar och uppställningsplatser... 28 5.1.3. Betongtillverkning, sprängning och krossning... 29 5.1.4. Montering och driftsättning... 29 5.2. Driftskedet... 30 5.2.1. Ljudberäkning... 30 5.2.2. Skuggberäkning... 32 5.2.3. Hindermarkering... 33 5.2.4. Service och drift... 33 5.3. Avvecklingsskedet... 33 6. El a n s l u t n i n g... 36 7. Omr å d e s b e s k r i v n i n g... 40 7.1. Landskapets karaktär och värden... 40 7.2. Pågående markanvändning... 41 7.3. Kulturmiljö och arkeologi... 42 7.4. Naturvärden... 43 7.5. Fågel... 43 7.6. Fladdermöss... 44 8. På v e r k a n... 46 8.1. Påverkan på människor... 46 8.1.1. Visuell påverkan... 46 8.1.2. Ljud... 49 8.1.3. Skuggor... 50 8.1.4. Friluftsliv och turism... 51 8.1.5. Risker... 51 8.2. Kulturmiljö och Arkeologi... 52 8.3. Utsläpp till luft, mark och vatten... 52 8.4. Växtlighet och hydrologi... 53 8.5. Fågel... 55 8.6. Fladdermöss... 56 8.7. Renar och övriga större däggdjur... 56 8.8. Hushållning med resurser... 56 9. sk y d d s å t g ä r d e r oc h f ö r s i k t i g h e t s m å t t... 58 10. Ku m u l a t i v a ef f e k t e r... 60 11. Sa m l a d be d ö m n i n g... 62 12. Sa m r å d s r e d o g ö r e l s e... 66 13. Ko n t a k t... 72 14. Bi l a g e f ö r t e c k n i n g... 74

1Bakgrund

6 bakgrund 1. Bakgrund wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning på Risbrunnsberget, Säteråsen och Nonsberget ca åtta kilometer söder om Sveg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Anläggningen består av maximalt 10 vindkraftverk med en total maximal uteffekt av 30 MW. Föreliggande dokument utgör en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kapitlet miljöbalken. 1.1 Presentation av bolaget Projektet att etablera en vindkraftspark söder om Sveg Vindkraftspark Risbrunn, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Risbrunn AB. wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftsprojekt, bland annat de landbaserade projekten Videbäcksmåla och Tandsjö samt de havsbaserade projekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av över 1 600 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av 2 000 MW och en investeringsvolym på 1,6 miljarder euro. Vi är idag drygt 400 medarbetare utspridda över hela världen. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. 1.2 Varför vindkraft Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med ca 10 15 TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2008 ca 2 TWh el vilket motsvarar ca 1,5 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får ca 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat något de senaste åren och uppgick under 2008 till 217 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift.

bakgrund 7 Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 16 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Ny forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens, storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggning- ar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då kommer elkundernas pris följaktligen att sjunka. Hur mycket lägre det blir beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. Elintensiv industri som inte behöver betala för stödet gynnas genom utbyggnaden, eftersom de kommer att få ett lägre elpris. 1.4 Beskrivning av utredningsgruppen wpd Scandinavia AB Angelica Widing, fil. kand. Ekoteknik Santiago Piva, Civilingenjör i elektroteknik Konsulter och ansvarsområden Alexander Eriksson, Biolog, Ecocom Analys och samordning Jonas Wäglind, Miljövetare, Ekologa Mark och vegetation (Ecocom) Håkan Nilsson, Arkeolog, KNATON-landskapsarkeologi (Ecocom) Jan Pettersson, Ornitolog, Fågelvind AB Fågelstudie Ulla Stenberg, Fixarna AB Fågelstudie 1.3 Preliminär tidplan Tidplan 2009 2009 2010 2010 2011 2011 Tillståndsprocess Miljöbalken Ellagen Finansiering Elanslutningsstudier Byggförberedelse Byggnation väg, fundament och elnät Driftsättning och inkoppling jan juni juli dec jan juni juli dec jan juni juli dec 1. Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009.

Foto: Fotomedia

2Icke-teknisk sammanfattning

10 icke-teknisk sammanfattning 2. Icke-teknisk sammanfattning 2.1 Omfattning, utformning och lokalisering wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning med maximalt 10 vindkraftverk vid Risbrunn ca åtta kilometer söder om Sveg i Härjedalens kommun, Jämtlands län. Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om max 3 MW styck vilket ger en total uteffekt om max 30 MW. Vindkraftverkens totalhöjd är maximalt 150 meter. Avstånd till närmaste bostadshus är ca 1 200 meter och projektområdets storlek är totalt ca 300 hektar. 2.2 Alternativ Valet av lokalisering har föregåtts av utförliga studier för att identifiera vilka områden i regionen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Enligt befintliga data är det goda vindförhållanden på den valda platsen. Området utgörs av flera berg som ger ett högt fritt vindläge över omkringliggande landskap. Området ligger endast ca 3 kilometer från potentiell elanslutning till Härjeåns Krafts regionala elnät. Avståndet till närmsta bostadshus är över 1 kilometer. Platsen är redan exploaterad av intensivt skogsbruk, en bergtäkt och stamledningen som går genom området. Vindkraftsparken kommer inte att påverka landskapsbilden i de för kommunen viktiga turistområdena i fjällen. Kulturmiljöerna norr och söder om vindkraftsparken ligger på ett så stort avstånd (10 20 km) att påverkan bedöms bli liten. Andra områden har undersökts men valts bort främst på grund av närheten till frilufts- och kulturmiljöer samt betydligt sämre förutsättningar för elanslutning. 2.3 Samrådsredogörelse Tillståndsansökan har föregåtts av ett samrådsförfarande enligt 6 kapitlet miljöbalken. Samråden har genomförts i god tid och i behövlig omfattning innan ansökan om tillstånd och miljökonsekvensbeskrivningen upprättats. Sökanden har haft samråd med länsstyrelsen i Jämtlands län, Härjedalens kommun, allmänheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda samt berörda statliga myndigheter och organisationer. Vad som framkommit vid samråden har beaktats vid planeringen av projektet och vid upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. 2.4 Teknisk beskrivning Vindkraftverken planeras ha en uteffekt om 2 3 MW och totalhöjden ska vara maximalt 150 meter. Navhöjd och rotordiameter varierar mellan olika typer av vindkraftverk, men de vindkraftverk som upphandlas ska ha totalhöjden max 150 meter.

icke-teknisk sammanfattning 11 Under anläggningsfasen kommer befintliga vägar att förstärkas vid behov och nya vägar anläggas fram till vindkraftverken. För gravitationsfundament grävs en ca 19 meter bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn förankras i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Vägarna behöver vara ca 4,5 m breda exkl. diken. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 10 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. 2.5. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och följa allmänna rekommendationer beträffande magnetfält med mera. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Elanslutning planeras i första hand till Härjeåns Krafts regionala ledning (45 kv) ca 3 km nordväst om vindkraftsparken. Befintlig kraftledning från Kvarnforsens kraftstation kommer då också att förstärkas. 2.6. Områdesbeskrivning Vindparkområdet ligger i södra delen av de jämtländska skogsbygderna, omkring 8 kilometer sydväst om Sveg i ett kuperat skogsdominerat landskap med inslag av våtmarker och sjöar. Höjden över havet varierar mellan 580 meter och 630 meter. Topografin varierar med större kullar, mindre sänkor och raviner. I närområdet finns långa siktlinjer vid sjöstränderna. Utsiktspunkter finns också på de höga bergen runt omkring, men den höga barrskogen fungerar ofta avskärmande. Moderna element som kraftledningar och master på bergen samt broar och en skidanläggning fungerar som landmärken. Drygt 5 km sydöst om etableringsområdet vid Brickan finns ett vindkraftverk (2MW) och en hög telekommast. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk och etableringsområdet genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts under senare år, då en stor area av barrskog har avverkats, markberetts och planterats. Det finns en del äldre barrskog kvar på bergstopparna, mestadels gran, men annars är det aktivt skogsbruk som dominerar. Området bör därför skogsmässigt klassas som intensivt brukad mark. Genom etableringsområdet öster om Risbrunnsberget går en 400 kv stamledning. Området har flera större anläggningar i form av en stor bergstäkt ca 1,5 kilometer nordväst om vindkraftsparken och en skidliftsanläggning ca 3,5 kilometer nordost därom. Omkring 3 kilometer norrut ligger den konstgjorda Svegsjön. Ca 4 kilometer västerut ligger Kvarnforsens kraftstation. I området finns inga kända riksintressen, naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskydd. Området har få naturliga vattendrag och våtmarker eftersom exploateringsområdet till största delen är avvattnat. Två större våtmarksobjekt finns dock inom exploateringsområdet. Den till arealen större våtmarken finns i söder och den mindre i öster.

