FOLKBILDNING TOMMY NILSSON

FOLKBILDNING TOMMY NILSSON Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2003

Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2003 Tommy Nilsson Flexibelt lärande på nätet handledning för cirkelledare 1

Flexibelt lärande på nätet handledning för cirkelledare är skriven på uppdrag av Folkbildningsrådet och utgiven av Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL), Järnvägsgatan 3 A, 281 31 Hässleholm Tel 0771-25 50 00, www.cfl.se Tommy Nilsson och CFL Författare Tommy Nilsson Grafisk form Högberg.Gruppen AB och CFL Tryck AB Danagårds Grafiska Nationellt centrum för flexibelt lärande Rapport 1:2003 ISBN 91-974508-1-2 2

Innehåll Förord...5 Studiecirkel på distans?...7 Utgångspunkter & begrepp...11 Informations & kommunikationsteknik?... 11 Flexibelt lärande och livslångt lärande?... 12 Distansstudier Distansutbildning?... 13 Datorer och Internet... 14 World Wide Web den levande studieboken... 16 Upphovsrätt och licensavtal... 19 Att planera cirklar på distans...21 Planera i god tid... 22 Steg ett Grundläggande funderingar om syfte och mål... 22 Steg två Red ut detaljerna... 24 Skapa teamet om arbetsuppgifter i en distanscirkel:... 26 Att skapa en studieplan... 28 Att skapa det virtuella cirkelrummet... 32 På väg mot det levande samtalet...35 Frågandet som metod... 37 Olika typer av frågor... 38 Från dialog till debatt om olika typer av samtal i cirkeln... 43 Livet i cirkeln ledarens olika roller...47 Mer om ledarens olika roller...55 1. Ledaren som en tydlig kommunikatör... 55 2. Stimuleraren och igångsättaren... 56 3. Ordföranderollen... 58 Studiematerial och studietimmar...59 Hur många studietimmar blir det?... 59 Något om studiematerial för distanscirklar... 60 Deltagaren i distanscirklar...61 Fotnoter...65 3

4

Förord Välkommen till denna handledning! Den riktar sig till dig som är cirkelledare och som vill arbeta med studiecirklar som går helt eller delvis på distans med hjälp av IT-stöd. När jag har skrivit handledningen har jag föreställt mig att du är ganska bekant med vanliga studiecirklar och hur det är att leda en sådan, men att du är ganska så obekant med att leda cirklar på nätet. Det som du hittar här är ingen absolut sanning eller några exakta regler. Se denna handledning istället som en vägledare ut på nya och kanske okända vatten. Att utveckla studiecirklar handlar ju just om det att tillsammans bege sig på upptäcksfärd i jakten på nya upplevelser och erfarenheter. Precis som vid andra upptäcksfärder, hittar man inte heller här alltid rätt med en gång. Häng inte upp dig på det. Det viktiga är vi vågar fortsätta att utveckla och fördjupa arbetet i våra studiecirklar. Jag tar gärna emot dina tankar och erfarenhet kring studiecirklar på nätet. Du är välkommen att kontakta mig på tommy.nilsson@folkbildning.net. Uppdateringar, länktips och ett diskussionsforum kring handledningen hittar du på http://www.puf.folkbildning.net/. Den här handledningen bygger på många personers och organisationers erfarenhet. Framförallt bygger den på de material och tankar som tagits fram av de 10 studieförbunden i samband med satsningen på kompetensutveckling kring IKT under 1999-2001. Ett stort tack till alla ni som på detta sätt bidragit. Handledningen är skriven på uppdrag av Folkbildningsrådet och utgiven och tryckt av Nationellt centrum för flexibelt lärande. Handledningen får fritt spridas och användas inom Folkbildningen. 5

Om författaren Jag arbetar till vardags på Sensus studieförbunds förbundskansli som projektledare kring IT-pedagogik. Sedan 1999 har jag arbetat med utveckling och genomförande av olika former av distanscirklar. Läs gärna mer om detta arbete på www.sensus.se/distans. Tommy Nilsson 6

Studiecirkel på distans? En cirkel på distans? Hur fungerar den? Och varför? Detta är grundfrågorna som ställs i den handledning som du nu håller i din hand. Jag hoppas att jag kan ge dig svar på åtminstone delar av frågorna. Men precis som med mycket annat blir ju handledningar bara riktigt värdefulla när de blandas med egen erfarenhet. Låt oss börja med frågan; Varför cirklar på distans? Ordet distans är egentligen rätt otrevligt. Vem vill möta någon med distans? Det är ju snarare så att vi kanske vill överbrygga distansen genom bra möten. Namnet på det här kapitlet kanske i stället borde vara studiecirklar i alla lägen. Alltså även när man inte alltid kan mötas öga mot öga. För det är ju det handlar om att skapa flexibilitet så att våra deltagare kan vara med oavsett var man bor, vilka intressen man har, vilka fysiska förutsättningar man har, familjesituation osv. För att vara mer handfasta så handlar det alltså om att skapa flexibilitet i: tid dvs. när man studerar plats dvs. varifrån man studerar hur man studerar Vi skall återkomma till det här i handledningen men innan vi går vidare kan vi väl vara överens om att när vi pratar om cirklar på distans handlar det egentligen om flexibla cirklar. Vänta nu, tycker du kanske. Cirklar har alltid varit flexibla. Visst, men vi kommer alltså att fördjupa oss i de möjligheter till att skapa en ny form av flexibilitet (när, var, hur) som informations- och kommunikationstekniken ger oss. Hur kan då denna flexibilitet se ut i cirkelsammanhang? Låt oss titta in i två olika cirklar: 7

Cirkelporträtt 1 Hembygdscirkeln med ett extra rum på nätet Att mötas öga mot öga på onsdagskvällarna är inte nog för denna cirkel som studerar hembygdens historia. I deras rum (konferens) på Folkbildningsnätet 1 fortgår samtalet hela veckan runt. Foton från söndagens upptäcksfärder efter bygdens historia laddas upp. Länktips och frågor blandas med inscannade dokument från olika arkiv. Här frodas forskarivern veckan lång! Att dela med sig av sina upptäckter är viktigt. Därför använder cirkeln möjligheten att publicera sina upptäckter på webben genom Folkbildningsnätet. På så sätt kan alla vara med och skriva för webben utan att kunna någonting om HTML. På sistone har gruppen fått frågor till sitt webbforum som har fungerat som uppslag till nya upptäcksfärder. De första frågorna väckte stor glädje hos cirkelgänget tänk att det är fler än vi som är intresserade av detta, och vilka bra frågor! 8

