Budgetförutsättningar 2019

Transkript

1 SLU-ID: SLU ua Planeringsavdelningen Joakim Ögger PROMEMORIA Budgetförutsättningar 2019 Inledning Planeringsprocessen är koncentrerad till hösten och styrelsen fattar ett beslut om anslagsfördelning i november. Ett mål med processen är att planering och budgetarbete på fakultetsoch institutionsnivån ska färdigställas innan nästa verksamhetsår börjar. Dessa budgetförutsättningar ska fungera som stöd för att inleda budgetarbetet innan olika beslut är fattade. Senare i processen kan organisationen behöva ha beredskap att hantera förändringar, efter att de olika besluten är fattade. I år är det dessutom valår, vilket innebär att budgetpropositionen kommer senare än normalt. Proaktivt budgetarbete är en förutsättning för god ekonomistyrning. Det tar lång tid att ställa om kostnaderna inom ett universitet, bland annat på grund av långa ledtider vid anställning och avveckling av personal. För att undvika alltför stora svängningar i ekonomin är alltså god framförhållning viktigt och därför behöver institutionernas budget fastställas i god tid innan nästa verksamhetsår börjar. När sedan budgeten är klar övergår ekonomistyrningen till att bli mer reaktiv, dvs. att jämföra plan med utfall. Vid behov kan planen ändras och verksamheten styras i annan riktning. Figuren nedan åskådliggör hur budget, prognos och bokslut förhåller sig till varandra. Det är prefektens ansvar att överlämna en samlad institutionsbudget till fakulteten. I budgetarbetet har beslutsstöd och övergripande ekonomer en viktig roll att fylla i att ge prefekten stöd i analyser och sammanställningar som underlag till både kortsiktiga och långsiktiga beslut. SLU, Box 7070, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr info@slu.se

2 Budgetförutsättningar 2019 Förutsättningar I detta avsnitt presenteras vissa förutsättningar inför budgetarbetet, så långt som de kommit i beredningen. I dagsläget bygger det mesta på bedömningar och inga beslut är ännu fattade. SLU har fortfarande en stark ekonomi och i halvårsbokslutet redovisade SLU ett överskott på 5 mnkr. SLU:s personalvolym har ökat med 5 procent den senaste tolvmånadersperioden och är nu uppe på samma nivå som för fem år sedan. Det ackumulerade kapitalet har minskat nära 110 mnkr på ett år och uppgår vid halvåret till 560 mnkr motsvarande 16 procent av omsättningen. I bilagan Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution kv framgår den ekonomiska ställningen per institution inför budgetprocessen. Det finns förutom kapital och oförbrukade bidrag också ännu ej inbetalda kontrakt som på sikt kommer leda till inbetalningar och intäkter. De flesta institutioner har utrymme att öka antalet anställda. Inflationen i Sverige är fortsatt låg. Regeringens senaste bedömning från augusti 2018 är att inflationen (KPI, årsgenomsnitt) kommer att vara 1,8 procent under 2019 (2020: 2,6%, 2021: 3,4%). Riksbanken har sedan 90-talet ett inflationsmål på 2,0 procent. Pris- och löneomräkningen för 2019 är för SLU 0,92 procent (preliminärt). För oss på SLU är det framför allt personalkostnaderna som är avgörande för kostnadsökningar. Dessa består av löneökning hos befintlig personal, volymökning samt löneglidning i samband med nyanställningar. Under hösten kommer en ny lönerörelse och avtal ska tecknas mellan de centrala parterna Arbetsgivarverket och Seko samt Arbetsgivarverket och OFR/S, P, O (ST). Arbetsgivarverket har ett tillsvidareavtal med Saco-S som är sifferlöst, men utfallet brukar ligga i nivå med övriga avtal inom den statliga sektorn. Dagens avtal löper ut den 30 september De löner som sätts i år kommer troligen innebära en ökning om maximalt 2,1 procent. Nivån kommer att variera mellan enskilda institutioner. Nästa revisionsperiod börjar 1 oktober 2019 och för den perioden säger vår erfarenhet att löneökningarna ligger i paritet med de senaste åren på ca 2,0-2,3 procent. Lönekostnadspålägget (LKP) år 2018 är 51,37 procent inklusive semester. SLU budgeterar som alltid med innevarande års LKP. Normalt sker inga stora förändringar mellan åren års LKP kommer offentliggöras i december, då underlag inkommit från Statens pensionsverk och Arbetsgivarverket. SLU har särskilda riktlinjer för fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Modellen bygger på olika procentuella påslag för grundutbildning respektive forskning/fortlöpande miljöanalys. Därutöver finns en fast avgift för grundutbildningen som tas ut baserat på antalet helårsstudenter. Preliminära procentsatser för 2019 finns i bilaga till detta dokument. För 2019 bedöms det procentuella påslaget för universitetsgemensamt stöd minska med 0,3 procentenheter för grundutbildning och med 0,1 procentenheter för forskning/fortlöpande miljöanalys. Även påslaget för fakultetsgemensamma kostnader inom grundutbildning bedöms minska med 0,1 procentenheter. Det preliminära påslaget för bibliotekskostnader och det fasta beloppet per helårsstudent är oförändrade jämfört med Beslut om samtliga påslag fattas av rektor i mitten av november. I samband med styrelsens beslut om anslagsfördelning i november fastställs även budgetinstruktionen som innehåller anvisningar och eventuella restriktioner som ska beaktas i budgetarbetet. Under flera år har SLU arbetat med styrning av institutioners och fakulteters 2(6)

