Inkontinenscentrum Västra Götaland

Ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna Inkontinenscentrum Västra Götaland September 2004 Marita Larsson, utbildare, Inkontinenscentrum Vgr Margareta Mökander, MAS, Alingsås Kommun Projekthandledare: Marianne Nyqvist, Inkontinenscentrum Vgr

Innehållsförteckning Sammanfattning.. 3 Bakgrund. 4 Syfte 4 Projektmål...4 Möjliga effektmål 4 Metod och genomförande 5 Resultat 6 Utvärdering av basutbildning..6 Kartläggning av inkontinensvården...6 Jämförelse kartläggning/uppföljning av inkontinensvården...7 Basal inkontinensutredning.7 Kostnader inkontinenshjälpmedel Bjärkegården. 8 Personalens upplevelse av projektet...8 Diskussion och slutsats 9 Referenser...11 Bilagor Bilaga 1 Formulär, Kartläggning av inkontinensvården..12 Bilaga 2 Formulär, Uppföljning av inkontinensvården...13 Bilaga 3 Enkät, Personalens upplevelse av projektet..... 14 Bilaga 4 Utvärdering, basutbildning 15 Inkontinenscentrum Västra Götaland 2

Sammanfattning Efter genomförda basutbildningar i inkontinens till kontinensombud inom vård- och omsorg i Västra Götaland har det regelbundet framkommit önskemål om att all vård- och omsorgspersonal borde få möjlighet att deltaga i utbildningen. Inkontinenscentrum beslutade därför att i projektform ge en grundläggande inkontinensutbildning till all personal på ett särskilt boende för att undersöka om det gav större genomslagskraft för kvalitetsarbetet inom inkontinensvården. Syftet med projekt var att förbättra omhändertagandet av vårdtagare med inkontinensproblem genom att höja vårdpersonalens kompetens och skapa möjlighet till reflektion och fördjupad insikt. En kartläggning av inkontinensvården genomfördes på Bjärkegården som följdes upp vid projektets avslut. Personalen fick också redogöra för sin upplevelse av projektet. Resultatet visar att ökad kompetens hos vårdpersonal, ökar intresset och förändrar arbetssättet, dessutom sänks kostnaderna. Inkontinenscentrum Västra Götaland 3

Bakgrund Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem där 500 000 svenskar är drabbade (SBU-2000). Problemet ökar med stigande ålder och det är mycket viktigt att vård- och omsorgspersonalen tar detta problem på allvar. Alla kan inte botas, men problemet kan många gånger förbättras med enkla metoder och individuellt utprovade inkontinenshjälpmedel. En enkel behandlingsmetod är toalettassistans som innebär individuellt schemalagda toalettvanor, vaneträning och uppmärksamhetsträning. Dessa enkla metoder kan höja livskvaliteten väsentligt för den drabbade, och många gånger kan man klara sig utan skydd eller ett mindre sådant, vilket innebär lägre kostnader. Tidigare studier visar att inkontinensprodukter oftast förskrivs slentrianmässigt och att det finns utrymme för kostnadsminskningar. Det förefaller dessutom som kostnaderna för produkter minskar samtidigt som kvaliteten i vården av inkontinenta blir bättre (RFV 1996:8, Hellström 1994) I mars 2003 kom resultatet av Socialstyrelsens undersökning "Inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende". En av slutsatserna var att kompetens, attityd och inställning hos personal och ansvariga i vården sannolikt kan påverka såväl de inkontinentas möjlighet att få gå på toaletten i rätt tid, som deras möjligheter att få genomgå utredning eller behandling. I Västra Götaland har utbildningsinsatser via Inkontinenscentrum erbjudits till vård- och omsorgspersonal sedan oktober 2001. Närmare 2500 personal har deltagit i en basutbildning om inkontinens i 40 kommuner. Utbildningen har i första hand riktat sig till inkontinensombud. Flera deltagare framförde att det var svårt att återkomma till sin arbetsplats från en utbildning och förändra något, då gamla rutiner ofta är djupt rotade. Vid utvärderingar framkom regelbundet önskemål om att all vård- och omsorgspersonal borde få möjlighet att deltaga i utbildningen. Inkontinenscentrum beslutade att i projektform ge en grundläggande inkontinensutbildning till all personal på ett särskilt boende för att undersöka om det gav en större genomslagskraft för kvalitetsarbetet inom inkontinensvården. Äldreboendet Bjärkegården, Sollebrunn i Alingsås kommun blev utvalt till att delta. Projekttiden avgränsades från 2003-09-29 till 2004-04-30. Syfte Syftet med projektet var att förbättra omhändertagandet av vårdtagare med inkontinensproblem genom att höja vårdpersonalens kompetens och skapa möjlighet till reflektion och fördjupad insikt. Projektmål Att höja vårdpersonalens kompetens genom att all vårdpersonal på Bjärkegården skulle få genomgå en grundläggande inkontinensutbildning. Möjliga effektmål - Att vårdtagare i större utsträckning utreds och behandlas för sin inkontinens - Att inkontinenshjälpmedel utprovas individuellt och utvärderas kontinuerligt - Ökad grad av toalettassistans - Lägre kostnader för inkontinenshjälpmedel Inkontinenscentrum Västra Götaland 4

