Trafiksäkra skolan Lärarhandledning Tema Hastighet Malmö stad, Gatukontoret
Hastighet Lärarhandledning Trafiksäkra Skolan ska ses som både en uppmaning och ett påstående. Övergripande mål Trafiksäkra skolan ska ge eleverna kunskap och möjlighet att aktivt undersöka, reflektera, analysera, jämföra, värdera samt ge förslag inom områden som rör deras trafiksäkerhetssituation. Målet når vi främst genom indelning i teman en aktiv probleminriktad inlärningsmetodik ett flexibelt utformat utbildningsmaterial Indelning i teman Genom indelning i teman vill vi dels lyfta fram angelägna områden inom trafiksäkerhet, dels ge läraren möjlighet att koncentrera sig på ett område i taget. Denna struktur ger eleverna en bättre chans till fördjupning och skolan möjlighet att bygga upp ett lätthanterligt trafiksäkerhetsbibliotek. Problembaserad inlärningsmetodik Trafiksäkerhet handlar mera om att komma till insikt, att befästa goda attityder och inse den egna rollen i sammanhanget, än att memorera trafikregler och trafikmärken. Materialet är därför uppbyggt så att eleverna genom egna undersökningar och vissa bakgrundsfakta, enskilt eller i gruppdiskussioner, ska kunna komma fram till attityder för ett säkert agerande i trafiken. Flexibelt utformat utbildningsmaterial Varje utbildningsgrupp och varje utbildare är unik. Materialet är därför utformat så att läraren kan välja vad och på vilket sätt han/hon vill ta upp det i varje tema. Skiftande ålder på grupperna kräver endast ett ändrat angreppssätt. Utbildningsmålet för respektive tema går ändå att nå. Temamål Hastighet Efter genomgånget tema ska eleven ha kännedom om Nollvisionen förstå hur hastigheten påverkar trafiksäkerheten i olika miljöer inse konsekvensen av hög hastighet vid olyckstillfälle kunna uppskatta sin egen och medtrafikanters hastighet inse betydelsen av skydd i form av bl a cykelhjälm
Metodiska tips Följande tips ska betraktas enbart som tips på hur materialet kan användas. Sid. 4-5 Sid. 6 Sid. 7 Använd OH-bild och/eller bild i häftet som utgångsbild. Vi har här valt att stanna kameran när olyckan just har skett. Dessutom går vi i bilderna på sid. 5 tillbaka en stund i tiden för våra inblandade personer. Vill du låta eleverna själva berätta exakt vad de två männen och Robban gör fram till olyckstillfället går detta naturligtvis bra. Det blir en fin övning i momentet tala inom svenskämnet. Ta sedan reda på hur olyckan hände. Här ges utrymme för många versioner. Har hunden plötsligt stretat ut på cykelbanan eller har bilisten öppnat bildörren alldeles framför Robban eller? Temat är hastighet och eleverna kanske kommer fram till att någon har haft bråttom Robban, bilisten med sin tidning eller varför inte en livlig hund. Uppmuntra gärna sådana förslag. Det blir lättare att spinna vidare på hastighetstemat. Frågebatteriet i häftet går naturligtvis att ändra, men tänk på att ordet varför ofta tvingar fram elevernas egna attityder. Eleverna kan svara i storgrupp eller i form av små grupparbeten där de kan jämföra sina resultat vid redovisningarna. Låt även barnen ta reda på vad som händer på en olycksplats från det att någon ringer 112. Du kan även gå ett steg längre och diskutera med barnen vilka följder (både fysiska, psykiska och praktiska) en olycka kan få för en person. (Hur känner man sig? Hur tar man till skolan om man sitter i rullstol? mm). Sidan vill visa två saker: 1 Ju högre fart vi håller i trafiken, desto större blir risken att en olycka händer. Följden av en olycka blir dessutom värre vid höga hastigheter. Det är visserligen inte hastigheten i sig som är farlig, men det krävs mycket mer av samtliga inblandade när farterna är höga. Kring flygplan t ex råder väldigt noggranna rutiner och säkerhetsföreskrifter för att allt ska ske så riskfritt som möjligt. 2 Det är fullständigt naturligt och inte det minsta löjligt att ha hjälm på sig. Mängder av idrottsmän och kvinnor har hjälm. I vissa yrken är hjälm ett säkerhetskrav. Om inte barnen själva gör det, kan du föra in samtalet även på föräldrarnas cykelhjälmvanor. Sidorna 8-9 kan vara lämpliga att behandla samtidigt. Är tänkt att användas som historisk tillbakablick och en titt in i framtiden när det gäller färdmedel. En lämplig uppgift för några grupper att forska i och spå kring. Här kan morfar och farmor bli lämpliga intervjuoffer. Försök koppla färdmedelskavalkaden till hastighet på något sätt. Var beredd på förslag på färdmedel med ljusets hastighet. Hur gör man dessa färder säkra?
