Anvisningar för hantering av rusmedelsmissbruk vid Åbo Akademi De här anvisningarna har utformats som en del av arbetet med att skapa ett bra arbetsklimat för alla anställda vid ÅA. Målsättningen med dessa anvisningar är att förebygga missbruk av alkohol eller andra rusmedel på arbetsplatsen och ge vägledning för hur man som chef eller kollega skall ta sig an problem av den här typen. De grundar sig på Arbetarskyddscentralens rekommendationer. Dessa anvisningar är ganska långt utformade med tanke på missbruk av alkohol, men samma anvisningar kan användas för att ingripa vid också andra typer av missbruk Inledning Det är inte tillåtet att vara påverkad av alkohol eller droger under arbetstid. I första hand ligger ansvaret för den personliga arbetshälsan hos arbetstagaren själv. Chefens och kollegornas ansvar är sekundärt. Chefen har ett ansvar för att alla som är på arbetsplatsen är i arbetsfört skick och kan själv avgöra vad det innebär. Missbruk av rusmedel får ofta konsekvenser för arbetsklimatet i den närmaste arbetsgemenskapen och för arbetsgivaren i form av ökad frånvaro, ökade risker för olyckor eller sämre arbetsresultat. Ändå är det vanligt att man ser mellan fingrarna då det gäller rusmedelsproblem, man anpassar sig efter missbrukarens beteendemönster. Man är rädd för att överreagera, men problemet är vanligen att man ingriper för sent, inte för tidigt. En bra regel är att i fall du som chef eller kollega har tänkt tanken att någon borde ingripa, då är det på sin plats att ingripa. Många gånger kan eller vill inte den som har problem med missbruk av alkohol eller andra rusmedel bryta sitt missbruk. De runt omkring missbrukaren som märkt problemet, men inte ingripit är med och döljer missbruket och hör på så vis till dem som möjliggör ett fortsatt missbruk. Ofta märker arbetskamraterna när någon har problem. Ett sätt att visa att man bryr sig är att reagera, att på ett diskret sätt ta upp saken till diskussion med den som har problem eller vid behov uppmärksamma chefen på situationen. Den som själv misstänker att den har problem med rusmedel kan ta upp saken med arbetsplatshälsovården eller vid något av de ställen som erbjuder tjänster inom ramen för missbrukarvård (A-kliniken, AA, kyrkan, HVC, familjerådgivningen). Personer som arbetar med rusmedelsproblematik har tystnadsplikt och ingenting av det som yppats under ett dylikt samtal får föras vidare till en utomstående utan att personen i fråga ger sitt tillstånd till det. Du kan också själv enkelt och snabbt kontrollera din alkoholanvändning t.ex. genom att fylla i en dryckesdagbok eller genom att fylla i ett AUDIT-test, som innehåller tio personliga frågor om ditt alkoholbruk. Till testet kommer du via länken: http://www.paihdelinkki.fi/testa/audit Identifiering av alkohol eller andra rusmedelsproblem Missbruk leder vanligtvis till problem som blir synliga också på arbetsplatsen. Ibland får det följder för hela arbetsgemenskapen och relationerna på arbetsplatsen. Kännetecken på missbruk kan vara t.ex. upprepade förseningar, att man avlägsnar sig från arbetsplatsen för tidigt eller låter bli att iaktta arbetstiderna
tillfällig och plötslig frånvaro upprepade och plötsliga ändringar av semesterdagar på eget initiativ att man kommer bakrusig till arbetet att arbetseffektiviteten försämras, att arbetet försummas och upprepade felprestationer sjukintyg från flera olika läkare att medarbetaren undviker chefen upprepade olycksfall rattfylleri olovlig frånvaro Vid sidan av alkoholmissbruket kan det också förekomma missbruk av narkotika och läkemedel på arbetsplatsen. Det kan vara svårt att upptäcka droganvändning eftersom det inte är möjligt att ge en uttömmande lista på säkra kännetecken. Droger på arbetsplatsen innebär en säkerhetsrisk och därför är det viktigt att agera om det föreligger misstankar om drogmissbruk. Var uppmärksam på plötsliga förändringar i beteendet som trötthet, huvudvärk, aggressivt beteende, överenskommelser som inte håller. Det kan vara svårt att skilja på stress, depression och efterverkningar av drogmissbruk och det viktiga är att du som chef och kollega agerar och talar med dina medarbetare. Kännetecken för drogmissbruk kan vara samma som för alkoholmissbruk, men dessutom: rödögdhet hyperaktivitet pupillförändringar Missbruk kan också upptäckas i samband med företagshälsovårdens hälsokontroller eller sjukvård. (http://www.tyoturva.fi/keskus/paihderyhma/suositus/missbruksproblem.pdf). Ingripande Som chef är det viktigt att ingripa direkt i ett tidigt skede och reda ut misstankar om eventuellt missbruk med den person som förmodas ha rusmedelsproblem. Förutsättningarna för att lyckas är mycket bättre då. För att hantera konkreta situationer har följande program utarbetats som vägledning, men det är också alltid möjligt att frivilligt söka sig till vård! Påföljderna vid förseelser på grund av rusmedelsmissbruk kan vara muntlig anmärkning, skriftlig varning eller, om det kan konstateras att missbruket sannolikt inte kommer att upphöra, uppsägning av den anställde. En anställd som av chefen bedöms vara påverkad skall avvisas från arbetsplatsen. Personen skall tas om hand och föras hem under betryggande former. Första arbetsdagen efter hemskickningen skall chefen ta kontakt med medarbetaren och komma överens om tidpunkt för ett samtal om det inträffade.
