SLU:s budget för år 2009

SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Ledningskansliet BESLUT Dnr SLU ua 14-3919/08 2008-12-16 1 SLU:s budget för år 2009 Enligt sändlista Beslut SLU:s styrelse beslutar: Ärendet att fastställa SLU:s budget för år 2009 enligt bilaga till detta beslut. Budgeten har upprättats i dialog med fakulteterna och institutionerna. Utgångspunkterna i budgetarbetet har varit anslagsfördelningen för 2009 (Dnr SLU ua 14-2060/08) och rektors budgetinstruktion (Dnr SLU ua 14-3135/08). En budgetutbildning för prefekter och EA-ansvariga vid samtliga fakulteter har genomförts. Därefter har institutionerna upprättat sina budgetar och dessa har därpå slagits samman till fakultetsbudgeter. Fakultetsbudgetarna har utgjort underlaget för SLU:s totala budget. Beslut i detta ärende har fattats av SLU:s styrelse efter föredragning av chefscontroller Lars Thorell. Lars-Erik Edqvist Ordförande Lars Thorell Chefscontroller Sändlista Fakultetsnämnderna Chefen för Universitetsdjursjukhuset Chefen för Egendomsförvaltningen Överbibliotekarien Universitetsdirektören Kopia för kännedom Fakultetskanslierna Avdelningen för infrastruktur Avdelningen för juridik, ekonomi och personal Avdelningen för student och utbildningsservice Informationsavdelningen Ledningskansliet Internrevisionen

2008-12-16 Styrelsen för SLU SLU:s budget för 2009 Budgeten för 2009 visar ett överskott på 10 mnkr och det balanserade kapitalet planeras till 422 mnkr efter 2009 års verksamhet. Den svenska ekonomin påverkas i stor utsträckning av den globala finansiella kris som nu pågår. De senaste dagarna har riksbanken sänkt reporäntan med 1,75 procentenheter och arbetsgivaravgiften sänks med 1 procent från 1 januari 2009. Räntesänkningen påverkar SLU negativt med cirka 10 mnkr medan sänkningen av arbetsgivaravgifterna påverkar ekonomi positivt med cirka 10 mnkr. Regeringen har fattat flera beslut sent under hösten som påverkar SLU:s ekonomi, vilket gör SLU:s budget något osäker. SLU:s budget har bland annat påverkats av de satsningar som regeringen gjort inom sektorn. Inom verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys har regeringen i budgetpropositionen förstärkt SLU:s statsanslag med 40 mnkr samtidigt som bidrag från jordbruksverket minskat med 15 mnkr, alltså är nettoförstärkningen 25 mnkr. Inom verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå har regeringen i forskningspropositionen förstärkt SLU:s direkta statsanslag med 49 mnkr för 2009. Regeringen har i forskningspropositionen även avsatt medel för strategiska satsningar, 1 800 mnkr, för åren 2009 till 2012 till sektorn. Dessa statsanslag ska varje lärosäte söka och det är naturligtvis ännu osäkert hur framgångsrik SLU blir i dessa ansökningar. I budgeten har antagits att SLU får en årlig ökning på 25 mnkr för 2009 till 2012. Sammantaget innebär det att statsanslaget ökar med cirka 9 procent för 2009. Verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå har inte fått någon extra tilldelning utan endast en pris- och lönekompensation på 1,6 procent. Regeringen utreder för närvarande denna verksamhetsgren och en högskoleproposition kommer att lämnas i vår. Förslag på ändrad finansiering kommer sannolikt att lämnas då och påverkar SLU:s ekonomi först på sikt. Prognosen för 2008 visar ett underskott på -36 mnkr vilket innebär att budgetåret 2009 kommer att ha ett ingående kapital på 412 mnkr. Som framgår av tabellen nedan har samtliga fakulteter stora överskott inför budgetåret 2009. LTJ NL S VH UDS EGD Bibl. UA Gem Totalt IB 2008 60 244 79 94 0 7 2 4-42 448 Prognos 2008-16 -2 10 0-5 0-2 -13-8 -36 IB 2009 (prognos) 44 242 89 94-5 7 0-9 -50 412 IB / budgetomsättning 13% 24% 17% 19% -3% 7% 0% -2% -11% 15%