12 icke-teknisk sammanfattning Etableringsområdet utgörs huvudsakligen av produktionsskog av tall och gran. Lövinslaget är ringa och består framförallt av föryngringsskog på hyggen eller i anslutning till våta markpartier. Genomförd arkeologisk utredning visar att arkeologiska värden saknas i hela etableringsområdet. 2.7. Påverkan och skyddsåtgärder Den planerade vindkraftsparken påverkar främst närmiljön, framförallt marken, naturmiljön och landskapsbilden. Påverkan på marken och naturmiljön sker främst under anläggningsfasen medan påverkan på landskapsbilden uppkommer under driftfasen. Under driftfasen kommer ljud och skuggor att uppkomma i vindkraftsparkens närområde, men anläggningen är avgränsad så att gällande riktvärden kommer att följas. Vindkraftsparken beräknas bli synlig helt eller delvis från några platser i och omkring Sveg. Från höjdbyarna Ytterberg, Överberg och Duvberg norr om Sveg syns parken på ca 10 kilometers avstånd. etableringen. Delområden med högre naturvärden inom området undviks vid etablering. Ca 2 km av den nya vägen måste dock passera ett våtmarksparti, mellan Risbrunnsberget och Säter åsen. Här anläggs i första hand så kallad flytande väg ovanpå marken utan diken, som minimerar påverkan på vattengenomströmningen och inte påverkar grundvattennivån. Kungsörn påverkas sannolikt inte i någon stor utsträckning då inga kända häckningsplatser finns inom en radie av minst 3 km. Den sammanlagda påverkan på fågelpopulationen i området förväntas bli liten. Vindkraftverkens elproduktion innebär att utsläpp av föroreningar till följd av energiproduktion på annat sätt kan minska. Vindkraft är en förnyelsebar, inhemsk och ren energikälla som inte ger några utsläpp. Utbyggnad av vindkraftverk begränsar påverkan på den regionala och globala miljön, genom att el från vindkraft ersätter el producerad i fossileldade anläggningar och kärnkraftverk. Därmed bidrar vindkraften till att uppnå globala och nationella klimatmål, Begränsad klimatpåverkan, och flera andra nationella miljömål, främst Frisk luft, Ingen övergödning och Bara naturlig försurning. Inga riksintressen, Natura 2000-områden eller skyddade arter förväntas påverkas negativt av Foto: wpd.

3Lokalisering, omfattning och utformning

14 Lokalisering, omfattning och utformning 3. Lokalisering, omfattning och utformning 3.1 Områdets förutsättningar för vindkraft Risbrunn ligger ca åtta kilometer söder om Sveg i Härjedalens kommun. Avstånd till närmaste bostadshus är ca 1 200 meter och projektområdets storlek är totalt ca 300 hektar. Risbrunn lämpar sig väl för en vindkraftsetablering tack vare det goda vindklimatet, närheten till möjlig elanslutning, områdets storlek och vägarna som går in i området, vilka underlättar vid transport och installation. Tre av fastigheterna där vindkraftverk planeras ägs av privata markägare. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 meters höjd) är årsmedelvinden i området ca 6,8 m/s. Enligt beräkningar utförda på uppdrag av wpd är årsmedelvinden på navhöjden 108 meter ca 7 m/s på de planerade platserna. Området ligger på en höjd med öppen terräng mot den dominerande vindriktningen väst-sydväst vilket ger starka indikationer om att vindförhållandena bör vara tillräckligt goda för en vindkraftsetablering. Figur 3.1. Översiktskarta med vindkraftsparkens lokalisering.

Lokalisering, omfattning och utformning 15 3.2. Planförhållanden Ingen Detaljplan finns för området. Härjedalens kommun har i Översiktsplan (2004) pekat ut områden i norra delen av kommunen som anses lämpliga för vindkraft samt markerat områden som inte är lämpliga för vindkraft. För sydöstra delen av kommunen, där projektet är lokaliserat finns inga områden för vindkraft utpekade, men arbete med fördjupad ÖP för vindkraft pågår för denna del av kommunen. För de områden som inte är utpekade i kommunens ÖP från 2004 anges att enstaka verk eller mindre grupp (max 5) kan prövas utifrån vissa riktlinjer. I etableringsområdet finns inga reservat eller skyddade områden. Etableringsplatsen ingår dock i ett större område som utgör reservbete för rennäringen. Ca 12 kilometer sydväst och 10 kilometer norr om platsen finns områden av riksintresse för kulturmiljövård, se Figur 3.2. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara 300 500 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen sjunka. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket är högst 40 db(a) invid fasaden nattetid 2. 3.3. Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan varandra för att de inte ska hamna i lä i bakom varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Figur 3.2. Karta över riksintressen i närområdet. 2. Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5)

16 Lokalisering, omfattning och utformning Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen och vindskjuvning i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet och förekomst av skyddade arter eller fornlämningar. Området genomkorsas av ett flertal radio- och telelänkar och stamledningen som går genom området kräver också ett skyddsavstånd. En del känsligare naturområden finns i området samt branter där vindkraftverk inte ska placeras. Utifrån ovan anförda variabler har wpd funnit att maximalt tio vindkraftverk kan anläggas i området. Tillstånd söks för ett område där maximalt 10 vindkraftverk med en totalhöjd på maximalt 150 meter får placeras. Delar av området med hinder i form av kraftledning, telecomlänkar, känsliga naturområden eller för branta sluttningar undviks, se karta i Figur 3.3. 3 På detta sätt blir det möjligt att efter avslutad vindmätning placera vindkraftverken så att områdets energipotential tas tillvara på bästa sätt, men med hänsyn till andra intressen i området. Figur 3.3. Etableringsområde med undantagna hänsynsområden 3. En punkt mitt i området har koordinaterna X: 6874219, Y: 1419651 (RT90)

Lokalisering, omfattning och utformning 17 Figur 3.4. Preliminär parklayout. Vindkraftsparkens preliminära utformning framgår av Figur 3.4. I Bilaga 1 finns även en karta med både etableringsområdet och preliminär parklayout. Ett skyddsavstånd om verkens totalhöjd plus 10 meter det vill säga 160 meter krävs för kraftledningen. Vindkraftverk kommer inte att placeras närmare än 100 meter från sjöar och vattendrag (strandskyddsområde). Ambitionen är att inga störningar ska uppkomma för radiotrafiken och radiolänkarna kommer att beaktas vid placeringen av vindkraftverken.

18 Lokalisering, omfattning och utformning 3.4. Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt om 2 3 MW med totalhöjd på max 150 meter. Vindkraftverket till höger är ett exempel på en typ av vindkraftverk som kan bli aktuellt. Navhöjd och rotordiameter varierar mellan olika typer av vindkraftverk men totalhöjden ska vara max 150 meter. För lantbrukare runt om i landet med jordbruksoch skogsfastigheter utgör möjligheten att bedriva eller upplåta mark för vindbruk en ny chans att använda marken på ett effektivt sätt. wpd har antagit som policy att betala s.k. bygdepeng, så att de som berörs också ska få nytta av anläggningen. Enligt våra beräkningar är medelvindhastigheten ca 7 m/s på 108 meters höjd. Ett exempel med tio vindkraftverk à 2 MW skulle ge en årsproduktion på ca 55 GWh eller 55 miljoner kwh och skulle räcka för att försörja drygt 18 000 personer med hushållsel 4. Den totala elanvändningen i Sverige är ca 140 TWh per år. 3.5. Investeringar och arbetstillfällen Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 450 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken (turbin, rotorblad och fundament), medan ca 15 20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Cirka 82 meter Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 25 MW ger detta 125 årsverken. Under drift finns ett lokalt behov av driftoch underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2 3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av 25 30 år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge 6 000 14 000 årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 5 Cirka 108 meter 4. Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kwh/person. 5. Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009. Exempel på vindkraftverk Enercon E-82 2 MW. Bild: Enercon.