Metod för genomförande Bjärkegården i Sollebrunn, Alingsås Kommun, är ett särskilt boende fördelat på 6 enheter. Boendet innehåller 72 lägenheter varav 5 lägenheter används för korttidsboende. En områdeschef har det övergripande ansvaret. På Bjärkegården arbetar 3 enhetschefer, 6 sjuksköterskor och ca.120 vårdpersonal. En del av personalen arbetar även i hemsjukvård i kommunen. På varje enhet fanns inkontinensombud utsedda. Projektet startade med ett upptaktsmöte för planering av genomförandet tillsammans med chefer och patientansvariga sjuksköterskor. En kartläggning av inkontinensvården genomfördes under oktober och november 2003 genom att vårdpersonal och patientansvarig sjuksköterska gemensamt fyllde i ett formulär (bilaga 1). Syftet var att kartlägga inkontinensvården med fokus på: förekomst av inkontinens och användning av inkontinenshjälpmedel förekomst av toalettassistans förekomst av basal inkontinensutredning hos vårdtagarna Projektet avslutades med en uppföljning av inkontinensvården med ytterligare ett formulär (bilaga 2) med likartade frågor i syfte att undersöka: förändrad förekomst av användning och byte av inkontinenshjälpmedel ökad grad av toalettassistans om vårdtagarna i större utsträckning utreds och behandlas för sin inkontinens Under hösten 2003 fick all personal, även chefer och sjuksköterskor, genomgå en basutbildning i inkontinens på 3 timmar/person med fokus på: - den normala miktionscykel - olika former av inkontinens - orsaker till inkontinens - basal utredning och behandling - bemötande av vårdtagare med inkontinens Utbildningsinsatserna grundades delvis på Inkontinenscentrums vårdprogram "Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg" som bl.a. betonar personalens olika roller samt vikten av att arbeta i team runt vårdtagare med inkontinensproblem. Producentneutral produktvisning av Västra Götalands upphandlade sortiment skedde också vid utbildningstillfället. Under en vecka i januari fanns dessutom produktskärmar med det upphandlade sortimentet tillgänglig för all personal som därigenom fick möjlighet att lära känna produkterna ytterligare. Två handledningstillfällen med inkontinensombud och sjuksköterskor genomfördes. Det första med fokus på nuläget och hur går vi vidare. Dessutom diskuterades inkontinensombudens ansvarsområden utifrån Inkontinenscentrums vårdprogram. Varje avdelning fick i uppdrag att genomföra en miktionslista/kontinenstest på minst en vårdtagare. Vid nästa handledningstillfälle analyserades dessa listor gemensamt och en fortbildning i katetervård genomfördes. Personalen fick kontinuerlig återkoppling beträffande inkomna synpunkter och utvärderingar efter utbildningstillfällena. Dessutom presenterades resultatet av kartläggningen. Samtidigt med projektets avslut fick personalen fylla i en enkät (bilaga 3) där de fick redogöra för hur de upplevt projektet. Kostnadsutvecklingen för inkontinenshjälpmedel följdes och jämfördes med föregående år. Inkontinenscentrum Västra Götaland 5