Målsättningen för fakulteterna och universitetsadministrationen är att långsiktigt, inom cirka tre år, kunna lämna en budget som visar ett balanserat kapital inom intervallet 0 till + 10 procent av omsättningen mätt i intäkter. Budgetarbetet inför 2009 har styrt mot målet. På motsvarande sätt ska institutionernas kapital långsiktigt planeras inom intervallet - 3 till + 10 procent av omsättningen. Beräknas kapitalet överstiga 10 procent av omsättningen vid utgången av 2009 ska en plan lämnas för en kapitalminskning. Om kapitalet överstiger tio procent av omsättningen vid ingången av 2009 och resultatet är positivt vid utgången av 2009 kommer universitet att överväga en indragning av kapital. Verksamheten har för 2009 budgeterat med ett underskott på -15 mnkr (se bilaga 2). Budgeten har dock justerats upp centralt då bedömningen är att SLU kommer att få del av regeringens strategiska satsningar i forskningspropositionen och dessa finns inte med i fakulteternas budgetar. I budgeten har antagits att SLU får 25 mnkr. SLU har under flera år minskat personalvolymen för att från och med 2007 återigen öka. Det är inte förrän 2008 som personalökningen är kraftig vilket framgår av tabellen nedan. Tabell 1. Antalet årsarbetskrafter oktober 2002 till oktober 2008 skillnad förändring 2002 2003 % 2004 % 2005 % 2006 % 2007 % 2008 % 07/08 SLU totalt 2682 2669 0% 2547-5% 2444-4% 2367-3% 2438 3% 2614 7% 176 LTJ-fak 272 273 0% 253-7% 242-4% 232-4% 231 0% 264 14% 34 NL-fak 984 940-4% 914-3% 863-6% 827-4% 855 3% 943 10% 88 S-fak 467 479 3% 442-8% 444 0% 436-2% 416-5% 436 5% 21 VH-fak 483 499 3% 464-7% 443-5% 439-1% 384-13% 398 4% 14 UDS 0 0 0 0 0 101 122 21% 21 EGD 0 0 0 7 11 57% 10-9% 11 10% 1 Bibl 59 57-3% 56-2% 53-5% 46-13% 43-7% 46 7% 4 UA 373 378 1% 382 1% 362-5% 353-2% 373 6% 381 2% 9 Gem 45 44-2% 37-16% 30-19% 23-23% 27 17% 12-56% -15 Som framgår av tabellen ökar personalvolymen vid samtliga fakulteter. LTJ-fakulteten och NL-fakulteten ökar nu mest. Det framgår även att djursjukhuset ökat med 21 procent sedan starten. Att gemensamt minskat med 56 procent beror på att SLU Miljödata flyttats till universitetsadministrationen under 2008. I tidigare lämnade uppföljningar har vi konstaterat att antalet annonser ökar och att det tyder på att personalvolymen kommer att fortsätta att öka. I budgeten för 2009 har verksamheten räknat med en personalvolymsökning på cirka 2-3 procent. Personalvolymen kommer troligtvis att öka i större omfattning eftersom universitet fått mer pengar i och med satsningarna i regeringens propositioner.