4Alternativ

20 alternativ 4. Alternativ 4.1. Alternativ lokalisering Det behövs många platser där det kan byggas storskalig vindkraft om Sverige ska kunna nå de uppsatta målen. Generellt är det en viktig del i tillståndsprocessen att redovisa alternativa förslag på lokaliseringar av en verksamhet. Miljödomstolen tolkar alternativkravet för vindkraftverk så att alternativa lösningar inte behöver utgöras av andra geografiska lokaliseringar: För vindkraften gäller istället att etablering kan och kanske bör ske på flera av de platser som är tänkbara. Härav följer att det vid vindkraftsetablering huvudsakligen blir fråga om att bedöma om en tänkt lokalisering är lämplig med hänsyn till föreliggande motstående intressen. Frågan om alternativa lokaliseringar blir främst aktuell vid risk för överetablering i ett visst område, Dom 06-06-27 i mål nr M 2625-05 Vänersborgs Tingsrätt. Valet av lokalisering har föregåtts av utförliga studier för att identifiera vilka områden i regionen som kan utgöra en lämplig lokalisering för en gruppstation för vindkraft. Viktiga kriterier att beakta vid val av lokalisering är bland annat vindförhållandena, möjlig elanslutning, avstånd till bebyggelse samt områdets betydelse för andra näringar, natur- och kulturvärden och friluftsliv. För att finna områden med tillräckligt goda vindförhållanden används bland annat den beräkning av vindförhållandena i Sverige som genomförts av Uppsala universitet med hjälp av den s.k. MIUUmetoden 6. Metoden ger en indikation om vilken medelvind man kan förvänta sig på olika platser. Den beräknade medelvinden enligt MIUU har dock på senare tid visat sig stämma dåligt med uppmätta värden, särskilt i flacka skogsområden. Det finns en risk att många vindkraftsprojekt som planeras i södra Sverige inte kommer att genomföras på grund av oväntat dåliga vindförhållanden. Det är därför av vikt att områden på höjder, som främst finns i norra Sverige, kan användas för vindkraft. I Härjedalens kommun finns många områden med goda vindtillgångar. Bäst vindtillgångar finns i fjällområdena i nordväst men dessa sammanfaller vanligen med skyddade områden för natur, rennäring och friluftsliv. I kommunens Översiktsplan antagen 2004 finns några områden i nordväst angivna som lämpliga för vindkraft. I dessa områden pågår planering för vindkraft genom andra bolag. Medelvinden i ett område bör vara närmare 7 m/s på 72 meters höjd 7 för att en vindkraftsetablering ska vara möjlig under de ekonomiska förhållanden som råder i Sverige idag. I sydöstra delen av Härjedalen finns fem områden som enligt MIUU kartan kan ha tillräckligt goda vindförhållanden och rymma minst tio vindkraftverk, se Figur 4.1. Områdena vid Lillhärdal ligger delvis inom riksintresse för Kulturmiljövård vilket är angivet som olämpligt för vindkraft i Härjedalens ÖP från 2004, se Figur 4.2. Övriga områden ligger längre från möjlig anslutningspunkt till elnät vid Sveg än vad Risbrunn gör. Ett stort antal radiolänkar i området söder om Sveg begränsar också antalet möjliga vindkraftsområden. 6. Vindpotentialen i Sverige på 1-km skala. Beräkningar med MIUU-modellen. Version 2007. Hans Bergström. Uppsala universitet. 7. Avser 72 meter over nollplansförskjutningen vilket motsvarar ca 87 meter over marken, beroende på förhållandena på platsen.

alternativ 21 Området väster om Svegsjön är av Energimyndigheten utpekat som riksintresseområde för Vindbruk. Vid samrådsmöte med Handölsdalens Sameby framfördes dock synpunkten att området väster om Svegsjön är ett viktigt vinterbetesområde för rennäringen (se Bilaga 10). I alla aktuella vindområden planeras dessutom redan vindkraftsparker genom andra företag. Något ytterligare område som skulle kunna utgöra alternativ placering finns inte i kommunen enligt wpd:s bedömning. Figur 4.1. Karta beräknad medelvind enligt MIUU samt riksintresseområden.

22 alternativ Figur 4.2. Vindkraftsområden och stoppområden i Härjedalens Översiktsplan (2004). 4.2. Motivering till valet av Risbrunn Enligt vindkarteringen och andra kända data är det goda vindförhållanden på den valda platsen. Området utgörs av flera berg som ger ett högt fritt vindläge över omkringliggande landskap, framförallt i den dominerande vindriktningen västerut. Området ligger endast ca 3 kilometer från potentiell elanslutning till Härjeåns Krafts regionala elnät. Avståndet till närmsta bostadshus är över 1 kilometer. Platsen är redan exploaterad av intensivt skogsbruk, en bergtäkt och stamledningen som går genom området. Vägarna in i området är till stor del av god kvalitet och det är inga svårigheter att bygga de nya vägar som krävs. Bergtäkten som finns i området innehåller tillräckligt med material för bygget och betongfabrik finns inom rimligt avstånd i Sveg. Det finns inga kända motstående intressen i området såsom skyddsvärda natur- och kulturmiljöer, nyckelbiotoper eller liknande som inte kan samexistera med vindkraftsparken. Området ligger inom reservbetesområde för rennäringen men samebyarna har vid samråd inte haft några invändningar. Vindkraftsparken kommer inte att påverka landskapsbilden i de för kommunen viktiga turistområdena i fjällen. Kulturmiljöerna norr och söder om vindkraftsparken ligger på ett så stort avstånd (10 20 km) att påverkan bedöms bli liten.

alternativ 23 4.3. Alternativ utformning och omfattning För att minimera påverkan på landskapsbilden har wpd beslutat att söka tillstånd för en totalhöjd på 150 meter, istället för 180 meter som också diskuterades vid samråden. Området är kuperat och för att vindförhållandena ska vara tillräckligt goda krävs att vindkraftverken placeras så högt som möjligt, vilket styr lämplig placering av vindkraftverken. Området genomkorsas av telelänkar, rundradio och radiolänkar vilket begränsar möjligheterna att placera vindkraftverken på olika sätt. Stamledningen som korsar området kräver också ett visst säkerhetsavstånd, se Figur 3.3. När vindmätningarna är klara och har analyserats kommer parklayouten att optimeras på bästa sätt inom sökt etableringsområde. 4.4. Nollalternativet Nollalternativet ska ge svar på vad som händer, eller inte händer, om projektet inte genomförs. I detta fall innebär det att landskapsbilden och naturmiljön förblir oförändrad. I området bedrivs skogsbruk så skogen kan dock komma att avverkas oavsett om vindkraftsparken kommer till stånd eller inte. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 55 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kolkraftverk med ca 47 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs 8. Detta motsvarar CO 2 utsläppen från drygt 30 miljoner mils bilkörning 9. 8. Källa: Rapporten CO 2 abatement in Western European power generation, utgiven av ECN The Netherlands energy research foundation, 1997 9. Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO 2 /mil.

5 Teknisk beskrivning av projektet

26 teknisk beskrivning av projektet 5. Teknisk beskrivning av projektet 5.1. Anläggningsskedet 5.1.1. Fundament Två olika typer av fundament kan användas; gravitationsfundament av betong eller ett s.k. bergsfundament. Val av fundament sker efter en geoteknisk undersökning. Fundamentet utformas specifikt för varje plats och beskrivs utförligare vid bygganmälan. Exempel på typritningar finns i Bilaga 2. För gravitationsfundament grävs en ca 19 meter bred cirkulär grop och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5 1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5 3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Konstruktion av fundament. Foto: wpd.

teknisk beskrivning av projektet 27 Fundamenten till vindkraftverken iordningställs ca fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras. Bergsfundament kan användas om berget har tillräckligt god hållfasthet. Denna lösning kräver plansprängning av en mindre yta. Ett mindre betongfundament förankras i berget med förankringsstag som gjuts fast i berget via borrade hål. Materialåtgång De massor som gävs upp för fundamenten återanvänds som täckmaterial ovanpå fundamenten. För ett gravitationsfundament krävs ca 400 kubikmeter betong. Till betongtillverkning för varje fundament åtgår ca 720 ton ballast (varav 50 % naturgrus och 50 % bergkross) och ca 150 ton cement. För fundament till 10 vindkraftverk krävs således ca 7200 ton ballast och 1500 ton cement.

28 teknisk beskrivning av projektet 5.1.2. Transportvägar och uppställningsplatser Leveranstransport Det är leverantören av vindkraftverken som detaljplanerar transporten av vindkraftverken till platsen. Exakt vilken rutt som kommer användas går därför inte att säga innan tillstånd har erhållits och vindkraftverken har upphandlats, vilket normalt sker minst 1,5 år innan byggstart. Då söks också dispens och tillstånd för vägtransporten från Vägverket. Vindkraftverk av den här storleken har byggts i området tidigare och det finns ingen anledning att tro att det allmänna vägnätet fram till enskild väg inte har tillräcklig bärighet och framkomlighet för de transporter som krävs. Vindkraftverken kan transporteras med lastbil hela vägen eller med fartyg till lämplig hamn. Hamnen ska kunna ta emot ett fartyg med en längd av ca 125 m och ett djupgående av ca 6,5 m. Det krävs också att uppläggningsplats finns i närhet till hamnen för att kunna lagra lasten i väntan på vidaretransport till vindkraftsparken. Det är en fördel om det finns befintliga kranar och truckar som klarar kraven. I annat fall hyrs mobilkranar för detta ändamål. Hudiksvalls Hamn ger kortast vägtransport, men Ljusne Hamn och Sundsvalls hamn utgör också alternativ, se karta sid 27. Tunadalshamnen i Sundsvall som ligger nära E4:an, är en av Norrlands största hamnar och har tagit emot vindkraftverk förr. Vägar inom vindkraftsparken Inom området finns befintliga vägar som kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att underlätta transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling, se preliminär vägsträckning i Figur 5.1. Exakt hur vägarna kommer att dras i området är beroende av den slutliga placeringen av vindkraftverken inom området. Figur 5.1. Preliminär parklayout och vägdragning.