Steg 1. Om ett eller flera av kännetecknen för missbruk har observerats hos någon av de anställda så är det tillräcklig orsak för chefen att ta upp saken till diskussion. Samtalet skall dokumenteras skriftligt. Vid behov kan också någon av följande personer kontaktas: (huvud)förtroendeman företagshälsovårdare representant för arbetarskyddet personalchef Förbered dig inför samtalet genom att tänka igenom vad du vill ta upp och vad du vill uppnå. Föreställ dig det värsta som kan hända, var beredd på att en person som känner sig anklagad kan vara arg. Lyssna på personens förklaringar men tro inte på alla bortförklaringar och förnekanden. Steg 2. Ifall problemen fortsätter och stör arbetet samt arbetsgemenskapens funktion så skall chefen igen ta kontakt med den anställda och uppmana denna att söka hjälp hos arbetshälsovården. På arbetshälsovården kartläggs situationen och en vårdplan görs upp. Ett vårdhänvisningsavtal görs upp mellan arbetsgivaren, arbetshälsovården och den anställda och till avtalet bifogas vårdplanen. Steg 3. Arbetsgivaren och arbetshälsovården skall tillsammans sköta uppföljningen av den som hänvisats till vård. Längden på uppföljningen anges i vårdplanen och kan variera från fall till fall (enligt en del rekommendationer 3 år). I fall en person återfaller till sitt missbruk efter en avslutad vårdperiod, kan arbetsgivaren överväga hänvisning till en ny vårdperiod. Steg 4. Vid förnyat återfall kallar förmannen till sig berörd anställd i enlighet med vad som stadgas i akademins samarbetsavtal 8 för att diskutera konkreta åtgärder med anledning av det förnyade återfallet. Åtgärderna kan vara: vårdförbindelse tjänstledighet utan lön Om det kan konstateras att missbruket av rusmedel sannolikt inte kommer att upphöra: den anställde går med på att säga upp sig uppsägning av den anställde
Var kan hjälp sökas Det är viktigt att missbrukaren skall kunna bevara sin anonymitet och integritet under vården. För att vården skall ha goda förutsättningar att lyckas är motivationen också viktig. Ett sätt att försöka garantera en god motivation är att tillsammans med den vårdbehövande gå igenom de olika möjligheterna till vård. Det finns flera olika metoder som tillämpas för att behandla missbruk. Därför är det viktigt att tillsammans med arbetshälsovården kartlägga de olika möjligheterna. Målet med vården är att missbrukaren skall övervinna sina problem, rehabiliteras och återgå till sin arbetsplats som en fullvärdig och arbetsför medlem i arbetsgemenskapen. Nedan finns en förteckning över service i anslutning till missbrukarvård: Arbetshälsovården, Suomen Terveystalo: tidsbeställning till läkare och arbetshälsovårdare kan göras kl. 8.00-16.00, tel. 2350 (kortval) eller 020-581 6510 eller över nätet (nätbokning endast på finska). Terveystalo Företagshälsovården i Vasa: Öppet: måndag - torsdag 7.30-16.30, fredag 7.30-15.00. tel. 030 633 6200 Turun A-klinikka: Brahenkatu 12 a, tel. (02) 2104400. Öppethållningstider:8 15.45 må, o fre10 17.45 ti (på sommaren 8 15.45). A-kliniken i Vasa, A-rådgivning, må-fre kl.8.00-16.00 tel. (06) 3252800 Pixne-kliniken, Pixnevägen, Malax, tel. 06-365 1799 Det är också möjligt att kontakta hälsovårdscentralen eller mentalvårdsbyrån på den egna hemorten. Via denna länk får du mera allmän information om missbruk och specifik information om också andra droger än alkohol: http://www.paihdelinkki.fi/informationssnuttar/?c=310s Arbetstid och lön under vårdtid Utredning av vårdbehov och kartläggning av olika vårdalternativ kan ske på arbetstid medan annan öppenvård normalt förverkligas utanför arbetstiden. I fall den som får vård är arbetsoförmögen på grund av missbruket tillämpas de bestämmelser som gäller för avlöning under sjukdomstid. Lön betalas i regel endast för den första vårdperioden vid vårdinrättning. En förutsättning för att lön skall kunna utbetalas är att det från arbetshälsovårdens sida fattats ett beslut om rehabilitering så att arbetsgivaren kan få rehabiliteringspenning för vårdtiden. Arbetsgivaren kan enligt egen prövning fatta beslut om att eventuellt delta i kostnader som uppstår av vården. Kontaktuppgifter: Personalchef Margita Vainio tel. -4102 Direktör Timo Bäckman tel. -7495 Arbetarskyddschef i Åbo John Lassus tel. -4434 Arbetarskyddschef i Vasa Stefan Levander tel. -7210
Arbetarskyddsfullmäktig i Åbo Päivi Pennanen tel. -4137 Arbetarskyddsfullmäktig i Vasa Christina Teirfolk tel. -7243 Koordinator för sociala ärenden Tiina Häkkilä tel -4178 Arbetshälsovårdare Annica Saarela tel. 020 5816516 Förtroendemännen