Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Relevanta dokument
Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv Anastasia Pettersson Per Carlsson

archive En produkt från Ida Infront - a part of Addnode Group

Från dokumenthanteringssystem till e-arkiv Anastasia Pettersson Per Carlsson

Begrepp för elektroniska arkiv och digitalt bevarande. Översättning av OAIS & Begrepp för arkivenheter i olika standarder

Tillämpningsanvisningar för överlämnande till digital långtidsarkivering

METADATASTANDARDER EN ORIENTERING

REGEL FÖR BEVARANDE AV ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Stadsarkivets anvisningar 2011:1 Hantering av allmänna e-handlingar som ska bevaras i Uppsala kommun

Svenska kyrkans bestämmelser

ESSArch vid Riksarkivet i Sverige

Dokumenttyp Ordlista Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2

archive En produkt från ida infront - a part of Addnode

E-arkiv, eardoch Pre-pre-ingest


RADAR. Mats Berggren /

Hantera informationspaket i system för bevarande

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Arkivkrav vid införande av nytt IT-system

Vad är arkiv? Vem äger och ansvarar för informationen i arkiven?

Karin Bredenberg Specifikation av olika leveranstyper/aflevereringstyper och leveransprocessen. Karin Bredenberg,

Råd för hantering av elektroniska handlingar vid Lunds universitet. Datum Författare Version Anne Lamér 1.0

Riktlinjer för hanteringen av arkiv i Tyresö kommun

ADDML vid Riksarkivet i Sverige

Dokument- och ärendehantering i Alingsås kommun Bilaga 4

Inspektion av arkivvården vid Lunds universitet, Universitetsförvaltningen

Vad kan man förbereda inför e-arkivering

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA /1121 Håkan Lövblad

Vad är MoReq1? Falk Sundsvall 2006

Bevarande av digitala allmänna handlingar

Regler för bevarande av elektroniska handlingar vid Mittuniversitetet

Förstudie e-arkiv Begreppslista Begreppslista 1.0

E-arkiv på SLL landstingsarkivet

Dokument- och ärendehantering i Alingsås kommun. Innehållsförteckning. Inledning 2

Workshopmallar The e C ap a it i al a l o f S c S a c n a din i av a ia

Vägledning för bevarande av elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Arkivfrågor när en myndighet startar

Strategi för bevarande, Linköpings kommun

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Karolinska Institutet

Nordisk El-Arkivseminar Island maj Svensk SIP och AIP Mats Berggren, Riksarkivet

Strategi för bevarande av elektroniska handlingar vid Göteborgs universitet

Enkät om hur man beskriver elektroniska dokument: Sverige

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

(arkivrelaterade begrepp är i huvudsak hämtade från Riksarkivets begreppslista, eard-projektet,

TAM 4:2010 REKOMMENDATION. Arkivfunktionalitet för IT-system. Version 1.0

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital dokumenthantering

Inspektion av arkivvården vid Förvaltningsrätten i Jönköping

Riktlinjer för digital arkivering. Riktlinjerna gäller för hela den kommunala förvaltningen och kommunala bolag.

Österåkers kommuns styrdokument

POLICY FÖR E-ARKIV STOCKHOLM

Riksarkivets författningssamling

Arkiv- och informationsvetenskap GR (B), System för bevarande, 7,5 hp

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR

Riktlinjer för digital slutarkivering

Seminarium 107 Vart tar alla e- vägen?

Arkivkrav för IT-system i Lunds universitet - vägledning

Titel: TAM-Arkiv Arkivhandbok Datum: Version: 1.0. TAM-Arkiv Arkivhandbok

ARKIVREGLEMENTE FÖR SIGTUNA KOMMUN

FALK 06 Sundsvall Från verksamhetsanalys till dokumentplan. T Sahlén

Statens servicecenter. - Uppdrag e-arkiv

ATT FRAMSTÄLLA OCH LAGRA ELEKTRONISKA HANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

Paketstruktur. Karin Bredenberg /

Moment 5: Vad är ett e-arkiv och vad krävs för att införa det i min verksamhet?