Budget per fakultet (bilaga 2) Samtliga fakulteter har en stark ekonomi och inriktningen i budgetarbetet har varit att bygga upp verksamhet för att utnyttja det ekonomiska utrymme som finns. Samtidigt har sektorn fått ökade medel, dels i budgetpropositionen och dels i forskningspropositionen. Detta har medfört att de planer som fakulteterna har att minska kapitalet kommer att ta längre tid. LTJ-fakulteten budgeterar med ett underskott på -14 mnkr för 2009. Det utgående kapitalet 2009 planeras till 30 mnkr. Principerna för anslagsfördelningen inom fakulteten förändrades 2008 och vissa ekonomiska stödåtgärder kuddar har vidtagits för att dämpa effekterna på områdesnivå. Fakulteten planerar för att fortsätta att öka personalvolymen eftersom den ekonomiska utvecklingen förväntas vara positiv. NL-fakulteten budgeterar med ett underskott på -36 miljoner kronor. Det utgående kapitalet 2009 planeras till 206 mnkr. Fakulteten har budgeterat med 22 miljoner kronor i ökning av statsanslag till verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys av nya statsanslag som anvisades i budgetpropositionen 2009. Därtill har fakulteten fått tre nya excellensbidrag på totalt 6 mnkr. De strategiska satsningar som fakulteten påbörjade 2007 och 2008 syns nu tydligt i budgeten för 2009. Stora satsningar görs på tidsbegränsade anställningar i form av forskarassistenter, gästprofessorer och till viss del doktorander. Fakulteten satsar även medel på forskarskolor, TEMA-projekt och investeringar i anläggningstillgångar. Även vid utgången av 2009 beräknar fakulteten ha ett stort kapital. Institutionerna fortsätter att arbeta för att minska sina balanserade kapital, men det tar tid att anställa personal. De flesta av institutionerna som har ett kapital överstigande 10 procent av omsättningen redovisar underskott i sina budgetar för 2009. Enligt prognosen ovan beräknas det balanserade kapitalet vid utgången av 2011 understiga 10 procent av omsättningen. Fakultetens grundutbildning har gått med underskott under flera år och så även 2009. S-fakulteten budgeterar med ett överskott på 2 mnkr för 2009. Det utgående kapitalet planeras till 91 mnkr. Samtliga institutioner utom en räknar med att utöka verksamheten under 2009. Att fakulteten inte planerar med underskott beror på att fakulteten har fått förstärkningar dels av statsanslag och dels av ökade bidrag. Fakulteten har budgeterat med 12 miljoner kronor i ökning av statsanslag till verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys av nya statsanslag som anvisades i budgetpropositionen 2009. Därtill har fakulteten fått ett excellensbidrag på 2 mnkr och ytterliggare bidrag till medfinansiering av Berzeliusprojekt med 5 mnkr. Fakulteten har fått bättre tilldelning av externa bidrag än väntat. Sammantaget har utfallet av finansieringen för S-fakulteten varit högre än väntat inför 2009. Fakulteten planerar för att fortsätta att öka personalvolymen eftersom den ekonomiska utvecklingen förväntas vara positiv.

