Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd för omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Rättviks kommun natten mellan den 21 och 22 oktober 2009 Lars Juhlin, leg. dietist Rättviks kommun Mathilda Strand, leg. dietist Borlänge kommun Maria Wahlström, leg. dietist Falu kommun Februari 2010

Författarnas kommentar: Vad de gamla inom särskilt boende kallas skiljer sig mellan de olika kommunerna; brukare, kunder, boende med mera. I denna rapport benämns de för omsorgstagare. Sida 2 av 23

Sammanfattning Nattfasta är tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Nattfastans längd bör inte överstiga 11 timmar, eftersom detta kan ge negativa konsekvenser såsom dålig sömn, svaghet och undernäring. Borlänge, Falu och Rättviks kommun anger i sina riktlinjer för måltider och nutrition inom äldreomsorgens särskilda boenden att nattfastan hos omsorgstagarna inte bör överstiga 11 timmar. Under en natt i oktober 2009 genomfördes en mätning av nattfastans längd för omsorgstagarna på de tre kommunernas särskilda boenden. Syftet med mätningen var att lyfta nattfastans betydelse samt att undersöka hur kommunernas riktlinjer gällande nattfastan efterföljdes. Totalt undersöktes nattfastans längd för 1112 omsorgstagare. Resultatet visade att 21 % hade en nattfasta som var 11 timmar eller kortare och 55 % hade en nattfasta som översteg 11 timmar. För övriga 24 % var nattfastans längd okänd. Medelvärdet för nattfastans längd var 12,1 timmar och medianen 12,5 timmar. Resultatet visade också att 57 % av omsorgstagarna erbjöds något att äta eller dricka från och med klockan 21.01 till och med klockan 08.00. Sex avdelningar som hade ett bra resultat intervjuades om hur de arbetade med nattfastan. Det visade sig finnas flera olika tillvägagångssätt. Personaltäthet verkade inte vara en avgörande faktor. Vi uppmanar till vidare arbete med att möjliggöra en nattfasta på högst 11 timmar för omsorgstagarna. Vi rekommenderar mätning av nattfastans längd en till två gånger per år som en kvalitetskontroll och som en kontinuerlig påminnelse om betydelsen av nattfastans längd. Sida 3 av 23

SAMMANFATTNING 3 BAKGRUND 6 VAD ÄR NATTFASTA? 6 NATTFASTANS BETYDELSE 6 UNDERNÄRING 6 SÅRLÄKNING 6 FALL 6 DIABETES 7 SÖMN 7 APTIT 7 FÖRSTOPPNING 7 VAD BEHÖVS FÖR ATT NATTFASTAN SKA BRYTAS? 7 SYFTE MED UNDERSÖKNINGEN 7 METOD: 8 RESULTAT 9 ANTAL OMSORGSTAGARE I MÄTNINGEN 9 NATTFASTANS LÄNGD 9 ALLA TRE KOMMUNER 9 BORLÄNGE 9 FALUN 9 RÄTTVIK 9 ERBJUDNA MÅL KVÄLL OCH NATT 12 ALLA TRE KOMMUNER 12 BORLÄNGE 12 FALUN 12 RÄTTVIK 12 SAMBAND MELLAN ERBJUDNA NATTMÅL OCH NATTFASTA 11 TIMMAR ELLER KORTARE 13 ENHETERNAS RESULTAT 13 INTERVJUER 13 DALJUNKAREGÅRDEN 13 HAGAGÅRDEN 14 ORESTRAND 14 PRÄSTSKOGEN 15 KOPPARLUNDEN 16 UTSIKTEN 16 DISKUSSION 17 RESULTATETS TILLFÖRLITLIGHET 17 FRAMGÅNGSFAKTORER 17 Sida 4 av 23

ENGAGEMANG, KUNSKAP, SAMARBETE 18 RUTINER 18 MÅLTIDSORDNING 19 KONSTEN ATT ERBJUDA 19 ATT VÄCKA ELLER INTE VÄCKA 19 AVSLUTNINGSVIS 20 BILAGA 1 MÅL SOM BRYTER NATTFASTAN 21 BILAGA 2 PROTOKOLL FÖR MÄTNINGEN 22 BILAGA 3 SAMMANSTÄLLNING AV ENHETERNAS RESULTAT 23 Sida 5 av 23

