Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen

Transkript

1 1(7) Dnr SLU ua Ledningskansliet Lasse Thorell PROMEMORIA Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen SLU redovisar efter tredje kvartalet 2013 ett underskott på -44 mnkr och ett utgående kapital på 220 mnkr vilket motsvarar 8 procent av omsättningen. Prognosen för år 2013 är ett underskott på -50 mnkr och ett utgående kapital på 215 mnkr vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. SLU gör fullständiga bokslut två gånger per år (hel- och halvår). Tredje kvartalets uppföljning baseras således inte på ett fullständigt bokslut. Uppföljning per redovisningsområdet går därför inte att göra utan ett fullständigt bokslut. Samtliga fakulteter redovisar underskott och kärnverksamhetens personal minskar. Allt fler institutioner redovisar underskott efter tredje kvartalet samtidigt som kapitelet snart är förbrukat. SLU är på väg in i ett kostnadsläge med högre kostnader för lokaler. SLU har inlett en inbromsning av verksamheten för att möta denna kostnadsutveckling. Långtidsprognosen ger att personalvolymen kommer att minska fram till 2016 och kapitalet kommer att vara som lägst 2014 och från 2017 och framåt kan universitetet åter växa. Prognosen har förändrats jämfört med prognosen efter andra kvartalet då SLU inte kommer att få förlängd finansiering genom landsbygdsprogrammet. Inom verksamhetsområdet fortlöpande miljöanalys har uppdragsintäkterna minskat med -24 mnkr från 2014 och framåt. Det är främst NL-fak och S-fak som påverkas av denna förändring. Försäljningen av Ultuna 2:1 har inte räknats med i prognosen då det är osäkert när och hur mycket denna eventuella försäljning ger. Forskningsanläggningen i Lövsta tynger fortfarande VH-fakultetens ekonomi. I samband med VH-fakultetens åtgärdspaket som rektor beslutat om kommer vissa hyreslättnader för forskningsanläggningen i Lövsta att införas. 60 medarbetare har flyttats till omställningspotten, men effekten av denna personalminskning kommer Akademiska hus byggkostnader för VHC har ökat med 30 mnkr under Avskrivningarna minskar i långtidsprognosen då flera investeringar skjutits på framtiden, främst inom SLU:s fastighetsverksamhet. SLU bedöms klara låneramen för SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Prognos för SLU Prognosen för 2013 visar på ett underskott på -50 mnkr och ett utgående kapital på 215 mnkr, vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. Den stora kostnadsbelastning som kommer av inflyttning i VHC och Ulls hus samt flytten av utbildningarna i Skara till Uppsala påverkar kapitalet negativt under åren Större händelser som påverkar prognosen: SLU kommer inte att få förlängd finansiering genom landsbygdsprogrammet inom verksamhetsområdet fortlöpande miljöanalys. Prognosen har förändrats från 2014 och framåt genom att uppdragsintäkterna minskat med -24 mnkr. Det är främst NL-fak och S-fak som påverkas av denna förändring. Försäljningen av Ultuna 2:1 är inte inlagd i prognosen. SLU planerar att sälja Ultuna 2:1 och försäljningen ska användas till att minska kostnaderna för investeringen i Lövsta. Kommunens handläggning av detaljplan har senarelagts varför försäljningen inte kommer att ske 2013 enligt ursprunglig plan. Det är oklart när den eventuella försäljningen kommer ske och hur mycket den kan inbringa. SLU har inlett förhandling med kommun och förhoppningen är att ett avtal om försäljning kan tecknas före årsskiftet. Om försäljningen genomförs får det en positiv påverkan på långtidsprognosen. Utbildningarna i Skara flyttas till Uppsala vilket medför engångskostnader på cirka mnkr. Långsiktigt bedöms flytten leda till en årlig besparing på cirka 15 mnkr. SLU har påbörjat ett förtätningsprojekt i lokalplaneringen, vilket leder till att lokalkostnaderna kommer minska med cirka 15 mnkr på sikt. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning, men effekten kommer främst 2014 och framåt. HaV-myndigheten har minskat uppdraget till SLU med 16 mnkr från 2013, vilket lett till personalminskningar. När alla åtgärder inräknas för omställning av verksamheten för att klara framtida lokalkostnader kommer kapitalet som lägst vara 2 procent av omsättningen (år 2014). Kapitalet kommer åter att växa från 2015 och framåt tack vare de åtgärder som planeras. Återhämtningen kommer sedan att leda till att personalvolymen långsamt kan växa från 2017 och framåt. Statsanslaget ligger på samma nivå som prognosen efter andra kvartalet. I prognosen räknas med att den besparing av grundutbildningsmedel som SLU fick 2012 på 30 mnkr kommer att återföras till SLU från 2016 och framåt. Forskningspropositionen ger SLU en förstärkning av statsanslaget (nivåhöjning) med 31,6 mnkr för 2014 och ytterligare 18,5 mnkr (7)

