Ekonomisk utveckling (tkr) Ekonomisk utveckling BOKSLUTSKOMMENTAR 2014

Transkript

1 BOKSLUTSKOMMENTAR Fakultet: Dekan: NJ Barbara Ekbom Indikatorer Gu Fo/Fu Foma Gem Omsättningsfördelning: 8% 64% 27% 0% = 100% Kapital i % av oms: -10% 22% 13% 238% Externfinansieringsgrad: 55% 73% Ekonomisk utveckling (tkr) Förändring /14 % Omsättning % Resultat Kapital % Kapital i % av oms. 22% 15% 13% 15% 18% Oförbrukade bidrag % Kontraktsfordringar % Personal (HÅA) % Ekonomisk utveckling Fakultetens resultat är betydligt bättre än budgeterat. Kapitalet har nu stigit till 18 % av omsättningen. En stor del av kapitalet finns inom fakulteten centralt som också står för nästan hälften av överskottet under. Alla institutioner, med två undantag, har gjort ett bättre resultat än budgeterat. Det finns planer inom både institutionerna och fakulteten på att arbeta ner kapitalet. Nya satsningar tar tid att sätta igång och det finns en viss försiktighet inom flera institutioner då de inte vill hamna i situation att åter behöva minska personalstyrkan. Även den höga externfinansieringsgraden som flera institutioner har gör att de är extra sårbara och det leder till en ökad försiktighet. I och med införandet av Framtidens SLU förändrades också tilldelningen av anslag till våra ämnesområden. Det innebär att anslag fördelas ut till institutioner för det inrättade ämnet, även om det ännu inte finns någon ämnesföreträdare på plats. De nya fördelningsprinciperna gör att resultatet blir bättre på flera institutioner än det hade blivit med de gamla. Stimulansmedlen i form av anslag till FGI-institutionerna har också bidragit till det positiva resultatet då de under året haft väldigt små eller inga kostnader alls. Resultat avviker stort från både budget och prognos i halvåret och det kan tyda på, något våra institutionsekonomer ger uttryck för, att vi saknar prognosverktyg inom SLU. Både kontraktsfordringar och oförbrukade bidrag inom fakulteten har minskat och kan delvis bero på att Formas inte ger nya bidrag till de forskare som redan har ett Formaskontrakt. Några institutioner uppger att det blir alltfler ettåriga kontrakt och det kan också bidra till att både kontraktsfordringar och oförbrukade bidrag minskar. Både fordringar och oförbrukade bidrag har legat högt de senaste tre åren för att nu vara tillbaka på den nivån som gällde omkring För många av institutionerna har kontraktsfordringarna minskat, men det finns några som avviker och det är framförallt institutionen för vatten och miljö vilken har ökat sina fordringar markant. Det kan förklaras av ett nytt VR-kontrakt om knappt 20 mnkr. Precis som tidigare år kan konstateras att uppdragsintäkterna, som är 20 mnkr högre än budget, är svåra att budgetera. Driftskostnaderna är 23 mnkr lägre än budget och är den post som avviker mest från budget. Det beror till stor del på att institutionen vatten och miljö ändrat sätt att redovisa interna kostnader och intäkter av labbtjänster. 1 Under 2012 tillkom institutionen för akvatiska resurser och måste beaktas vid jämförelse mellan åren. 1