teknisk beskrivning av projektet 29 Vägarna behöver vara ca 4,5 m breda exkl. diken, se typritning i Bilaga 2. Vägarna kommer att förläggas inom en ca 10 m bred korridor fri från träd. I anslutning till kurvor kommer korridorbredden vara större. Ca 1 km befintlig väg behöver breddas och förstärkas och ca 5 km ny väg behöver anläggas, se Figur 5.1. Det råder goda markförhållanden i större delen av området där väg kan byggas på fast mark. Ca 2 km av den nya vägen måste dock passera ett våtmarksparti, mellan Risbrunnsberget och Säter åsen. Här anläggs i första hand så kallad flytande väg ovanpå marken utan diken, som minimerar påverkan på vatten genomströmningen och inte påverkar grundvattennivån. För flytande vägar utläggs geonät direkt på befintlig mark, som sedan byggs på med krossmaterial, förstärkningslager, bärlager och slitlager. Om detta inte är möjligt anläggs vägtrummor för att bibehålla vattengenomströmningen. Den markyta som kommer att användas för fundament och uppställningsplats för mobilkranar i området uppgår till ca 2500 m 2 per vindkraftverk (ca 70 35 m). Denna yta kalhuggs och grusas. Exempel på typritning för vägar och uppställningsplats finns i Bilaga 2. Materialåtgång Material för bygge av väg och uppställningsplatser kommer att tas dels från schaktmassor som alstras i samband med schaktning för fundament och vägdiken, dels från täkter så nära vindkraftsparken som möjligt. I området nordväst om vindkraftsparken finns en bergtäkt som kan tillgodose allt material för bygge av väg och uppställningsplatser, se Figur 5.1. Täkttillstånd söks separat. För byggnation av ca 5 km väg samt kranuppställ ningsplatser beräknas åtgå ca 72 000 ton grus (bergkross). Antal transporter Det krävs omfattande transporter under en begränsad tid vid bygge av fundament, vägar och vindkraftverk. Vilket antal transporter som kommer krävas beror på viken typ av vindkraftverk och fundament som upphandlas, vilket sker efter att tillstånd meddelats. En grov uppskattning av transportbehovet kan dock redovisas här: För transport av färdig betong krävs ca 550 betongbilar (7 kubikmeter per betongbil) För transport av vägmaterial behövs ca 2400 transporter med lastbil (30 ton per lastbil). I detta fall finns en bergtäkt alldeles invid området vilket minimerar transportsträckorna. Vindkraftverken fraktas på specialanpassade last bilar i flera delar (maskinhus, blad, torndelar osv). Olika leverantörer har olika lösningar men 1 vindkraftverk fraktas med ca 9 13 lastbilar. För 10 vindkraftverk krävs det således ca 90 130 transporter. 5.1.3. Betongtillverkning, sprängning och krossning Betong kan sannolikt upphandlas från befintlig betongstation i närområdet och fraktas till området med betongbil. I annat fall kommer en eller flera transportabla betongstationer att behövas inom vindkraftsparken under byggfasen. Inom området kommer det då att lagras material i form av bergkross, naturgrus och cement. Om det visar sig nödvändigt för vägbyggnation eller fundament kan det bli aktuellt att företa vissa sprängningsarbeten. Det material som då uppstår kan användas som fyllnadsmaterial i det egna anläggningsarbetet. Det blir i så fall också aktuellt att använda en transportabel bergkross. Anmälan om betongtillverkning, krossning eller sprängning kommer att ske separat i de fall det blir nödvändigt. 5.1.4. Montering och driftsättning Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera.

30 teknisk beskrivning av projektet Resning av vindkraftverk. Foto: wpd 5.2. Driftskedet Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser ca 4 25 m/s. Blåser det mer än 25 m/s ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar. Maximal produktion nås redan vid ca 13 m/s. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså ca 80 % av tiden. 5.2.1. Ljudberäkning Ett viktigt kriterium vid val av vilken typ av vindkraftverk som passar för platsen är att vindkraftverken har en garanterad ljudemission som gör att kravet på högst 40 db(a) vid närmaste bostad uppfylls. Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är schwichande och kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kan breda ut sig, se Figur 5.2 och Bilaga 3. I beräkningen har vindkraftverket Enercon E82 med en garanterad högsta ljudemission på 105 db använts 10. Beräkningen baseras på garanterad ljud 10. Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för ljudimmission innehålls. Som anges i tillståndsansökan ska sökanden inom 12 månader från att vindkraftsanläggningen tagits i drift genomföra ljudmätning i samråd med tillsynsmyndigheten. Det är således sökandes ansvar att försäkra sig om att beräknad ljudimmission inte överskrids i verkligheten.

teknisk beskrivning av projektet 31 emission från rotornavet på den aktuella verkstypen, se Bilaga 3. Ljudemissionen mäts när verket går på 95 % av full effekt vilket sker när det blåser ca 12 m/s på navhöjd (motsvarar 8 m/s på 10 m höjd i öppen terräng), vilket är det förhållande då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Resultatet motsvarar således det högsta ljud som beräknas höras från vindkraftverken. Närmaste bostadshus ligger ca 1200 meter väster om vindkraftsparken. Ca 700 meter söder om parken finns ett enklare fritidshus/jaktkoja. Riktvärdet 40 db(a) överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus. Figur 5.2. Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, 10 st. Enercon E82 150 m totalhöjd.

32 teknisk beskrivning av projektet 5.2.2. Skuggberäkning Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts i WindPRO, i enlighet med Boverkets rekommendationer 11. Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus, se Figur 5.3 samt Bilaga 4. Figur 5.3. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar, 10 st. Enercon E82 150 m totalhöjd. 11. Om en annan typ av vindkraftverk eller en annan parklayout blir aktuellt vid upphandling kommer nya beräkningar att genomföras för att säkerställa att villkoren för skuggor innehålls.

teknisk beskrivning av projektet 33 5.2.3. Hindermarkering I Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål (LFS 2008:47) regleras hur vindkraftverk ska markeras. Vid uppförande av vindkraftverk högre än 45 m ska anmälan göras till Luftfartsstyrelsen. Luftfartsstyrelsen beslutar därefter hur markering ska ske i enlighet med föreskrifterna. Enligt Luftfartsstyrelsens föreskrift krävs att vindkraftverken markeras med rött medelintensivt ljus på maskinhuset vid gryning, skymning och mörker. Ljuset ska vara 2000 Candela vid gryning och skymning men får dämpas till 200 Candela nattetid. Blinkande rött ljus krävs på de yttersta vindkraftverken i parken och rött lågintensivt fast ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras mellan vindkraftverken så att de blinkar samtidigt. Föreskrifterna ger utrymme för att, vid närhet till bostadsbebyggelse, avskärma ljuset så att ljusstrålen inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 km från verken. 12 wpd har valt att inte söka tillstånd för högre totalhöjd än 150 meter eftersom det då krävs högintensivt vitt ljus. 5.2.4. Service och drift Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral som varje vindkraftverk är uppkopplat till via Telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Vid planerad service eller felavhjälpning sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon ca en gång per månad. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 5.3. Avvecklingsskedet Efter avslutad drift, ca 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Enligt avtal med markägarna ska funda menten tas bort ned till 1 meter under jord eller berg och den delen ska sedan återfyllas med jord. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. 12. Se LFS 2008:47.

Foto: Fotomedia

6Elanslutning

36 elanslutning 6. Elanslutning Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer att sökas härför. För att ge en helhetsbild av projektet ges här en översiktlig beskrivning av planerad elanslutning. Den elektricitet som kan produceras vid vindkraftspark Risbrunn ska på ett tillförlitligt sätt matas in i det gemensamma svenska kraftnätet. Vindkraftsparken planeras ha en total effekt på 20-30 MW och därför måste det finnas anslutningspunkter som minst kan ta emot denna effekt. Studier och beräkningar pågår för elanslutningen med avsikt att ta fram den bästa lösningen för att koppla samman vindkraftsparken med elnätet. Elanslutning planeras i första hand till Härjeåns Krafts regionala ledning (45 kv) ca 3 km nordväst om vindkraftsparken, se Figur 6.1. Befintlig kraftledning från Kvarnforsens kraftstation kommer då också att förstärkas. Projektet ingår också i en utredning som samordnas av Fortum Distribution AB på uppdrag av aktiva vindkraftsprojektörer i området. Utredningen ska Figur 6.1. Preliminär anslutning till Härjeåns Krafts regionala elnät.

elanslutning 37 ge svar på hur anslutning bäst kan ske till stamnätet i området, vilket kan bli aktuellt för vindkraftspark Risbrunn om inte anslutning till det regionala nätet blir möjligt. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. Hänsyn tas bland annat till pågående markanvändning, topografi, befintliga anläggningar, planer, känsliga miljöer och förekommande restriktioner. Inom parken används normalt nedgrävd kabel istället för luftledning och elkabeln förläggs längs vägar och fastighetsgränser. Förläggningen av kabeln kommer att ske enligt gällande elsäkerhetsbestämmelser och med erforderligt fyllnadsdjup. Kabeldragningen kommer att resultera i att en begränsad yta mark tas i anspråk under anläggningstiden. Under denna tid kan marken inom arbetsområdet inte brukas. Passage över arbetsområdet kommer att anordnas. Fastighetsägarnas eventuella uteblivna intäkter på grund av anläggningsarbetet kommer att kompenseras för. Detta gäller även de skador som kan uppkomma på gröda eller andra tillfälliga skador. Redan året efter att anläggningsarbetet avslutats kommer marken till stor del att vara återställd och markanvändningen kan då fortgå såsom innan ingreppet. Ingen permanent skada bedöms därmed uppkomma. Vid anslutning av vindkraftspark Risbrunn till Härjeåns Krafts regionnät planeras luftledning till en anslutningspunkt ca 3 km nordväst om parken. Kabelförläggning. Foto: wpd.

