Självmord - ansvar. Självmord. Vad tänker du? Vad är svårt? Olagligt? Självmord (suicid) 2013-09- 29



Relevanta dokument
Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Att arbeta med suicidnära patienter

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

MBT och SUICIDALITET. Agenda. Kronisk suicidalitet Kronisk suicidalitet Riskfaktorer BPD och suicidalitet Vad vi kan göra

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson

FAKTA OM SJÄLVMORD I SVERIGE

Suicidriskbedömning för barn och ungdomar inom barn- och ungdomspsykiatrin

Vad gör vi då? Det här häftet är en kortfattad vägledning för personal som möter människor som kan bära på suicidala tankar.

% av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

Hur involverar man anhöriga Ludmilla Rosengren

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet Självmordstankar och självmordsförsök

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Handlingsplan vid suicidrisk

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Att möta den som inte orkar leva

Självskadande och MBT. Agenda. Självskadande Självskadande Suicidalitet Krisplan

Riktlinje Suicidprevention inom psykiatriförvaltningen

Vad är psykisk ohälsa?

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Bilaga A Traumaintervju

Självmordsriskbedömning

Suicide Zero är en ideell organisation som arbetar för att radikalt minska självmorden.

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Hälsa Sjukvård Tandvård CAMS. Kartläggning och bedömning av självmordsproblematik

Flyktingbarn i ett barnpsykiatriskt perspektiv

MADRS-S (MADRS självskattning)

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Att möta den som inte orkar leva

Frågeunderlag. Bilaga 1

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Depression och suicidal kommunika2on hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen? 1:10:100:1000

Primärvårdsanpassad rutin för

se hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

-man slutar bara att leva

Psykiskt status

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Att tala om självmord är ett skydd för livet

INFORMATION OM INVEGA

Självmord. Prof. Kristian Wahlbeck Vasa PSYKISKA FÖRSTAHJÄLPEN

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Oroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.

Lite info om hälsa & livsstil

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Psykisk ohälsa, arbetsmiljö och annat som hör till livet. SELENE CORTES

Psykologisk behandling (KBT) vid spelberoende

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

Är depression vanligt? Vad är en depression?

Teamet för krigs- och tortyrskadade BUP Skåne Björn Ramel

Målplanering för relationer Exempel 3:1

Depressioner hos barn och unga. Mia Ramklint Uppsala Universitet

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

Lenas mamma får en depression

Personpåkörningar på järnväg. -suicid eller olycksfall? Järnvägens säkerhetskonferens 2018, Örebro

Kvällens schema. Mentaliseringsbaserad terapi. MBT-teamet består nu av:

Hur kan man stödja en självmordsnära ung person med utgångspunkt från Första hjälpenutbildningen. Britta Alin Åkerman,

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Trauma och återhämtning

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Välkommen till kurator

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

Bemötande vid självskadebeteende information och övningar

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Jennie Malm Georgson Kerstin Nettelblad

Våld i nära relationer. Annelie Karlsson och Kerstin Nettelblad

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Michael Westerlund Institutionen för mediestudier, Stockholms universitet Stockholm

Att våga prioritera det existentiella samtalet

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Stresshantering en snabbkurs

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Transkript:

Självmord - ansvar Självmord * Ett gemensamt samhällsansvar * Tabu * Skam * Rädslor 1 2 Vad tänker du? Vad är svårt? 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt sig 3. Om man varit deprimerad och plötsligt blir glad är faran över 4. Självmord inträffar i dysfunktionella familjer 5. De som talar om självmord tar inte livet av sig 6. Man ska vara försiktig med att fråga om självmord för att inte väcka den björn som sover 7. Självmord inträffar plötsligt utan förvarning 8. Självmorden har ökat med den ökade stressen i samhället 3 4 Olagligt? Självmord (suicid) * I Sverige blev självmord lagligt 1864 * Judar, katoliker och muslimer = olagligt * Fortfarande tabubelagt * Någons fel? * Skam * Skuld * Är du berörd? 5 6 1

Statistik Statistik * 15 000 självmordsförsök görs varje år * 1 500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. * 60 barn tar sina liv varje år i Sverige. * Var 6:e timma tar en person sitt liv i Sverige. * Varje år dör över fyra gånger så många i självmord som i trafiken i Sverige. * I världen tar 1 milj människor sina liv varje år * Självmord är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen 15-44 år i Sverige. * Varje självmord kostar samhället 18,6 milj kronor i Sverige. * Samhällets kostnad för självmord är mer än 74 miljarder kr/år i Sverige. * Suicidpreventiv undervisning för läkare minskar suiciden x 44! 7 8 Dödsorsaker Självmord, EU 9 10 Äldre Självmordsförsök män * Ökat problem hos 65+ * Fråga aktivt! 11 12 2

