Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9
Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns, nationella prov i år 3 och 5, sett ett behov av att stärka elevernas läsförståelse och på så sätt ge dem bättre färdigheter för att klara skolans alla ämnen. Mål och syfte Att öka samarbetet och utbytet mellan de undervisande lärarna i hela skolans verksamhet från F-9. Att skapa en gemensam linje kring hur vi arbetar och tänker kring läsförståelsen. Att öka språkmedvetenheten hos undervisande lärare för alla skolans ämnen. Att öka medvetenheten hos personalen om hur kunskaperna ska öka över tid och att veta vad som är slutmålet (kunskapskraven år 9). Att på sikt öka måluppfyllelsen i alla skolans ämnen hos eleverna, där läsförståelsen spelar en central roll för eleverna. Att öka grunderna för rektorernas resursstyrning på skolan. För att göra en nulägesanalys så utgår vi ifrån de resultat som finns för de nationella proven år 3, 5 och 9 samt utifrån DLS- testerna som genomförs i år 2, 5 och 7 på skolan. Arbetsmetod Projektet startade i slutet av januari och har pågått under vårterminen 2014. Projektledaren träffade rektorerna för båda verksamheterna vid tre tillfällen under vårterminen 2014 för att planera och stämma av kring hur projektet ska fortlöpa under terminen. Projektledaren har träffat två grupper, lärare för Upphärad F-5 och Sjuntorp F-3 samt lärare som undervisar i svenska för Sjuntorp år 4-9 och dessa grupper har träffas vid tre tillfällen under vårterminen 2014 under två timmar åt gången. De har också träffats gemensamt vid ett tillfälle för att utvärdera projektet under vårterminen samt för att planera inför en fortsättning under kommande läsår. Grupperna har utgått ifrån samma material för sina diskussioner. Hela skolan arbetade med läsförståelse och språkmedvetenhet under delar av kompetensutvecklingsdagen den 7 mars, där Christina Halvarsson från Högskolan Väst föreläste kring läsförståelse samt att projektledaren presenterade projektet. Därefter hade personalen diskussioner i mindre grupper utifrån förmiddagens upplägg.
Vid kompetensutvecklingsdagen den 22 april arbetade personal för år 4-9 med projektet under delar av dagen. Projektledaren presenterade då vad som står i Läroplanens övergripande mål kring läsförståelse och språkmedvetenhet samt delar från kursplanerna där det finns beskrivet kring samma delar i de olika ämnena. Personalen fick sedan diskutera kring språkmedvetenhet - ord, begrepp och förståelse i mindre grupper för de olika ämnena. Organisation Att projektledaren jobbar med en grupp F-3 Sjuntorp och F-5 Upphärad. Tanken var att specialpedagogen också skulle finns med i projektet, men så har det inte blivit på grund av tidsbrist. Att projektledaren jobbar med en grupp 4-9 Sjuntorp, där specialpedagogen också finns med i projektet. Beställare: Per Hellmark, områdeschef södra skolområdet Projektledare: Jenny Darmell, förstelärare Övriga deltagare: All undervisande personal för F-5 Upphärad och F-3 Sjuntorp. För 4-9 Sjuntorp deltar personal som undervisar i svenska för samma årskurser. Resultat Vad gjorde vi? Vi har träffats i projektgrupperna vid fyra tillfällen under VT -14, där vi har utgått ifrån samma frågeställningar. Under de träffar som vi har haft så har det skrivits diskussionsanteckningar över vad vi har kommit fram till vid varje träff. Vid de träffar vi har haft har vi utgått ifrån samma upplägg där följande delar har ingått: Diskussioner utifrån det diagnosmaterial som används på skolan för att stämma av elevernas kunskaper i läsförståelse. Träff 1: Diagnosmaterial Läsförståelsetexter från DSL för år 2, 5 och 7 Läsförståelsetexter från NP för år 3, 6 och 9 Kunskapskraven LGr11 Hur använder vi oss av resultaten från detta diagnosmaterial? Hur kan vi använda oss av det? Vad kan effekten bli av det? Vilka förändringar i vår undervisning kan göras utifrån resultaten? Vad kan det finnas för förklaringar till förändringar i resultaten över tid?