7Områdesbeskrivning

40 områdesbeskrivning 7. Områdesbeskrivning På uppdrag av wpd har en förstudie av naturvärden inklusive fågelliv och fladdermöss samt arkeologi genomförts av företaget Ecocom. Med resultatet av förstudien som grund har sedan markinventering och arkeologisk utredning genomförts i fält. En studie i fält av områdets värden för fågellivet, i synnerhet örn och andra större rovfåglar har genomförts av ornitolog Jan Pettersson. Resultatet av studierna sammanfattas i detta kapitel. 7.1. Landskapets karaktär och värden Vindparkområdet ligger i södra delen av de jämtländska skogsbygderna, omkring 8 kilometer sydväst om Sveg i ett kuperat skogsdominerat landskap med inslag av våtmarker och sjöar som kan klassificeras som Bergkullterräng. Höjden över havet varierar mellan 580 meter och 630 meter. Topografin varierar med större kullar, mindre sänkor och raviner. I närområdet finns långa siktlinjer vid sjöstränderna. Utsiktspunkter finns också på de höga bergen runt omkring, men den höga barrskogen fungerar ofta avskärmande. Moderna element som kraftledningar och master på bergen samt broar och en skidanläggning fungerar som landmärken. Drygt 5 km sydöst om etableringsområdet vid Brickan finns ett vindkraftverk (2MW) och en hög telekom mast. I området bedrivs ett aktivt skogsbruk och etableringsområdet genomkorsas av ett relativt välutbyggt vägsystem. Vägarna har delvis anlagts under senare år, då en stor area av barrskog har avverkats, markberetts och planterats. Standarden på skogsvägarna är av varierande karaktär. Det finns en del äldre barrskog kvar på bergstopparna, mestadels gran, men annars är det aktivt skogsbruk som dominerar. Området bör därför skogsmässigt klassas som intensivt brukad mark. Direkt söder och öster om den planerade vindkraftsparken breder två större våtmarker ut sig och här finns även en del mindre sjöar. Genom etableringsområdet öster om Risbrunnsberget går en 400 kv stamledning. Området har flera större anläggningar i form av en stor bergstäkt ca 1,5 kilometer nordväst om vindkraftsparken och en skidliftsanläggning ca 3,5 kilometer nordost därom. Omkring 3 kilometer norrut ligger den konstgjorda Svegsjön. Ca 4 kilometer västerut ligger Kvarnforsens kraftstation. I utredningen Vindkraftens påverkan på fjällandskapet 13 beskrivs landskapstypen Bergkullterräng på följande vis: Bergkullterrängen karaktäriseras av uppstickande bergstoppar i skogslandskap. Kring dessa exponerade bergsformer kan det blåsa, speciellt om det är i kombination med närliggande slätter eller större myrområden och öppna vattenytor. Vindkraft kan i princip inordnas i dessa landskap utan större konflikt. Däremot är det svårt att finna enkla lösningar för en harmonisk gestaltning eftersom topparna är små och med plats endast för ett fåtal verk. Ett mål bör alltid vara att samla alla verken till bestämda lägen, alltså större stationer istället för att sprida ut på flera olika toppar. Enligt kommunfakta är landskapet Härjedalen unikt som Sveriges högsta. Fyra femtedelar är belägna mer än 500 m.ö.h. och ett fyrtiotal toppar når över 1000 m.ö.h. Hela 80 procent av ytan ligger mer än femhundra meter över havet, alltså mer än dubbelt så högt som de närmaste konkurrenterna; Jämtland och Lappland. 13. Vindkraftens påverkan på fjällandskapet. En delstudie knuten till Översiktsplanearbetet i Härjedalens kommun. Anders Bramme Landskapsarkitekt LAR. 2002.

områdesbeskrivning 41 Bild från omgivningarna. Foto: wpd. 7.2. Pågående markanvändning I stora delar av exploateringsområdet har det bedrivits omfattande skogsbruk under senare tid, vilket har medverkat till stora arealer slutavverkad skog, samt att ett relativt välutbyggt bilvägsnät har anlagts. Vissa skogsområden befinner sig inför slutavverkning medan andra planteringar sannolikt snart ska genomgå en första röjning. De yngre planteringarna består uteslutande av contortatall. Ca 1,5 kilometer nordväst om vindkraftsparken finns en stor bergtäkt som nyttjas aktivt. Området ingår i ett större reservbetesområde för rennäringen, men området där vindkraftsparken planeras används normalt inte för renbete, se Bilaga 10.

42 områdesbeskrivning Bergtäkt vid Risbrunn. Stora delar av området är även nyligen kraftigt påverkat genom kalhyggning och markberedning. Foto: Håkan Nilsson, KNATON landskapsarkeologi. 7.3. Kulturmiljö och arkeologi Tio kilometer norr om platsen finns ett område av riksintresse för kulturmiljövård i form av bymiljöer med tre höjdlägesbyar på var sitt berg som omges av skogs- och myrmark. Ca 12 kilometer sydväst om området finns ytterligare ett riksintresse för kulturmiljövård, Lillhärdals kyrkby samt fäbodmiljö och fornlämningsmiljöer. Inga fornlämningar finns registrerade i etableringsområdet. Fornlämningsbilden i närområdet domineras av blästbrukslämningar, fångstgropar och boplatser. En frivillig arkeologisk utredning har genomförts, se avsnitt 8.2. och Bilaga 5.

områdesbeskrivning 43 Bild från Ytterberg, en av tre höjdlägesbyar ca 10 km norr om vindkraftsparken. Foto: wpd. 7.4. Naturvärden I området finns inga kända riksintressen, naturreservat, naturvårdsavtal eller biotopskydd. Området hyser dock kända naturvärden i form av sumpskogsobjekt och våtmarksobjekt. Etableringsområdet utgörs huvudsakligen av produktionsskog av tall och gran. Lövinslaget är ringa och består framförallt av föryngringsskog på hyggen eller i anslutning till våta markpartier. Skogstyperna varierar från torr tallskog av lavtyp (renlav/fönsterlav), lingontyp, blåbärsgranskog till trädbevuxna torvmarker. Området har få naturliga vattendrag och våtmarker eftersom exploateringsområdet till största delen är avvattnat. Två större våtmarksobjekt finns dock inom exploateringsområdet. Den till arealen större våtmarken finns i söder och den mindre i öster. Marken saknar större stenar och block vilket gör att terrängen upplevs förhållandevis jämn. En mark- och vegetationskartering har genomförts i etableringsområdet, se avsnitt 8.3 och Bilaga 6.

44 områdesbeskrivning 7.5. Fågel Området berörs inte av några områdesskydd som har bäring på fågellivet. Enligt utdrag ur den svenska rödlistan har tidigare en rödlistade fågelart, tretåig hackspett, påträffats i närområdet. Tjäder har observerats vid Övre Sätersjön öster om området. Närmaste kända häckningsplats för kungsörn finns 4 5 kilometer sydost om området. Ornitolog Jan Pettersson (JP Fågelvind) har i samarbete med Ulla Stenberg (Fixarna AB) genomfört en ornitologisk bedömning av området. Studien är en mindre fältstudie genomförd under två dagar, i juni och juli 2009, se Bilaga 7. I området Säteråsen noterades knipa och vigg i sjöarna och grönbena och gluttsnäppa sågs och hördes på Säterflyet. Gulärlor noterades i våtmarkerna kring sjöarna. Den enda rovfågel som noterades var flera tornfalkar på de stora hyggena på Säteråsen. 7.6. Fladdermöss Det finns inga data för fladdermöss som direkt berör det aktuella området. Här finns relativt låga värden för fladdermöss. De områden som kan vara av intresse är främst våtmarkspartierna och åar som kan fungera som transportsträckor. Dessa områden ligger dock inte i direkt anslutning till vindkraftverken. De arter som påträffats vid tidigare inventering i Jämtland är nordisk fladdermus, vattenfladdermus, långörad fladdermus samt brandts fladdermus. Artsammansättningen är typisk för denna del av Sverige. wpd har bedömt att en inventering av fladdermöss inte är nödvändigt då etableringsområdena saknar lämpliga habitat för fladdermöss, vilket Länsstyrelsen vid samrådsmötet har bekräftat. På väg ner mot Stråsjön noterades en järpfamilj och vid sjön observerades en storlom som uppvisade häckningsbeteende. Andra fåglar som noterades i området i stort var större och mindre korsnäbb bland annat uppe på Risbrunnsberget och även där sågs tornfalkar jaga på hyggena.