Självmordsförsök kvinnor Självmord 13 14 Antal självmord 2012 450 100 90 80 100 400 350 70 60 300 50 40 30 20 250 200 150 Män Kvinnor 10 1 10 100 0 Självmord 50 Självmordsförsök Självmordstankar 0 15-24 25-44 45-64 65+ 15 16 Varför tar man livet av sig? * Biologiska orsaker (ärftlighet, kemi) * Stressfaktorer * Utlösande faktorer * Stress sårbarhetsmodell 17 18 3

Riskfaktorer Utlösande faktorer * olösta barndomskonflikter * Instabila uppväxtförhållande * Skilsmässor och psykisk ohälsa och/eller missbruk hos föräldrarna * Fysiska eller sexuella övergrepp under barndomen * Bakomliggande psykologiska problem eller psykisk ohälsa * dålig självkänsla * depressioner * Missbruk * Separation (triggar minnen) * Ekonomiska problem * Misslyckad karriär 19 20 Skyddsfaktorer Orsaker till självmord * gott självförtroende * socialt stöd * en känsla av tillhörighet till exempelvis i familjen, kamratgruppen eller i landet * förmågan att kunna prata om sina svårigheter * 2/3 av försöken och nästan alla fullbordade självmord =psykisk sjukdom * Depression (Ångest) * Nedsatt energi (stress, sömnbrist, utmattning) * Droger 21 22 Självmordsprocessen 23 24 4

Den suicidala processen Suicid Uppgivenhet - > Trötthet - > Utmattning Misslyckad problemlösning Psykiskt lidande, ångest 1. Problemlösning inte konstruktiv 2. Trötthet, utmattning, uppgivenhet 3. Psykiskt lidande, ångest, depression 4. Isolering, minskade sociala relationer Suicidtankar Utanförskap, isolering, bristande relationer 25 26 Väljer man att ta sitt liv? Depression Negativa 3 * Nej..! * Man vill inte dö men är i en känslomässig återvändsgränd * Man ser inte att man har något val * Man ser inte någon annan utväg Framtiden känns mörk Jag är dålig * Jag ville inte dö men jag orkade inte leva. 27 De runt mig tycker att jag är hopplös och jobbig 28 Depression kan vara: Depression kan vara: * ser mörkt på allting, inga ljuspunkter * inget känns längre roligt * nedvärderar sig själv * oroar sig för allt * hjärtklappning/andningsbesvär * blir rädd att man är kroppsligt sjuk * vill inte belasta andra * Svårt att sova/sover mer * Förlorar matlusten, går ner i vikt - eller äter mer * Tungt att stiga upp/få något gjort * Trögt att tänka (ofta om död och självmord) 29 30 5

Depression hos unga Depression kan botas! * Växlar mer mellan ytterligheterna * Irritation, ilska * Stödsamtal * KBT * Medicin (ca 3 v innan effekt) 31 32 Hur vet man att någon planerar självmord? Ambivalens! * Drar sig undan avvisande * Extra skräning och jobbig * Tystare * Plötsligt lugnare och gladare efter en nedåtperiod * Att leva eller dö? * Jag vill inte dö men jag orkar inte leva (så här) 33 34 Dubbla budskap Vad kan man göra för att hjälpa? * En självmordsnära person ofta uppträder motsägelsefullt. * Å ena sidan ropa på hjälp samtidigt verkar avvisande. * Man kan lösa sina problem samtidigt som man planerar för självmord * Växlar mellan stämningslägen 1. Gör NÅGONTING nu! Visa att du ser att personen mår dåligt! 2. Var medveten om dina egna reaktioner och känslor 3. Ta dig tid. Lyssna. Visa att du finns där. 4. Fråga om självmord. 35 36 6

Vad kan man göra för att hjälpa? Vad kan du göra för att hjälpa? 5. Kontrollera säkerhet. Planer? Tid? Plats? Metod? Finns annat stöd? Vad kan du göra? 6. Diskutera tillsammans vad du/ni ska göra. 7. Sök hjälp hos andra så snart som möjligt. 8 Förmedla hopp - trösta - be om ett löfte. Be personen lova att be om hjälp. Visa ditt engagemang och din vilja att förstå förmedla hopp. 9 Ta hand om dig själv 10 Stanna kvar 37 38 Förmedla hopp om hjälp * Vårdcentralen * Ungdomsmottagning * Psykakuten * Nationella hjälplinjen * BRIS * Jourhavande medmänniska * Sjalvmordsupplysningen.se Hur hjälper man professionellt? 39 40 Hitta personerna? Varningssignaler * Våga fråga! * Lyssna * Validera * Våga fråga mer och djupare! * Scanning för psykisk sjukdom på VC? * Nedstämdhet * Hopplöshet * Ångest * Sömnsvårigheter * Ökat alkoholintag * Aptitlöshet * Försummar utseendet * Isolerar sig (avvisande) 41 42 7