I hembygdscirkeln är det inte hela världen om man inte kan vara med varje gång. Tack vare rummet på nätet går det att läsa en summering av vad de övriga kompisarna gjort på träffen och på sätt även kunna dra sitt strå till stacken. Det här är ett exempel på hur IKT kan tillföra flexibilitet i fråga om när och varifrån man är aktiv. Kombinationsmöjligheterna är förstås stora. T.ex. kan flera studiecirklar i samma ämne samverka över nätet och därigenom berika varandra. 9

Cirkelporträtt 2: Träslöjd på distans I den här handledningen skall vi fortsättningsvis fokusera på de delar av cirkeln som sker när man inte möts öga mot öga, som i exemplet ovan. Eller i cirklar där större delen sker via nätet. Låt oss därför göra ett besök till i en annan cirkel. Här sker det mesta arbetet på distans: Vi är ett gäng som har bestämt oss för att det vore kul att lära oss mer om träslöjd och hur det användes förr för att göra baktråg m.m. Bland oss som skall gå cirkeln är några småbarnsföräldrar och någon annan jobbar udda tider. Det är med andra ord svårt att hitta en tid varje vecka då alla kan vara med samtidigt. Därför bestämde vi oss för att köra igång cirkeln med en hel helg tillsammans. Det gav oss så mycket tid att alla verkligen kom igång med slöjdandet. Efter helgen fortsatte vi med studier på distans där vi tittade på kulturhistorien kring slöjd och slöjdföremål. Våra träffar på nätet, på distans alltså, har passat många i gruppen bra då det är en hektisk tid just nu med mycket oregelbundna aktiviteter. Om en månad skall vi träffas igen för att tillsammans besöka en hantverksutställning. Då skall vi också passa på att planera nästa gemensamma slöjdhelg och visa upp våra alster för varandra förstås! Själv hoppas jag att skärsåret i tummen har läkts till dess! 10

Utgångspunkter & begrepp Låt oss innan vi går vidare titta närmare på några av de begrepp som du kan stöta på. Informations & kommunikationsteknik? Alltför ofta får vi höra begrepp som IT, eller IKT susa runt oss. Vad handlar det egentligen om? Om man börjar fundera på vilken teknik som vi har omkring oss för att underlätta informationsspridning och kommunikation blir det en väldig mängd olika saker som telefoner, kopiatorer, faxar osv. Det man ofta menar när man talar om informationsteknik är t.ex. Internet, World Wide Web, e-post m.m. Rätt använd går den här tekniken att använda för både information och kommunikation. Därför har man på senare tid börjat använda begreppet IKT, informations- & kommunikationsteknik snarare än bara IT, informationsteknik. Boktips: Libris Media: Internet för Nybörjare. Här kan du läsa mer om Internet och www. Webbtips: Skolverket har en bra skola för nybörjare kring Internet. Du hittar den på http://skolverket.se/skolnet/smultron/index.cgi. 11

Flexibelt lärande och livslångt lärande? Framväxten av IKT har skapat nya möjligheter när det gäller studier för många. En gammal företeelse som är aktuell igen är Distansutbildning (se mer nedan). En tanke med distansutbildning är att skapa tillgänglighet till kurser, cirklar m.m oberoende var man bor eller hur man arbetar. Ett annat krav som väckts från samhälle och näringsliv är på det livslånga lärandet alltså tanken att man ständigt utvecklar och förnyar framförallt sin yrkeskompetens. Det handlar förutom det livslånga lärandet även om det livsvida lärandet dvs. det lärande som sker utanför organiserade kurser och skolor. Det livslånga och livsvida lärandet har naturligtvis alltid förekommit men med olika tydlighet. Ur funderingarna kring det livslånga lärandet och möjligheterna med IKT har begreppet flexibelt lärande växt fram. Flexibelt lärande lyfter fram bilden av utbildningar och studier som en buffé av möjligheter där var och en kan kombinera efter behov och förutsättningar. Former och tider kan blandas efter de förutsättningar som finns. Det finns uppskattningar 2 som pekar på att 70 % av alla studerande i samhället mår bra av att kunna kombinera studier i klassrum med studier på distans eller liknande. 15 % är i behov av ständigt stöd från andra deltagare och handledare medan ytterligare 15 % fungerar väl helt på egen hand. Det finns alltså behov av möjligheter till kombination av olika former av studier. Det här kan gälla även den som enbart vill delta i en studiecirkel. Ofta betonas just flexibiliteten i lärandet, att man skall kunna studera var och när man vill. Just denna frihet i tid gör det ju möjligt t ex för en skiftarbetare att delta i samma cirkel som en dagledig pensionär. En annan aspekt är förstås platsen varifrån man studerar medan en tredje aspekt av flexibiliteten är kombinationsmöjligheten. Hur dessa kombinationer kan se ut beror naturligtvis helt på deltagarens intresse. Du kan t.ex. delta i en distanscirkel i världens religioner 12

i Kalmar samtidigt som du deltar i en vanlig cirkel i hantverk hemma i Hudiksvall. Därför används begreppet IKT-stött flexibelt lärande just för att markera att IKT inte är en universalmetod utan ett stöd för att öka flexibiliteten i lärandet. Alltså ett verktyg bland många i vår pedagogiska verktygslåda. Distansstudier Distansutbildning? Vad är egentligen distansstudier? De flesta av oss har nog deltagit i olika sorters kurser och studiearbeten som presenterades som distanskurs men som i praktiken bara var en rad självstudieuppgifter. Dessa var kanske kompletterade med ett antal träffar där läraren/ledaren gav föreläsningar eller nya självstudieuppgifter. Vissa menar att studier som var upplagda som i exemplet ovan inte egentligen kan kallas för distansutbildning utan snarare borde kallas distribuerat lärande. Det främsta kriteriet på en utbildning för att den skall få kallas distansutbildning är rimligen att det sker utbildning på distans dvs. distanskontakter mellan läraren/ledaren och cirkeldeltagarna i syfte att underlätta lärandet. Det som sker när man träffas i en cirkel mellan cirkelledaren och deltagaren (och mellan deltagarna) måste alltså även ske när man möts på distans. För en studiecirkel handlar detta konkret om att man har ett levande samtal där frågor och funderingar lyfts fram. I samband med Internet-boomen har distansutbildning blivit ett mer aktuellt begrepp än någonsin. Ofta används begreppet e-learning när man talar om olika typer av Internetbaserade kurser, CD-rom baserade kurser m.m. Dock varierar kvaliteten rejält mellan olika typer av e-learning. Alltför ofta handlar det om bok på burk, dvs. ett text- och bildmaterial som presenteras på nätet eller via en CD-rom utan tillgång till handledning m.m. Folkbildning och distansutbildning Sedan 1995 har ett stort antal utvecklingsprojekt inom studieförbunden och på folkhögskolorna genomförts vilka i korthet visat på att; 13