8Påverkan

46 påverkan 8. Påverkan 8.1. Påverkan på människor 8.1.1. Visuell påverkan Förändring av landskapsbilden är oundvikligt vid vindkraftetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor eller höjder i landskapet där det är tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas. På platser helt i närheten av anläggningen kan vindkraftverken uppfattas som dominerande element i landskapet, men här skyms sikten ofta av skog och berg. Inom närzonen upp till ca 3 km varierar synligheten beroende på landskapets karaktär. I öppna partier blir vindkraftverk väl synliga, men det kan vara svårt att uppfatta deras storlek. I zonen 3 10 km varierar synligheten, på vissa platser syns alla verken, på vissa något eller några. På platser längre bort än 10 km kan vindkraftverken uppfattas vid horisonten och de kan vara svåra att urskilja från andra element i landskapet. En studie på Gotland (se rutan nedan) har undersökt hur människor som bor nära vindkraftverk påverkas av skuggor, ljud och förändrad landskapsbild och av de tillfrågade ansåg relativt få att deras utsikt stördes av vindkraftverken. För att ge en god bild av hur vindkraftsparken kommer synas i området har en siktanalys samt fotomontage från ett antal platser på 2 20 kilometers avstånd från vindkraftsparken genomförts.

påverkan 47 Siktanalys En siktanalys har genomförts som visar från vilka platser vindkraftverken beräknas synas (ZVI, Zones of Visual Impact), se Figur 8.1. I siktanalysen har topografi och hinder i form av skog och byggnader beaktats. Indata har hämtats från Lantmäteriets digitala höjddata och terrängkarta med digital information (vektor). Hus och bebyggd miljö antas ha en höjd på 4 5 meter och all skog antas förenklat vara 10 meter hög. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig. Landskapet kring området där vindkraftsparken planeras är kuperat och till stor del täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. Vindkraftsparken beräknas bli synlig helt eller delvis från några öppna platser i Sveg, Svegs camping, Ljusnans stränder, Eggarna, Herrö och Risbrunn Från höjdbyarna Ytterberg, Överberg och Duvberg norr om Sveg syns parken på ca 10 kilometers avstånd (se fotomontage i Bilaga 8). Figur 8.1. Siktanalys (ZVI) med ca 20 kilometers radie runt vindkraftsparken. Analysen ger en grov uppskattning av varifrån vindkraftsparken beräknas bli synlig.

48 påverkan Från byn Härjåsjön beräknas vindkraftsparken inte bli synlig då skog och höjdskillnader skymmer sikten. Parken beräknas heller inte bli synlig från de större vägarna i området förutom på 15 20 kilometers avstånd från några platser vid Lillhärdal. Visualiseringar Fotomontage som visar hur etableringen kan komma att se ut från olika platser finns i Bilaga 8. I figur 8.2 presenteras karta med fotopunkter som visar från vilka platser fotomontage har genomförts samt ett exempel på fotomontage 14. Figur 8.2. Fotopunkter för visualiseringar. Visualiseringarna finns i Bilaga 8. 14. Fotomontagen är producerade i programmet WindPRO enligt gällande instruktioner. Det finns dock alltid en risk att vindkraftverken kommer att uppfattas annorlunda i verkligheten.

påverkan 49 Fotomontage 8 Vy uppe från Herrö, ca 5 300 m till det närmaste vindkraftverket. Vindkraftverkens totalhöjd är 150 m (fler fotomontage finns i bilaga 8). Då närområdet redan är delvis exploaterat med en större kraftledning och en hög telekom mast, området inte ligger i utpekat frilufts- eller turistområde och skogen på många platser kommer att skymma vindkraftverken väntas påverkan på landskapbilden sammantaget bli måttlig. 8.1.2. Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Ljudet från vindkraftverk består främst av ett schwichande aerodynamiskt ljud som kommer från turbinbladen. Det kan liknas vid ljudet när vinden susar i träd och buskar. På nära avstånd kan ljudet från vindkraftverken uppfattas som störande. Enligt den ovan nämnda studien på Gotland stördes flertalet av de närboende dock inte av ljud från vindkraftverk. Ljudet från vindkraftsparken beräknas understiga det rekommenderade riktvärdet 40,0 db(a) vid det närmast belägna huset (se avsnitt 5.2.1). 40,0 db(a) motsvarar ljudet från ett modernt kylskåp. Källa: Naturvårdsverket, rapport 5444. Kartläggning av bullerfria områden.

50 påverkan Ljudberäkningen baserar sig på garanterat ljudemission när verket går på 95 % av full effekt vilket sker när det blåser ca 12 m/s på navhöjd 15, vilket är det förhållande då vindkraftverket hörs som mest. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus och lövprassel. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Större delen av tiden blåser det normalt mindre än 12 m/s och ljudet är då lägre, se Figur 8.3. Figur 8.4. Beräknad vindriktning i området (MIUU). Figur 8.3. Vindens frekvensfördelning i området (MIUU). Ljudberäkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. I detta fall ligger dock de närmast belägna husen väster om vindkraftsparken och den dominerande vindriktningen är också från väster, se Figur 8.4. Det betyder att man kan anta att ljudnivån ofta kommer att vara lägre än beräknat. Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock inte hörbara eller kännbara nivåer 16. Infraljud är ljud med frekvenser under 20 Hz, det vill säga ljud under människans hörselområde. Ultraljud är ljud med frekvenser över 20 000 Hz, det vill säga ljud över människans hörselområde. Det finns inga erfarenheter av att vindkraftverk skulle orsaka så kraftiga vibrationer att de kan fotplanta sig genom berget och ge ljudstörningar. När man designar torn och maskinhus tittar man bland annat på självsvängningsfrekvensen. Vibrationer sliter på vindkraftverken och för att förlänga livslängden på komponenterna i vindkraftverket strävar tillverkarna efter att få ner vibrationerna till ett minimum. Då det rekommenderat riktvärdet för bostäder kommer att följas väntas påverkan av ljud sammanfattningsvis bli liten. 8.1.3. Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande. Det finns inget fastställt begränsningsvärde för skuggor. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och 30 minuter per dag vilket säkerställer att den faktiska skuggtiden inte överstiger 8 timmar per år och 30 minuter om dagen. 17 15. Ca 12 m/s på navhöjd motsvarar 8 m/s på 10 m höjd i öppen terräng. 16. Naturvårdsverket 2009. Ljud från Vindkraftverk. Reviderad utgåva av rapport nr 6241. 17. Vindkraftshandboken. Boverket. Januari 2009.

påverkan 51 Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom vegetation eller andra byggnader. wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen, se avsnitt 5.2.2. Beräkningarna visar att rekommenderade värden kommer att innehållas med god marginal. Vid ovan nämnda studie på Gotland uppgav ytterst få att de stördes av skuggor från vindkraftverken (6 %). Då de närmaste husen ligger relativt långt bort, och skuggtimmarna beräknas bli få, väntas påverkan på grund av skuggor bli ringa. 8.1.4. Friluftsliv och turism Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning och friluftsaktiviteter såsom jakt eller svamp- och bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftetablering. Området berörs inte av något riksintresse för friluftsliv. Vindparkområdet används för jakt men enligt vår kännedom inte till rekreation och friluftsliv i någon nämnvärd utsträckning i övrigt. Härjedalens kommun är ett välkänt turistmål både sommar som vinter, enligt kommunens Översiktsplan främst västra Härjedalen, Lofsdalen och Vemdalenområdet. Lillhärdalsområdet nämns i Översiktsplanen som ett område med potential för turism. Som beskrivs under avsnittet om Visuell påverkan kommer en vindkraftsanläggning att vara synlig och påverka landskapsbilden inom ett ca 10 km stort område. Från en del platser i Sveg och från campingen beräknas vindkraftsparken bli synlig helt eller delvis. I övrigt finns ingen större befintlig eller planerad turistverksamhet inom ett sådant avstånd från den planerade vindkraftsparken. Vindkraftsparken kan uppfattas som ett störande inslag i landskapet för turister som passerar Sveg. Vindkraftverken kan även uppfattas som ett mäktigt inslag som visar hur människan arbetar i samklang med naturkrafterna. Vindkraft i närheten av Sveg kan ge en positiv bild av att kommunen främjar miljöteknik och förnybar el. Vindkraftsparker kan också bli ett turistmål i sig. Vindkraftområdet på Näsudden på Gotland samt vindkraftsparken Utgrunden i Kalmarsund utgör goda exempel på detta. Här arrangeras guidade turer på sommaren och man har uppfört utställningar om vindkraft i anslutning till anläggningen. 8.1.5. Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EU-forskningsprogram (WECO) om vindkraftproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast 18. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på ca 350 m vid en maximal vindhastighet på 25 m/s. Ingen bebyggelse eller stadigvarande verksamhet finns inom ett sådant avstånd från de planerade verken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning etcetera bedöms vara mycket liten. För att minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. I toppen av varje verk kommer belysning enligt Luftfartsverkets regler att finnas för att öka synbarheten för flygtrafik, se vidare avsnitt 5.2. 18. Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13.