Träff 2: Träff 3: Hur gör vi? Hur jobbar vi med läsförståelse och läsning i dag över åldrarna? Vad tycker vi fungerar bra? Hur utvärderar vi vårt arbete? Vad ska vi utveckla? Hur ska vi skapa en röd tråd på skolområdet? Hur gör vi i andra ämnen med läsförståelse och språkmedvetenhet? Framtiden Vart vill vi? Hur ska vi ta oss dit? Hur ska vi jobba vidare med språkmedvetenhet och läsförståelse i alla ämnen? Hur kan vi jobba med bedömning av eleverna och utvärdering av deras resultat? (formativ bedömning kontra summativ bedömning) Träff 4: Utvärdering Utvärdering av projektet denna termin Hur vill vi att projektet ska fortsätta kommande läsår? Projekt med högskolan? Projekt med förskolor och förskoleklassen? Vad kom vi fram till? Personalen som undervisar de yngsta åren ser att det är en skillnad i svårighetsgrad mellan DLS år 2 och NP år 3, där materialet för DLS upplevs som att det är svårare och en högre nivå på läsförståelsetestet för DLS. Personal för de äldre åren upplever inte att det är så stor skillnad mellan de nationella prov de har genomfört tidigare i år 5 och det DLS-test som nu ligger i år 5. Personal från 4-9 såg också tydliga skillnader i de två diagnostiska material som vi använder oss av på skolan DLS (Psykologiförlaget) och NP (Skolverket), där de är av samma åsikt som den andra gruppen och att i DLStestet så har materialet en högre svårighetsgrad i själva textutformningen med mindre flyt i texterna och att det kan finnas korthuggna meningar, vilket inte främjar flytet i läsningen för eleverna. Gruppen är enig om att ju sämre läsare du är desto mer korthugget är materialet som ska vara anpassat till dem, men forskningen stödjer inte detta tankesätt, utan menar att det är viktigt med flyt i texten och sammanhang. Det kanske är viktigt med en kortare text, men att det ska finnas ett flyt i den. Skillnaderna i nivå mellan testerna upplevs inte som så stor för personalen, men de påpekar att det är skillnad i när testerna utförs, att DLS-testet görs våren i år 2, 5 och 7 och att NP görs våren år 2, 6 och 9 vilket är ett till två års hel skillnad mellan att testerna utförs.
Båda grupperna är också överens om att det är bra att vi gör avstämningar på eleverna kontinuerligt, antingen i den dagliga verksamheten eller via diagnostiskt material. Det viktiga är dock vad och hur vi använder oss av de resultat vi får fram. Vad gäller NP så har elever och vårdnadshavare rätt att få reda på resultaten, men vad gäller DLS så finns det inga sådana bestämmelser. Här är också båda grupperna överens om att DLS-resultaten är för pedagogen och diskussioner kring hur man kan jobba vidare utifrån de resultat som framkommit, inte ett mått som behöver förmedlas till elev eller vårdnadshavare. En annan reflektion som kommer upp är att eleven kan vara en god läsare, men som läser långsamt, vilket innebär att den inte hinner alla uppgifter som också i sin tur påverkar resultatet. Detta är viktigt att ta med sig i analysen av resultaten samt att det finns flera andra faktorer som kan påverka resultatet i diagnoserna. Alla är överens om att det är viktigt att man har fokus på individen och det finns stödbehov och att det behövs resurser för att få tid att jobba med individen för att ge det stöd som behövs. Personal i båda grupperna diskuterar och delger varandra kring olika metoder och material som man kan använda sig av vid undervisning i läsförståelse. Det nya materialet som har utkommit på Skolverket: En läsande klass av Martin Widmark är något som båda grupperna vill ta del av och fördjupa sig i under kommande läsår. Det diskuterades också kring skolans bibiliotek och hur man kan satsa på böcker som riktar sig till elever som inte har hittat glädjen i att läsa. Projektledaren kommer att träffa den person som ansvarar för biblioteket och inköpen för att diskutera kring de önskemål som personalen har framfört, något som också rektor för år 4-9 stödjer. Personalen betonar också vikten av resurser/åtgärder till elever som är i behov av stöd tidigt samt att man kontinuerligt utvärderar och omfördelar resurserna på skolan när man ser att behovet finns. Detta arbete behöver bli effektivare och tydligare från ledningens sida tillsammans med elevhälsoteamet (EHT). Nådde vi målet? Ja, det skulle jag vilja säga att vi gjorde på de delar i målbeskrivningen som vi under denna termin kan ta del av, utan någon djupare analys i resultaten för ökad måluppfyllelse, något som jag ser att man får göra över längre tid och inför fortsättningen av projektet under kommande läsår. Dessa mål anser jag som projektledare är de vi har lyckats med: Att öka samarbetet och utbytet mellan de undervisande lärarna i hela skolans verksamhet från F-9. Att skapa en gemensam linje kring hur vi arbetar och tänker kring läsförståelsen.