VH-fakulteten budgeterar med ett underskott på -12 mnkr för 2009 och det utgående kapitalet planeras till 82 mnkr. Även åren 2010-2011 har prognostiserats med underskott vilket gör att det balanserade överskottet vid utgången av år 2011 beräknas utgöra 6 procent av omsättning och följaktligen ligga på en rimlig nivå. I slutet av år 2010 planeras nötstallet på Lövsta vara färdigt och i slutet av år 2011 skall även övriga stall på Lövsta vara färdiga för inflyttning. Detta kommer att medföra ökade hyreskostnader. Det kommer även att etableras en ny stalldriftsorganisation som förbereds redan under 2009. Under detta år utvecklas även en gemensam organisation för det kommande VH-huset. Även det nya djurvälfärdscentret är under uppbyggnad och verksamheten kommer att utökas under 2009. Det råder fortfarande viss osäkerhet kring storleken och innehållet på intrångsersättningen till universitetsdjursjukhuset liksom den framtida hanteringen av ett eventuellt tjänsteutbyte. I budget för 2009 har fakulteten utgått från de planeringsförutsättningar som hittills varit kända, dvs VH-fak budgeterar för närvarande för en instrångsersättning på 15 mnkr. Uppdelningen mellan Universitetsdjursjukhuset och VH-fakulteten är ännu inte helt avslutad. Universitetsdjursjukhuset (UDS) budgeterar med ett underskott på -7 mnkr för 2009. Underskottet förklaras av att ambulatoriska kliniken inte är finansierad och budgeterats med ett underskott på -7 mnkr. UDS har budgeterat med ett statsanslag på 21 mnkr vilket är 6 mnkr större än vad VH-fak budgeterat som kostnad för intrångsersättning. Det pågår en förhandling mellan UDS, VH-fak och universitetet centralt om hur ambulatoriska kliniken och intrångsersättningen ska finansieras. UDS har sedan starten 2007 ökat verksamhetsvolymen, antalet smådjurspatienter har ökat från 16 000 till 17 400 mellan åren 2006 till 2008 och antalet stordjurpatienter har under samma period ökat från 3 300 till 5 000. Personalvolymen har också ökat med cirka 20 helårsarbetskrafter sedan UDS startades. Egendomsförvaltningen (EGD) budgeterar med ett överskott på 2 mnkr för 2009. Det utgående kapitalet planeras till 9 mnkr. Faktorer som kan komma att påverka detta utfall är den rådande finanskrisen och den lågkonjunktur vi befinner oss i. Det är av vikt att följa uppsägningsstatistiken i fastighetsförvaltningen och prisbilden på spannmål i lantbruksdriften. En prisförändring på spannmålen med 10 procent påverkar egendomsförvaltningens resultat med nästan 2 mnkr. Egendomsförvaltningen kommer att starta byggnationen av forskningsladugården på Lövsta. Dessa kostnader redovisas som investeringar i nyanläggning och ingår i investeringsbudgeten när de färdigställts 2012 (se bilaga 4). SLU-biblioteken (Bibl.) budgeterar med ett nollresultat för 2009. Det utgående kapitalet planeras till noll mnkr. Under kommande år räknar biblioteken med att ha flera pensionsavgångar och i samband med nyrekryteringarna kommer en kompetensförstärkning att genomföras. Universitetsadministrationen (UA) budgeterar med ett överskott på 3 mnkr för 2009. Det utgående kapitalet planeras till -6 mnkr. Universitetsadministrationen planerar för att det balanserade kapitalet ska vara minst noll vid utgången av 2010.

Till följd av det ekonomiska läget för universitetsadministrationen samt för att frigöra resurser för utveckling har alla avdelningar/kanslier fått neddragningar i sin driftsverksamhet. De största kostnadsreducerande åtgärderna har gjorts på Informationsavdelningen som kommer att redovisa ett kraftigt underskott för 2008. Omställningsåtgärder är påbörjade och finns med i informationsavdelningens budget för 2009. Universitetsadministrationen finansieras till stor del av universitetspåslag. Påslaget är oförändrat och uppgår till 15 procent på lönekostnaderna för 2009. Avdelningen för studentoch utbildningsservice finansieras i huvudsak med statsanslag inom verksamhetsgrenen utbildning grund- och avancerad nivå. Verksamhet inom fortlöpande miljöanalys vid ledningskansliet, informationsavdelningen och avdelningen för infrastruktur finansieras också med statsanslag. Universitetsadministrationen finansieras även av avgifter och lokalkostnadspåslag. SLU Gemensamt budgeterar med ett överskott på 49 mnkr för 2009. Det utgående kapitalet planeras till -1 mnkr. Att SLU Gemensamt kan budgetera med ett positivt resultat beror till stor del på att SLU:s ökade statsanslag i forskningspropositionen läggs centralt i väntan på att utvärderingen av forskningen (kvalitet och nytta) ska bli klar och att medlen kan fördelas ned till verksamheten. Budget per verksamhetsgren (bilaga 3) Verksamhetsgrenen utbildning på grund- och avancerad nivå budgeteras med ett underskott på -15 mnkr för 2009. Det utgående balanserade kapitalet planeras till -29 mnkr. SLU:s grundutbildning har under flera år redovisat ekonomiskt underskott då kostnaderna för grundutbildningen blivit större än plan. Här utöver har fakulteterna heller inte klarat uppdraget under flera år. En översyn av styrrutinerna för utbildning på grund- och avancerad nivå initierats av ledningen. Budgeten bygger på de utbildningsuppdrag som fakulteterna fått i anslagsfördelningen för 2009. NL- och VH fakulteterna bedömer att de inte klarar uppdraget och räknar med en återbetalning om 2,5 mnkr respektive 3 mnkr. Verksamhetsgrenen forskning och utbildning på forskarnivå budgeteras med ett överskott på 8 mnkr för 2009. Det utgående balanserade kapitalet planeras till 407 mnkr. Därtill finns cirka 700 mnkr i oförbrukade bidrag inom verksamhetsgrenen. Fakulteterna har planerat att använda det ekonomiska utrymme som finns inom forskningen, vilket bland annat framgår av den personalvolymökning som SLU genomför se tabell 1. Verksamhetsgrenen har påverkats positivt av regeringens satsning i forskningspropositionen med cirka 74 mnkr varför budgeten nu ändå visar ett överskott trots att fakulteterna planerar för att minska kapitalet. Verksamhetsgrenen fortlöpande miljöanalys budgeteras med ett överskott på 5 mnkr. Det utgående balanserade kapitalet planeras till 29 mnkr. Verksamhetsgrenen gjorde ett underskott i delårsbokslutet och prognosen för 2008 visar på ett underskott. Att budgeten nu visar överskott beror på regeringens satsning på fortlöpande miljöanalys i budgetpropositionen.