Bakgrund Vad är nattfasta? Nattfasta är tiden mellan kvällens sista mål och påföljande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Nattfastans längd bör för omsorgstagare inom äldreomsorgen inte överstiga 11 timmar. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i öppna jämförelser. En spridning av fem till sex måltider över en större del av dygnet som resulterar i en nattfasta på 11 timmar eller kortare, ger omsorgstagaren en större chans att få i sig tillräckligt mycket energi och näring. Detta kan i sin tur förebygga undernäring, underlätta sårläkning, minska risken för fall och ge en högre livskvalitet för omsorgstagarna. Nattfastans betydelse Mellan dagens måltider samt under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi, får hjärnan och nervsystemet istället energi från ett lager i levern. Detta energilager räcker i cirka 11 timmar nattetid om det är välfyllt vid sänggåendet. När lagret tar slut måste kroppen finna ett annat sätt att förse hjärnan och nervsystemet med energi för att kunna överleva. Då bryts istället kroppens muskel- och fettmassa ned för att omvandlas till energi. På sikt kan muskelnedbrytningen få allvarliga konsekvenser för personer som på grund av hög ålder och/eller kroniska sjukdomar redan har liten muskelmassa. Det är dessutom svårare för äldre människor att återbilda förlorad muskelmassa. En längre period med för lång nattfasta leder då till ökad svaghet och därmed sämre förmåga att röra sig; klä sig, stå, gå, sköta hygienen, äta och genomföra rehabiliterande träning. Detta ger lägre grad av självständighet och ökad vårdtyngd. Undernäring Att under en längre period få i sig mindre mängd näring och energi jämfört med vad kroppen behöver leder till undernäring. Undernäring är vanligt förekommande hos omsorgstagare inom äldreomsorgen. En kortare nattfasta gör att måltiderna kan fördelas över en större del av dygnet. Ju fler måltider som äts under dygnet desto större chans finns att täcka sitt behov av energi och näring. Sårläkning Vid sårläkning är det totala energi- och näringsbehovet förhöjt. Behovet av proteiner ökar kraftigt under sårläkningsprocessen. Vitaminerna A och C samt mineralerna zink och järn har också viktiga funktioner för läkningen. Att måltiderna sprids under dagen samt att nattfastan inte överstiger 11 timmar ökar förutsättningarna för en väl fungerande sårläkning. Fall Det finns samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre människor. Svaga muskler och/eller yrsel på grund av lång nattfasta och undernäring kan öka risken för fall. En undernärd person löper större risk att få en fraktur av ett fall, på grund av mindre mängd skyddande underhudsfett och svagare skelett. Återhämtningen efter ett benbrott tar längre tid hos en undernärd person. Sida 6 av 23

Diabetes För en person med diabetes kan en lång nattfasta medföra höga blodsockervärden på morgonen. Då är det lätt att tro att personen har ätit för mycket, när det i själva verket kan vara en lång nattfasta som är orsaken. Brist på blodsocker under den första delen av natten gör att kroppen bryter ned muskel- och fettmassa som höjer blodsockret under morgonen. Ett sent kvällsmellanmål kan ge ett jämnare blodsocker och förebygga högt blodsockervärde på morgonen hos personer med diabetes. Sömn Hunger nattetid kan orsaka sömnlöshet. Dementa personer kan även känna oro och rastlöshet på grund av hunger. En god nattsömn kan bidra till ökad ork och vakenhet under dagen. Att begränsa nattfastans längd kan medföra en bättre nattsömn och minska behovet av sömnmedel. Aptit Att äta stimulerar aptiten. En person som sover bättre under natten och därmed orkar mer under dagen, orkar också äta mer. Genom att äta mer ökar sannolikheten att energi- och näringsbehovet tillgodoses. Detta skapar en god spiral av ork och aptit och minskar risken för undernäring. Förstoppning Magens och tarmarnas motorik kan påverkas av att måltiderna fördelas jämnt över dygnet. Det kan ge en positiv effekt på avföringsfrekvensen och bidra till en minskad användning av laxermedel. Vad behövs för att nattfastan ska brytas? Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla kolhydrater, eftersom det är kolhydrater som används som främsta energikälla till hjärna och nervsystem. En generell rekommendation är att maten eller drycken ska ge minst 100 kcal i energimängd och innehålla 10-15 g kolhydrater för att bryta nattfastan. Detta motsvaras exempelvis av ett av följande alternativ: 1 dl fruktyoghurt (fetthalt 2 %) 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1 banan För fler exempel, se bilaga 1. Syfte med undersökningen Borlänge, Falu och Rättviks kommun anger, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer, i sina riktlinjer för måltider och nutrition att nattfastan hos omsorgstagarna inom särskilt boende inte bör överstiga 11 timmar. Syftet med undersökningen var att lyfta nattfastans betydelse för omsorgstagare inom äldreomsorgen. Syftet var även att undersöka hur kommunernas riktlinjer gällande nattfastan efterföljdes. Sida 7 av 23

Metod: Mätningen av nattfastan gjordes på äldreomsorgens särskilda boenden och korttidsplatser i kommunerna Borlänge, Falun och Rättvik. Mätningen ägde rum natten mellan den 21 och 22 oktober 2009. Personalen som var i tjänst fyllde i en blankett (bilaga 2) där de angav klockslagen då varje omsorgstagare erbjöds respektive åt eller drack middag, kvällsmellanmål, nattmål och frukost. Enhetscheferna på boendena hade tidigare informerats muntligt och skriftligt av dietisten i respektive kommun om att mätningen skulle äga rum. I samband med informationen fick de blanketterna som personalen skulle fylla i under mätningen. Enhetscheferna ansvarade för att informera aktuell personal om mätningen och hur blanketten skulle fyllas i. På en enhet informerades personalen istället av dietisten, då enhetschefen var frånvarande. Instruktionerna var att enbart fylla i klockslag då respektive omsorgstagare erbjöds samt åt/drack middag, kvällsmellanmål, nattmål och frukost. Vatten skulle inte registreras. Vad omsorgstagarna åt eller drack och hur mycket skulle inte noteras. Efter den aktuella natten skickades blanketterna tillbaka till respektive dietist för bearbetning. Varje dietist sammanställde resultatet för sin kommun, och därefter sammanställdes resultatet för de tre kommunerna gemensamt. Nattfastan definierades som det längsta tidsintervallet mellan intag av mat eller dryck under natten. Nattfastans längd för varje omsorgstagare beräknades. Därefter beräknades medelvärdet för varje avdelning, enhet, kommun samt de tre kommunerna. För vissa omsorgstagare var nattfastans längd okänd. Detta på grund av att inga eller för få klockslag var registrerade på blanketterna. Även hur många omsorgstagare som erbjöds något att äta eller dricka från och med kl. 19.00 till och med kl. 21.00, samt från och med kl. 21.01 till och med kl. 08.00 undersöktes. För de omsorgstagare där det registrerats att de åt/drack men inte erbjöds, antogs att tidpunkterna för erbjudande var samma som tidpunkterna för intag. Under januari 2010 intervjuades sex av de enheter, två per kommun, som hade ett bra resultat gällande både nattfastans längd och hur ofta nattmål erbjöds. De tre dietisterna besökte tillsammans dessa boenden för intervjuer av chef och personal om hur man arbetade med nattfastan. Sida 8 av 23