Att öka språkmedvetenheten hos undervisande lärare för alla skolans ämnen. Att öka medvetenheten hos personalen om hur kunskaperna ska öka över tid och att veta vad som är slutmålet (kunskapskraven år 9). Vad gäller målen: Att på sikt öka måluppfyllelsen i alla skolans ämnen hos eleverna, där läsförståelsen spelar en central roll för eleverna Att öka grunderna för rektorernas resursstyrning på skolan är också de mål som projektbeställaren samt rektorerna får analysera och arbeta vidare med under kommande läsår utifrån det diagnostiska material som genomförs på skolan varje år samt utvärdera resultaten i måluppfyllelsen. Var det något vi inte kunde genomföra? Vi hade inte tillgång till de nationella proven i svenska för läsförståelse för år 6, eftersom det första provet för den årskursen fortfarande var belagt med sekretess. Vi använde oss istället av provet för år 5 för att ha något att jämföra med DLS. Diskussion För- och nackdelar En stor fördel i projektet har varit att vi har utgått ifrån samma diskussionsunderlag samt att rektorerna har ordnat med två stycken föreläsningar som varit kopplade till ämnet i projektet. Det har gett en kickstart som gett inspiration och väckt tankar hos personalen. En annan fördel som jag ser det är att ingen av ledarna har varit med vid våra träffar, där personalen då känt att de kan uttrycka sig lite friare och att vi kunna vara lite mer informella emellanåt, där jag som projektledare inte har sett som någon som kommer för att tala om hur det ska vara, utan det har hela tiden funnits en öppenhet i diskussionerna. En annan fördel är att det fanns en tydlig agenda för vad alla träffar skulle innehålla och att planeringen inför projektet gjordes tillsammans med främst specialpedagogen men även med rektorerna för båda skolorna samt att förberedelserna inför projektet var genomtänkta och att projektet var tidsbegränsat. Nackdelar - att det är svårt att mäta resultatet i form av måluppfyllelse eller att se hur man tillämpar resursfördelningen utifrån de resultat som finns att tillgå från denna termins diagnostiska prov med tanke på den korta tid som har gått sedan projektet startade.