3 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Det finns flera områden där det är möjligt att SLU kan ta del av finansieringen i forskningspropositionen via de statliga forskningsråden. I flerårsprognosen har gjorts en försiktig bedömning av SLU:s möjligheter att ta del av denna satsning. Bidragsintäkterna minskar 16 mnkr 2013 jämfört med 2012, vilket beror på att verksamheten minskar när personalvolymen går ner. Effekten av den senaste forskningspropositionen är ännu relativt liten och kommer att ha större inverkan på SLU 2014 och framåt. Bidragsintäkterna kommer minska med -24 mnkr från och med 2014 på grund av att SLU inte kan räkna med fortsatt finansiering från EU baserade landsbygdsprogrammet. Denna minskning påverkar främst NL- och S-fakulteternas fortlöpande miljöanalys. När det gäller avgiftsintäkterna förväntas en viss ökning på cirka 1,5 procent över inflationen. Det finns dock en del osäkerhet vad gäller UDS utveckling, men den senaste patientstatistiken pekar på en ökning. Avseende finansiella intäkter och kostnader beräknas räntan ligga på samma nivå som idag och de finansiella intäkterna beräknas följa de oförbrukade bidragens utveckling. De finansiella kostnaderna ökade 2012 beroende på lånen som togs för Lövsta-anläggningen. Därefter ligger de på ungefär samma nivå, uppräknat för inflationen, men 2014 och 2015 tillkommer lånekostnader då VHC och Ulls hus tas i bruk. Personalkostnaderna ökar med i genomsnitt 2,5 procent , vilket förklaras av att lönenivån beräknas öka med 3,2 procent, samtidigt som personalvolymen minskar. Från 2013 kommer avtalspensionerna att öka med 1 procent av lönekostnaden, vilket innebär att personalkostnaderna ökar med cirka 20 mnkr. Detta neutraliseras av att personalvolymen minskar. Personalvolymen 2013 beräknas minska då institutionerna inte längre har kapital att förbruka. Dessutom kommer lokalkostnadsökningen att leda till personalminskningar inom vissa verksamheter. Samtidigt är bedömningen att SLU får en ökning av medel i forskningspropositionen, vilket då leder till personalökningar. Vissa verksamheter måste göra besparingar medan andra kan växa tack vare forskningspropositionen. Framför allt blir det besvärligt inom grundutbildningen när kostnaderna ökar och statsanslaget endast ökar marginellt. SLU kommer att behöva minska personalen fram till Därefter kan personalvolymen åter öka något beroende på ekonomiskt utrymme. Personalminskningen består av ej återbesatta pensioneringar, ej återbesatta tidsbegränsade anställningar samt allmän återhållsamhet vid rekrytering. Omställningspotten är också ett verktyg för att säkerställa att personalvolymen minskas. Effekten av utbildningarnas flytt från Skara till Uppsala leder till minskat antal anställningar. I flerårsprognosen har detta beräknats genom att personalvolymen minskar med cirka 15 personer från 2016 och framåt. Lokalkostnaderna har beräknats utifrån hyresavtal och prognoser från Akademiska Hus AB över framtida hyra för nya lokaler. Lokalkostnaderna kommer att öka kraftigt då Ulls hus och VHC blir färdigställda. SLU har inlett ett projekt att förtäta lokalutnyttjandet och därigenom kunna säga upp hyresavtal och lämna lokaler. Effekten av denna förändring är cirka 15 mnkr mindre lokalkostnader. 3(7)