Resultat Antal omsorgstagare i mätningen Under den aktuella natten registrerades i Borlänge kommun 425 omsorgstagare, i Falu kommun 497 omsorgstagare, och i Rättviks kommun 190 omsorgstagare. I alla tre kommuner registrerades totalt 1112 omsorgstagare. Av de totalt 1112 omsorgstagare som deltog i mätningen kunde nattfastans längd räknas ut för 76 % (844 stycken). För övriga 24 % (268 stycken) kunde inte nattfastans längd beräknas på grund av ofullständigt ifyllda blanketter. Nattfastans längd Alla tre kommuner I de tre kommunerna hade 21 % (234 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 55 % (610 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För övriga 24 % (268 stycken) kunde nattfastans längd inte beräknas. Mätningen visade att medelvärdet för nattfastans längd var 12,1 timmar. Medianen var 12,5 timmar, vilket innebar att hälften av omsorgstagarna hade en nattfasta längre än 12,5 timmar och hälften hade en nattfasta kortare än 12,5 timmar. Den kortaste nattfastan var 4 timmar och den längsta var 18 timmar. Se figur 1 och 2. Borlänge I Borlänge kommun hade 24 % (100 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 64 % (270 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 13 % (55 stycken) kunde nattfastans längd inte beräknas. Medelvärdet för nattfastans längd i Borlänge kommun var 12,1 timmar, medianen 12,5 timmar. Den kortaste nattfastan var 4 timmar och den längsta var 18 timmar. Se figur 3. Falun I Falu kommun hade 16 % (82 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 46 % (227 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 38 % (188 stycken) kunde nattfastans längd inte beräknas. Medelvärdet för nattfastans längd i Falu kommun var 12,5 timmar och medianen likaså. Den kortaste nattfastan var 5 timmar och den längsta var 17,8 timmar. Se figur 4. Rättvik I Rättviks kommun hade 27 % (52 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 60 % (113 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 13 % (25 stycken) kunde nattfastan inte beräknas. Medelvärdet för nattfastans längd i Rättviks kommun var 11,5 timmar. Medianen var 12 timmar. Den kortaste nattfastan var 5 timmar och den längsta 17 timmar. Se figur 5. Sida 9 av 23

Figur 1 Timmar 19 18 17 16 15 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Nattfastans längd per omsorgstagare natten 21-22 oktober 2009 Borlänge Falun Rättvik Figur 2 Nattfastans längd för omsorgstagare i Borlänge, Falun & Rättvik 21-22 oktober 2009 Okänt; 24% 11 timmar eller kortare; 21% Längre än 11 timmar; 55% Sida 10 av 23

Figur 3 Nattfastans längd för omsorgstagare i Borlänge 21-22 oktober 2009 Okänt; 13% 11 timmar eller kortare; 24% Längre än 11 timmar; 64% Figur 4 Nattfastans längd för omsorgstagare i Falun 21-22 oktober 2009 Okänt; 38% 11 timmar eller kortare; 16% Längre än 11 timmar; 46% Figur 5 Nattfastans längd för omsorgstagare i Rättvik 21-22 oktober 2009 Okänt; 13% 11 timmar eller kortare; 27% Längre än 11 timmar; 60% Sida 11 av 23

Erbjudna mål kväll och natt Alla tre kommuner I alla tre kommuner erbjöds 62 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka (förutom vatten) från och med kl. 19.00 till och med kl. 21.00. 57 % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka (förutom vatten) från och med kl. 21.01 till och med kl. 08.00. Se figur 6 och 7. Borlänge I Borlänge kommun erbjöds 80 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl. 19.00 till och med kl. 21.00. 56 % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl. 21.01 till och med kl. 08.00. Falun I Falu kommun erbjöds 49 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl. 19.00 till och med kl. 21.00. 53 % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl. 21.01 till och med kl. 08.00. Rättvik I Rättviks kommun erbjöds 64 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl. 19.00 till och med kl. 21.00. 79 % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl. 21.01 till och med kl. 08.00. Figur 6 och 7 Omsorgstagare som erbjöds mål from kl 19.00 tom kl. 21.00 i Borlänge, Falun & Rättvik Omsorgstagare som erbjöds mål from kl. 21.01 tom kl. 08.00 i Borlänge, Falun & Rättvik Erbjöds inte; 38% Erbjöds; 62% Erbjöds inte; 43% Erbjöds; 57% Sida 12 av 23