3 Budgetförutsättningar 2019 kapitalanvändning. Bedömningen är att styrelsens inriktning avseende kapitalstyrningen kommer kvarstå, vilket innebär att fakulteterna ska planera för ett kapital i intervallet 0 10 procent av omsättningen (mätt i intäkter) och institutionerna inom intervallet procent av omsättningen. Kapitalavgiften på kapital som överstiger 10 procent av omsättningen infördes från och med Om kapitalet på institutionsnivå efter årsbokslutet överstiger 10 procent av omsättningen kommer 10 procent av den överstigande delen dras in till universitetet centralt. Dessa medel kommer återföras till verksamheten i form av särskilda satsningar efter senare beslut av rektor. Lägesrapport om anslagsfördelning för 2019 Styrelsen fastställer anslagsfördelning och uppdrag för 2019 till fakultetsnämnder och gemensamma verksamheter på sammanträdet den 8 november. Därefter fastställer fakulteterna anslagsfördelning och uppdrag till institutionerna. Det beslutet fattas senast den 13 november. Institutionerna kommer dessförinnan få ett preliminärt anslag från fakulteterna den 24 oktober. Budgetpropositionen för 2019 kommer presenteras av regeringen senast den 15 november. Enligt underhandskontakter med näringsdepartementet kommer nivån för pris- och löneomräkningen (PLO) för SLU uppgå till 0,92 procent. Övriga kända förändringar jämfört med det statsanslag som SLU tilldelades för innevarande år är ökningen av det särskilda uppdraget avseende kompetenscentrum växtförädling med 10 mnkr och den prestationsbaserade tilldelningen av forskningsanslag på 14 mnkr. Dessa siffror är än så länge preliminära, men om de faller in blir SLU:s anslag mnkr (2018: mnkr). Om inga omfördelningar 1 sker mellan redovisningsområdena kommer fördelningen kunna bli enligt följande: Utbildning på grund- och avancerad nivå 539 mnkr (2018: 534 mnkr) Forskning och forskarutbildning mnkr (2018: mnkr) Fortlöpande miljöanalys 198 mnkr (2018: 196 mnkr) Inom utbildning på grund- och avancerad nivå har SLU en vision att fördubbla antalet studenter på tio år. För närvarande är det dock svårt att nå det av regeringen givna uppdraget. Enligt den senaste prognosen för 2018 beräknas en underproduktion på 128 HST för SLU totalt. Samtliga fakulteter beräknas underproducera och kommer därmed att få lämna ifrån sig ramanslag motsvarande underproduktionen enligt det av styrelsen beslutade avräkningsförfarandet. Utbildningsnämnden (UN) tar ställning till resursfördelningen för 2019 vid sitt sammanträde den 11 oktober. Preliminärt kommer ramanslaget till GU att uppgå till 539 mnkr (2018: 534 mnkr). Avseende forskningsanslaget kommer SLU utöver pris- och löneomräkningen få ett prestationsbaserat tillskott på nära 14 mnkr samt en ökning med 10 mnkr av den särskilda satsningen för att utveckla ett kompetenscentrum för växtförädling. Det prestationsbaserade 1 SLU har begränsade möjligheter att styra över fördelningen mellan redovisningsområden. Regeringen beslutar årligen om ett minsta belopp till forskning och forskarutbildning, vilket gör utrymmet för eventuella omfördelningar mycket litet. 3(6)

