Språkets betydelse i ämnet och ämnets betydelse för språket Pia Nygård Larsson Malmö högskola/ls, Institutionen Kultur-språk-medier (KSM), Svenska med didaktisk inriktning (Smdi)
Varför är språk i olika skolämnen intressant att undersöka? Språk och innehåll är två sidor av samma mynt. Språket är en del av ämnet. Språket är elevernas lärandeverktyg och kommunikativa redskap. Genom skolämnena utvecklar eleverna ett skol- och ämnesrelaterat språk. För andraspråkselever kan det vara en lång och mödosam process.
Vad kan en språkvetare tillföra? Språkvetenskaplig beskrivning. Genom språkoch textvetenskapliga begrepp kan perspektiv vidgas och fördjupas. Fördjupad förståelse för språkliga utmaningar i olika skolämnen. Andraspråksperspektiv specifikt om lärande på ett andraspråk. Andraspråkselever har t.ex. ofta mindre utvidgat ordförråd och sämre läsförståelse. Risk: utifrånperspektiv innebär en mer eller mindre ytlig förståelse av det specifika skolämnet.
Avhandlingen Biologiämnets texter Text och språk i ett biologiklassrum (Biologi A). Andraspråksperspektiv: en språkligt heterogen gymnasieklass (NV). 50% har utländsk bakgrund. Tre kapitel med olika fokus: 1. Läroboken 2. Klassrummet och undervisningen 3. Elevtexter (prov, skrivuppgifter, muntlig redovisning) och elevernas skolframgång Observationer, ljudinspelningar, textinsamling, enkät, intervjuer, samtal.
Att läsa och lära biologi Att förstå texter och bygga ett ämnesspråk handlar bl.a. om att skapa betydelserelationer mellan begrepp (t.ex. ordna begrepp i hierarkier/taxonomier). Dessa relationer kan behöva tydliggöras för andraspråkselever. Att tillgodogöra sig ett ämnesinnehåll handlar bl.a. om att förstå hur ämnet uttrycks genom olika texttyper i läroboken, i klassrummet och i elevernas egna texter. För lärande krävs ämneskunskaper liksom språkkunskaper och textkompetens.
Läroboken Biologi A Begreppsrika och informationstäta texter. Olika kapitel har olika typer av texter: beskrivande, förklarande och argumenterande. Olika texttyper gör att olika språkliga drag är mer eller mindre vanliga. Bilderna har ofta stor betydelse för innehållet.
Informationstäthet Participer (adjektiv, ofta sammansättningar): De vattenlevande kolonibildande och fastsittande koralldjuren är vanliga i. Nominaliseringar (substantiv, ofta sammansättningar): fortplantningsbeteende, spridningsbarriär Geografisk isolering är en vanlig orsak till artbildning. Nominaliseringar och participer är viktiga resurser i skriftspråket, inte minst i naturvetenskapliga texter. kan packas upp i klassrummet.
Att tydliggöra lärobokens betydelserelationer
Vad är text? Att läsa hela texten.
Rörlighet mellan uttryckssätt I lärarens interaktion finns en ständig rörelse mellan vardagliga och vetenskapliga uttryckssätt, både i språkoch bildanvändning. Lärarens interaktion är därför ämnesrelevant och utvidgad, men däremot inte förenklad. Denna rörlighet underlättar troligen elevernas lärande.
Elevtexter (prov och skrivuppgifter) Stor skillnad mellan flerspråkiga och enspråkigt svenska elever. De flerspråkiga når sällan högre betygsnivåer. För högre betyg krävs ett mer självständigt skrivande och läsande. Användning av ämnesrelevanta uttryck och texttyper (förklaringar och argumentation). Förmåga att dra egna slutsatser och se samband. Faktamemorering och avskrift är otillräckliga strategier. Men detta gäller även att skriva med egna ord, eller att använda vardagligt orienterad förklaring och argumentation.
Viktigt är: att eleverna ges rikligt med tillfällen att själva använda språket och röra sig mellan mer vardagliga och mer ämnesrelaterade uttryckssätt. att eleverna förstår vilken typ av texter de förväntas producera. Att kraven görs explicita. Därför behövs en språk- och textmedveten ämnesundervisning. höga förväntningar, stöttning i klassrummet och en förståelseinriktad undervisningspraktik.
Se vidare: Nygård Larsson, 2011: Biologiämnets texter. Text, språk och lärande i en språkligt heterogen gymnasieklass. Malmö högskola. Nygård Larsson, 2011: Jättebästa svenskan tillgång till ett funktionellt språk i varje skolämne. I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Nygård Larsson, u.u: Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam & Lindberg (red.): Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. (Uppl. 2). Studentlitteratur.