4 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen I flerårsprognosen har lokalkostnaderna ökat 2014 jämfört med den prognos som lämnades efter andra kvartalet. Ökningen beror på att kostnader för dubbelhyror bedöms bli större då utflyttningen och återställning av Klinikcentrum (KC) tar längre tid än vad som tidigare uppskattats. SLU-lokaler arbetar med att se över planeringen så att flytt och återställning kan göras så snabbt som möjligt. Förhandling pågår med Akademiska hus. AB. SLU har fått två kvartalsprognoser från Akademiska hus över byggkostnadsutvecklingen i VHC, vilka visat på ökning för båda kvartalen. Underhandskontakter med Akademiska hus gör gällande att kostnaderna även kommer att öka i kommande prognos. Sammantaget räknar SLU med att byggkostnaderna ökat med 30 mnkr för VHC hittills under Driftkostnaderna beräknas följa personalutvecklingen, men 2014 kommer en kraftig ökning på grund av inflyttningskostnader i VHC och återställningskostnader för lämnade lokaler på cirka 50 mnkr. Förtätningsprojektet leder också till engångskostnader för omflyttning av verksamheter under 2014 på cirka 15 mnkr. Engångskostnader för flytt av utbildningarna i Skara beräknas till mnkr. I prognosen ingår 40 mnkr av försiktighetsskäl. I flerårsprognosen ingår även engångskostnader för inflyttning i Ulls hus år Avskrivningarna minskar 2013 jämfört med prognosen som lämnades efter andra kvartalet. Anledningen är att investeringstakten har minskat jämfört med tidigare investeringsbudget och då främst på fastighetsavdelningen. I flerårsprognosen ökar avskrivningarna sedan kraftigt under åren på grund av att VHC och Ulls hus tas i bruk. Låneram SLU har hittills i år tagit upp lån på mnkr och låneramen som är på mnkr bedöms räcka. Investeringarna har minskat jämfört med vad som tidigare avrapporterats i budgetunderlaget då verksamheten har varit återhållsam med att göra investeringar på grund av det ekonomiska läget. SLU har regeringens tillstånd att sälja en fastighet för att delfinansiera forskningsanläggningen i Lövsta. Denna försäljning kommer tidigast att ske SLU räknar med att under 2013 hålla sig inom låneramsutrymmet även utan denna försäljning. 4(7)

5 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Resultat efter kvartal 2 SLU redovisar ett underskott på -12 mnkr efter andra kvartalet och ett balanserat kapital på 251 mnkr vilket motsvarar 9 procent av omsättningen. Resultaträkning efter kvartal (mnkr) Prognos Helår utf/prog % INTÄKTER Statsanslag % Avgifter % Bidrag % Finansiella intäkter % Summa % KOSTNADER Personal % Lokaler % Drift % Finansiella kostnader % Avskrivningar % Summa % RESULTAT Utgående kapital % av omsättningen 8% 9% 7% 9% SLU har enligt plan minskat det balanserade kapitalet de senaste åren genom att redovisa underskott. SLU planerar nu för att inte fortsätta minska kapitalet. Statsanslaget till SLU:s grundutbildning och fortlöpande miljöanalys har minskat. Även regeringens besparingar mot HaV-myndigheten slår mot SLU i form av reducerat uppdrag. En anpassning av verksamhetens volym är därför nödvändig då SLU dessutom kommer få ökade lokalkostnader från och med Denna anpassning går något snabbare än planerat, vilket återspeglas bland annat i låga personalkostnader. Intäkter Intäkterna ligger på samma nivå vid delåret 2013 som vid delåret Statsanslaget är oförändrat och ligger på 790 mnkr. De externa intäkterna är också oförändrade, vilket beror på att avgiftsintäkterna ökat med 22 mnkr och bidragsintäkterna minskat med -21 mnkr. Avgiftsintäkternas ökning beror främst att djursjukvårdsintäkterna har ökat jämfört med Det är UDS försäljning av djursjukvård inom främst häst men även smådjur som går bättre än tidigare år. Kostnader SLU:s kostnader för första halvåret har minskat med 67 mnkr (4 procent) jämfört med samma period föregående år. Det beror till stor del på att anpassningen av verksamhetsvolymen går snabbare än planerat. Personalkostnaderna minskar med 10 mnkr vilket är en nettoeffekt av ökade kostnader för avtalspensioner och löneökningar samt minskade kostnader på grund av minskad personalvolym. 5(7)