4 Budgetförutsättningar 2019 anslaget är en del av forskningspropositionen från 2016, som för 2019 fördelar 250 mnkr till lärosätena. Formas, Vinnova och VR får inför 2019 också ökningar av sina anslag med 115, 110 respektive 60 mnkr, vilket bör ge goda möjligheter för SLU:s forskare att ansöka om nya bidragsmedel. Tidplan budgetarbetet inför oktober Budgetinformation samt distribution av budgetförutsättningar 11 oktober UN fastställer förslag till resursfördelning inom utbildning på grundoch avancerad nivå 19,22,23,25 oktober Budgetstugor 24 oktober Fakultetskanslierna kompletterar förutsättningarna med preliminär anslagsfördelning till institutionerna oktober-november Budgetdialoger inst./fakultet enligt fakulteternas resp. tidplan LTV: 26/11-10/12, NJ: 26/11-5/12, S: 11/10-27/11, VH: 27/11-5/12 8 november Styrelsen fattar beslut om anslagsfördelning, uppdrag och budgetinstruktion 13 november Fakulteter/FN fattar beslut om principer och anslagsramar till institutionerna 23 november Institutioner/motsv. lämnar budget och budgetkommentar till fakulteterna 14 december Fakulteter/motsv. lämnar budget och budgetkommentar december Budgetdialoger fakultet/planeringsavdelningen 30 januari 2019 Rektor fastställer SLU:s budget 20 februari Styrelsen informeras om SLU:s budget Några tips vid budgetering Den samlade kännedomen om den egna verksamheten på institutionsnivå är central för att kunna planera kostnader och intäkter i verksamheten. Kompetensen kring detaljerna i institutionens budget finns bland beslutsstöd och övergripande ekonomer. Från diskussioner och uppkomna frågor under tidigare års budgetprocesser har vi fångat upp några tips som kan beaktas innan budgetarbetet drar igång. Budgeten bör upprättas så att institutionens organisation och delegation återspeglas. Alla budgetar ska ha en ägare som är ekonomiskt ansvarig för den budgeterade verksamheten. Institutionen/motsvarande avgör dock själv hur många underbudgetar som ska upprättas för att bäst återspegla den egna ansvarsstrukturen. De fakultetsgemensamma institutionerna (FGI) ska göra en budget som ska godkännas av båda de berörda fakulteterna. Institutionens budget ska vara uppdelad internt och fakultetsvis identifierbar. I budgetdialogen, som ska genomföras med FGI och båda fakulteterna samtidigt, ska institutionerna representeras av prefekt och beslutsstöd. Fakulteterna ska representeras av fakultetsekonomer från båda de berörda fakulteterna och det är önskvärt att fakultetsledningarna också är representerade. 4(6)

5 Budgetförutsättningar 2019 Personalbudgeten är den största kostnadsposten och kräver normalt sett mest tid. Utifrån dagens bemanning bör man göra bedömningar avseende den naturliga personalomsättningen som exempelvis pensionsavgångar, nyanställningar, föräldraledigheter och eventuella beslutade avvecklingar. Gör slutligen en rimlighetsbedömning genom att jämföra antal budgeterade årsarbetare med nuvarande antal årsarbetare och se till att det går att förklara skillnader. Tänk på att varje budgeterad forskare inte enbart är en kostnad utan också kommer påverka framtida bidragsintäkter. Lokalkostnaderna kan förutses med ganska bra precision. Använd prognosvärdet över institutionens lokalkostnad för budgetåret som avdelningen för infrastruktur publicerar i en fil på medarbetarwebben. Justera värdet med tänkta eller kända förändringar som inte finns med i prognosen. Prognosen kommer att finnas tillgänglig från början av oktober. Lokalfilen omfattar även kostnader för lokalvård och gemensamma kostnader som fördelas baserat på kvadratmeter. Gör också en bedömning av kostnaden för undervisningslokaler. Ett riktmärke är att utgå ifrån samma nivå som innevarande år om utbildningsvolymen kommer vara oförändrad. För driftkostnader är rekommendationen att utgå från utfallet det senaste året och göra en bedömning av rimligt utfall för nästa år. Inflationen är för närvarande låg, varför även uppräkningen bör bli låg. Driftkostnader samvarierar vanligtvis med personalkostnader. Analysera relationen mellan personal- och driftskostnader över tid. Budgetsystemet är laddat med en prognos över avskrivningar från befintliga investeringar. Lägg till kända nyinvesteringar. Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader. Preliminära procentsatser och belopp per helårsstudent finns i bilagan Preliminär universitets- och fakultetsgemensam OH. Fakultetskanslierna kommer lämna preliminära utbildningsuppdrag, dvs. antal helårsstudenter, per institution den 19 oktober. För dem som budgeterar institutionspåslag rekommenderas anvisningarna i ekonomihandboken (Stöd &service /ekonomi/ ekonomihandboken) över vad som ska ingå i påslagskalkylen. Den externa finansieringen av forskningen är en betydande del av budgeten. Vid budgetering av bidragsintäkter bör man utifrån dagens intäkter göra en rimlighetsbedömning och ta hänsyn till: pågående projekt + oförbrukade bidrag som kommer tas i anspråk, möjligt utfall för de bidragsansökningar som behandlas för närvarande, jämförelse mellan budgeterad personal inom forskning och budgeterade bidragsintäkter det bör finnas ett logiskt samband mellan dessa poster. Om man utgår från varje enskilt projekt finns en risk för ackumulativ över- eller underskattning i budgeten. Därför bör en samlad bedömning och jämförelse med omsättningen de senaste 3-5 åren göras för att säkerställa en rimlig totalbudget för externfinansieringen. 5(6)