Sid. 8-9 Sid. 10 Sid. 11 Sid. 12 Sid. 13 Sid. 14 Uppslaget talar för sig själv. Här har du säkert mycket material själv. Kanske har ni på skolan minihjälmar i frigolit som passar för ett ägg ("ägghjälm"). Gör en laboration med ett hjälmförsett ägg och ett utan hjälm. Tips: Glöm inte att först stoppa det hjälmlösa ägget i en genomskinlig plastpåse innan du släpper det! Här får du som lärare avgöra hur mycket sidan ska användas. De yngsta kanske tycker det är intressant att lära sig cat, dog, tree eller liknande som egentligen inte har med trafiksäkerhet att göra. Men glöm inte att diskutera hastighetsbegränsningen 30 km/h och varför. Det går bra att göra på svenska! De duktiga eleverna kan säkert både besvara frågorna och även beskriva bilden ytterligare på engelska. Gör er egen ordlista. Fritt berättande i tal, skrift eller bild. Tanken är att eleverna ska dra paralleller mellan haren och sköldpaddans kapplöpning och vardagliga trafiksituationer. Det behöver ju inte vara kapplöpning. Det räcker ju med att vi har extra bråttom. Då ser vi inte skottkärran (bilen, cykeln, fotgängaren ) som dyker upp bakom busken (hörnet, bussen ). Barnen vill kanske göra egna "serier" som har med andra teman att göra. Låt dem göra det! Serierna kan du använda igen när du behandlar aktuellt tema. Även här är det meningen att eleverna ska dra paralleller. Passa på att ta en ordentlig diskussion kring inlines-åkandet (sista frågan på sidan). Många äldre klagar mer på att de blir skrämda av åkarna än att de blir påkörda. Problemet med inlines är för närvarande stort på de flesta ställen i Sverige. Ungdomarna anser att så länge de inte kolliderar med andra är allting OK. Tyvärr har deras framfart fått äldre människor att falla omkull med brutna lårben som följd. Har du möjlighet, kan du bjuda in en äldre människa som får berätta hur han/hon upplever problemet. Dialog mellan generationerna ska uppmuntras och ger ofta mycket gott resultat. Sidan handlar om Nollvisionen som går ut på att minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken. Tanken är att planera så att vi förebygger olyckor att möjligheterna för att en olycka ska inträffa blir så små som möjligt. Ett misstag ska inte behöva bestraffas med döden. Vi kan bygga om vägar, skaffa bättre skydd för vår säkerhet (hjälm, bälte, barnstol m m). Vi ska också ha kunnig räddningspersonal. Men det gäller också att ändra attityder att få goda attityder spridda bland alla trafikanter oavsett ålder. Använd tabellen till att diskutera hastighetsbegränsning 30 km/h eller 50km/h i tättbebyggt område. Sidan ska få eleverna att fundera kring hur
fort en bil eller annat fordon närmar sig dem och hur lång tid det tar. En bil som kör i 60 km/h (vilket tyvärr inte är ovanligt i tättbebyggt område) tar bara 6 sekunder för att förflytta sig 100 m. Avståndet 100 m kan tyckas betryggande, men sett i tidsperspektiv är det inte mycket. Att t ex plötsligt ge sig ut i vägbanan (gå över gatan eller byta körfil på cykel) ger inte fordonsföraren stort utrymme att reagera. Plötsliga inbromsningar eller väjningar kan i sin tur leda till olyckstillbud. Låt inte övningen enbart bli ett konstaterande att många bilister kör för fort. Det vet vi redan. Hur skyddar vi oss? är en bättre fråga. Sid. 15 Liksom föregående övning ska eleverna inse att de själva kan komma upp i relativt höga hastigheter och att även de kan komma i tidsnöd trots att sträckan verkar lång. Ju högre hastighet du har, desto svårare blir det att registrera vad som händer runtikring och därmed hinner du inte planera din egen "färd" antingen du kör bil, cyklar, åker inlines, springer eller går. Besök gärna vår hemsida: www.malmo.se/trafiksakraskolan Skicka gärna in elevernas arbeten antingen via mail eller med internpost. Det kan gälla enstaka intressanta intervjuer, teckningar egna berättelser, undersökningar mm, och behöver inte vara stort upplagda projekt. Vi publicerar bidragen på hemsidan.