Samband mellan erbjudna nattmål och nattfasta 11 timmar eller kortare Ett samband mellan erbjudna nattmål och en nattfasta som var 11 timmar eller kortare kunde noteras. Se figur 8. Figur 8 Samband mellan erbjudet mål kl 21.01-08.00 och nattfasta 11 h eller kortare på enheterna 90% Andel med en nattfasta 11 h eller kortare på enheten 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Andel som erbjöds mål kl 21.01-08.00 på enheten Borlänge Falun Rättvik Enheternas resultat En sammanställning av enheternas resultat visas i bilaga 3. Intervjuer Daljunkaregården På Daljunkaregården i Falun intervjuades verksamhetschefen och personal från avdelningen Solrosen. Vid intervjutillfället drevs Daljunkaregården på entreprenad av Temabo. Där bodde 42 omsorgstagare. Personaltätheten var 0,90, vilket inkluderade omvårdnadspersonal, sjuksköterskor och temacoach. Nattetid arbetade två personal på hela enheten. Daljunkaregårdens omsorgstagare åt ett kvällsmellanmål tillsammans med personalen mellan kl. 18.30 och 19.30. Personalen uppmärksammade då särskilt om någon omsorgstagare ätit lite vid middagen. Kvällspersonalen rapporterade muntligt till nattpersonalen, som också läste igenom den sociala dokumentationen vid ankomst. Nattpersonalen gick två ronder under natten för att titta till omsorgstagarna. Det fanns omsorgstagare som sagt ifrån sig detta, vilket också respekterades. Nattpersonalen hade Sida 13 av 23

diskuterat lämplig mat och dryck att servera under natten. De omsorgstagare som behövde medicin tidigt på morgonen fick det av nattpersonalen. På morgonen hjälptes omsorgstagarna på Solrosen upp, kläddes och fick sin medicin innan de serverades en gemensam frukost i matsalen. Medan de väntade på frukosten fick de något enkelt att äta eller dricka. Personalen på Solrosen trodde att de lyckats bra med nattfastan tack vare ett stort engagemang och trivsel bland personalen. De berättade att de såg resultat av sitt arbete med att begränsa nattfastans längd genom att omsorgstagarna sov bättre på natten. Verksamhetschefen upplevde att utdelningen av behovs-mediciner (lugnande medicin och insomningstabletter) hade minskat. Personalens råd till andra enheter var att hitta glädjen i jobbet, genom att till exempel prova nya saker. Det tyckte även att det var viktigt med utbildning för att förstå bakgrunden till arbetsuppgifterna, samt att personalen fick ta ansvar. Vi är stolta över vårt jobb. Hagagården På demensboendet Hagagården i Borlänge intervjuades enhetschefen och personal. Hagagården drevs på intraprenad av personalen. Där bodde 17 omsorgstagare. Personaltätheten var 1,0. Nattetid arbetade två personal på hela enheten. Hagagårdens omsorgstagare fick kvällsmellanmål tillsammans med personalen runt kl. 19 eller 19.30, men tidpunkten kunde variera. De omsorgstagare som ville sitta uppe längre fick kvällsmellanmål senare. Rutinen för nattpersonalen var att gå runt och titta till omsorgstagarna när de började sitt skift på kvällen. Hagagårdens personal försökte ha som princip att inte gå ronder för att titta till omsorgstagarna under natten, eftersom det kunde ge en störd nattsömn. Att väcka någon på natten räknas som en tortyrmetod. Personalen förlitade sig istället på de säng- och golvlarm som varje omsorgstagare hade. Vid larm tog nattpersonalen alltid med sig något att äta eller dricka för att erbjuda omsorgstagaren. Rutinerna ansågs vara inarbetade men samtidigt flexibla utifrån omsorgstagarens behov. Personalen ansåg det viktigt att inte anpassa omsorgstagaren efter verksamheten, utan istället anpassa verksamheten efter omsorgstagaren. Personalen själva trodde att den höga personaltätheten nattetid gjorde att man lyckades bra med nattfastan. Deras råd till andra enheter var att utnyttja medicintiderna morgon och kväll för att servera någonting som bryter nattfastan, och att alltid erbjuda något att äta till den som är vaken nattetid. Orestrand På Orestrand i Rättvik intervjuades enhetschefen och personal inklusive sjuksköterska. På Orestrand bodde 20 omsorgstagare. Personaltätheten var 0,55. Nattetid arbetade två personal på hela enheten. Enheten hade nyligen infört rutinen att försöka servera kvällsmellanmål mellan kl. 20 och 21. Omsorgstagarna fick vila en stund efter middagen, för att de skulle orka vara uppe senare på Sida 14 av 23