6 Budgetförutsättningar 2019 Analysera också utvecklingen av uppdragsintäkter under de senaste 3-5 åren. Det är rimligt att för 2019 använda en relativt låg uppräkning avseende medel från statliga uppdragsgivare på grund av generellt låg PLO i sektorn. I övrigt hänvisas till Handbok för budgetering inom SLU som finns att tillgå på medarbetarwebben under Stöd & service / Ekonomi / Budget och finansiering. Där beskrivs hur man arbetar med Agresso Planering, som är SLU:s budgetverktyg. Kontakt Systemfrågor: budgetsupport@slu.se Processfrågor: Lasse Thorell, chefscontroller, lars.thorell@slu.se Joakim Ögger, controller, joakim.ogger@slu.se Frågor om universitets- och fakultetsgemensamma kostnader: Linda Lundberg, verksamhetscontroller, linda.lundberg@slu.se, Bilagor Resultat, kapital och helårsarbetskrafter per institution kv Preliminär universitets- och fakultetsgemensam OH Utbud och prissättning tilläggstjänster Uadm 2019 skickas ut separat senare i oktober. 6(6)

7 Resultat, kapital (tkr) och helårsarbetskrafter (HÅA) per institution kv Bilaga 3 samt förändring helårsarbetskrafter mellan senaste och förra tolvmånadersperioden UB 2018 Oförbrukade Antal HÅA Förändring HÅA Fak Institution Resultat Omsättning Kapital Kap % bidrag mån. antal % LTV/VH BIOSYSTEM OCH TEKNOLOGI % % NJ EKONOMI % % NJ/LTV STAD OCH LAND % % VH SCAW NATIONELLT CENTRUM FÖR DJURVÄLFÄRD % % NJ VÄXTPRODUKTIONSEKOLOGI % % S/NJ SKOGLIG MYKOLOGI OCH VÄXTPATOLOGI % % NJ INSTITUTIONEN FÖR MOLEKYLÄRA VETENSKAPER % % NJ/S MARK OCH MILJÖ % % VH HUSDJURENS MILJÖ OCH HÄLSA % % VH BIOMEDICIN OCH VETERINÄR FOLKHÄLSOVETENSKAP % % LTV ARBETSVETENSKAP, EKONOMI OCH MILJÖPSYKOLOGI % % S VILT, FISK OCH MILJÖ % % S SKOGENS EKOLOGI OCH SKÖTSEL % % LTV ODLINGSENHETEN % % VH ANATOMI, FYSIOLOGI OCH BIOKEMI % % NJ ENERGI OCH TEKNIK % % NJ AKVATISKA RESURSER % % LTV VÄXTSKYDDSBIOLOGI % % NJ VÄXTBIOLOGI % % S SKOGLIG GENETIK O VÄXTFYSIOLOGI % % VH HUSDJURENS UTFODRING OCH VÅRD % % VH KLINISKA VETENSKAPER % % NJ/S EKOLOGI % % NJ VATTEN OCH MILJÖ % % S SKOGENS BIOMATERIAL OCH TEKNOLOGI (SBT) % % LTV VÄXTFÖRÄDLING % % S/NJ SKOGLIG RESURSHUSHÅLLNING % % S SYDSVENSK SKOGSVETENSKAP % % NJ ARTDATABANKEN % % VH HUSDJURSGENETIK % % LTV LANDSKAPSARKITEKTUR, PLANERING OCH FÖRVALTNING % % NJ CENTRUM FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD % % S SKOGSEKONOMI % % LTV ENHETEN FÖR SAMVERKAN OCH UTVECKLING % % S ENHETEN FÖR SKOGLIG FÄLTFORSKNING % % S SKOGSMÄSTARSKOLAN % % VH/NJ NORRLÄNDSK JORDBRUKSVETENSKAP % % Summa institutionerna % % Fakulteterna centralt LTV LTV GEMENSAMT (inkl Movium partnersk. & Partnersk. Alnarp) % % LTV LTV:s INSTITUTIONSADMINISTRATION % % NJ NJ GEMENSAMT % % NJ NJ:s INTENDENTURER % % S S GEMENSAMT (inkl Skogens produkter) % % VH VH GEMENSAMT % % VH VH:s INTENDENTURER % % Summa fakulteterna gemensamt % % Universitetsgemensamma funktioner BIBLIOTEKET % % DJURSJUKHUSET % % AMBULATORISKA KLINIKEN % % UNIVERSITETSADMINISTRATIONEN % % AKADEMIKONFERENS % % FARTYGSENHETEN % % FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN % % SKOGS- och JORDBRUKSDRIFTEN % % SLU GEMENSAMT (övriga enheter direkt under rektor) % % Summa gemensamma funktioner % %