6 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Lokalkostnaderna är 22 mnkr (12 procent) lägre än förra året. En anledning till det lägre utfallet 2013 är att SLU har förhandlat med Akademiska hus om ett hyresavtal med rörlig ränta för två nybyggda fastigheter. Det lägre utfallet består också av lägre kostnader för uppvärmning och reparationer samt engångskostnader under 2012 för omställning av lokaler. Driftkostnaderna har minskat med 36 mnkr (11 procent) jämfört med samma period föregående år. Avvikelsen består bland annat i högre kostnader 2012 för flytt till nya lokaler. Därtill kommer en allmän återhållsamhet på grund av det ekonomiska läget samt en minskning av personal och personalminskningen gör att även driftskostnaderna minskar. Uppföljning per fakultet Samtliga fakulteter redovisar underskott efter tredje kvartalet på sammantaget -65 mnkr. Samtidigt har fakulteterna avlastats med 20 mnkr i personalkostnader som i stället belastar den centrala omställningspotten. VH-fakulteten redovisar ett underskott på -12 mnkr efter kvartal 3 och prognosen för 2013 är -13 mnkr. Ledningen följer denna verksamhet noga och rektor har fattat beslut om åtgärdsprogram för VH-fakulteten. För att klara de högre lokalkostnaderna måste fakulteten planera för minst ett nollresultat för Under förutsättning att VHfakulteten vidtar kraftfulla åtgärder kommer SLU att ge fakulteten hyreslättnader och erbjuda ett ytterligare stöd för omställning. Fakulteterna arbetar med personalminskningar för att minska underskotten. Som framgår av tabellen nedan har alla fakulteter utom LTJ-fak minskat antalet helårsarbetskrafter september 2013 jämfört med samma period Ökningen 2012 på NL-fakulteten förklaras av att institutionen för Akvatiska resurser överfördes till SLU från fiskeriverket. Stödfunktionerna ligger på samma antal helårsarbetskrafter som tidigare år. Att fastighetoch lantbruksdriften minskat förklaras främst av att ansvaret för delar av personalen har överförts till universitetsadministrationen (Uadm), vilket i stort förklarar ökningen inom Uadm. Bibliotekets personalvolym har minskat till följd av minskat uppdrag från fakulteterna. I tabellen nedan redovisas en kraftig ökning av helårsarbetskrafter på SLU gemensamt och det är effekten av omställningspotten. Cirka 60 personer har förts från verksamheten till omställningspotten. 6(7)