Resultat Utvärdering av basutbildning 7 utbildningstillfällen genomfördes där 115 personal deltog. En utvärderingsenkät (bilaga 4) utlämnades. Av 115 utlämnade enkäter besvarades 108, vilket ger en svarsfrekvens på 94%. Sammanställningen visade följande resultat på en skala mellan 1-10. Utbildningens innehåll 9,0 Utbildningens uppläggning 8,7 Utbildarens framförande 9,2 Utdelat material 8,6 Utbildningens betydelse för mitt arbete 8,5 Det var mycket intressantare än jag trott, en hel del aha-upplevelser. Bra att ta upp flera aspekter, orsaker, etik m.m. Det framkom synpunkter från vårdpersonalen att det var svårt att hinna hjälpa alla vårdtagare tillräckligt ofta att komma till toaletten och att mer tid önskades för att diskutera inkontinensvården på avdelningarna. Det vore bra om arbetsplatserna får/har särskild tid avsatt i anslutning till denna utbildning för att utvärdera, diskutera sitt arbetssätt, rutiner m.m. Flera deltagare uttryckte att det var positivt att få se det hela upphandlade inkontinenssortimentet för att kunna göra jämförelser beträffande produktval, pris och kvalitet. Bra med demonstration av hjälpmedel, där man kan ställa frågor. Kartläggning av inkontinensvården på Bjärkegården Vid kartläggningen av inkontinensvården var 51 av 68 vårdtagarna inkontinenta, 35 kvinnor och 16 män. 7 vårdtagare behandlades med kvarliggande kateter, ingen med intermittenta katetriseringar (RIK). 32 vårdtagare behandlades med diuretika, 6 hade diabetes. Åldersfördelning på vårdtagarna enligt följande: 30 25 20 15 10 5 0 Å l d e r s f ö r d e l n i n g v i d k a r t l ä g g n i n g 24 18 14 7 2 0 3 65-70 år 70-75 år 76-80 år 81-85 år 86-90 år 91-95 år 96-100år Vanligast förekommande diagnoser var: - demens 35 % - stroke 25 % - hjärtsvikt 28 % Inkontinenscentrum Västra Götaland 6