det går att bedriva bra, kvalitativa studiecirklar på distans. det går att rikta sig mot grupper som äldre, funktionshindrade och andra som inte generellt har hög IT-kompetens (dvs. erfarenhet och kunnande av att arbeta med datorer). Med rätt stöd och introduktion lyckas dessa grupper ofta väldigt väl med sina studier. Lästips: Möten på nätet heter en folder som givits ut av Folkbildningsrådet (www.folkbildning.se). Här beskrivs lättfattat ett stort antal olika exempel på hur Folkbildningen arbetar med IKT-stöd. Datorer och Internet De två flexibla studiecirklar som jag porträtterade tidigare bygger båda på att deltagarna, på något sätt, har tillgång till datorer. Låt oss stanna upp en stund och titta närmare på hur det ser ut i samhället i stort med tillgången till datorer. Enkelt uttryckt kan man säga att tillgången till datorer och Internet varierar beroende på vilken grupp du tillhör i samhället. Lågutbildade, arbetslösa, invandrare och funktionshindrade har till viss del mindre tillgång till datorer än övriga grupper. Kvinnor har mindre tillgång än män medan familjer med barn har större tillgång än familjer utan barn. Frågan om tillgång till datorer och Internet är alltså en politisk och praktisk fråga som får återverkningar på möjligheten att delta i och genomföra cirklar på distans. För att göra det mer komplicerat: Att ha tillgång till dator innebär inte alltid att man använder den. Och även om man använder en dator innebär det inte att man har tillgång till Internet. Hur löser man då frågan om tillgången till datorer och Internet? På många håll kan man på biblioteken få tillgång till datorer med Internetuppkoppling och i vissa fall även få en introduktion till hur man 14

använder dem. Vissa studieförbund och folkhögskolor har lärcentra/ studieverkstäder som kan hjälpa till med handledning och tillgång till datorer. Det finns även en mängd kommunala lärcentra som kanske kan hjälpa till. Diskutera vidare med din studiekonsulent om tillgången till dator är ett problem som finns bland dina deltagare. Hon/han kan säkert hjälpa dig att lösa situationen. Länktips: Förteckning över vissa lärcentra inom folkbildningen http:// www.natbildarna.nu/handl.asp Förteckning över kommunala lärcentra http://www.glesbygdsverket.se/visapost.asp?id=1392 Faktaruta om tillgången till IT och datorer Följande klipp, som är hämtat från www.lo.se ger en bild av hur tillgången på datorer skiljer sig åt, bland annat beroende på vilken facklig organisation deltagarna tillhör. 3 Datoriseringen av det svenska samhället fortsätter i snabb takt. Bland annat framgår det, med stort eftertryck, att Internet-användningen i hemmet har ökat kraftigt. Under perioden 1998-2001, alltså en så kort period som tre år, har andelen LO-medlemmar som själva använt Internet i hemmet under de senaste tolv månaderna ökat från 19 till 50 procent och andelen av samtliga anställda har ökat från 32 till 63 procent. Ökningen av Internetanvändningen gäller bland både kvinnor och män och i samtliga åldersgrupper. Det gäller således också i den äldsta åldersgruppen 50-64 år, vilket måste ses som mycket positivt. Sedan år 1994 har andelen anställda som har tillgång till dator i hemmet ökat från 28 till 81 procent och bland LO-medlemmar från 15 till 73 procent. Även bland tjänstemännen inom TCO och SACO har det skett en kraftig ökning dock långtifrån lika stor som bland LO-medlemmarna. Slutsatsen är att de klassmässiga skillnaderna vad gäller tillgång till dator i hemmet har minskat påtagligt. 15

Nästan 65 procent av alla anställda använder dator i arbetet. Skillnaderna mellan olika grupper är här ännu mycket större än vad beträffar dator i hemmet. Ungefär 85 procent av TCO:s medlemmar och 90 procent av SACO:s medlemmar använder dator i sina arbeten, vilket kan jämföras med knappt 40 procent bland LO-medlemmarna. Under de allra senaste två åren, 1999-2001, har andelen LO-medlemmar som använder dator i arbetet dock ökat från 33 till 39 procent. 15 procent av alla anställda saknar helt datorerfarenhet, det vill säga använder varken dator på jobbet eller i hemmet. Skillnaderna mellan olika grupper är här utomordentligt stora. World Wide Web den levande studieboken Det är idag svårt att ha full överblick inom ett område eller ämne. Den kunskap som trycktes i gårdagens böcker kan vara fullständigt inaktuell idag. Vi kan illustrera detta med den politiska utvecklingen i världen som ständigt förändras och skapar problem i skolornas samhällskunskapsundervisning om böckerna är för gamla. Den vetenskapliga forskningen leder dagligen fram till nya faktakunskaper som i vissa fall kullkastar tidigare fakta inom området. I vissa fall leder upptäckterna till kompletterande kunskaper som kan fördjupa de tidigare teorierna. Väldigt mycket av sådan helt aktuell information, kan man hämta på World Wide Web. För en studiecirkel finns därför mycket att använda sig av om man vill vara uppdaterad med de senaste forskningsrönen inom ett ämne. Det finns också många möjligheter att möta människor, fakta, åsikter, som vi kanske inte skulle ha mött annars. Tillgången på information är nästan oändlig i det digitala informationssamhället och vi har möjligheten att nå långt bortom studieboken. Vilken cirkelledare kan motstå den utmaningen? 16

Ett hav av information! Följande, som är saxat ur boken Breddtjänster ett nytt skede i IT-politiken (SOU 2002:51) ger en bild av informationssamhället vi lever i: Världens produktion av information Vid en studie (2000) på School of Information and Management & Systems vid University of California vid Berkeleyuniversitetet uppskattade studenter och lärare att den årliga ökningen av unik information uppgår till mellan 1 och 2 exabyte (1018). Detta innebär att varje människa på jorden producerar i snitt 250 megabyte varje år. Information som lagras på papper, det vill säga böcker och tidningar med mera, ökar med i snitt 2 procent varje år. Information som lagras på film, det vill säga fotografier och biograffilmer med mera, ökar med i snitt 4 procent per år. Optiskt lagrad information, exempelvis musik på CD, CD med datainnehåll, ökar med i snitt 70 procent per år. Magnetiskt lagrad information, det vill säga servrar, hårddiskar med mera, ökar med i snitt 55 procent per år. Den senare kategorin samt information lagrad på film har i särklass den största mängden information lagrad. Källa: http://www.sims.berkeley.edu/research/projects/howmuch-info/ Källkritik och informationskompetens Viktigare än att bara ta del av informationen är att värdera all information och alla budskap som man kan nå på webben. Är det falsk eller sann information? Vem är avsändaren? Vilka källor har de? Vad har avsändaren för motiv till att lägga ut informationen? Allt detta innebär att det ställs andra krav när vi nu studerar och söker fakta på nätet det krävs ett ständigt värderande. Källkritik är ju ingen ny företeelse men behovet av ett källkritiskt perspektiv ökar när du hämtar material från nätet. Källkritik i sig blir en allt viktigare färdighet för deltagare i våra cirklar. Att kunna bedöma värdet av information och vem som är avsändaren är ju ytterst en del i den demokratiska processen. För studiecirkelns 17