52 påverkan 8.2. Kulturmiljö och Arkeologi De riksintressen för kulturmiljövård som finns på ett avstånd om 10 20 kilometers avstånd från vindkraftsparken ligger så långt bort att endast visuell påverkan skulle kunna vara aktuellt. I Bilaga 8 finns fotomontage från höjdlägesbyarna norr om Sveg. På grund av det stora avståndet bedöms påverkan på kulturmiljön bli liten. wpd har låtit konsulten Ecocom göra en frivillig arkeologisk utredning med fältinventering som utfördes under två dagar i maj genom okulär besiktning kompletterat med provstick med jordsond. En systematisk inventering av planerade vägsträckningar och de tilltänkta platserna för vindkraftverken genomfördes, se Bilaga 5. Resultatet av fältinventering och utökad fjäranalys visar att arkeologiska värden saknas i hela etableringsområdet, även utanför planerade verksplaceringar och vägsträckningar. De närmast belägna kända fornlämningarna ligger på ett avstånd av drygt tre kilometer från undersökningsområdet, främst i anslutning till stora vattensystem. Fornlämningsbilden i närområdet domineras av blästbrukslämningar, fångstgropar och boplatser. Med hänsyn tagen till områdets topografiska och hydrologiska förutsättningar, görs bedömningen att inga nya fornlämningar (omfattar även boplatser eller andra anläggningar under flat mark) skulle påträffas vid ytterligare arkeologiska insatser. Ecocom bedömer därför att en etablering av den aktuella vindkraftsparken är okomplicerad ur arkeologisk synvinkel. Sammanfattningsvis bedöms vindkraftsparken inte medföra någon negativ påverkan på arkeologiska värden. 8.3. Utsläpp till luft, mark och vatten Vindkraft har en i huvudsak positiv inverkan på miljö och hälsa eftersom energin i vinden kan tas till vara utan utsläpp av hälso- eller miljöförstörande ämnen. El från vindkraft ersätter kolkraft i det nordiska elsystemet, eftersom kolkraft idag har de högsta marginalkostnaderna och därför byts ut först. Därmed minskar utsläpp av; svaveldioxid som är försurande, kväveoxid som är både försurande och övergödande och koldioxid som ger klimatpåverkan, se även avsnitt 4.4 Vid produktion av elenergi med vindkraft uppkommer normalt inga utsläpp. Mineral- eller syntetoljor och smörjmedel används i hydraulsystemet och för automatisk smörjning av lager och växellåda. Vindkraftverk med växellådor innehåller mellan ca 200 och 700 liter smörjolja beroende på tillverkare. Dess utom finns hydrauloljor, ca 10 20 liter per verk, i styrsystemens mekaniska komponenter. Huruvida vindkraftverk med växellåda kommer att användas avgörs i ett senare skede. Vindkraftverken är vattenkylda och kylsystemen innehåller glykol. Ca 100 liter kylvätska används i kylsystemet. För det fall läckage skulle förekomma finns ett slutet system i rotornavet, maskinhuset och den övre delen av tornet som säkerställer att läckage till omgivningen inte sker. Dessa utrymmen inspekteras vid varje service. Inga oljor eller kemikalier förvaras i anslutning till parken. Om transformatorer innehållande olja kommer till användning placeras dessa i transformatorstationer som inte tillåter utsläpp vid eventuellt läckage. De kemikalier som används i bygg- respektive avvecklingsfasen är de som normalt ingår i entreprenadmaskiner, lastbilar och byggkranar.

påverkan 53 8.4. Växtlighet och hydrologi Påverkan på flora beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av eventuella tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken förväntas floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma snabbt när arbetena väl är avslutade. Området har inventerats genom en okulär besiktning i fält under juni 2009, se Bilaga 6. Vid inventeringen har sammanhängande markytor av större värde noterats och i de fall det varit applicerbart klassats enligt Natura2000. Uppenbart värdefulla områden som trots detta inte når upp till naturtypstatus eller inte passar in i typologin har också beskrivits. Vid inventeringen har också rödlistade arter, värdefulla träd, opåverkade källor, bäckar och liknande objekt noterats. Se figur 8.5 och tabell 1. Efter genomförd inventering konstaterades att etableringsområdet i huvudsak är trivialt och att det därmed fanns förutsättningar ansöka om etableringstillstånd inom ett område snarare än för en fast layout. För att stödja detta resonemang har en kompletterande fjärranalys av området genomförts, samman med en ny genomgång av kända värden, samt värden som framkom under fältinventering. Som komplement till fjärranalysen har kontakter med markägare tagits. En bidragande orsak till områdets låga naturvärden är att storskalig skogsproduktion bedrivits under lång tid. Stora delar är slutavverkade och medan andra delar består av homogena planteringar. Enligt markägarna har all mark där det varit praktiskt möjligt slutavverkats. Dessa områden är nu planteringar eller nyligen avverkade. Skogsbruksplaner finns över stora delar av det aktuella området. Figur 8.5. Naturvärden i etableringsområdet. För beskrivning av naturvärden, se tabell nästa sida.

54 påverkan Tabell 1. Beskrivning av naturvärden, se figur 8.5. ID Kategori Naturtyp/Beskrivn. Prio Kommentar/Arter Tidigare kända värden 1 ÖVM Våtmark 1 Avrinningsområdet i väster delvis utdikat, varglav, korallrot, Dactylorhiza ssp, tätört, storsileshår 2 Trivial Våtmark 3 Avverkad, utdikad, utfylld byggd skogsbilväg 3 Trivial Sumpskog 3 Avverkad, markberedd och planterad med Contortatall (10-15 år) Påträffade värden 4 ÖVM Skog 2 Brandminnen, delvis gallrad, inga signalarter påträffade 5 ÖVM Våtmark 2 Vitmossbildande, delvis gallrad, avvattnas med dike i SO, inga signalarter påträffade 6 ÖVM Skog 1 Bäckravin, delvis kanaliserad, delvis gallrad, brandminnen, korallrot, Dactylorhiza ssp, spindelblomster, tätört 7 ÖVM Skog 1 Djup förkastning < 30 m, mkt död omkullblåst ved, tallar med död topp, delvis gallrad, Usnea ssp. 8 ÖVM Skog 2 Ravin, brandminnen, delvis gallrad, Usnea ssp. 9 Vattendrag Bäck 1 Delvis naturlig bäckfåra, delvis kanaliserad, vattenkontinuitet 10 Död ved Tall 2 Döda brända stubbar, Ø = 0,60 m 11 Död ved Tall 3 Död bränd stubbe, Ø = 0,70 m 12 Död ved Tall 2 Död bränd stubbe, Ø = 0,80 m 13 Död ved Tall 2 Död bränd stubbe, Ø = 0,80 m 14 Död ved Tall 2 Döda brända stubbar, Ø = 0,70 m 15 Signalart Varglav 2 23 bålar på en torraka 16 Död ved Tall 2 Död bränd liggande torraka, Ø > 1,0 m Resultatet av fältinventeringen och den utökade fjärranalysen visar att endast ett fåtal naturvärden finns inom exploateringsområdet. Generellt i området bör död ved, gamla träd och hålträd lämnas. I fuktstråk och raviner med olikåldrig trädsammansättning samt i närområden till våtmarker ska särskild hänsyn tas och dessa områden bör så långt möjligt lämnas orörda. Undantaget är våtmarksobjektet i öster, Säterflyet. Den planerade vägen korsar våtmarken och denna del har fältinventerats utan att några värden är funna. Med resultatet från fältinventeringen som grund görs bedömningen att med ett anläggningsförfarande som minimerar påverkan på hydrologin kan vägen byggas utan att några särskilda naturvärden påverkas negativt. I övrigt ska rekommendationen för de i fältinventeringen identifierade naturvärdena följas. Ecocom bedömer att en exploatering som tar hänsyn till ovanstående åtgärder kommer att vara ekologiskt hållbar och inte medföra några långsiktiga effekter på mark eller vegetation. Sammantaget förväntas påverkan på växtlighet och hydrologi bli liten.