Investeringsbudget (bilaga 4) Under 2009 planeras inga stora investeringar. De investeringar som planeras är upprustning av maskinparken hos egendomsförvaltningen. En rad campusinvesteringar väntas dock de närmaster åren då de planerade byggena startar främst i Uppsala. Ombyggnationerna kommer i huvudsak att göras i Akademiska hus regi men SLU kommer att göra en del egna investeringar i anslutning till Campusombyggnaderna. Begäran om ökad låneram till 500 mnkr har tidigare lämnats till regeringen i samband med att budgetunderlaget lämnades för 2009-2011. Ytterliggare ökning av låneramen kommer att behöva begäras i samband med att budgetunderlaget lämnas för 2010-2012. Enligt investeringsbudgeten behöver SLU öka låneramen till 1000 mnkr från och med 2012. Största enskilda investeringen som påverkar låneramen är investeringen i en undervisnings- och forskningsanläggning i Lövsta. SLU har begärt tillstånd av regeringen för att genomföra denna investering i samband med att budgetunderlaget lämnades i mars 2008. Bilaga 1: SLU:s budget 2009 och flerårsprognos 2010-2012 Bilaga 2: SLU:s budget 2009 per fakultet eller motsvarande Bilaga 3: SLU:s budget 2009 per verksamhetsgren Bilaga 4: Investeringsbudget för SLU 2008-2014

SLU:s budget 2009 och flerårsprognos 2010-2012 (mnkr) Bilaga 1 Prognos Budget Enklare framräkning 2008 2009 2010 2011 2012 Ingående balanserat kapital 448 412 422 391 321 Intäkter Anslag 1 387 1 516 1 603 1 669 1 756 Avgifter 330 340 350 360 370 Bidrag 650 691 715 740 766 Övriga intäkter 156 131 135 139 144 Summa intäkter 2 523 2 678 2 803 2 908 3 036 Kostnader personal 1 570 1 669 1 780 1 859 1 942 Lokaler 270 276 281 286 315 Drift 656 676 719 765 814 Avskrivningar 63 73 79 93 112 Summa kostnader 2 559 2 693 2 859 3 003 3 183 Budgeterat resultat -36-15 -56-95 -146 Regeringens strat. Satsningar 25 25 25 25 Justerat resultat -36 10-31 -70-121 Utgående balanserat kapital 412 422 391 321 200 UB i relation till omsättning 16% 16% 14% 11% 7%