7 Ekonomisk uppföljning efter kvartal samt prognos för den ekonomiska utvecklingen Förändring antalet helårsarbetare september genomsnitt senaste 12 månader LTJ % 270 0% 282 4% 281 0% NL % % % % S % 540 6% 570 5% 542-5% VH % 447 0% 451 1% 427-5% Kärnverksamheten % % % % UDS % 141 6% 143 1% 148 4% F&L % 29 2% 28-6% 21-23% Bibl % 50 1% 51 2% 47-8% Uadm % 407 2% 417 2% 425 2% Stödverksamheter % 627 3% 638 2% 641 0% SLU Gem (omställningspotten) % 7 24% 9 29% % Totalt % % % % Utfall per institution Av bilaga 3 framgår att många institutioner redovisar nu negativa resultat. Åtta institutioner och två centrumbildningar har ett negativt kapital som understiger 3 procent. Den allmänna trenden för institutionerna är att kapitalet minskar och denna analys stöds också av att fakulteterna prognostiserar med underskott för helåret Centralt på fakulteterna finns stora balanserade överskott som till största delen består av ofördelade medel. Samtidigt har intendenturerna på NL- och VH-fak stora underskott, vilket har sin förklaring i att dessa fakulteter har svårt att få verksamheten att finansiera dessa anläggningar. Bland stödfunktionerna finns stora negativa kapital på SLU gemensamt och lantbruksdriften. SLU gemensamts negativa kapital består i allt väsentligt av underskott från UDS under åren Lantbruksdriften har under de senaste åren redovisat underskott pga fallande priser och dåliga skördar. Fastighetsförvaltningen har däremot ett stort balanserat kapital. Uppföljning per redovisningsområde Resultatet per redovisningsområde är i kvartalsbokslutet inte helt rättvisande. Bland annat beror detta på att intäkterna för grundutbildning kommer jämnt fördelat över året, medan utbildningsinsatserna varierar mellan månaderna. Likaså finns det en del analyskostnader i laboratorier som belastar forskning men som när de är slutförda kommer att fördelas till fortlöpande miljöanalys. Bilaga 1 Flerårsprognos Bilaga 2 Uppföljning per fakultet eller motsvarande Bilaga 3 Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution (7)

8 Flerårsprognos (mnkr) Bilaga 1 Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Prognos Enklare framräkning kv3 Ingående balanserat kapital Statsanslag Avgiftsintäkter Bidragsintäkter Finansiella intäkter Summa intäkter Kostnader för personal Kostnader för lokaler Egna lokaler (Egendomarna) Övriga driftskostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Resultat Utgående balanserat kapital UB i relation till omsättning 15% 14% 15% 12% 8% 8% 7% 2% 3% 4% 5% 6% 8% 10% Oförbrukade bidrag/uppdrag

9 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 LTJ-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 8% 10% Oförbrukade bidrag LTJ-fakulteten har en ekonomi i balans med ett kapital på nivån som universitetet har som målsättning för fakulteterna. Bidragsintäkterna ligger efter budget, men totala intäkter och kostnader är på samma nivå som för ett år sedan. Vid halvårsbokslutet var fakultetens prognos för helåret 2013 är ett resultat på -6 mnkr, att jämföra med budgeten på -3 mnkr. Antalet helårsarbetskrafter vid LTJ-fakulteten ligger i nivå med föregående år, men andelen professorer har ökat. Fakulteten planerar för en stor investering i ny Biotron. Denna kommer att belasta resultatet med 7,9 mnkr årligen från 2016 och framåt. NL-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 12% 11% Oförbrukade bidrag NL-fakultetens samlade ekonomi är god, med ett kapital som vid årets slut beräknas vara ca 10% av omsättningen. Dock finns några institutioner som har ansträngd ekonomi. Antalet helårsarbetskrafter fortsätter att minska, vilket är enligt plan. Minskningen går dock fortare än tidigare prognoser, bl a beroende på den ansträngda ekonomin inom grundutbildningen och minskade anslag till fortlöpande miljöanalys. NL-fakulteten har förnärvarande svårt att få teckning för kostnaderna i odlingsanläggningarna och alla tre klusterintendenturer går med underskott.