arbete kan det medföra många spännande och intressanta samtal. Ett begrepp som är relativt okänt utanför biblioteksvärlden är informationskompetens. I detta begrepp ryms bland annat källkritik. Men det innehåller fler delar. Enligt en definition 4 kännetecknas en informationskompetent person av att han: 1. är medveten om att korrekt och fullständig information är en förutsättning för riktiga beslut 2. inser behovet av ny information 3. formulerar frågeställningar utifrån informationsbehovet 4. identifierar lämpliga informationskällor 5. utvecklar effektiva sökformuleringar 6. använder alla typer av källor, såväl IT-baserade som övriga 7. utvärderar information 8. organiserar information för praktiskt användande 9. integrerar ny information med befintlig kunskap 10. använder information i kritiskt tänkande och vid problemlösning Visst passar väl ovanstående in på hur en studiecirkel arbetar? Nu är inte min tanke att du skall använda detta som en absolut checklista på dig själv och andra. Snarare kan det fungera som underlag i din planering av cirkeln. Kanske är det så att du skall bjuda in en bibliotekarie till första sammankomsten? På vissa bibliotek finns det särskilda studiebibliotekarier som kan hjälpa er. Kanske är det också så att du skall be din studieavdelning att ordna en utbildning för er som är cirkelledare, i just informationskompetens och hur biblioteket kan stötta cirkelarbetet? 18

Tips om källkritik och etik: Skolverkets kampanj Kolla Källan http:/www.skolverket.se/skolnet/kolla/ Internet på gott och ont: http://www.skolverket.se/pdf/00-562.pdf Etik & Internet - en kompass i cyberrymden: Jan Sandred och Ulf Engström, Argument förlag 1999 Den obändiga söklusten: Bodil Jönsson & Karin Rehnman, Brombergs 2000 Informationskompetens: På http://www.hb.se/bib/skriva/infkom.htm kan du läsa mer om begreppet och om punkterna ovan. En sökning på informationskompetens ger dig också många andra läsvärda tips. Upphovsrätt och licensavtal Det är lätt att tro att allt som finns på nätet är fritt att använda eller att datorprogram fritt får kopieras 5. Detta stämmer naturligtvis inte. Det är därför viktigt att dels innan cirkelns startar och dels i själva cirkelarbetet, vara uppmärksam på upphovsrätter m.m. Det är ditt ansvar när du laddar ned ett program eller en fil att kolla copyright och licensavtal. Datorprogram, texter (som den här handledningen), bilder, ljudfiler mm som har någon form av originalitet omfattas av lagen om upphovsrätt. Originalitet handlar inte om kvaliteten på en text, även enkla texter är skyddade. Den här handledningen t.ex. är fri att använda inom studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Däremot får den inte användas utan tillåtelse av t.ex. ett utbildningsföretag. Utgå alltså från att texter m.m är upphovsrättsligt skyddade. Sprid eller kopiera därför inte texter och liknande utan tillstånd. 19

Upphovsrätten är av både ekonomisk och ideell natur. Upphovsmannen vill kunna försörja sig. Han har också rätt att bli nämnd som upphovsman. I princip gäller samma regler på nätet som för tryckt material. Om man refererar och anger källan varifrån man hämtat informationen är det i sin ordning. Använd ditt sunda förnuft. Kan jag kopiera material från Internet till cirkeldeltagarna? Det allmänna svaret är nej. Studieförbundens kopieringsavtal 6 gäller än så länge bara tryckt material. Man kan ibland anta att den som lagt ut informationen inte har något emot att den sprids (t.ex. material från en myndighet). Se efter om det på sidan står något om hur materialet får spridas. God sed för källhänvisning till webbsidor innebär att alltid ange källa med utförlig webbadress, datum och klockslag för nedladdningen. 20

Att planera cirklar på distans Detta kapitel vänder sig dels till dig som är cirkelledare, dels till dig som är pedagog på studieavdelningen (konsulent eller motsvarande). Om du som cirkelledare inte direkt är involverad i förarbetet inför cirkeln så kan du hoppa direkt till avsnittet om studieplan. Det du hittar här är att betrakta som tips och inte som regler. Känn därför stor frihet att hoppa över eller lägga till saker utifrån dina förutsättningar. När du läst avsnittet nedan kommer du kanske att känna att det är många olika saker att tänka på inför en distanscirkel. Samtidigt tror jag att mycket redan är bekant från vanlig cirkelverksamhet. För att förenkla det hela så kan du kanske ha minnesregeln POET i minnet. POET står för pedagogik, organisation, ekonomi och teknik. Med hjälp av POET kan du identifiera vilka frågor du behöver få besvarade inför din cirkel. En hel del av detta är nog givet i din organisation redan, t.ex. vilken plattform ni använder och administrativa rutiner. Trots detta lönar det sig att väl tänka igenom din tilltänkta distanscirkel. Pedagogik t.ex. o upplägg o metoder o målgrupp Ekonomi o budgetering o externa medel? o deltagaravgifter Organisation o samverkanspartners o administration Teknik o plattform o support o behov av utbildning 21

Planera i god tid Att utveckla en ny cirkel tar tid. 7 Detta gäller i än högre grad för en distanscirkel. Ha därför en god framförhållning i din planering, gärna sex månader innan start. Av flera anledningar blir planeringen ännu viktigare i cirklar på distans än i traditionella cirklar: Fler personer brukar vara inblandade (konsulent, cirkelledare, tekniskt ansvarig osv.) Praktiska arrangemang (teknik, resor till fysiska möten, m.m) är nödvändiga. Den direkta kontakten med deltagarna är begränsad. Ju bättre informationen är före anmälan och efter anmälan desto mindre risk för fel och dubbelarbete. Mitt tips är att du lägger ner mycket tid för att undvika missförstånd hos deltagarna genom att ge dem en bra genomarbetad information före starten. Detta gäller särskilt kring vad en cirkel är och vad man förväntas bidra med som deltagare. Cirkelgruppens planering är inte lika lätt att göra som vid vanliga cirklar. Förutom val av ämne och målgrupp måste cirkelledaren vara rätt förberedd. Tekniken (alltså den plattform du skall jobba på, t.ex. First- Class) och supportorganisation måste också fungera. För att förbereda ledaren är det mycket bra om denne kan börja med att vara deltagare i en annan cirkel på distans så att han kan få en egen upplevelse av hur det är att vara deltagare i en sådan cirkel. Vi skall titta närmare på hur planeringen kan ske och då i två olika steg. Steg ett Grundläggande funderingar om syfte och mål Det första steget i planeringen av en distanscirkel är att du klargör för dig själv: Vilket ämne alt. frågeställning skall cirkeln omfatta? 22