8 Planeringsavdelningen Preliminär universitets- och fakultetsgemensam OH Nedan återfinns preliminär information om universitets- och fakultetsgemensam OH inför Rektor beslutar faktiska värden i mitten av november. En kort kommentar återfinns sist i dokumentet. Påslagsprocent - Universitetsgemensamma kostnader o Utbildning på grund- och avancerad nivå: 14,0 % o Forskning/fortlöpande miljöanalys*: 15,8 % - Fakultetsgemensamma kostnader o Utbildning på grund- och avancerad nivå: 3,5 % o Forskning/fortlöpande miljöanalys*: 2,0 % - Bibliotekskostnader o Utbildning på grund- och avancerad nivå: 0 % o Forskning/fortlöpande miljöanalys*: 3,2 % Fast belopp universitetsgemensamma kostnader inom grundutbildningen Belopp per helårsstudent: kr/hst Varav - Studieadministrativa kostnader: kr/hst o o kr/hst inom huvudfunktion Utbildning och forskning kr/hst inom huvudfunktion Infrastruktur - Bibliotek: kr/hst Kostnader för studerandeinfrastruktur är enligt beslut av rektor 23 mars 2015 (Dnr SLU ua ) exkluderad för hippologutbildningens helårsstudenter, vilket ger ett belopp per helårsstudent enligt nedan. Belopp per helårsstudent (hippologutbildningen): Cirka kr/hst Varav - Studieadministrativa kostnader: kr/hst o kr/hst inom huvudfunktion Utbildning och forskning - Bibliotek: kr/hst *) Stödverksamheten betalar påslag enligt procentsatsen för forskning/fortlöpande miljöanalys.

9 Obligatoriska avgifter Avgifterna finansierar skalskydd, delar av friställda lokaler samt avskrivningskostnader för datanätet. En differentiering av avgiften sker inför 2019, se kommentar nedan. Stallar, maskinhallar mm: 45 kr/kvm Övriga lokaler: 161 kr/kvm 2(3)

10 Kommentarer Universitetsgemensamma kostnader Budgetramen har räknats upp med pris- och löneomräkning. Därutöver har ramen utökats något då ledarskapsutveckling som tidigare finansierats av statsanslag ses som en permanent verksamhet som inkluderats i ramen. Detta är enbart en förändring av finansieringsform och ingen egentlig utökning. Den preliminära procentsatsen för både forskning/fortlöpande miljöanalys och utbildning på grundnivå och avancerad nivå är något lägre jämfört med 2018, vilket beror på att prognosen för lönekostnader pekar uppåt. Det preliminära fasta beloppet per HST är oförändrat jämfört med Fakultetsgemensamma kostnader Den preliminära procentsatsen för forskning/fortlöpande miljöanalys är oförändrad jämfört med Den preliminära procentsatsen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är något lägre jämfört med 2018, vilket beror på att prognosen för lönekostnader pekar uppåt (se ovan). Bibliotekskostnader Budgetramen har räknats upp med pris- och löneomräkning. Därutöver har ramen utökats något med anledning av högre mediakostnader och en förstärkning av språkverkstaden. Den preliminära procentsatsen och det preliminära fasta beloppet per HST är oförändrat jämfört med Obligatoriska avgifter Budgetramen för skalskydd, delar av friställda lokaler samt avskrivningskostnader är oförändrad jämfört med En differentiering av avgiften sker inför 2019 enligt beslut av rektor (SLU ID: SLU.ua ) då stallar, maskinhallar m.m. som inte nyttjar skalskydd och datanät betalar en mindre avgift. Beslutet leder till en omfördelning av kostnaderna då övriga lokaler belastas med en högre avgift för att täcka intäktsbortfallet som kommer av beslutet. 3(3)