Jämförelse kartläggning/uppföljning av inkontinensvården Under projekttidens gång förändrades underlaget vilket medförde att 53 vårdtagare kunde följas från kartläggning till uppföljning beträffande toalettvanor och förekomsten av användning av inkontinenshjälpmedel. Av dessa var 40 inkontinenta vid kartläggningen och 42 vid uppföljningen. En fråga tillkom till uppföljningen beträffande förekomsten av avföringsinkontinens vilket visade att 22 vårdtagare besvärades av detta. 40 respektive 43 vårdtagare använde inkontinenshjälpmedel, de flesta bytte dem 3-4 ggr/dag. Drygt hälften bytte dem även under natten, vanligtvis 1 gång. Vid kartläggningen klarade 26 vårdtagare sina toalettbesök själva medan 27 behövde hjälp. Vanligtvis fick de hjälp 3-4 ggr/dag. 6 vårdtagare fick hjälp till toaletten även på natten, då vanligtvis 1 gång/natt. En vårdtagare besökte aldrig toaletten. Vid uppföljningen klarade 24 vårdtagare sina toalettbesök själva medan 29 behövde hjälp. Även nu fick de vanligtvis hjälp 3-4 ggr/dag. Antal vårdtagare som fick hjälp till toaletten nattetid hade nu ökat till 10 st. och även nu vanligtvis 1 gång/natt. Tre vårdtagare besökte aldrig toaletten. Tre fallbeskrivningar inkom och beskrev följande toalettvanor och användningen av inkontinenshjälpmedel: Jag vill berätta om en kvinna som använde ett stort skydd både dag och natt. Hon började toatränas och vi märkte att dagblöjan oftast var torr. Hon fick ett mindre skydd och samtidigt började hon säja till när hon behövde gå på toa. Idag är hon oftast torr både dag och natt, men för säkerhets skull använder hon ett skydd på natten. Det känns som hennes livskvalitet har förbättrats sedan hon blivit nästan kontinent igen En ny vårdtagare som kom till oss använde alldeles för stora skydd både dag och natt. Hon började toaträna 3 ggr om dagen och det fungerade bra. Hon fick mindre skydd och toaträningen ökades till 5 ggr både dag och natt. Skydden minskades ytterligare och toaträningen fortsatte 5-6 ggr/dag och natt om hon var vaken. Fungerat mycket bra, men nu har vårdtagaren blivit något sämre i sitt allmäntillstånd Vårdtagaren använde mycket stora skydd både dag och natt efter egen begäran, men behövde inte det. Toabesök 2-3 ggr/dag. Veckan därpå gick vårdtagaren ner en storlek på skyddet dagtid, men inte nattetid. Ville helst inte gå på toa oftare än förut men efter ytterligare en vecka minskades skyddet en storlek både dag och natt, och nu går hon på toa 4-5 ggr dagligen. Basal inkontinensutredning När det gäller basal inkontinensutredning kunde man se en försiktig ökning av bl.a. miktionslista och kontinenstest från kartläggning till uppföljning. Här jämfördes hela underlaget, 68 vårdtagare vid kartläggningen respektive 63 vårdtagare vid uppföljningen. En miktionslista och tre kontinenstest gjordes på nyinflyttade vårdtagare. Antal vårdtagare som genomgått basal inkontinensutredning Kartläggning Uppföljning 60 50 50 50 53 51 40 30 20 10 0 11 3 4 4 2 0 0 3 Anamnes/Status Urinprov B-glucos Miktionslista Kontinenstest Res.urin Inkontinenscentrum Västra Götaland 7

Kostnader inkontinenshjälpmedel Bjärkegården Kostnaderna för inkontinenshjälpmedel har under de första sju månaderna (jan - juli) 2004 jämförts med samma tidsperiod 2003. Man kan då se en minskning från 103 000 till 70 000, en sänkning med 33 000 eller 32 %. Personalens upplevelse av projektet Av 115 personal som deltog i den basala inkontinensutbildningen har 84 (73%) svarat på enkäten om hur de upplevde projektet. På frågan om deras intresse för inkontinensvård ökat i samband med projektet svarade 87% att intresset absolut eller till viss del hade ökat. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Har ditt intresse för inkontinensvård ökat i samband med projektet? 25% 62% 9% 4% Ja, absolut Ja, till viss del Tveksamt Nej, inte alls Ja, jag har fått ökad insikt om vad man själv kan göra för att hjälpa vårdtagaren Ju mer man vet och kan, ju intressantare blir det Utbildningen gör att man ser saken från ett annat perspektiv Kul att lära sig lite mer om något som man använder i arbetet så ofta 86% angav att arbetssättet förändrats på avdelningen beträffande inkontinensvården i samband med projektets genomförande. 80% 60% 40% 20% 0% Har arbetssättet förändrats på avdelningen i samband med projektet? 12% 74% 12% 2% Ja, absolut Ja, till viss del Tveksamt Nej, inte alls På vår avdelning har vi sedan flera år haft en bra inkontinensvård, där vi i gruppen tittat på olika inkontinensmaterial och gjort förändringar utifrån den enskildes behov. Det positiva med kursen har varit att alla har blivit ändå mera intresserade Man märker ett ökat intresse för att hitta rätt produkt hos personalen, inte bara hos inkontinensombuden De flesta vet mer och det är lättare Bättre samarbete mellan personalgrupperna, även dag/natt. Alla tar bättre och aktivare ansvar Om ett liknande projekt skulle genomföras på ett annat särskilt boende tyckte 94 % att det absolut eller till viss del kunde genomföras på samma sätt. Följande yrkeskategorier svarade på enkäten: Enhetschef 2 Sjuksköterska 6 Undersköterska 49 Vårdbiträde 27 Inkontinenscentrum Västra Götaland 8