2 BOKSLUTSKOMMENTAR Även om den samlade ekonomin är god så är ekonomin inom GU:n väldigt ansträngd. I år gör fakulteten ett litet överskott inom GU:n. Det beror på en felaktig bokföring där forskningen debiterats med 520 tkr från biocentrumintendenturen till speciallokaler för undervisning. Det behöver rättas upp under Fakulteten centralt har haft lägre kostnader, dels blev den sammanlagda kostnaden för undervisningsservice och AV-stöd betydligt lägre men också p.g.a. en långtidssjukskrivning och en tjänstledig programstudierektor som det tagit tid att ersätta. Dessutom försöker institutionerna att anpassa kostnaderna efter tilldelat anslag och redovisar därför inte vad GU:n verkligen kostar. Fakultetsreformen har inneburit att fakulteten fått ett ökat negativt kapital inom GU:n. Det beror på att LARK-utbildningen, med ett positivt kapital inom GU:n om 2,5 mnkr, flyttats till LTV-fakulteten. Inom fakulteten ser vi inte hur vi ska kunna minska det negativa kapital som vi nu har. Det vi tyvärr kan konstatera är att den nya organisationen och fördelningsmodellen inom GU- området bidrar till en försämring av fakultetens ekonomi. I nedanstående tabeller redovisas resultat och budget för den del av de fakultetsgemensamma institutionerna som tillhör NJ-fakulteten. Däremot avser kapitalet hela institutionerna. Mark, vatten och miljö Klustret består av institutionerna akvatiska resurser, energi och teknik, vatten och miljö samt mark o miljö. Klustret har en hög externfinansieringsgrad på omkring 70 %. Institutionerna budgeterade för ett samlat underskottet om 4,3 mnkr. Resultatet blev 11,5 mnkr bättre än budgeterat och den största avvikelsen finns hos Akvatiska resurser där differensen är 11,2 mnkr mellan budget och utfall. Personalkostnaderna inom Akvatiska avviker stort från budget då planerade rekryteringar tagit längre tid än beräknat. Institutionen har oförbrukat anslag både inom forskningen men och också inom foma p.g.a. att anslagsfinansierade projekt inte kunnat starta för att personalen behövt prioritera externfinansierade projekt. Mark och miljö har bromsat upp den negativa trenden och minskat både på antalet anställda och lokaler men det återstår fortfarande ett arbete med att komma till rätta med underskott inom t.ex. labbverksamheten. Inom vatten och miljö finns också labbverksamhet som genererar underskott som institutionen arbetar för att komma till rätta med. Institutionen är inte längre så starkt dominerad av foma verksamhet utan har nu också en betydande verksamhet inom forskningsområdet. Energi och teknik har med alltfler externa bidrag ökat sin externfinansieringsgrad från 40 % 2010 till 67 %. Institutionen har med en långsiktig plan arbetat för att minska kapitalet i förhållande till omsättningen och är nu nere på 19 %, att jämföra med 43 % Kst Institution Budget Resultat Kapital hela inst Kapital i % av oms 135 Akvatiska resurser % 280 Vatten och miljö % 435 Mark och miljö, NJ % 565 Energi och teknik % 885 Intendentur MVM Summa

3 BOKSLUTSKOMMENTAR Ekologi och växtproduktion Klustret består av institutionerna ekologi, växtproduktionsekologi(vpe) samt norrländsk jordbruksvetenskap(njv). Institutionerna har en ekonomi i balans med något för högt kapital i förhållande till omsättningen inom ekologi och VPE. Inom VPE finns dock obalanser mellan enheter och redovisningsområden som institutitonen arbetar med att minska. Kapitalet inom VPE har ökat som en konsekvens av att två forskare från ekologiinstitutionen flyttat över till VPE och fått med sig ett positivt kapital. NJV har tack vare organisationsreformen fått helt nya förutsättningar då NJ-fakulteten övertagit institutionens samlade underskottskapital om knappt 6 mnkr. NJV arbetar hårt för att ha en ekonomi i balans framöver. Överskottet för året består till största delen av ännu ej förbrukade statsanslag. Precis som föregående år så kostar odlingsanläggningen inom både ekologi och biocentrumintendenturerna mer än de intäkter som genererats. Inför 2015 har prissättningen och medfinansieringen ändrats utifrån en mer realistisk beläggningsgrad. Hur det stora underskottet inom odlingsanläggningarna ska hanteras blir en fråga för fakulteten under våren Kst Institution Budget Resultat Kapital hela inst Kapital i % av oms, inst 415 Ekologi, NJ % 500 Växtproduktionsekologi % 540 Norrländsk % jordbruksvetenskap, NJ 886 Intendentur Ekologicentrum Summa Landskap och samhälle Klustret består av institutionerna ekonomi samt stad och land. Båda institutionerna har totalt sett en god ekonomi men kommer att flytta in i nya dyrare lokaler under våren 2015 och kan behöva en viss buffert för den omställning som det innebär. Det ökade kapitalet inom stad och land beror främst på att institutionen erhållit ämnesområdesanslag för professorer som är under tillsättning. Institutionen för ekonomi har ett underskottskapital inom GU som de måste ta fram en avbetalningsplan för att komma till rätta med. Institutionen fick ett extra anslag om 3 mnkr under för att inte öka på underskottet ytterligare. Underskottet har byggts upp under perioden beroende på att fakulteten införde en ny fördelningsmodell som kraftigt minskade anslaget till institutionen. Att generera överskott inom GU:n kan bli en väldigt svår uppgift för institutionen så länge SLU har kvar den nya fördelningsmodellen som ska gälla fr.o.m och som i nuläget innebär att anslaget från utbildningsnämnden till programnämnden(pn) fördelas baserat på HST och HPR. Konsekvensen blir att PN måste dra ner ersättningen till alla programgrupper med % jämfört med vad modellen anger och då finns knappast något utrymme för ytterligare besparingar på institutionsnivån. Det kommer att underlätta för institutionen att både enheten agrarhistoria och enheten för matematik och statistik övergår till andra institutioner. 3