kvällen. De omsorgstagare som ville fick sitta uppe i nattkläder och ha en mysig kvällsstund innan sänggåendet. I och med att de redan var iordninggjorda för natten underlättade detta läggningen för nattpersonalen. I Rättviks kommun har det sedan 2008 använts listor där personalen angett när omsorgstagarna erbjudits och ätit/druckit kvällsmellanmål och nattmål. Orestrand använde listorna för att se vilka omsorgstagare som behövde prioriteras gällande erbjudande av nattmål. Under natten erbjöd personalen nattmål till omsorgstagarna när de var vakna, vilket upptäcktes genom ronder och/eller larm. Personalen hade alltid med sig maten som de erbjöd, för att de skulle slippa gå tillbaka och hämta den och för att öka sannolikheten för att omsorgstagaren skulle tacka ja. Alla omsorgstagare serverades en morgondrink i sängen tillsammans med morgonmedicinen mellan kl. 7 och 8. Drinken innehöll en dl yoghurt, en msk rapsolja och en msk katrinplommonpuré per portion och förbereddes av nattpersonalen under natten. Rutinen hade funnits i cirka tre års tid, och syftet var från början att motverka förstoppning och minska användningen av laxermedel vilket också hade uppnåtts. Efterhand hade man märkt att även läkemedelsavvikelserna hade minskat i samband med rutinen. Dessutom gjorde morgondrinken att nattfastan bröts och medicinen hann ge effekt. Detta i sin tur gjorde att omsorgstagarna fick mindre värk och flera själva kunde hjälpa till vid uppstigning och morgontoalett. Frukosten serverades efterhand som omsorgstagarna kom upp. Personalen trodde att de lyckats bra med sitt arbete med att begränsa nattfastans längd tack vare god kommunikation, bra samarbete, intresse och att de insåg vikten av sitt arbete med nattfastan. Ser man sammanhanget förstår man hur viktigt det är. Personalens råd till andra enheter var att inte se arbetet med nattfastan om betungande, utan som en investering. Man ser effekten, de gamla mår bättre. Prästskogen På Prästskogen i Rättvik intervjuades enhetschefen och personal från avdelningen Gullvivan 1 och 2. På Prästskogen var personaltätheten 0,55. Nattetid arbetade fyra personal för enhetens 60 omsorgstagare. På Gullvivan 1 och 2 fick omsorgstagarna kvällsmellanmål mellan kl. 19 och 21. Prästskogen använde också listor för när omsorgstagarna erbjöds och åt/drack kvällsmellanmål och nattmål. Nattpersonalen gick tre ronder under natten för att titta till omsorgstagarna. Det fanns omsorgstagare som sagt ifrån sig detta, vilket också respekterades. Ronderna fanns kvar sedan tiden då Prästskogen var ett sjukhem. Varje morgon gick dessutom morgonpersonalen en rond kl. 7.15 för att dela ut mediciner och servera yoghurt med rapsolja till omsorgstagarna. Rådet som Prästskogens personal gav till andra enheter som ville arbeta med att begränsa nattfastans längd var att försöka skapa bra rutiner. Sida 15 av 23

Kopparlunden På korttidsenheten Kopparlunden i Falun intervjuades enhetschefen och personal samt en sjuksköterska. Vid intervjutillfället vistades 23 omsorgstagare på Kopparlunden. Personaltätheten var 0,74. Nattetid arbetade en sjuksköterska och en undersköterska. Vid tiderna för mellanmål gick personalen runt med en mellanmålsvagn och erbjöd omsorgstagarna olika mellanmålsalternativ. Klockan 20 gick kvällspersonalen runt till alla och erbjöd något lättare att äta eller dricka i samband med kvällsmedicinen. Därefter gick nattpersonalen tre ronder på specifika tider under natten. Ingen omsorgstagare väcktes utan endast de som var vakna erbjöds något att äta eller dricka. Personalen hade signeringslistor över vilka måltider och mediciner omsorgstagarna intagit under dagen. I samband med mätningen av nattfastan började personalen även se möjligheten att använda listorna som en kontroll av nattfastans längd. Nattpersonalen började utgå från listorna vid serveringen av nattmål. De kunde då särskilt uppmärksamma de omsorgstagare som ätit lite under middagen och kvällen. I dokumentet för nattrutiner stod uttryckligen att nattmål skulle erbjudas till dem som var vakna under natten som ett sätt att bryta nattfastan. Personalen trodde att de lyckades bra med att begränsa nattfastans längd tack vare gott samarbete och att de insåg vikten av sitt arbete. Att gå ronder med vagnen hade blivit en etablerad rutin. Genom att omsorgstagarna alltid fick se de olika mellanmåls- och nattmålsalternativen tackade fler ja. Rådet som personalen gav till andra enheter var att gå runt med olika mellan- och nattmål på en vagn. Se till att det blir till en rutin. Håll kvar rutinen så att den inte dör ut. Utsikten På korttidsboendet Utsikten i Borlänge intervjuades enhetschefen och personal. På Utsikten bodde 25 omsorgstagare. Personaltätheten var 0,9 och nattetid arbetade tre personal som då även ansvarade för de 16 omsorgstagarna på enheten intill. År 2008 deltog personalen i studiecirklar om kost. Sedan dess hade Utsikten inkluderat kost i sin verksamhetsplan, och man hade flera gånger diskuterat nattfastans betydelse. Personalen på Utsikten lagade själva till enkla rätter att servera som kvällsmellanmål mellan kl. 19 och 19.30. De försökte alltid övertala omsorgstagarna att äta kvällsmellanmålet. Mellan kl. 20 och 21 delades kvällsmedicin ut tillsammans med yoghurt. Yoghurten serveras för att hjälpa omsorgstagarna att svälja lättare, och för att förkorta nattfastan. När nattpersonalen kom kl. 21 lagade de välling för att kunna erbjuda omsorgstagarna nattetid. De omsorgstagare som bad om det fick även smörgåsar. Under natten gick personalen tre ronder, då de alltid erbjöd någonting att äta till de omsorgstagare som var vakna. Personalen använde inga listor över vilka omsorgstagare som hade erbjudits eller ätit, men de pratade alltid om detta vid överrapporteringarna. Sida 16 av 23