Diskussion och slutsats Enligt SBU-rapporten, Behandling av Urininkontinens, är 70-80 % av dem som vårdas på institution i Sverige inkontinenta. Inkontinens är ofta relaterad till andra sjukdomar och en generell nedsättning av hälsotillståndet hos de äldsta åldersgrupperna. Demens och stroke är starkt överrepresenterade bland de äldsta med inkontinens. Utifrån denna rapport är Bjärkegården ett representativt äldreboende. 75 % av vårdtagarna var inkontinenta vid kartläggningen. Drygt hälften var mellan 86-95år. Demens och stroke tillsammans med hjärtsvikt var de vanligaste diagnoserna och kan vara tänkbara orsaker till inkontinensproblemen. Vårdtagare med dessa diagnoser utgör en patientgrupp med betydande vårdtyngd och hälsotillståndet kan variera från dag till dag. Trots detta fick de som behövde, hjälp att komma till toaletten vanligtvis 3-4 ggr/dag redan vid kartläggningen. Vid uppföljningen fick vårdtagarna fortfarande komma till toaletten vanligtvis 3-4 ggr/dag. Här kunde man inte se någon klar ökning av toalettbesök dagtid men nattetid ökade däremot toalettbesöken en aning. De inkomna fallbeskrivningarna visade dock ett ökat engagemang från personalens sida att hjälpa vårdtagarna till toaletten oftare och en strävan att minska på inkontinensskyddens storlek och antal byten. Individuella förskrivningar Gruppbeställningar förekommer ej i Västra Götaland utan patienter får sina inkontinensprodukter individuellt förskrivna även om de bor på vårdinrättning. Vid uppföljning av projektet anger många deltagare att all personal blivit mer intresserade och delaktiga i utprovning av produkter. Förändringar i produktval hos vårdtagarna kan också ses vilket kan tyda på en bättre anpassad individuell utprovning av inkontinensprodukter. Vård- och omsorgspersonal arbetar många gånger närmast vårdtagaren och är en mycket viktig del i den individuella utprovningen. Därför bör de känna till det upphandlade sortimentet för att kunna jämföra produkterna angående utformning, storlek, specifika egenskaper och pris. Att få producentneutral produktinformation och möjlighet till producentneutral produktjämförelse uppskattas av personalen. Flera i personalgruppen uttryckte att inkontinensvården hade fungerat bra även innan projektets start. Inkontinensombud och sjuksköterskor har deltagit i olika inkontinensutbildningar som bl.a. Inkontinenscentrum Västra Götaland arrangerat. De har även besökt de återkommande produktmässorna, där företagsrepresentanter visar upphandlat inkontinenssortiment. Dessa kompetenshöjande åtgärder har höjt kvaliteten på inkontinensvården redan innan projektet startades, men intresse fanns att utveckla inkontinensvården ytterligare. Ökad kompetens och attitydförändringar ett långsiktigt arbete Resultatet av Socialstyrelsens undersökning som kom i mars 2003 "Inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende" visade bl.a. att "kompetens, attityd och inställning hos personal och ansvariga i vården sannolikt kan påverka såväl de inkontinentas möjlighet att få gå på toaletten i rätt tid, som deras möjligheter att få genomgå utredning eller behandling". För att förändra attityd och inställning hos personal beträffande inkontinensvård krävs ökad kompetens och förståelse vilket är ett långsiktigt arbete. Omorganisation och effektivisering i vården skapar många gånger en pressad arbetssituation hos vårdpersonal. En viktig aspekt är därför att realistiska målsättningar skapas. En början till förändring kan vara att låta nyinflyttade vårdtagare genomgå en basal utredning för att kartlägga inkontinensproblemen och diskutera toalettvanor och ev. behandlingar. Inkontinenscentrum Västra Götaland 9