4 BOKSLUTSKOMMENTAR Kst Institution Budget Resultat Kapital hela inst Kapital i % av oms 510 Ekonomi % 595 Stad och land, NJ % Summa Biocentrum Klustret består av institutionerna skoglig mykologi och växtpatologi, kemi och bioteknologi, mikrobiologi, växtbiologi samt livsmedelsvetenskap(lmv). Inom detta kluster är externfinansieringsgraden omkring 50 % förutom för LMV som ligger på enbart 30 % vilket ändå är en ökning med 2 % jämfört med Inom detta kluster finns två av fakultetens minsta institutioner mätt i HÅA. Institutionen mikrobiologi har det högsta kapitalet i förhållande till omsättningen inom fakulteten men det är till viss del intecknat. Institutionerna inom klustret har ekonomier i balans och har arbetat hårt för att anpassa verksamheten till lokalkostnaderna inom Biocentrum men de höga lokalkostnadspåslagen tynger verksamheten. Inom klustret har institutionen för kemi och bioteknologi samt växtbiologi de största underskotten inom GU:n. Inom växtbiologi har man lyckats få ned underskottskapitalet något medan flera omständigheter gjorde att situationen förvärrades inom kemi och bioteknologi. Även inom detta kluster är det odlingsanläggningen som drar ner klustrets gemensamma resultat och kapital och som nämnts ovan är det en fråga för fakulteten att hantera under våren Kst Institution Budget 390 Skoglig mykologi o växtpatologi, NJ Kemi och bioteknologi Mikrobiologi Växtbiologi Livsmedelsvetenskap Intendentur BioCentrum Resultat Kapital Kapital i % av oms % % 27 % 12 % 4 % 0 % Summa

5 BOKSLUTSKOMMENTAR Övriga enheter Vid fakulteten gemensamt (894) finns ett kapital som till största delen är uppbundet i Kon-medel, Ekoforsk och Framtidens lantbruk. Det har också uppstått ett överskott p.g.a. för högt uttaget fakultetspåslag de två senaste åren. Framtidens lantbruk har inte haft verksamhet i den takt de hade planerat men räknar med att vara i fas och ha genomfört allt planerat t.o.m Vid CBM har en förändring av inriktningen på verksamheten skett och ekonomin är nu i balans. Resultatet är bättre än väntat, till viss del beroende på förseningar i tillsättning av tjänster. Förseningarna beror på att man avvaktade med att anställa tills det fanns en överenskommelse mellan Uppsala universitet och SLU och därmed en ordnad finansiering. Inom Artdatabanken beräknar man att förbruka kapital inom forskningen under 2015 då två forskarassistenter som är anslagsfinansierade återgår i tjänst efter föräldraledigheter. Den basanslagsfinansierade verksamheten är hårt ansträngd och det finns inget utrymme för att klara t.ex. en medfinansiering som flera bidragsgivare idag ställer krav på. CKB:s kapital i förhållande till omsättningen blir missvisande då en relativt stor andel av verksamheten bedrivs inom andra institutioner. Verksamheten inom andra institutioner motsvarar en omsättning om 2,7 mnkr och den verksamheten medräknad, motsvarar kapitalet i förhållande till omsättningen istället 17 % inom CKB. Kst Institution/motsvarande Budget Resultat Kapital Kapital i % av oms 894 Fakulteten f naturresurser % och lantbruksvetenskap (exkl justeringsbudget) 910 Centrum för biologisk % mångfald 911 Artdatabanken % 928 Kompetenscentrum för % kemiska bekämpningsmedel (CKB) 956 Speciallokaler för % 260 undervisning Skoglig resurshushållning, NJ Summa