10 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 S-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen 11% 12% Oförbrukade bidrag S-fakulteten har fortsatt en stark ekonomi. Prognosen för helåret kommer att innebära en försämring med 7,5 mnkr jämfört med budgeten beroende på en icke budgeterad kostnad från avdelningen för infrastruktur med anledning ombyggnaden av Skogishuset. Vid utgången av året kommer fakulteten ha ett kapital på 10 procent av omsättningen. Antalet helårsarbetskrafter har minskat under det gångna året och det är främst inom teknisk personal. Fakulteten räknar med en viss överproduktion i grundutbildningsuppdraget. Inom fortlöpande miljöanalys räknar fakulteten med att använda en del av det balanserade kapitalet för att kunna bedriva en mer omfattande verksamhet än den som motsvarar tilldelade medel. Fakultetens kontraktsfordringar har ökat som en följd av uppstarten av Future forests fas 2. VH-fakulteten Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 3 26 % av omsättningen 1% 5% Oförbrukade bidrag VH-fakulteten har en svag ekonomisk position. Man prognostiserar ett årsresultat på -13 mnkr, vilket är 2,5 mnkr sämre än budget. Kapitalet är då knappt 2 mnkr, vilket är nära 0% av omsättningen. Resultatförsämringen jämfört med budget kan till stor del tillskrivas forskningsanläggningen i Lövsta, men även flera av institutionerna når inte årets budget. Sannolikt kommer fakulteten dessutom belastas med en tidigare inte känd kostnad för konsulter i VHC-bygget på -12 mnkr. VH-fakulteten räknar med att kunna uppfylla utbildningsuppdraget för Ett kraftfullt åtgärdsprogram planeras från universitetsledningen.

11 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 Universitetsdjursjukhuset Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital -2 0 % av omsättningen -2% 0% Oförbrukade bidrag 2 2 Universitetsdjursjukhuset (UDS) har haft en positiv utveckling på patientsidan under de första tre kvartalen, med en ökning inom såväl Smådjurs- som Hästkliniken. Den ambulatoriska kliniken har bidragit till resultatutvecklingen med lägre kostnader än föregående år. För hela verksamheten prognosticeras ett resultat för helåret på -0,8 mnkr, vilket är betydligt bättre än budget (-4,6 mnkr). I den prognosen ingår dock inte konsultkostnader för UDS:s del av VHC-bygget. Universitetet arbetar med att ta fram en gemensam målbild för djursjukvårdsverksamheten och den kliniska forskningen och undervisningen för att öka samarbetet och därigenom minska kostnaderna. Fastighetsförv. & Lantbruk (f d EF) Statsanslag Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 1 9 % av omsättningen 1% 8% Oförbrukade bidrag F.d. Egendomsförvaltningens resultat efter tredje kvartalet är för Lantbruksdriften är -9,3 mnkr, medan Fastighetsförvaltningen gör ett överskott på 5,2 mnkr. Prognosen för 2013 som gjordes efter halvåret är att Fastighetsförvaltningen når budget (+0,2 mnkr), medan resultatet för Lantbruksdriften blir -3,5 mnkr. Det beror i sin helhet på lägre växtodlingsintäkter orsakat av torka och sjunkande spannmålspriser. Lantbruksdriften har enligt prognosen ett samlat negativt kapital på -6,8 mnkr vid årets utgång och hos Fastighetsförvaltningen finns då ett ackumulerat överskott på +9,6 mnkr.

12 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 Biblioteket Statsanslag Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 0 0 % av omsättningen 0% 0% Oförbrukade bidrag 0 0 Bibliotekets resultat är något sämre än budget på grund av att igångsatta besparingar inte slagit igenom fullt ut. Prognosen för helåret är dock ett resultat enligt budget. Personalen minskar med åtta personer och omsättningen med -6 mnkr jämfört med 2013, beroende på ett minskat uppdrag från akademin. Universitetsadministrationen Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital 12 6 % av omsättningen 2% 1% Oförbrukade bidrag Universitetsadministrationens resultat har förstärkts ytterligare under kvartal 3. Under året har kostnaderna stabiliserats, parallellt med ökade intäkter. Det är främst de uppdragsfinansierade verksamheterna, IT-avdelningen och infrastrukturavdelningen, som förklarar överskottet. Arbetet med kostnadsbesparingar fortgår och har givit effekt främst när det gäller driftkostnader: ackumulerat per september var driftkostnaderna 8,3 mnkr (8%) lägre än motsvarande period föregående år. Resultatet efter kvartal 3 pekar på att prognosen från halvårsbokslutet (7 mnkr) håller och möjligen kan överträffas något.