Reflektioner Jag har mött skickliga pedagoger som med stort engagemang har deltagit i projektet och bidragit med mycket intressanta diskussioner, som också delgett varandra material, metoder och tankar kring ämnet läsförståelse men också kring språkmedvetenhet i alla ämnen. Det finns en personalgrupp som verkligen brinner för pedagogiska frågor och som vill utveckla och utvecklas inom området i framtiden. Projektet ledde till: att undervisande personal har fått fokus på läsförståelse och språkutveckling i fler ämnen än bara svenskämnet att undervisande personal har fått diskutera kring pedagogiska förhållningssätt och delgivit varandra sina erfarenheter och fått ett gemensamt fokus på framtiden kring dessa frågor att vi vid den gemensamma utvärderingen med all deltagande personal från båda grupperna kom fram till att de under arbetets gång faktiskt har tyckt väldigt lika och haft ungefär samma reflektioner. Det finns en känsla av en röd tråd i skolområdet utifrån projektets huvuddelar läsförståelse och språkmedvetenhet. Det blir också väldigt tydligt vid utvärderingen att samtlig personal vill fortsätta med detta under kommande läsår och de vill sprida detta till alla undervisande lärare för att alla ämnen ska jobba med läsförståelse och språkmedvetenhet att det skapas en ikon som all undervisande personal kan ta del av på skolorna, där allt material från projektets start och framåt samlas, så att alla kan få del av det Framtiden Ulf Martinsson, utvecklingslärare på Sylteskolan, kommer tillsammans med Carina Öhlander att vara ansvariga för att fortsätta på projektet, som nu blir lite mera hands- on - vi testar de tankar och idéer vi har haft under denna termin, vi utvärderar igen och ser om det gett den effekten vi tror. Under kommande terminer som är det bra med två stycken inbokade tillfällen tillsammans med de nya projektledarna, i respektive grupp för att fortsätta arbetet utifrån personalens önskemål, rektorers önskemål samt det som de nya projektledarna vill fokusera på. Det finns bland annat ett önskemål om att
lyfta SvA-undervisningen till diskussion och fördjupning i gruppen. Andra önskemål är: o samarbete över hela 1-9 kring svenskämnet där båda projektgrupperna vill att minst ett gemensamt tillfälle under varje termin för att träffas och diskutera frågorna vidare och för att stärka den röda tråden ytterligare. o önskemål finns kring att samarbeta med HV för att få mer inspiration och eventuellt också kompetensutveckling/ fortbildning. Inte bara finnas till hands för studenter som vill ha vår hjälp, utan mer ett utbyte mellan skolorna I slutet av maj nästa år, kommer jag tillbaka till arbetet och går då också in i projektet igen. Då är tanken att specialpedagog Carina Öhlander och jag titta på och utvärdera resultaten i DLS och NP, för att se om det vi har gjort under kommande läsår har gett någon effekt. MEN det är ju inte bara det vi ska utgå ifrån, utan vi behöver också göra en ny utvärdering bland personalen för att de hur deras tankar och reflektioner är efter det kommande läsår 14/15. Denna utvärdering blir något att utgå ifrån inför läsåret därpå och vi kan på så sätt fortsätta att driva dessa pedagogiska frågor på skolan och fortsätta att delge varandra hålla kvar i den röda tråden. Slutsats Här kan ju bara jag komma med de tankar och upplevelser jag har med mig från projektet från början till slut. Jag måste säga att jag i början inte trodde att vi skulle komma så långt som vi har gjort med projektet. Jag möter pedagoger som har en väldig samsyn på både diagnosmaterial och även på hur de vill jobba med lärförståelse och språkmedvetenhet. Jag trodde inte heller att vi skulle komma så långt vad gäller samsynen och den röda tråden över området som vi faktiskt har gjort. Jag är också positivt överraskad av engagemanget som pedagogerna har visat vid våra projektträffar, de har verkligen brunnit för frågorna och haft många givande diskussioner inom gruppen. Det roligaste av allt är att alla vill fortsätta framåt och att fortsätta med projektet i en ny form, där det blir lite mer av praktiskt arbete och att sedan träffas för att analysera och reflektera kring hur arbetet fortskrider. Det som också glädjer mig är att vi har hittat ett sätt att under nästa läsår använda oss av projektet för att utvärdera de resultat vi får på de diagnoser som genomförs under nästa läsår och att det kan leda till ytterligare utveckling av den pedagogiska diskussionen kring ämnena läsförståelse och språkmedvetenhet. Vi kommer alltså att jobba med tanke/förslag metod/ hands- on- arbete utvärdering uppföljning modellering/anpassning metod/ hands on- arbete osv. Jag ser att projektet blev en start på ett längre arbete kring skolutveckling och pedagogiska frågor lyftes fram
och det blev till ett fokusområde som ledde till något konkret som nu kommer att fortsätta även kommande terminer. Viktigt inför fortsättningen är att ha ett tydligt mål med de träffar man bokar in och att personalen får ta del av planeringen av dessa tillfällen samt att det ges förutsättningar för att personal ska kunna få diskutera kring läsförståelse och språkutveckling vid flera tillfällen. Det är då viktigt att någon leder samtalet och att man har några utgångspunkter för diskussionen och att någon följer upp vad som blir sagt vid dessa tillfällen.