6 BOKSLUTSKOMMENTAR Finansiering av verksamheten Fakultetens institutioner har registrerat 30 nya kontrakt på över 5 mnkr vardera varav 21 kommer från Formas, med kontraktsstart fr.o.m Det största bidraget från Formas är på ca 8,4 mnkr till institutionen för mark och miljö. Det är institutionerna vatten och miljö, ekologi, akvatiska resurser, artdatabanken, växtbiologi, växtproduktionsekologi, mark och miljö, mikrobiologi, livsmedelsvetenskap samt kemi och bioteknologi som erhållit dessa nya kontrakt på sammanlagt kontraktsbelopp om tkr. Flera stora projekt inom institutionerna löper ut nu under Även flertalet av fakultetens strategiska satsningar upphör under Personalförändringar Antalet helårsarbetskrafter(håa) har minskat jämfört med 2013 och det är framförallt inom institutionen mark och miljö som minskning har skett för att komma till rätta med ekonomin. Antalet forskare och teknisk personal har ökat de senaste åren medan antalet doktorander, administrativ- samt laborativ personal har minskat. Verksamhetsuppdrag Fakulteten har haft ett uppdrag att examinera 200 doktorer under perioden Fakulteten har examinerat 159 doktorer samt 23 licentiater och har därmed inte nått upp till uppdraget. Inom grundutbildningen hade fakulteten ett uppdrag att producera hst till ett takbelopp om tkr men klarade inte riktigt uppdraget då vi producerade hst. Däremot så producerade vi fler hpr än uppdraget och det gjorde att vi producerade totalt för en högre ersättning än det takbelopp vi tilldelats. Då alla fakulteter överskred takbeloppet så sker ingen omfördelning av anslag mellan fakulteterna. Investeringar Inga investeringar över 1 mnkr har gjorts inom fakulteten under. Bilagor 1. Resultaträkning per redovisningsområde 2. Helårsarbetskraft per befattning lönekontering 6

7 Resultaträkning per redovisningsområde, utfall mot budget (tkr) Vald period:, december (HELÅR) Resultaträkning per redovisningsområde visar månadsutfall mot helårsbudget. Med månadsutfall avses ackumulerat utfall dvs från årets början till vald månad. Data i rapporten avser endast stängda perioder från ekonomisystemet vilket innebär att rapporten uppdateras några dagar efter aktuellmånad då all bokföring är klar. Datakälla/Dataladdning: Agresso / Månadsvis, natten efter periodstängning Utbildning Forskning o forskarutbildning Fortlöpande miljöanalys Gem verksamheter Totalt Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Statsanslag % % % % % Uppdragsintäkter % % % % % Bidragsintäkter % % % % % Övriga intäkter % % % % % Tilldelning enl verksamhetsplan 0 0 0% % 0 0 0% 0 0 0% % Summa % % % % % Personalkostnader % % % % % Lokalkostnader % % % % % Driftkostnader % % % % % Avskrivningar % % % % % Overhead % % % % % Semester % % % % % Summa % % % % % Resultat Utgående kapital % av omsättning -10 % 22 % 13 % 238 % 18 % Oförbrukade bidrag Kontraktsfodringar Urval

8 Helårsarbetskraft per befattning - lönekontering Rapporten visar utveckling av helårsarbetskrafterna per befattning de senaste fem åren baserat på vald period. Med helårsarbetskraft menas hur mycket tid en person har arbetat de senaste 12 månaderna omräknat till ett år. Beräkningen av helårsarbetskraften baseras på den anställdes lönekontering. Definition helårsarbetare, se nedan. Datakälla/Dataladdning: Primula / Månadsvis efter lönekörning Professor 76,1 75,9 75,3 74,7 74, Postdoc 56,2 45,3 42,2 34,2 39,9 2 - Universitetslektor 22,2 25,6 25,5 24,2 22,5 3 - Forskarassistent 37,3 38,4 31,9 25,6 16,1 4 - Forskare 168,9 184,6 199,7 203,6 212,9 5 - Adjunkt och övriga lärare 13,2 10,4 8,7 7,5 6,4 6 - Doktorand 135,9 149,2 149,9 142,7 130,9 7 - Administrativ personal 154,3 165,9 165,8 147,6 142,0 8 - Laboratoriepersonal 92,4 104,5 98,9 84,8 71,8 9 - Teknisk personal 123,6 151,6 183,6 175,6 187,5 Total 880,1 951,3 981,6 920,5 904,6 Period:12 Inst:Alla Avd:Alla Enhet:Alla Fakultet:NJ Kön:K,M