Undersökningen på Bjärkegården visar att personalen upplevde det mycket positivt att få ökade kunskaper om inkontinens. Intresset ökade hos personalen och arbetssättet förändrades på avdelningarna. Samtidigt kunde man se en försiktig ökning av utredningshjälpmedlen, miktionslista och kontinenstest. Vid kartläggningen hade ingen vårdtagare utretts med dessa listor, men vid uppföljningen hade 4 vårdtagare genomfört miktionslistor och 11 hade genomfört kontinenstest. Fyra av testen gjordes på nyinflyttade vårdtagare. Utbildningsinsatserna beträffande basal inkontinensutredning har utgått från Inkontinenscentrums vårdprogram Urininkontinens hos äldre inom kommunal äldreomsorg. Vårdprogrammet betonar också vikten av att arbeta i team runt vårdtagare med inkontinensproblem. Förslag framfördes om att vid arbetsplatsträffar ta upp och diskutera inkontinensvården som en stående punkt, likaså att inkontinensombud och sjuksköterskor borde ha regelbundna träffar. Att i grupp diskutera och reflektera över attityder och inte minst bemötande kan skapa nya insikter. Önskemål om fördjupad utbildning i katetervård genomfördes vid ett handledningstillfälle där främst inkontinensombud och sjuksköterskor var närvarande. Ökad kompetens skapar ofta efterfrågan på fortbildning, vilket ökar kvaliteten ytterligare i vården. Kostnaderna för inkontinenshjälpmedel sjönk på Bjärkegården 2003. Till största delen berodde det på ny produktupphandling som började gälla från 1 mars 2003 vilket medförde lägre produktpriser. Intressant att uppmärksamma är fortsatt kostnadsminskningen på inkontinenshjälpmedel med ca 32% under de första sju månaderna 2004. Viss del kan förklaras med att 2003 års siffror härleder sig till det gamla sortimentet under januari och februari, dock kan inte hela sänkningen härledas till den nya produktupphandlingen. Detta visar ytterligare hur viktigt det är med utbildning för att få motiverad och engagerad vårdpersonal när det gäller inkontinensvård. Sammanfattande slutsatser Intresset för inkontinensvård ökar hos majoriteten av vårdpersonal som genomgår en basutbildning i inkontinens Arbetssättet beträffande inkontinensvård förändras när all personal får ökade kunskaper i inkontinens Kostnaderna för inkontinenshjälpmedel sänks när vårdpersonalen genomgår inkontinensutbildning och får ökad kännedom om upphandlat produktsortiment Inkontinenscentrum Västra Götaland 10

Referenser Hellström Lisbeth, Urinary inkontinensce and the use of incontinence aids in the eldery-elderly, Akademisk avhandling, Göteborgs Universitet, 1994 Riksförsäkringsverket Redovisar 1996:8 Lindgården- redovisning av kostnader vid förskrivning av inkontinensprodukter 1995 SBU-rapport 143:2000. Behandling av Urininkontinens Socialstyrelsen, Uppföljning och utvärdering Inkontinensvården i ordinärt och särskilt boende, 2003 Inkontinenscentrum Västra Götaland 11