På vilken nivå skall cirkeln gå? (nybörjare fortsättningsnivå osv.) Vilka är de tilltänkta deltagarna? När du har svar på frågorna ovan är det dags att avväga om den tilltänkta cirkeln blir bäst med bara distansträffar eller om det är bättre att blanda vanliga fysiska träffar och träffar på distans. Det kan ju självfallet också vara så att den lämpar sig bäst som en traditionell cirkel. Nedan hittar du två övergripande frågeställningar som kan vara till hjälp i ditt planeringsarbete: 1. Varför ska vi erbjuda cirkeln (hela eller delar) på distans och inte som traditionell cirkel? Vilka fördelar och nackdelar finns det med att lägga cirkeln på distans? Några argument för en cirkel på distans: Oberoende i rum: deltagarna kan slippa långa resor genom att studera hemifrån om det inte finns ett tillräckligt stort deltagarunderlag på en enda ort. funktionshindrade kan lättare delta. Oberoende i tid: passar deltagare som har oregelbundna arbetstider eller reser mycket i tjänsten. passar deltagare med småbarn. deltagarna kan arbeta när de själva känner för det. deltagarna kan arbeta i sin egen takt och kan lägga ner så mycket tid de själva vill på en uppgift. Flexibelt arbetssätt: deltagarna kan arbeta på sitt eget sätt och kombinera material på nätet med annat studiematerial osv. tekniken erbjuder nya möjligheter t.ex. kontakt mellan olika studiegrupper, hämtning av material på nätet osv. 23

Ha denna lista i bakhuvudet när du går vidare med din planering. Beroende på hur du väljer att lägga upp din cirkel så kan fördelarna öka eller minska: Exempel 1: Om de flesta av deltagarna använder datorer på studieavdelningen eller i ett lärcentrum på orten i stället för att arbeta utifrån en egen dator, försvinner en stor del av den tidsmässiga och geografiska flexibiliteten. Deltagarna är ju bundna till studieavdelningen och till vissa tider då avdelningen har öppet och datorrummet inte används till annan verksamhet (se även avsnittet om tillgång till datorer och Internet). Exempel 2: När den största delen av cirkeln består av hårt schemalagda insändningsuppgifter och grupparbeten, minskar möjligheten att arbeta i sin egen takt. Samtidigt är det gemensamma arbetet i gruppen en omistlig del av cirkelmetodiken. 2. Är det i övrigt meningsfullt att ge denna typ av cirkel på distans? Även om cirkeln är pedagogiskt möjlig eller t.o.m bättre lämpad på distans än som traditionell cirkel kan det finnas andra faktorer som gör att det ändå inte blir meningsfullt. T ex: Målgruppen om deltagarunderlaget är för litet. Ekonomin om det är omöjligt att genomföra cirkeln till ett rimligt pris (du hittar underlag för att beräkna kostnader längre ner). Steg två Red ut detaljerna Vi skall nu gå vidare i planeringen utifrån de ramar som du drog upp genom att tänka i genom steg 1. Följande detaljfrågor kan vara bra ha med ditt fortsatta planeringsarbete. Tänk igenom vilka svar nedanstående frågor ger och hur det påverkar uppläggningen och genomförandet av din cirkel. 24

Målgrupp vilka räknar vi med som deltagare? Vilken ålder kan de vara i? Vilken utbildning kan de ha? Kan de komma från ett särskilt yrke eller vilket yrke som helst? Vilken situation kan de befinna sig i t.ex. i fråga om familj och arbete? Vilka förutsättningar för deltagande har dessa personer? Vilken datavana kan de ha? Har de tillgång till dator? Hur mycket tid kan de investera och hur pass regelbundet kan de koppla upp sig? Hur studievana är de? Hur självständigt vill och kan de arbeta? Ekonomi: hur mycket pengar kan de tänkas satsa på en cirkel? Betalar de själva eller t.ex. arbetsgivaren/ medlemsorganisationen? Vilka samarbetspartners kan tänkas vara intresserade? Någon av studieförbundets medlemsorganisationer? Ämnesmässiga förutsättningar? Vilka förkunskaper har de? Samarbete? Ska vi erbjuda och genomföra cirkeln själva eller i samarbete med medlemsorganisationer? Vad skall i så fall samarbetet bestå av? Rekrytering/marknadsföring Var? Ska vi marknadsföra cirkeln på den egna orten? I den egna regionen? I hela landet? Till vem? Ska vi vända oss till målgruppen direkt eller till tredje person t.ex. en medlemsorganisation? 25

Hur? Ska vi använda oss av avdelningens studieprogram (om sådant finns), hemsida eller annonser? Kanske brev till f.d deltagare eller vissa målgrupper i en medlemsorganisation? Skapa teamet om arbetsuppgifter i en distanscirkel: Kring en cirkel på distans finns det ett flertal aktörer förutom cirkelledaren. Här beskrivs fyra olika funktioner som kan behövas vid en sådan cirkel. Hur detta går att lösa hos dig hänger naturligtvis på vilka resurser och kompetenser som finns i din närhet. Det finns ingen generell lösning här utan det gäller att hitta den optimala lösningen för varje cirkel/varje avdelning. Viktigt är samarbetet och att de inblandade talar samma språk, dvs. att t.ex. cirkelledaren kan förklara de pedagogiska målen för teknikern och att teknikern kan förklara tekniska problem och lösningar för cirkelledaren. 1. Administration och samordning: Den ordinarie cirkeladministrationen behövs tyvärr även i en distanscirkel: cirkelinformation, anmälan, budgetuppföljning, utvärdering, rapportering m.m. Dessutom behövs någon som samordnar de praktiska arrangemangen (utrustning, lokaler, resor m.m samt de personella insatserna). 2. Cirkelplanering: Ska cirkelledaren leda en cirkel som redan existerar? fungera som en av flera lokala handledare i en centralt anordnad cirkel? ha hand om en del av cirkeln, t.ex. de fysiska mötena, eller hela? ska hon/han leta upp lämpligt studiematerial (böcker, sajter m.m) eller finns det färdiga förslag? 26

