Detta är NYSAM Vad är vårdkonsumtion? Varför studera vårdkonsumtion utifrån individperspektivet?
Konsument Vårdkonsumtionsmodell MottagarnivåM Vem vill veta vad? Varför individdata? Vem är konsumenten? Kön Ålder Geografi Nationalitet m.m Vårdnivå Var söker konsumenten vård? PV ÖV SV Diagnos Varför är konsumenten där? Diagnos/er Konsumtion Vad förbrukar konsumenten? VTF VDG VPL Besök Kontakter m.m Kostnad Individen kostar? KPP DRG Resurs Vilka resurser nyttjar individen? Personal, arbetad tid m.m Politiker Tjänstemän Verksamhet Myndigheter Leda, styra, förstå, förklara för befolkning Leda, styra, planera, förstå, förklara för verksamhet Utföra, leda, planera, internt kontrollera Samverka Resurser (Befolkning) (Förstå, nyttja) Copyright: Nysam vårdkonsumtion utvecklinggrupp 2004
Vad vet vi idag? Vi går till doktorn 2-3 gånger om året i snitt Var åttonde ligger på sjukhus under ett år Vad vet vi inte? Hur många når vi med vård? Vilka är de geografiska skillnaderna? Vilka könsskillnader finns i konsumtionen? Fungerar primärvårdens befolkningsansvar? Hur påverkas konsumtionen över tid av organisatoriska förändringar?
Så här gjorde vi Startade med VEGA-databasen i Västra Götaland Följande kunde observeras
Benägenhet att söka läkarkontakt med sjukvården Hög befolkningstäckning Relativt stora olikheter Ökningen kommer vid 50 Procent 100 80 60 40 20 0 Område A Område B Ålder
Kartlade vilka möjligheter deltagande landsting hade att leverera data De flesta har möjligheter problemet är förankring och resurser att göra det Noteras dock att IT-systemen inte alltid stödjer
VENN-diagram ett sätt att visa täckningsgrader Svårigheter att visa matematiskt riktiga proportioner Redovisar resultat på region/landsting/kommun/vårdcentralsnivå Observera gruppen utan läkarkontakt den ideala kunden? 1 4 7 6 5 2 3
Rikslikare? I Västra Götaland har 1 079 297 individer av 1 528 455 invånare haft läkarkontakt 2005. Kontaktgrad 70,6 procent. 2005 Invånare totalt Ingen läkarkontakt Antal 1528455 449158 %* 100 29,4 Primärvård (856 634) Specialiserad öppenvård (639 256) Läkarkontakt 1079297 70,6 Enbart PV 408332 26,7 Enbart SpÖV Enbart SV PV+SpÖV SpÖV+SV 179019 11434 336454 32210 11,7 0,7 22,0 2,1 26,7 22,0 11,7 PV+SV PV+SpÖV+SV 20275 1,3 91573 6,0 * % av invånarantal Slutenvård (155 492) 1,3 0,7 6,0 2,1 Ingen läkarkontakt (449 158)
Lanstinget Kronoberg har 114 315 individer av 178 443 invånare haft läkarkontakt 2005-06-01 2006-05-31. Kontaktgrad 64,1 procent. 2005 Invånare totalt Ingen läkarkontakt Läkarkontakt Antal 178 443 64 128 114 315 %* 100 35,9 64,1 Primärvård (99 448) Specialiserad öppenvård (52 723) Enbart PV 60 427 33,9 Enbart SpÖV 11 779 6,6 Enbart SV PV+SpÖV SpÖV+SV PV+SV 577 28 210 2 511 588 15,8 1,4 33,9 15,8 6,6 PV+SpÖV+SV 10 223 5,7 * % av invånarantal Slutenvård (13 899) 5,7 1,4 Ingen läkarkontakt (64 128)
PV+SV 2005 Invånare totalt Ingen läkarkontakt Läkarkontakt Enbart PV Enbart SpÖV Enbart SV PV+SpÖV SpÖV+SV PV+SpÖV+SV I Lanstinget Kronoberg/Älmhult kommun har 8 881 individer av 15 346 invånare haft läkarkontakt 2005-06-01 2066-05-31. Kontaktgrad 57,9 procent. Antal 15 346 6 465 8 881 4 825 984 45 2 057 227 40 703 %* 100 42,1 57,9 31,4 6,4 13,4 1,5 4,6 * % av invånarantal Primärvård (7 625) Slutenvård (1 015) 31,4 4,6 13,4 1,5 6,4 Specialiserad öppenvård (3 971) Ingen läkarkontakt (6 465) Invånare totalt Ingen läkarkontakt Läkarkontakt Enbart PV Enbart SpÖV Enbart SV PV+SpÖV SpÖV+SV PV+SV 2005 PV+SpÖV+SV I Dalarnas landsting/falu kommun/vc Tisken har 10843 individer av 16 006 invånare haft läkarkontakt 2005. Kontaktgrad 67,8 procent. Antal 16006 5163 10843 3323 2917 185 2831 696 89 802 %* 100 31 67,8 31 27 1,7 26 6,4 0,8 7,4 * % av invånarantal Primärvård (3323) Slutenvård (185) 31 26 7,4 0,8 6,4 1,7 27 Specialiserad öppenvård (2917) Ingen läkarkontakt (5163)
Vad ger detta för möjligheter? Möjlighet att värdera om verksamheten levererar jämlik vård på lika villkor Underlätta prioriteringar Söka riskfaktorer och friskfaktorer Följa upp beslutade förändringar
Vilka har nytta av att följa upp vårdkonsumtion på individnivå? Landstingspolitiker Ledande tjänstemän Chefer för vårdcentraler och kliniker
Vilka fallgropar finns? Definitionsfrågor Datakvalitet Relevans
Konsument Vårdkonsumtionsmodell MottagarnivåM Vem vill veta vad? Varför individdata? Vem är konsumenten? Kön Ålder Geografi Nationalitet m.m Vårdnivå Var söker konsumenten vård? PV ÖV SV Diagnos Varför är konsumenten där? Diagnos/er Konsumtion Vad förbrukar konsumenten? VTF VDG VPL Besök Kontakter m.m Kostnad Individen kostar? KPP DRG Resurs Vilka resurser nyttjar individen? Personal, arbetad tid m.m Politiker Tjänstemän Verksamhet Myndigheter Leda, styra, förstå, förklara för befolkning Leda, styra, planera, förstå, förklara för verksamhet Utföra, leda, planera, internt kontrollera Samverka Resurser (Befolkning) (Förstå, nyttja) Copyright: Nysam vårdkonsumtion utvecklinggrupp 2004
Fortsatt arbete inom NYSAM Integrera i vårdkonsumtionsrapporten Arbeta vidare med nedbrytning på diagnosgrupper, kön mm SLUT