SLU:s budget 2009 per fakultet eller motsvarande (mnkr) Bilaga 2 LTJ NL S VH UDS EGD Bibl. UA Gem Totalt Elim Budget Justering IB 2008 60 244 79 94 0 7 2 4-42 448 448 Prognos 2008-16 -2 10 0-5 0-2 -13-8 -36-36 IB 2009 (prognos) 44 242 89 94-5 7 0-9 -50 412 412 IB / budgetomsättning 13% 24% 17% 19% -3% 7% 0% -2% -10% 15% Verksamhetens intäkter Anslag 176 567 267 346 21 0 0 28 152 1 556-40 1 516 Uppdrag 48 114 75 32 114 32 31 109 0 555-215 340 Bidrag 91 322 162 96 0 5 0 14 0 691 0 691 Övriga intäkter 14 22 5 10 9 66 3 55 328 511-380 131 Universitetoverhead (intern 0 0 13 7 0 0 24 217 1 262-262 0 Summa 329 1 026 522 489 144 103 58 424 481 3 575-897 2 678 Verksamhetens kostnader Personal 154 605 286 270 75 11 26 231-9 1 649 20 1 669 Lokaler 38 89 40 55 16 8 11 26 382 666-390 276 Drift 121 265 131 127 39 64 17 121 49 935-259 676 Avskrivningar 4 15 10 5 2 14 1 9 9 70 3 73 Universitetsoverhead (inter 25 87 54 45 18 4 4 33 0 270-270 0 Summa 343 1 062 520 502 151 101 58 421 432 3 590-896 2 693 Resultat -14-36 2-12 -7 2 0 3 49-15 0-15 Regeringens strat. satsningar 25 Justerat resultat 10 Utgående balanserat kap 30 206 91 82-12 9 0-6 -1 397 422 UB i relation till omsättning 9% 20% 17% 17% -8% 9% 0% -2% 0% 15% 16%

SLU:s budget 2009 per verksamhetsgren (mnkr) Bilaga 3 GU FO FM Stöd Totalt Elim Budget Justering IB 2008 6 411 31 0 448 448 Prognos 2008-20 -11-5 -36-36 IB 2009 (prognos) -14 400 26 0 412 412 Intäkter Anslag 462 923 171 0 1 556-40 1 516 Uppdrag 140 160 96 160 555-215 340 Bidrag 4 653 29 5 691 0 691 Övriga intäkter 32 40 12 426 511-380 131 Universitetoverhead (intern post) 0 0 0 262 262-262 0 Summa 638 1 777 307 853 3 575-897 2 678 Kostnader Personal 282 899 134 333 1 649 20 1 669 Lokaler 119 161 17 369 666-390 276 Drift 171 415 106 244 935-259 676 Avskrivningar 7 27 3 33 70 3 73 Universitetsoverhead (intern post) 75 292 44-141 270-270 0 Summa 654 1 794 304 838 3 590-896 2 693 Resultat -15-17 3 15-15 0-15 Regeringens strat. satsningar 25 25 Justerat resultat -15 8 3 15 10 10 Utgående balanserat kapital -29 407 29 15 422 422 UB i relation till omsättning -5% 23% 10% 2% 16% Oförbrukade bidrag 700

Investeringsbudget för SLU 2008-2014 (mnkr) Bilaga D 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Ingående värde för investeringar 1) 399 464 494 526 629 948 960 Årets anskaffning Campus Uppsala 12 10 9 110 51 73 15 Alnarp 0 2 2 4 9 1 1 Umeå 4 1 1 7 1 1 1 Skara 3 2 0 1 0 1 0 Summa 19 15 12 122 61 76 17 Egendomsförvaltningen 37 24 39 25 320 14 8 Institutionernas investeringar 72 65 60 50 50 50 50 Summa årets investeringar 128 104 111 197 431 140 75 TOTALA INVESTERINGAR 527 567 605 722 1060 1088 1035 Avskrivningar -63-73 -79-93 -112-128 -137 Utgående värde för investeringar 464 494 526 629 948 960 898 Tilldelad / föreslagen låneram 450 495 550 650 1000 1000 1000 Lånebehov 2) 415 446 478 583 902 915 852 Skillnad 35 49 72 67 98 85 148 1) Ingående värde för investeringar är ackumulerade investeringar minskat med ackumulerade avskrivningar. 2) Lånebehovet är utgående värde för investeringar minskat med externt finansierade investeringar