3. Den pedagogiska cirkelledningen: Handledning och moderation av arbetet när cirkeln väl har startat. 4. Tekniskt stöd före och under cirkeln: De flesta deltagare (och ledare) behöver någon teknisk hjälp med att installera de program som kan behövas. Det bör framgå av informationen före anmälan vilket stöd som de kan få från avdelningen. Ett tips är att hänvisa till supportsidor på Internet där de vanligaste frågorna besvaras. Ett annat tips är att skicka med en kopia av manualen för det aktuella programmet t.ex. FirstClass i välkomstbrevet. När all teknik finns på plats och fungerar är det ändå vanligt att många deltagare har problem med tekniken. Ett vanligt problem är att inte kunna koppla upp sig/få tillgång till den plattform som skall användas. Detta och ytterligare ett antal enkla standardproblem brukar vara de som utgör 90 % av de tekniska problemen under en cirkel. Gör din supportansvarige uppmärksam på detta. Ge honom/henne också fortlöpande återkoppling på hur cirkeln förlöper tekniskt så kan han/hon försöka åtgärda detta till nästa cirkel. Räkna med att deltagarna förväntar sig att få hjälp med tekniska problem. De har ju i många fall betalt flera hundra kronor och lagt ner tid för att få vara med. Sådana problem bör lösas snabbt för att arbetet i cirkeln inte ska avstanna. Den smidigaste lösningen är om du som cirkelledare kan hjälpa till med denna typ av stöd åtminstone när det gäller de vanligaste problemen. Då kan deltagarna få en snabbare hjälp. Exempel på vanliga tekniska problem: klarar inte av att installera tilläggsprogram (gäller framför allt FirstClass) glömt lösenord och användarnamn fel på Internetuppkopplingen Uppkopplad men hittar inte rätt rum på nätet Problem med att skriva inlägg För den som är någorlunda erfaren är de flesta av dessa problem enkla att lösa. Men räkna därför med att du som ledare behöver lägga mer tid de första veckorna och att själva studiearbetet blir något långsammare. Ett tips är att låta t.ex. den första veckan vara en mjukstart då deltagarna hittar sin konferens, presenterar sig m.m. 27

Att skapa en studieplan Kärt barn har många namn! I ditt studieförbund kanske begrepp som arbetsplan, studiehandledning m.m används. Oavsett hur det är, med studieplan menar jag här något som reder ut: hålltider/deadlines tematisk uppdelning med övergripande frågor metoder struktur Senast vid cirkelns start bör cirkeldeltagarna få ett förslag till studieplan. Tanken är ju att planen dels skall stimulera till studierna (-wow, jag ser att min favoritfråga kommer upp vecka ) dels att ge deltagarna ett underlag för att kunna påverka och komma med förslag på upplägget. Ett annat sätt är se studieplanen som ett gemensamt kontrakt för hur vi vill att våra studier skall löpa. När skall vi göra vad och hur? Mer om studieplanens olika delar: Hålltider anger när sammankomsten/momentet börjar. I exemplet nedan kan varje moment pågå från t.ex. onsdag 08.00 till påföljande onsdag 08.00. Vidare bör studieplanen tala om hur ofta och när cirkelledaren (eller någon annan i gruppen om ni fördelar ledaruppdraget) lägger in nytt arbetsmaterial (nya diskussionsuppgifter). Detta görs lämpligen i början på varje nytt moment, alltså onsdag morgon i exemplet nedan. Precis som i andra cirklar kan längden (antalet träffar och studietimmar) variera. Det är av största vikt att deltagarna i inbjudan till cirkeln får information om omfattningen på cirkeln och hur många timmar per vecka den kommer att kräva av deltagarna. Exempel: En introduktion till första världskriget Cirkeln pågår under veckorna 5-15 (10 v) och omfattar totalt 30 timmar. Räkna alltså med att dina studier kommer att kräva ca. 3 timmars arbete per vecka. 28

Den tematiska uppdelningen talar om vilken huvudfråga som behandlas under momentet. Metoder. Det är lätt att stirra sig blind på att en distanscirkel skall innehålla enbart arbete över nätet. Låt fantasin flöda och behoven styra i stället. Kanske passar det bra med ett telefonmöte eller en inledande fysisk träff? När ni har bestämt de stora metodiska ramarna finns det så klart massor av knep som du använder i dina vanliga cirklar som fungerar utmärkt även i en distanscirkel. Skall ni träffas fysiskt i början är ju just metoderna/arbetssättet en viktig del att komma överens om i cirkeln. Strukturer. Det går att variera formerna stort för hur en cirkel, som skall gå helt eller delvis på distans, läggs upp. Låt alltid behoven styra. Min rekommendation är att du, om möjligt, inleder med en fysisk träff. Då kan ni lära känna varandra, planera upplägg (vilket gör din roll enklare framöver), reda ut frågor samt, inte minst, ge en teknisk introduktion till plattformen (t.ex. Folkbildningsnätet) ni använder. De grupprocesser som tar fart i en grupps första möte är oerhört viktiga för hur resten skall bli. Tänk på att använda den fysiska träffen i första hand till sådant som du inte kan göra över nätet, t.ex. gemensam planering, studiebesök, besök av gästföreläsare, lära-känna-varandraövningar osv. Om det är möjligt kan du låta en fysisk träff fungera som en startpunkt och slutpunkt för varje moment. För att underlätta planeringen kan du rita upp en grafisk skiss över cirkeln. Då blir det lättare att se hur arbetet kommer att förlöpa. /------------/--------------/----------/ / = fysisk träff -- = distansarbete En variant på upplägg är t.ex. om cirkeln sker i samband med en resa, då kan strukturen se ut så här: //----------///////////-----------// 29

Det blir då en modell som kombinerar distansstudier med en fysisk träff i början, en längre fysisk träff i mitten, t.ex. en studieresa, samt en avslutande fysisk träff. Som du ser går det att skapa ett antal variationer mellan fysisk träff och träff på distans. Låt oss återgå till vår exempelcirkel och se hur hela studieplanen kan se ut: Förslag till studieplan för cirkeln En introduktion till första världskriget Tidsramar Cirkeln pågår under veckorna 5-15 (10 v) och omfattar totalt 30 timmar. Räkna alltså med att dina studier kommer att kräva ca 3 timmar per vecka. Cirkeln är uppdelad i 10 moment. Varje moment som sker på distans (över nätet) löper från måndag 08.00 till påföljande måndag. Litteratur Vår grundbok är Första världskriget av John Keegan. Den går att låna från bibliotek eller köpa. Det finns naturligtvis massor av annan litteratur om ämnet. Jag hoppas (och räknar med) att du delar med dig av dina tips, såväl boktips som länktips. Lördag vecka 5, 9-16: Inledningsträff: mål med cirkeln, gemensam planering, introduktion till hur vårt arbete på nätet skall gå till. Dessutom: komma-igång-förläsning av Kalle Svensson, historiker som berättar om orsakerna till Första världskriget Vecka 6 Orsakerna till första världskriget 30