påverkan 55 8.5. Fågel Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan är liten. Det är sällan som flyttande fåglar kolliderar med vindkraftverk, de väljer oftast en bana vid sidan om verken även under dåliga siktförhållanden. 19 Nattflygande fåglar flyger oftast högt över vindkraftverken. Vid svåra väderförhållanden kan de dock tvingas ner på lägre höjder. En sammanställning har visat att få studier uppskattar mortaliteten till över en individ per vindkraftverk och år. Studier på fåglar i Spanien har visat att det inte dött onormalt många fåglar inom ett område där det finns ca 1 000 vindkraftverk. Vissa rovfågelarter, till exempel kungsörn, riskerar dock att kollidera med vindkraftverk under jakt. Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart 20. För vissa arter har störningseffekten observerats på upp till 800 meter från vind kraftverken. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom skyddade områden. Med tanke på den avsevärda landarea som finns tillgänglig innebär habitatförlusten sällan något problem såvida inte arter inom området har mycket specifika habitatkrav. Ornitolog Jan Pettersson (JP Fågelvind) har i samarbete med Ulla Stenberg (Fixarna AB) genomfört en ornitologisk bedömning av etableringsområdet, se Bilaga 7. Vid uppförande av grupper av vindkraftverk i ett skogsområde är det huvudsakligen kollisionsrisken som är den stora faran för områdets rovfåglar (Tucker 1996, Walker m fl 2005). Det är huvudsakligen de tyngre rovfåglarna (kungsörn, havsörn och möjligen jaktfalk och pilgrimsfalk) som riskerar kollision och främst gäller det fåglar som häckar i området (Langston & Pullan 2003). Anledningen till ökad kollisionsrisk för denna typ av fåglar är att de är mer svårmanövrerade i sin flykt och har svårare att snabbt förflytta sig i sidled när risk för kollision oväntat dyker upp (Barrios & Rodrigues 2004). Förekomst av sjö och våtmarker i ett planerat vindkraftverksområde innebär också att sim- och vadarfåglar berörs. Även hönsfåglar kan påverkas av ett vindkraftsbygge i skogen men dessa fåglars vara eller inte vara i området, beror sannolikt mer på hur skogsbruket sköts än om vindkraftverk finns i området eller inte. Enligt de lokala ornitologernas uppgifter finns närmast häckande kungsörnar på ett avstånd längre bort än fem kilometer från den planerade vindkraftsparken. JP Fågelvinds bedömning efter fältinventeringen är att Nonsbergets nordsida, där de äldre träden finns kvar är den enda plats som skulle kunna utgöra en någorlunda bra häckningsplats för kungsörn. Enligt de lokala ornitologerna häckar i dagsläget inga kungsörnar i Nonsberget. Det har heller inte förekommit några häckningar under de senaste åren, vilket talar för att det kanske heller inte blir aktuellt de närmsta åren. Områdets stora hyggen kan dock utgöra jaktplatser för kringstrykande kungsörnar eller det närmast häckande kungsörnsparet. Vid dessa båda skissade konstateranden är det sannolikt att om det flyger några örnar i området är det bara tillfälligt vilket gör att kollisionsrisken och störningsrisken skulle var relativt liten. Inga större ornitologiska värden bedöms finnas i området som kan hotas av en vindkraftspark. För att säkerställa att kungsörn trots allt inte häckar i närområdet kan en kompletterande studie för att verifiera slutsatserna genomföras under vårvintern 2010. 19. Energimyndigheten. Vindkraft bygga och ansluta större vindkraftverk. 2007. 20. Naturvårdesverket 2004. Effekter av störningar på fågel.

56 påverkan 8.6. Fladdermöss Kunskapen om fladdermöss och vindkraftverk är koncentrerad till risken för kollisioner. När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni juli) och migrationsperioden (slutet av augusti september). Risken är även högre då verken placerats som flaskhalsar i landskapet, då avståndet mellan vindkraftverken är mycket litet eller då fladdermössen födosöker i den omedelbara närheten. Den förstudie som utförts visar att lokalerna för de planerade vindkraftverken inte utgör viktiga jaktbiotoper eller placeras i en flaskhals för fladdermössens transporter i landskapet. Om det ändå skulle visa sig att kollisioner med fladdermöss blir ett problem vid födosök kan det åtgärdas genom att vindkraftsanläggningar stoppas vid svaga vindstyrkor (mindre än 4 m/s) under den årstid då mest fladdermusaktivitet förekommer, vanligtvis under sommaren. Eftersom elproduktionen är obetydlig vid dessa vindförhållanden innebär det inte några större produktionsförluster. Då inga lämpliga lokaler för fladdermöss finns inom etableringsområdet förväntas ingen påverkan på fladdermöss. 8.7. Renar och övriga större däggdjur En studie vid vindkraftsparker i Rodovålen i Härjedalen visar att renar inte skräms bort av vindkraftverk i drift. Djuren vänjer sig och anpassar sig till verken 21. Det finns heller ingenting som tyder på att andra större däggdjur som älg, björn och varg blir störda. Den störning som uppstår inträffar under byggtiden då det är mycket människor i rörelse på byggplatsen, vilket rör sig om en begränsad tid. Vid möte med Handölsdalens Sameby framgick att vindkraftspark Risbrunn inte kommer att störa renarna märkbart eftersom de håller sig i nederkanten av berget där det finns bete, ungefär upp till grustaget, se Bilaga 10. 8.8. Hushållning med resurser Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen av förnyelsebara material och energi ska främjas. I området bedrivs idag skogsbruk. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya vägar och uppställningsplatser, ca 2 % av det totala området. I övrigt begränsar inte en vindkraftetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk och jakt. Vindkraft utgör en förnybar energikälla som främst ersätter el producerad med fossila bränslen i det Nordiska kraftsystemet. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs till största del av vilka vindförhållanden som råder på platsen och en skillnad i årsmedelvind på 0,1 m/s ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden. För att hålla kostnaden för produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed erhålla ett stabilt el- och elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt intresse att vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på de platser där det råder goda vindförhållanden. 21. Larsen, M. Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands län. 2000.

9Skyddsåtgärder och försiktighetsmått

58 Skyddsåtgärder och försiktighetsmått 9. Skyddsåtgärder och försiktighetsmått Utformning Vindkraftverkens totalhöjd begränsas till 150 meter för att begränsa negativ påverkan på landskapsbilden, främst eftersom högintensivt blinkade ljus då inte krävs. Avgränsning av etableringsområdet har skett med hänsyn till ljudnivå och antal skuggtimmar som enligt beräkningar kan uppstå vid bostadshus. De riktlinjer som enligt praxis finns för ljud och skuggor uppfylls vid alla bostäder, se avsnitt 8.1. Vindkraftverken är utrustade med antireflexbehandlade turbinblad vilket eliminerar risken för störande reflexer. Naturmiljö Kända naturvärden undantas från etablering av vindkraftverk, se avsnitt 3.3. Känsliga naturmiljöer i övrigt exempelvis fuktstråk och raviner beaktas vid placering av vindkraftverk och vägar, se avsnitt 8.4. Ca 2 km av den nya vägen måste passera ett våtmarksparti, mellan Risbrunnsberget och Säteråsen. Här anläggs i första hand så kallad flytande väg ovanpå marken utan diken, som minimerar påverkan på vattengenomströmningen och inte påverkar grundvattennivån, se avsnitt 5.1.2 Risker För att minimera risken för skador vid eventuellt nedfallande is kommer varningsskyltar att sättas upp på samma sätt som vid exempelvis mobilmaster. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas vid behov. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. I toppen av varje verk kommer belysning enligt Luftfartsverkets regler att finnas för att öka synbarheten för flygtrafik. Se avsnitt 8.1.5 Oljor och kylvätska används i vindkraftverket. För det fall läckage skulle förekomma finns ett slutet system i rotornavet, maskinhuset och den övre delen av tornet som säkerställer att läckage till omgivningen inte sker, se avsnitt 8.3. Kvalitets- och miljöstyrning De villkor och övriga skydds- och försiktighetsmått som anges i tillstånd, miljökonsekvensbeskrivning och eventuell senare anmälan av kringverksamheter kommer att sammanställas i en specifikation som ingår som krav vid upphandling och avtal med leverantörer och underentreprenörer. Innan byggstart i samband med bygganmälan och byggsamråd enligt PBL kommer ett kontrollprogram för byggskedet att upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Kvalitetsansvarig/a kommer också att utses.

10 Kumulativa effekter

60 Kumulativa effekter 10. Kumulativa effekter Inom en radie av 20 km från Risbrunn finns ett befintligt vindkraftverk vid Brickan. I anslutning till detta, ca 10 kilometer söder om Risbrunn planeras också en vindkraftspark om 34 vindkraftverk av Bergvik Skog AB, se karta i Figur 10.1. Längre söderut planerar Bergvik Skog ytterligare en vindkraftspark, Skaftåsen. Denna ligger dock så långt från Risbrunn att kumulativa effekter inte förväntas. Det finns även genom Vindkompaniet översiktliga planer på en vindkraftspark väster om Svegsjön, men då detta projekt befinner sig i ett tidigt skede sker ingen bedömning av detta här. Avståndet mellan vindkraftsparkerna är så stort att störningar i form av ljud och skuggor inte kommer att integreras mellan parkerna. Fotomontage med både Vindkraftspark Risbrunn och den planerade vindkraftspark Brickan har tagits fram, se Bilaga 8. Bägge parkerna beräknas bli delvis synliga främst från höjdlägesbyarna norr om Sveg, på ett avstånd om minst 10 kilometer. Eftersom landskapet är kuperat och till stora delar täckt av skog som skymmer beräknas bägge parkerna bli synliga tillsammans främst från områden på 10 20 kilometers avstånd. Figur 10.1. Lokalisering av planerade vindkraftsparker Risbrunn och Brickan.