Bildmaterial till boken De yngre barnens läroplanshistoria Av Ann-Christine Vallberg Roth
Upplägg Utgångspunkter Temporära resultat
Huvudfråga Hur kan de yngre barnens läroplanshistoria tydliggöras och kommuniceras?
Yngre barn Med yngre barn avses främst förskolebarn, men även fritidshemsbarn och yngre skolbarn inkluderas, dvs. barn mellan ca 1 9 år
Bakgrund och motivering I en sammanslagning med skolan riskerar vi att förlora den omfattande kunskap om de yngre barnens undervisning och omsorg, som byggts upp utanför skolans ramar försummat område Med utgångspunkt i nya lärarutbildningskonstruktioner och decentraliserade läraruppdrag bör vi utveckla en sammanhängande begreppsapparat för lärare i förskola/förskoleklass, fritidshem och tidiga skolår De yngre barnens läroplans- och innehållshistoria är ett försummat område könsperspektiv saknas i den läroplansteoretiska traditionen
Teoretisk anknytning Läroplanshistoriskt huvudperspektiv Utbildningshistoria Könsdidaktiskt perspektiv
Huvudbegrepp Läroplan curriculum Snäv definition läroplan som förordning med bindande föreskrifter utfärdad av regeringen Vid definition en plan för barns utveckling och lärande som innefattar hela det tänkesätt eller de samlade principer som ligger bakom en läroplanstext Läroplanen speglar det samhälle i vilken den utformas
Delfrågor Delfrågor som är läroplansteoretiskt/didaktiskt förankrade Vem? Barn, pedagog, förälder, teoretiker, konstruktör Vem har skrivit texten? Vilka teoretiker namnges och dominerar? Vem handlar texten om och hur beskrivs barn, pedagoger och föräldrar? Var? Rum, material och miljö Var sker uppfostran, undervisning och lärande i texten? Vilka rum föreskrivs? Vilken utrustning och vilket material beskrivs? Vad/Hur? Innehåll/arbetssätt, organisering av innehåll Vad säger texten om innehåll och stoff? Hur organiseras innehållet? Vilka arbetssätt och former föreskrivs? Varför? Sociohistorisk kontext Varför förekommer ett visst innehåll och lärostoff under en viss samhällsperiod? Går det att utläsa några sociohistoriskt anknutna mönster och periodiseringar?
Studieobjekt Historiskt textlandskap Handböcker för svensk småbarnsskola, barnträdgård, arbetsstuga 1841 1947 Socialstyrelsens råd/planer/program 1945 1987 Läroplaner 1878 1980 Nutida text- och studielandskap Lära i förskolan 1990, Lpfö 98, Lpo 94 och styrdokument på kommunal och lokal nivå insamlade 1993 2000 ca 7 000 sidor VuFF-studien 1999 intervju med åtta vidareutbildade förskollärare och fritidspedagoger
Samhällsomvandling från mitten av 1800-talet till idag 1870 1985 90 Bondesamhälle Industrisamhälle Lärande samhälle/nätverkssamhälle
Läroplansmönster Guds läroplan Patriarkal kod Småbarnsskola, arbetsstuga & småskola Det goda hemmets och hembygdens läroplan Särartsbetonad samkod Barnträdgård, eftermiddagshem & småskolestadium Folkhemmets socialpsykologiska läroplan Könsneutral likhetskod Förskola, fritidshem och lågstadium Det situerade världsbarnets läroplan Pluralistisk könskod Sammanhållet utbildningssystem förskola/ förskoleklass, fritidshem/skolbarnsomsorg, obligatoriskt skolväsende
Guds läroplansperiod Från mitten till slutet av 1800-talet Läroplansrummen var i hög grad ohemlika Skolning till sann gudsfruktan och lydnad Massundervisning i småbarnsskola, småskola och arbetsstuga skulle disciplinera och fostra karaktären och upprätta samhällsordningen Fröbelinspirerad småbarnsskoleplan från 1860- talet
Guds läroplan några nyckeltexter Barndomens Paradis av Lina Morgenstern (1867) Handbok för småbarn-skolor av Carl af Forsell (1841) Luthers Lilla Katekes
Några huvudaktörer Carl af Forsell Hedda Dahlgren Friedrich Fröbel
Guds läroplansrum
: Svenska småbarnsskolan från 1830-talet : Samskola för både fattiga gossar och flickor (ca 2 år) Barn som lärljungar Pedagogen en gudfruktig lärarinna/lärare : Könssegregerad undervisningssal (gossar/vänster flickor/höger) : Skolorienterat ämnesinnehåll /kristendom, svenska, naturorientering, fäderneslandets historia etc
Skol-apparater Arithmetikon Abc-lithografier Urtafla Stafningslåda Tabeller med svenska och latinska bokstäver vokaler-konsonanter Skåpmednaturföremål Griffeltavla, Sandbänk Skolklocka och pekpinne
Lek i lekställning Med de i stångens öfre ända fästade fyra tågen roa barnen sig ganska gerna och stärka därunder sin fysik. (Forsell, 1941, s. 20)
Dagordning i småbarnsskolan 1858 Kl 8 9 Samlas barnen rena kammade och snygga Kl 9.15 10 Bön och kristendomsundervisning 10 minuters rast kl 10.10 11 Skrifning och läsning 30 minuters frukostrast kl 11.30 12 Räkning 5 minuters rast kl 12.5 12.35 Läsning och Skrifning eller Ritning kl 12.40 13 Åskådnings-, tanke- och taleöfningar Till omvexling och uppmuntran böra barnen när lärarinnan så finner lämpligt sysselsättas med sång, gymnastik och ordnade lekar