Vecka 7 The race to the sea, de inledande striderna på västfronten Vecka 8 Vinst och förlust i öst: kriget på östfronten Vecka 9 Västfronten det stagnerade kriget Vecka 10 Kriget bortom Europa Vecka 11 Sjökriget de grå vargarna Vecka 12 Ur skilda perspektiv: Denna vecka tittar vi närmre på hur krigets vardag såg ut för olika grupper t.ex., frontsoldaten, kvinnorna, hemmafronten osv. Vecka 13 1918 krigets slutskede Vecka 14 Stilleståndet och fredsförhandlingarna Vecka 15 Första världskrigets konsekvenser, utvärdering 31

Att skapa det virtuella cirkelrummet Det virtuella cirkelrummet är själva platsen där du och dina deltagare träffas på nätet. Du kan jämföra ditt virtuella cirkelrum (konferensen) med en kursgård. Genom att efterlikna det fysiska rummet skapar du en lätt gripbar struktur för dina deltagare. I huvudkonferensen (som kan liknas vid det hus där ni studerar) finns det ett antal underkonferenser som går att likna vid dörrar till olika rum i huset, caféet, biblioteket osv. Bilden ovan visar dörren till vår kursgård ikonen som leder in i konferensen för deltagarna. Bilden till höger visar ett exempel på hur strukturen kan se ut i en cirkel på nätet som genomförs i ett FirstClass-system. Längst ner finns det ett välkomstbrev från cirkelledaren (läs mer om välkomstbrev i avsnittet Deltagaren i distanscirklar) Nästa ikon leder oss till caféet. Här finns det plats för allmänt fikasnack vilket har en oerhört viktig social funktion (ibland kan man avläsa temperaturen genom att titta in i fiket ju mer inlägg och diskussioner, desto bättre stämning). Att ge utrymme för rent sociala kontakter är viktigt för motivationen. Om själva ämnet upplevs som trögt eller tiden för den egna insatsen inte riktigt räcker kan kompisarnas glada tillrop vara det som gör att en deltagare orkar hänga med. Biblioteket är platsen för länk- och boktips, bifogade filer m.m. Studierummet är platsen för själva studierna det är där själva cirkelkommunikationen äger rum. Ett virtuellt cirkelrum skall kunna möbleras om. Här har ledaren lagt in en länk till Aftonbladets sajt och en konferens där man kan få support och teknisk hjälp. 32

Tips: Läs mer om virtuella cirkelrum och konferensstrukturer i Folkbildning.net - en antologi om folkbildningen och det flexibla lärandet, Tore Persson s. 67-76. 33

34

På väg mot det levande samtalet Vad än ordet sanning betyder i andra sammanhang på det mellanmänskligas område betyder sanning att människor meddelar sig med varandra sådana de är. Martin Buber, Det mellanmänskliga 1953/1990 Samtalet är grunden för studiecirkeln. Det samtal som bygger på att alla ger och tar, på respekt och lyssnande. Detta är säkerligen självklart för dig som cirkelledare. Men hur gör du då för att skapa det goda samtalet i din vanliga cirkel? Och hur skapar vi det goda samtalet när vi inte möts öga mot öga? Det här är naturligtvis inga enkla frågor att besvara men jag hoppas att nedanstående skall väcka tankar hos dig hur du kan arbeta vidare. Erfarenheten visar att det är svårare att skapa en god dialog på nätet än i det fysiska rummet - men det är definitivt inte omöjligt. En förklaring till att det är svårare är antagligen mediet i sig. En stor del av vår kommunikation när vi möts öga mot öga består inte av det vi säger utan av kroppsspråk och mimik (icke-verbal kommunikation). Även pauser, betoningar och liknande (paraverbal kommunikation) förloras i textbaserad dialog. Därför kräver det en del vana för att kompensera ett talspråk i skrift. Fördelen är naturligtvis att vi dels har tid att formulera det vi vill säga dels tid att läsa och begrunda andras inlägg. Att skriva tar dessutom ca. 8 gånger längre tid än att säga motsvarande ord. Det finns alltså en risk att man inte orkar skriva så mycket som man skulle ha sagt i motsvarande situation. Resultatet blir då en fattigare dialog. 35

En annan risk är att hamna i skolfällan dvs. att deltagaren förväntar sig att bli matad med nyttigheter i form av texter, bilder mm. Denna bild av studier på distans är sannolikt väldigt vanlig, dels med tanke på hur distansutbildning gick till förr då det endast fanns möjlighet till sporadisk kontakt mellan framförallt läraren och deltagaren dels med tanke på många moderna e-learning-utbildningar som bygger på interaktion med programmet i sig snarare än med andra deltagare och ledare. Detta borde kunna förklara varför en deltagare tystnar i början. Alltså, de upplever att det krävdes mer aktivitet i form av inlägg än de hade förväntat sig. Kanske kan vi avhjälpa detta genom att dels tydligare informera om hur en cirkel går till och vilka förväntningar vad gäller aktivitet som ställs på deltagaren. Kanske är det också en fråga om dialogkompetens det finns kanske ett behov av att träna sig i att våga uttrycka sig och formulera sina erfarenheter. Ofta upplevs det som mer definitivt att göra ett skriftligt inlägg än att säga någonting. Det skrivna kan man ju läsa om och om igen. Eller som ordspråket säger: Verba volant, litera scripta manet dvs. Ordet flyger bort, det skrivna blir kvar. Vad innebär det då att vara dialogkompetent? Att kunna tala (i vårt fall skriva) och lyssna (läsa) är förstås dialogkompetensens kärna. I det vanliga samtalet är vi till stor del styrda av kommunikativa vanor, vissa är tystlåtna medan andra dominerar samtalet. Många ledare och lärare på nätet har erfarenheten av att dessa mönster kan bli motsatta på webben, den som är talför och verbal är kanske inte alls den som skriver mest på nätet. För att ett samtal en dialog skall bli lärande och leda till ett byggande av ny gemensam kunskap krävs det att deltagarna kan förhålla sig med närhet och distans till andras perspektiv och till de egna. Distans till det egna perspektivet innebär att kritiskt våga granska och ifrågasätta sina egna värderingar och att man är beredd att kunna ändra sig. Distans till andras perspektiv innebär att kunna lyssna med integritet och våga ställa kritiska frågor som leder vidare. Närhet till det egna perspektivet kan innebära att våga berätta om sina åsikter och intryck. Närhet till andras perspektiv kan innebära 36