Varningssignaler Riskfaktorer * Hopsjunken kroppshållning * Förlångsammade rörelser * Minskad aktivitetsnivå * Inget är roligt längre (tillvaron är grå) * Stark skam och skuld * Man * Äldre än 55 år * Separation/dödsfall (särskilt självmord) * Ensamboende * Arbetslös * Psykisk sjukdom (depression, psykos) * Kroppslig sjukdom (cancer, MS) 43 44 Riskfaktorer MADRS- S * Tidigare suicidförsök * Tidigare smärtsamt trauma * Alkohol/drogmissbruk * Nyligen utskriven från psykiatrisk klinik * Depressionsskattning * Mer än 11 = lindrig depression * Mer än 20 = måttlig depression * Mer än 30 = svår depression * Mer än 40 = inläggning 45 46 MADRS- S Bemötande * Tankeinnehåll * Livsleda och dödstankar * Fortsätt fråga om detta * Lugn * Ta sig tid * Kom ihåg att patienten ofta skäms för sina tankar och känslor (jag har inte rätt att känna så här ) * Ha överenskommelser * Täta tider/tel/mail 47 48 8

Vid suicidrisk - samtalet Vid suicidrisk - samtalet * Ge ramar för samtalet * Be personen berätta. Fråga. Lyssna. * Identifiera skam och skuld. Validera. * Identifiera hopplöshetskänslor. Validera. * Klandra inte. Kritisera inte. Validera. * Inge hopp!!! * Skydda! 49 50 Självmordsstegen 1. Nedstämdhet hur mår du? Allt hopplöst? 2. Dödstankar livet känns meningslöst? 3. Dödsönskan 4. Suicidtankar göra sig själv illa? 5. Suicidimpulser nära att skada dig? 6. Suicidavsikter eller planer när, var, hur? 7. Suicidhandling när, var, hur? Övning suicidstegen 51 52 Självmordsstegen Att vilja dö/leva 1. Nedstämdhet hur mår du? Allt hopplöst? 2. Dödstankar livet känns meningslöst? 3. Dödsönskan 4. Suicidtankar göra sig själv illa? 5. Suicidimpulser nära att skada dig? 6. Suicidavsikter eller planer när, var, hur? 7. Suicidhandling när, var, hur? * 1. förlorat allt hopp om att kunna må bättre * 2. vill inte dö men behöver hjälp att hitta ett sätt att orka leva 53 54 9

Alla ska fråga men Remiss till psykiatriker * Läkare är ytterst ansvarig för suicidbedömning. * Rapportera din bedömning till läkare. * Dokumentera status och suicidbedömning. * Vid uttalade tankar på självmord * Självmordsplaner * Inget socialt nätverk * Tidigare självmordsförsök * Suicid i familjen, alkoholism, psykisk sjukdom * Svårbedömda tillstånd * Falsk förbättring * Förnekelse * Samtal om remitteringen varför/hur * Kontrakt i väntan * Följ upp efter övertagandet 55 56 Akut självmordsrisk * Inläggning * Lämna inte patienten ensam * Kontakta jouren på sjukhuset * Ordna med transport (ambulans/polis) Suicid Uppgivenhet - > Trötthet - > Utmattning Misslyckad problemlösning Psykiskt lidande, ångest * Ring polisen (112) om patienten inte medverkar till vård Suicidtankar Utanförskap, isolering, bristande relationer 57 58 Den suicidala processen Behandling 1. Problemlösning inte konstruktiv 2. Trötthet, utmattning, uppgivenhet 3. Psykiskt lidande, ångest, depression 4. Isolering, minskade sociala relationer 1. Isolering, minskade sociala relationer 2. Psykiskt lidande, ångest, depression 3. Trötthet, utmattning, uppgivenhet 4. Problemlösning inte konstruktiv 59 60 10

Behandling KBT- behandling * Behandla depression och psykos (KBT/medicinering) * Sömn * Initialt: stödsamtal uttrycka tankar och känslor och stöd i en situation * Sen: KBT/DBT/IPT * Icke självmordskontrakt (korta perioder) * Inkludera anhöriga/socialt nätverk * Icke- självmordskontrakt (korta perioder) * Kognitiv omstrukturering * Tankefällor (dikotomi) * Beteendeaktivering * Traumabearbetning * Suicidbedömning varje session * Ha en tydlig, skriftlig behandlingsplan till patienten. 61 62 Becks kognitiva modell Session 1-3 * A cognitive therapy intervention för suicide attempters (Berk, Henriques, Beck et al.) * 10 sessioner * Efter ett självmordsförsök * För att förebygga fler * Motivering till behandling * Identifiera försvårande omständigheter (ekonomi, kaotisk livsstil, negativa antaganden om beh, andra psykiatriska problem, droger/alkohol, brister i coping och problemlösande, skam, stigma) * Genomgång av behandlingsmodellen * Problemlista * Mål för terapin 63 64 Session 1-3 Session 1-3 * Problemlösningsfärdigheter * Förstå kopplingen mellan upplevda problem och självmordsförsök = avgörande! * Självmordstankarna är förståeliga men är ett tecken på otillräckliga problemlösningsfärdigheter * Fråga aktivt efter självmordstankar varje session * Fråga aktivt efter självmordsbeteenden * Konceptualisera självmordsförsöket (hela händelsekedjan, NATs, grundläggande schema, triggers osv) * Gör en krisplan (inkl copingstrategier och tel.nr) 65 66 11