Utsiktens personal trodde att de lyckades bra med att begränsa nattfastans längd därför att de var bra på att genomföra nya rutiner. Enhetschefen ansåg att det var viktigt att personalen förstod bakgrunderna till arbetsuppgifterna, och trodde att de lyckades bra tack vare personalens positiva inställning och initiativrikedom. Diskussion Enligt kommunernas riktlinjer bör längden på omsorgstagarnas nattfasta inte överstiga 11 timmar. Mätningen visade dock att kommunerna inte uppnår detta, eftersom medelvärdet var 12,1 timmar och hela 55 % av omsorgstagarna hade en nattfasta överstigandes 11 timmar. Endast 21 % av omsorgstagarna hade en nattfasta på 11 timmar eller kortare. Mellan kl. 21.01 och 08 erbjöds endast 57 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka. Resultatets tillförlitlighet För knappt en fjärdedel av omsorgstagarna kunde nattfastans längd inte beräknas. Detta berodde på felaktigt ifyllda och/eller saknade blanketter. Att blanketterna fylldes i felaktigt kan bero på otydlig eller otillräcklig information till personalen som skulle fylla i dem. På grund av att mätningen genomfördes under endast en natt och även till viss del på grund av felaktigt ifyllda blanketter kan resultatet ha blivit missvisande för vissa avdelningar och enheter, men troligen inte kommunvis. Resultatet överrensstämmer med resultat från undersökningar av nattfastan i Växjö, Halmstads och Kristianstads kommun. Ju fler personer som ingår i en mätning desto större är sannolikheten att resultatet liknar sanningen och är rättvisande. Vi kan därför anta att det sammanlagda resultatet för respektive kommun samt alla tre kommuner gemensamt är ett rättvisande resultat, medan ett resultat för endast en avdelning inte behöver spegla hur lång nattfastan brukar vara hos omsorgstagarna på denna avdelning. Mätningen ger oss en ögonblicksbild, en bild över hur lång nattfastan var för omsorgstagarna i kommunerna under den specifika natten. En generell rekommendation är att maten eller drycken ska innehålla 10-15 g kolhydrater och ge minst 100 kcal för att bryta nattfastan. Vad som erbjöds eller intogs och i vilken mängd framgår inte av mätningen. Det var ett medvetet val att inte specificera vad som erbjöds eller intogs, med syftet att underlätta för personalen som fyllde i blanketterna. Detta gör att vi inte helt kan vara säkra på att omsorgstagarna intagit livsmedel i den mängd som krävs för att verkligen bryta nattfastan, men det var heller inte det huvudsakliga syftet med mätningen. Framgångsfaktorer Hur personalen arbetade med nattfastan skiljde sig mellan de olika enheterna som lyckats bra. Det visar att det finns flera sätt att arbeta för att möjliggöra en nattfasta kortare än 11 timmar för omsorgstagarna. Det som fungerar bra på en avdelning eller enhet kanske inte fungerar alls på en annan. Sida 17 av 23

Engagemang, kunskap, samarbete Intresse och kunskap hos personalen verkar spegla hur väl man lyckas med att upprätta och bibehålla goda rutiner i arbetet med mat och näring. Personal som trivs med sitt arbete, som känner att de kan påverka och göra skillnad, verkar också lyckas bra när det gäller att motivera de äldre till att äta ett kvälls- och/eller nattmål. Ett stort engagemang hos personalen samt en förståelse för betydelsen av nattfastans längd är viktigt för att hitta arbetsmetoder som gör det möjligt att begränsa längden på omsorgstagarnas nattfasta till högst 11 timmar. Omsorgspersonal bör utbildas inom området mat och näring för äldre där betydelsen av nattfastans längd bör ingå. Dietisten är en resursperson inom detta område, liksom de kostombud som finns i verksamheten. Kostombuden bör kontinuerligt stärkas och utvecklas i sin roll. De är viktiga nyckelpersoner för att kunna nå ut med kunskap till övrig personal. Ett gott samarbete skapar förutsättningar för ett lyckat arbete. Kommunikation och överrapportering mellan dag-, kvälls- och nattpersonal samt att alla vet vem som förväntas göra vad, underlättar arbetet med att begränsa nattfastans längd. Rutiner I Borlänge, Falun och Rättvik finns rutiner/riktlinjer för hur arbetet med kost och nutrition ska bedrivas inom äldreomsorgen. Dessa rutiner/riktlinjer beskriver bland annat hur måltidsordningen ska se ut samt att nattfastans längd bör begränsas till högst 11 timmar. Tydliga och övergripande riktlinjer som alla känner till är en viktig grund som skapar trygghet i arbetet. Samtidigt är det viktigt att skapa förutsättningar för individuella lösningar. När nya rutiner eller moment införs kan det ses som tidskrävande i början. Personal som intervjuades berättade att de efterhand såg fördelarna med rutinerna de infört, och inte såg dem som tidskrävande. Tiden tjänades tvärtom in. Arbetet med nattfastan gav lugnare omsorgstagare som sov största delen av natten, och piggare omsorgstagare som kunde hjälpa till själva på mornarna. Att föra listor över vilka omsorgstagare som intar vilka mål på vilka tider kan vara ett bra hjälpmedel för personalen. Exempelvis kan en lista hjälpa personalen att veta vilka omsorgstagare som bör prioriteras gällande nattmål eller morgonmål genom att se vilka tider omsorgstagarna senast åt eller drack. Detta arbetssätt fungerade bra på Kopparlunden, Prästskogen och Orestrand. Listorna kan också fungera som en kvalitetskontroll på enheten. För att spara tid under natten kan det vara bra att förbereda nattmål. Flera av de intervjuade enheterna tog alltid med sig något att erbjuda omsorgstagarna vid ronder under natten. Gemensamt för enheterna som intervjuades var att alla utnyttjade medicinutdelningarna till att servera någonting som bröt nattfastan. Att servera något energirikt att äta eller dricka i samband med den redan befintliga medicinutdelning morgon och kväll innebär att personalen inte behöver utföra något ytterligare arbetsmoment. Om det idag serveras vatten till medicinen kan det enkelt bytas ut mot något livsmedel som innehåller energi i form av kolhydrater i tillräcklig mängd. Även de omsorgstagare som inte får mediciner bör naturligtvis erbjudas någonting energirikt att äta eller dricka. Sida 18 av 23