att försöka sätta sig in i den andres perspektiv och se med den andres ögon. 8 Själv Andra Närhet Tal Lyssna Distans Kritisk självreflektion Kritisk reflektion över andra ståndpunkter Man kan alltså säga att en bra dialog har två dimensioner. Dels integrerande inlägg dvs. inlägg som bygger vidare på vad andra säger, spinner vidare osv. Dels inlägg som är särskiljande inlägg dvs., inlägg som på olika sätt problematiserar, lyfter fram nya perspektiv osv. Lästips: Dialogkompetens för utveckling i arbetslivet, Lena Wilhelmson & Marianne Döös, Arbetslivsinstitutet 2002, ISBN 91-7045-625-9. Frågandet som metod Det mesta kan du redan men för att kunskapen ska komma fram måste den sökande människan möta nya spännande utmaningar Ur Bodil Jönssons Den obändiga söklusten Den syn på lärandet som folkbildningen bygger på betonar samtalet som grund. Det är i samtalet eller dialogen som mötet mellan människor kan skapa förutsättningar för lärandet. En god förutsättning för samtalet är frågan. Att ställa rätt typ av frågor är en viktig del i rollen som cirkelledare. Har du själv varit ledare innan har du kanske upplevt av att man lär sig allra bäst genom att själv utbilda. Plötsligt läggs fråga till fråga man inser hur lite man tänkt igenom frågeställningarna och att deltagarna kan ställa frågor om sådant som man aldrig tänkt på. Att få svar på sina frågor är viktigt men minst lika viktigt är att genom andras frågor upptäcka sina egna dolda frågor. Därför är frågorna, egnas och andras så centrala. 37

Olika typer av frågor Frågandet ser olika ut beroende på perspektiv och situation. Nedan hittar du en förteckning över några grundtyper av frågor (det finns säkert fler). Fundera gärna på ledare som du själv upplevt. Vilka frågesätt har de använt sig av? Vilka har du upplevt som positiva eller negativa? Uppifrån och ner Nerifrån och upp Läraren som ställer frågor till eleven, frågor som läraren redan har svaret på. Eleven som ställer frågor till läraren för att få ett svar på det han eller hon inte vet. Frågor på jämlik nivå Givande eller kontrollerande frågor Slutna frågor Öppna frågor När vi för en dialog med kollegor och nära vänner. I en studiecirkel så är ju ledaren ingen lärare i t.ex. som i skolan. Men du som har varit ledare ett par gånger känner säkert igen dig i situationen när du hamnar i lärarrollen. Exempel på givande frågor är när du som ledare ger information och kontrollerande när du börjar ställa frågor som deltagarnas förväntas kunna besvara. Frågorna kan vara ett sätt att kolla hur uppmärksamma deltagarna är. Frågor kan också avslöja behov. Kan besvaras med ja eller nej. Dessa kallas även konvergenta frågor och syftar till att koncentrera och samla tankarna hos eleven. Exempel på konvergenta frågor är: Vad heter Japans huvudstad? Vad heter Sveriges största älvar? Kräver längre svar och öppnar för berättandet, som i sin tur kan generera nya frågor. Kallas även divergenta frågor och vill leda tankarna åt många olika håll. 38

Frågor kan i ett samtal utveckla, förändra och bidra till det egna bearbetandet av information och ställningstagande (jmf. dialogkompetens). Låt oss gå vidare och titta närmre på de slutna (konvergenta) och de öppna (divergenta) frågorna. Dessa kallas ibland för smala respektive breda frågor. 9 Ta t.ex. frågor som Vad ska vi prata om idag eller När är du född? Den första frågan är extremt öppen och ger oändliga möjligheter till svar medan den andra är extremt sluten och egentligen bara kan ge ett möjligt svar. Det finns exempel på öppna frågor som smalnar av och blir allt mindre öppna. Detta har ingen koppling till hur ordrikt ett svar kan bli. I exemplen nedan kan fråga nr. sex ge ett längre svar än fråga nr. ett och två, eftersom den sista frågan är mer konkret och därför aktiverar fler konkreta minnen. 1. Berätta något. 2. Berätta något om ditt liv. 3. Berätta om din barndom. 4. Berätta om din skoltid. 5. Berätta om hur det var att gå i första klass. 6. Berätta om din första dag i skolan. Exempel på slutna frågor som smalnar av: Hur var det att börja skolan? Var du glad över att få börja i skolan? Du måste ha glatt dig åt att få börja skolan? Den som svarar uppmanas att ge uttryck för en åsikt, i bemärkelsen något värdeladdat. Den första frågan ger utrymme för fler åsikter än den andra. Frågorna blir mer och mer slutna. Den sista frågan utgör en speciell typ av slutna frågor, nämligen ledande frågor. Den första frågan kan ge ett mer omfattande svar än de andra två. Alla tre frågorna kan besvaras enstavigt. Om deltagaren svarar enstavigt med ett värderingsord förfärligt eller fantastiskt kan du som ledare fortsätta med en öppen fråga 39

Varför då? Öppna frågor kan byggas på med mer slutna frågor för att klargöra eller exemplifiera något t.ex. som är av typen när, hur, vilka, vem, var, varför, hur många? Som ledare (eller den som fått uppdraget att vara veckans ordförande ) kan du också ställa frågor för att sammanfatta. Sammanfattande frågor lägger fast och klargör det viktigaste av det som sagts fram till nu och fungerar därigenom som en slutsats. Frågan blir en knutpunkt där deltagarna kan bli överens om innebörden i det som sagts. Glöm inte bort att i sammanfattningen markera vem som har bidragit med vad i dialogen (på så sätt så bekräftar du att just deras inlägg är viktigt). En annan vinkling på den öppna frågan är den hypotetiska frågan. Hypotetiska frågor är ett slags öppna frågor som handlar om något som inte finns. Hypotetiska frågor försöker fånga in tankar och idéer som man kan ha haft tidigare. De kan också uppmana till realistiska eller surrealistiska tankegångar. Den här typen av frågor kan vara mycket effektiva, framför allt om samtalet går lite trögt. En hypotetisk fråga kan föra in nytt och överraskande stoff i samtalet. För en cirkelledare kan det vara bra att tänka in någon eller några hypotetiska frågor inför en cirkelsammankomst om samtalet i gruppen skulle gå trögt. Exempel på hypotetiska frågor: Vad skulle du göra om du vann 500.000 kr på din Trisslott? Vad skulle du göra om du fick 1 miljon extra i bidrag under nästa verksamhetsår? Hur skulle det kännas att vara en fågel? Vad ska du bli när du blir stor? Frågor för att skapa sammanhang Som ledare kan du också använda frågor för att få gruppdeltagarna att få överblick och se sammanhang i sina kunskaper. Exempel på frågor som ger överblick och sammanhang: Vilka samband kan ni upptäcka? 40