9 BOKSLUTSKOMMENTAR :06 Institution: Prefekt: 894-FAKULTETEN F NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP Indikatorer Gu Fo/Fu Foma Gem Omsättningsfördelning: 43% 56% 0% 0% = 100% Kapital i % av oms: -13% 223% 5488% 6923% Externfinansieringsgrad: 10% 0% Ekonomisk utveckling (tkr) Förändring /14 % Omsättning % Resultat Kapital % Kapital i % av oms. 77% 2% 62% 110% 134% Oförbrukade bidrag % Kontraktsfordringar ##### Personal (HÅA) % Ekonomisk utveckling Budgeten för 894 innehåller även en justeringsbudget för hela NL-fakulteten vilket gör att den inte är lämplig att använda som jämförelse. I den bifogade resultaträkningen är därför denna enhet exkluderad. Fo/fu Vid fakulteten (894) redovisas förutom fakultetens gemensamma verksamhet även verksamheten vid Framtidens lantbruk samt fördelning av medel till Ekoforsk. Avvikelsen på lokalkostnader för forskning respektive gemensamt beror på att den budgeterade kostnaden, tkr, för den del av undervisningslokaler som ska belasta forskning felaktigt budgeterats på redovisningsområdet forskning istället för gemensamt (fakultetspåslaget). Fakulteten har, precis som planerat, vänt från att 2012 ha ett negativt fritt kapital till att nu ha ett relativt stort positivt fritt kapital. Flera av fakultetens tidigare strategiska satsningar inom forskningen upphör under och fakulteten har börjat planera för framtida satsningar. GU Kostnaderna inom GU har varit lägre under än budgeterat och det beror bl.a. på en långtidssjukskrivning. Även den sammanlagda kostnaden för STUDDS och AV-stöd är 860 tkr lägre än budgeterat. Dessutom har anslaget till kurser inom VH blivit lägre än budgeterat. Inom GUområdet finns en stark oro för ekonomin och kvaliteten i utbildningen. Budgeten för 2015 pekar mot att det negativa kapitalet fortsätter att växa. Den nya fakultetsreformen har inneburit att de gemensamma kostnaderna blir extra betungande för fakultetens institutioner. Det beror på att totala anslaget som ska bära dessa kostnader är lägre samtidigt som kostnaderna blivit högre. Det råder fortfarande en viss oklarhet om hur underskott ska hanteras inom GU:n och om det är PN:s eller FN:s ansvar att fördela anslag till kurser och därmed institutioner. 1

10 BOKSLUTSKOMMENTAR :06 Finansieringen av verksamheten Enheten belastas framförallt med gemensamma kostnader för fakulteten. Dessa kostnader finansieras dels med ett fakultetspåslag om 3,1 % och dels med statsanslag. Fakultetspåslaget har varit för högt och det har gjort att fakulteten fått ett överskott inom stödverksamheten. Överskottet har byggts upp under de två senaste åren men kommer att återföras till de verksamhetsområden där det tagits ut. I och med skapandet av fakultetsgemensamma institutioner bestämdes att fakultetspåslaget skulle vara oförändrat och det har gjort att överskottet ökat ytterligare. En stor del av kapitalet avser ännu ofördelade KON-medel. Fakulteten ligger nästan två år efter i förbrukningen av de tilldelade medlen efter KON, vilket beror på att det dels tog tid att besluta om hur medlen skulle användas och därefter att anställa personal. Nu är dock all verksamhet i full gång och hela KON-kapitalet är öronmärkt. Kapitalet har minskat med knappt 6 mnkr genom att fakulteten övertagit institutionen för norrländsk jordbruksvetenskaps samlade negativa kapital vid utgången av 2013 (med en viss justering). Kapitalet om tkr inom fo/fu består bl.a. av följande poster: Ekoforsk Framtidens lantbruk Ofördelade KON-medel Bioinformatik och modelleringstjänster Fakultetsövergripande ämnesområden Återstår fritt kapital Personalutveckling Vid fakulteten är endast dekanen anställd. Därutöver konteras delar av lönen för ett antal personer på fakulteten. Det är t.ex. programstudierektorer för utbildning på grundläggande och avancerad nivå, studierektorer för forskarutbildning, pro- och vicedekaner, programsekreteraren för framtidens lantbruk m.fl. Bilagor 1. Resultaträkning per redovisningsområde 2. Helårsarbetskraft per befattning - lönekontering 2