Måltidsordning När måltiderna under dagen serveras för tätt inpå varandra, blir det svårare för omsorgstagaren att täcka sitt energi- och näringsbehov. En god måltidsordning med måltiderna utspridda under dagen skapar förutsättning för att begränsa nattfastans längd utan extra nattmål. Det är viktigt att kartlägga hur måltidsordningen ser ut på avdelningen, och att hela personalgruppen funderar och reflekterar över varför det har blivit just så. Förlägger man måltiderna tätt av gammal vana? Är det personalens schema som får styra måltiderna? Det naturliga åldrandet innebär ofta ökad trötthet, men att en omsorgstagare tillbringar mer än halva dygnet i sträck liggandes i sängen utan tillgång till mat och dryck är inte en del av det normala åldrandet. Få omsorgstagare sover sammanhängande från tidig kväll till nästa morgon, något som även intervjuad personal påpekade. Skulle fler omsorgstagare orka vara vakna längre på kvällarna om de har något att se fram emot? På Orestrand hade omsorgstagarna möjlighet att lägga sig en stund efter middagen för att senare iklädda nattkläder kunna avnjuta ett kvällsmellanmål. På Hagagården och Daljunkaregården fikade personalen tillsammans med omsorgstagarna för att skapa en trevlig och lugn stund på kvällen. Servering av kvälls- eller nattmål efter utförd mun- och tandvård är naturligtvis inte optimalt för mun- och tandhälsan. Dock bör omsorgstagarens närings- och hälsotillstånd i sin helhet prioriteras framför optimal mun- och tandhälsa. Om det är möjligt att skölja munnen med vatten efter kvälls- eller nattmålet så bör det göras. Konsten att erbjuda Hur vi frågar omsorgstagaren om han/hon vill ha ett kvällsmellanmål är ofta avgörande för det svar vi får. Du vill inte ha något mellanmål ikväll heller va? är naturligtvis sämsta tänkbara sätt att fråga på, svaret kan knappt bli annat än nej. Inom äldreomsorgen finns fortfarande en generation som helst inte vill vara till besvär. Vill du ha en smörgås? kanske inte heller är någon bra fråga, om omsorgstagaren hellre skulle vilja ha något annat. Om en omsorgstagare tackar nej vid erbjudande om kvällsmellanmål innebär det inte att svaret gäller för all framtid. Återkommande erbjudanden kan underlätta för omsorgstagaren att tacka ja. Några enheter som intervjuades berättade att de erbjöd omsorgstagarna något att äta eller dricka på ett sätt som ökade sannolikheten att omsorgstagaren tackade ja. Exempelvis erbjöds fler alternativ och omsorgstagarna fick se vad som erbjöds. På Kopparlunden gick personalen runt med en mellanmålsvagn till rummen. Synintryck påverkar aptiten och att få se vad som erbjuds kan skapa viljan att äta eller dricka. Att väcka eller inte väcka Att väcka en omsorgstagare för att servera dryck eller mellanmål är inte den första åtgärden vid arbetet med att begränsa nattfastans längd. På vissa avdelningar undviker man ronder under natten för att omsorgstagarna ska få sova ostört. I vissa fall anses det okej att väcka en omsorgstagare som sover, till exempel för att ge medicin eller för att byta blöja. På samma sätt borde det vara legitimt att väcka och ge nattmål till någon som riskerar ett undernäringstillstånd. Sida 19 av 23

Avslutningsvis Mätningen visade att nattfastans längd hos omsorgstagarna översteg kommunernas riktlinjer på högst 11 timmar. Syftet att uppmärksamma nattfastan har uppnåtts. Ett aktivt arbete med bland annat kvälls-, natt- och tidigt morgonmål spelar en viktig roll för hur väl avdelningarna lyckas i att begränsa nattfastans längd till högst 11 timmar. Det gick inte att se några samband mellan personaltäthet och hur väl man lyckades med att begränsa nattfastans längd. Det finns olika sätt att begränsa nattfastans längd. Det som fungerar bra på en avdelning eller enhet kanske inte fungerar alls på en annan. Vi kan lära oss av varandra för att hitta framgångsfaktorer. Ibland är det små förändringar som ger stora förbättringar. Vi vill uppmana till ett fortsatt arbete med att förbättra rutiner som leder till att nattfastan inte blir för lång. En god grund är att se över hela dygnets måltidsordning. Vi rekommenderar mätning av nattfastans längd en till två gånger per år som en kvalitetskontroll och som en kontinuerlig påminnelse om betydelsen av att begränsa nattfastans längd för omsorgstagarna. Sida 20 av 23