Session 1-3 Session 4-7 * Terapeuten har en mycket aktiv roll * Compliance ökar om: man påminner om kommande möten (t ex sms, mail), anhöriga involveras med tel som terapeut kan ringa om inte pat dyker upp, akuttider, * Kognitiv omstrukturering * Beteendeförändringar * Coping cards 67 68 Coping cards Coping cards * Negativt antagande: Jag är en börda * Känsla: nedstämdhet, hopplöshet * Positivt antagande: * 1. Det är min familj. De gör allt för mig. De tycker inte att jag är en börda * 2. Om någon som jag tycker om skulle må dåligt skulle inte jag tycka att denne skulle vara en börda Om du inte kan kontrollera dina impulser att skada dig själv ring: 000-000000 eller 000-000000 * Negativt antagande: Jag klarar inte något mer * Känsla: nedstämdhet, hopplöshet * Positivt antagande: * 1. Jag klarar det. Jag har ju klarat det tidigare. * 2. Jag kan må bra. * 3. Det finns saker att se fram emot. Om du inte kan kontrollera dina impulser att skada dig själv ring: 000-000000 eller 000-000000 69 70 Hope kit Copingfärdigheter * För att komma ihåg anledningar till att leva * Patienten ska göra det själv! * Personliga minnen, lukter, foton, brev osv * Distraktion (läsa, TV, prata med vänner, räkna baklänges, spela mobilspel, motion, promenad) * Intensiva kroppsliga förnimmelser (isbit i pannan, dricka varmt te, en kall/varm dusch) * Lugnande aktiviteter (Ta ett varmt bad, äta en god middag, massage, planera något roligt framåt) * Gå emot känslan (titta på en rolig film) 71 72 12

Session 8-10 * Återfallsprevention * Visualisera möjliga scenarion (och det självmordsförsök som gjorts) och vad patienten kan göra i de situationerna * =repetition av alla färdigheter * Avslut (validera oro) Vården hjälper till att bibehålla skam och tabu kring psykisk hälsa! 73 74 Inkludera anhöriga I somatisk vård * Vill du ha någon med dig? * Vem vill du ha med dig? * Om detta hade varit en livshotande somatisk sjukdom * Kontinuerlig information * Läkarkontakt varje dag * T ex hjärtinfarkt 75 76 Hur frågar du? Samarbete! * Vi vet att det är vanligt att man inte vill besvära sina nära och kära med sitt dåliga mående, men vi vet att tillfrisknandet går snabbare och man anhöriga är delaktiga i någon mån. Vem skulle du kunna tänka dig att få vara din anhörige? * Vem vill du ha med på anhörigsamtalet imorgon? DU Anhörig PATIENT 77 78 13

Men förtroendet då? Förslag på struktur * Självklart oerhört viktigt att patienten kan lita på dig! * Men du kan vara ett stöd för den anhörige utan att röja hemligheter eller störa förtroendet. * Eller så är det olika personer som är stöd för patienten och den anhörige. (I så fall måste ni arbeta tätt och informera varandra.) * Kort samtal tillsammans med patient och anhörige check- in * Samtal med patienten * Samtal med anhörig * Samtal tillsammans med patient och anhörig sammanfattar läget och planen 79 80 Vid suicidrisk Bemötande av anhöriga * Agera respektfullt men kraftfullt vid suicidtankar/ planer/försök * Personen ifråga är dödssjuk * Samarbete med anhörig kan vara livräddande! * Vid suicidtankar/planer/försök MÅSTE anhörig informeras (förklara att du måste berätta och varför) 1. Lyssna 2. Bekräfta 3. Inhämta information regelbundet 4. Ge information regelbundet 81 82 Om ett självmord inträffar Anhöriga saknar uppföljning * Skuld? Skam? * Samtal på arbetsplatsen * Anhöriga behöver stöd! * Alla tror att någon annan gör det. Vems ansvar är det? * Ring upp och efterhör behov av stöd * Upprepade gånger * Genomgång av vården med anhörig, händelseanalys * Ej försvarsinställning 83 84 14

Självmord kan förhindras! 85 15