13 Uppföljning per fakultet eller motsvarande kv (mnkr) Bilaga 2 SLU gemensamt Statsanslag % Uppdragsintäkter % Bidragsintäkter % Övriga intäkter % Intern tilldelning % Summa intäkter % Kostnader för personal % Kostnader för lokaler % Övriga driftskostnader % Avskrivningar % Universitetsoverhead % Summa kostnader % Resultat Utgående kapital % av omsättningen -9% -13% Oförbrukade bidrag SLU gemensamt. Resultatet efter tredje kvartalet består bl a av positiva resultat på 5 mnkr för rörlig ränta (avtalet med Akademiska hus avseende hyran för BioC- och MVM-husen), ännu ej fördelade centrala anslag 9 mnkr, lokaler 4,3 mnkr, finansnetto 5,2 mnkr och fakultetsövergripande satsningar 4,9 mnkr medan exempelvis omställningspotten belastar med ett negativt resultat på -8 mnkr. Det ackumulerade negativa kapital som finns centralt på SLU har i hög utsträckning sin förklaring i underskott som genererades vid universitetsdjursjukhuset under åren

14 Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution (tkr) Bilaga 3 Storlek Fak/motsv. Institution IB 2013 Resultat Kapital Kap % Oförbrukade bidrag HÅA, sep S BTC % NL KOMPETENSCENTRUM FÖR KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL % NL ENERGI OCH TEKNIK % NL VÄXTBIOLOGI OCH SKOGSGENETIK % S SKOGENS EKOLOGI OCH SKÖTSEL % S ENHETEN FÖR SKOGLIG FÄLTFORSKNING % NL/LTJ STAD OCH LAND % S SKOGLIG GENETIK O VÄXTFYSIOLOGI % NL MIKROBIOLOGI % S SKOGSMÄSTARSKOLAN % S SYDSVENSK SKOGSVETENSKAP % LTJ VÄXTFÖRÄDLING % NL/S EKOLOGI % NL ARTDATABANKEN % NL EKONOMI % LTJ OMVÄRLD ALNARP % S VILT, FISK OCH MILJÖ % NL VÄXTPRODUKTIONSEKOLOGI % VH HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD % S SKOGENS PRODUKTER % NL/S MARK OCH MILJÖ % NL KEMI % NL/S SKOGLIG MYKOLOGI O PATOLOGI % NL VATTEN OCH MILJÖ % VH BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP % LTJ ODLINGSENHETEN % 0 16 LTJ LANDSKAPSARKITEKTUR, PLANERING OCH FÖRVALTNING % S/NL SKOGLIG RESURSHUSHÅLLNING % S SKOGSEKONOMI % LTJ VÄXTSKYDDSBIOLOGI % NL AKVATISKA RESURSER % NL LIVSMEDELSVETENSKAP % VH HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA % NL CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD % LTJ/VH BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI % VH KLINISKA VETENSKAPER % S SKOGLIGA BIOMATERIAL OCH TEKNOLOGI (SBT) % NL MOLEKYLÄRBIOLOGI % VH ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOKEMI % VH HUSDJURSGENETIK % LTJ ARBETSVETENSKAP, EKONOMI OCH MILJÖPSYKOLOGI % NL/VH NORRLÄNDSK JORDBRUKSVETENSKAP % S CENTRUM FÖR BILDANALYS % LTJ MOVIUM % Fakulteterna centralt LTJ LTJ GEMENSAMT % NL NL GEMENSAMT % NL NL:S INTENDENTURER % S S GEMENSAMT % VH VH GEMENSAMT % VH VH-INTENDENTUR % Centrala stödfunktioner BIBLIOTEKET % UNIVERSITETSDJURSJUKHUSET % FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN % LANTBRUKSDRIFTEN % 0 15 UNIVERSITETSADMINISTRATIONEN % SLU, GEMENSAMT %