Bilaga 1 Mål som bryter nattfastan Mål som bryter nattfastan Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla minst 100 kcal och 10-15 g kolhydrat. Det motsvaras till exempel av ett av följande alternativ: 1 portion Sängfösare ½ dl fet yoghurt ½ dl puré av frukt eller bär ½ msk socker 1 tsk rapsolja 1 portion Morgondrink från Rättvik 1 dl fet yoghurt 1 msk rapsolja 1 msk katrinplommonpuré 1 dl fruktyoghurt med fetthalt 2 % 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl naturell standardyoghurt eller standardfilmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1 banan Sida 21 av 23

Bilaga 2 Protokoll för mätningen Mätning av nattfasta den 21-22 oktober 2009 Boende: Avdelning: Fyll i tabellen på följande sätt: 1. Skriv i namn på alla de boende på avdelningen (förnamn räcker). 2. Skriv i vilka klockslag varje person erbjuds samt äter eller dricker vid respektive måltid. Om personer erbjuds, äter eller dricker nattmål flera gånger under natten ska alla gånger skrivas i. Observera att vatten inte räknas och således inte ska registreras. Namn Middag / kvällsmat (21 oktober) Exempel: Kalle Erbjuds Äter / dricker Kvällsmellanmål (21 oktober) Erbjuds Äter / dricker 17.00 17.00 20.30 20.30 03.20 05.00 Nattmål = allt mellan kvällsmellanmål och frukost Erbjuds Äter / dricker - 05.00 Frukost (22 oktober) Erbjuds Äter / dricker 07.00 07.20 Kommentarer: Sida 22 av 23

Bilaga 3 Sammanställning av enheternas resultat Kommun Enhet och antal omsorgstagare Medel (h) Median (h) Nattfastans längd Min (h) Max (h) 11 h (%) >11 h (%) Okänd (%) kl. 19-21 (%) Erbjöds Borlänge Ekoxen 25 11,9 12 5,8 14 8 64 28 72 36 Borlänge Gläntan 15 12,1 12 9,8 16 27 73 0 100 67 Borlänge Hagagården 17 9,3 9 5,8 12,8 82 18 0 47 94 Borlänge Hagbacksgården 41 14,9 15,5 9,5 18 5 61 34 29 12 Borlänge Hessegården 53 11,7 12,1 4 16,5 38 57 6 100 68 Borlänge Borlänge Borlänge Hällsjöhemmet plan 2 37 11,5 12,5 6,3 16,3 30 59 11 89 73 Hällsjöhemmet plan 3 35 11,6 12,3 6,3 15,5 31 66 3 94 66 Hällsjöhemmet plan 4 32 12,8 12,8 10,5 13,5 3 53 44 97 41 Borlänge Tunagården 57 12,6 12,5 8,5 15,5 11 74 16 79 61 Borlänge Utsikten 23 9,3 9,3 5 14 70 30 0 100 100 Borlänge Åkershem 90 13 13 7,5 16,5 14 82 3 93 57 Falun Risholnsgården 18 11,6 11,3 8,8 14,5 33 61 6 61 61 Falun Örjesbogården 28 12,4 12,9 7 15,3 14 46 39 61 61 Falun Bjursåsgården 23 11 11 11 11 4 0 96 43 43 Falun Herrhagsgården 62 13,1 13,8 7,5 17 6 15 79 1 44 Falun Daljunkaregården 41 12,5 13 5 16,8 27 66 7 88 65 Falun Lustigknopp 31 12,4 12,5 10,5 14 3 13 84 45 30 Falun Källegården 41 11,9 11,5 6,8 15,8 29 56 15 61 76 Falun Lyssfallet 30 14,1 14 10 17,8 3 87 10 43 20 Falun Sollunden 14 10,2 11,1 6,5 14,3 50 50 0 64 86 Falun Skoghem 29 10,8 10,8 10,8 10,8 3 0 97 93 10 Falun Smedjan 45 13 14 6,3 16,5 7 29 64 16 42 Falun Norshöjden 49 13,3 13,8 6,5 16,8 6 82 12 43 53 Falun Korsnäsgården 33 11,5 11,4 6,5 14,8 33 52 15 67 85 Falun Gruvrisgården 34 14 14,6 8,5 16,5 12 88 0 52 48 Falun Kopparlunden 19 10,1 10,3 6,3 14 63 37 0 74 95 Rättvik Orestrand 19 10,4 11,5 5 17 32 58 11 84 89 Rättvik Enåbacken 44 13 13,5 6 16 7 89 2 36 52 Rättvik Prästskogen 54 10,1 10 5,8 15,5 56 41 4 80 91 Rättvik Enådal 53 12,1 12 5 15,8 17 83 0 62 87 Rättvik Backåkern 20 100 0 0 kl. 21-08 (%) Sida 23 av 23