11 Resultaträkning per redovisningsområde, utfall mot budget (tkr) Vald period:, december (HELÅR) Resultaträkning per redovisningsområde visar månadsutfall mot helårsbudget. Med månadsutfall avses ackumulerat utfall dvs från årets början till vald månad. Data i rapporten avser endast stängda perioder från ekonomisystemet vilket innebär att rapporten uppdateras några dagar efter aktuellmånad då all bokföring är klar. Datakälla/Dataladdning: Agresso / Månadsvis, natten efter periodstängning Utbildning Forskning o forskarutbildning Fortlöpande miljöanalys Gem verksamheter Totalt Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall Budget Statsanslag % % 7 0 0% 0 0 0% % Uppdragsintäkter 4 0 0% % 0 0 0% % % Bidragsintäkter 0 0 0% % 0 0 0% 0 0 0% % Övriga intäkter 0 0 0% 0 0 0% 0 0 0% 0 0 0% 0 0 0% Tilldelning enl verksamhetsplan 0 0 0% 0 0 0% 0 0 0% 0 0 0% 0 0 0% Summa % % 7 0 0% % % Personalkostnader % % 0 0 0% % % Lokalkostnader % % 0 0 0% % % Driftkostnader % % 0 0 0% % % Avskrivningar 0 0 0% 0 0 0% 0 0 0% % % Overhead % % 0 0 0% % % Semester % % 0 0 0% % % Summa % % 0 0 0% % % Resultat Utgående kapital % av omsättning -13 % 223 % 5488 % 6923 % 134 % Oförbrukade bidrag Kontraktsfodringar Urval Inst:894-FAKULTETEN F NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP

12 Helårsarbetskraft per befattning - lönekontering Rapporten visar utveckling av helårsarbetskrafterna per befattning de senaste fem åren baserat på vald period. Med helårsarbetskraft menas hur mycket tid en person har arbetat de senaste 12 månaderna omräknat till ett år. Beräkningen av helårsarbetskraften baseras på den anställdes lönekontering. Definition helårsarbetare, se nedan. Datakälla/Dataladdning: Primula / Månadsvis efter lönekörning Professor 1,4 1,9 2,4 2,9 3, Postdoc 0,6 0,5 2 - Universitetslektor 2,0 2,4 1,6 1,3 1,5 4 - Forskare 3,2 2,9 2,6 1,8 1,7 5 - Adjunkt och övriga lärare 0,8 0,5 0,6 0,2 0,5 7 - Administrativ personal 4,9 5,5 4,8 3,9 3,6 9 - Teknisk personal 0,3 0,3 Total 13,1 14,0 12,0 10,2 10,3 Period:12 Inst:894-FAKULTETEN F NATURRESURSER OCH LANTBRUKSVETENSKAP Avd:Alla Enhet:Alla Fakultet:Alla Kön:K,M

13 Definition helårsarbetare Helårsarbetare definieras enligt SCB's definition som: Ordinarie arbetstid innevarande månad med avdrag för -Ej disponibel resurs (tjänstledighet, annan anställning, delpension, förtidspension etc ) -Föräldraledighet -Studieledighet -Fackligt arbete -Övrig frånvaro utan ersättning -Offentligt uppdrag -Långtidssjukdom och multiplicerat med tjänstens omfattning. I de fall ordinarie arbetstid är 0 eller saknas, beräknas helårsarbetskraften utifrån den aktuella månadens faktiska heltidsarbetstid, som hämtas från Primula.