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

Projektplan. Elektroniskt bevarande

En förvaltningsgemensam e-arkivstjänst bidrar till en effektivare e-förvaltning

Riktlinjer och förutsättningar för skanning och ersättningsskanning i Stockholms stad. stockholm.se

ett led i en process, t.ex. avisera en inspektion och inhämta underlag från en databas,

Riktlinje för arkiv- och informationsförvaltning

Reglemente för hantering av arkiv i Upplands Väsby kommun

Lärplattformar och arkivering

Invånare. Verksamhet. Bevarande

3. Kravspecifikation Produkt

Flera landsting. ETT gemensamt e-arkiv

Riktlinjer för hantering av arkiv i Gävle kommun

FALK 2015 FYRTIONIO KOMMUNER I VÄSTRA GÖTALAND HUR KAN VI SAMVERKA? Johan Kjernald IT-samordnare Johan.kjernald@grkom.

LEVERANSFRAMSTÄLLAN. Version (8) Datum:

Arkivkrav för IT system med elektroniska handlingar vid Lunds universitet

Riktlinjer för digital arkivering

Dokumenttyp Checklista för digital arkivering Projekt Elektroniskt bevarande, Etapp 2

Kompletterande frågor - Regler för informationshantering. och arkivering i IT-system/applikationer, LA 2017

Landstingsarkivet (Stockholms län) genom tre e-arkivgenerationer

Intensivutbildning i dokumenthantering, arkiv och långsiktigt digitalt bevarande.

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Nordisk Arkivakademi Boden november 2009

LEVERANSFRAMSTÄLLAN. Version (8)

Varje myndighet är en egen arkivbildare och svarar för vården av sitt arkiv enligt arkivlagen och på det sätt som framgår av detta arkivreglemente.

Inspektion av arkivvården vid Kammarrätten i Jönköping

En introduktion till långtidsbevarande av digital information

Riksarkivet (RA) inspekterade den 19 mars 2012 arkivvården vid Smittskyddsinstitutet (SMI).

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Vetenskapsrådets samordningsuppdrag om öppen tillgång till forskningsdata - datahanteringsplaner

Leveranshandledning. Elektroniskt Bevarande etapp 2 Delprojekt Verksamhetssystem Sambruk 2011 Får spridas enligt CC-BY-3.

Regler om gallring av allmänna handlingar av tillfällig eller ringa betydelse vid Stockholms universitet

RFI ARKIVREDOVISNING. Kort beskrivning av Sydarkivera

Bo Johansson. Sollentuna - en plats för möten, utveckling och aktivitet

Riksarkivets författningssamling

Åtgärder och aktiviteter

Arkivansvar ROLLBESKRIVNING FÖR ARKIVANSVARIG OCH ARKIVREDOGÖRARE. Koncernkontoret

Transkript:

Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Generella principer för arkivering Informationsbärare: Analogt (papper) Digitalt (ettor och nollor på t ex ett magnetband) Urval a) Oundgänglig information b) Allmän information med möjlig betydelse för verksamheten i framtiden c) Information av ringa eller tillfällig betydelse Informations- och dokumentstruktur Struktur för klassificering och återsökning av dokument

Metoder, tekniker och standarder Val av media långsiktig syn Val av media innebär en plan för vilka format man beslutar att använda utifrån gällande standarder och Riksarkivets rekommendationer. Märkning innebär att för arkivering viktig metadata fastställs. Konvertering innebär en plan för hur ofta man ser över valda tekniska format och för över till nya. Förvar innebär den konkreta lösningen för hur ett e-arkiv bör etableras. Utvecklingen av elektronisk arkivering kan följa OAISmodellen.

Långsiktigt digitalt bevarande Det som skall bevaras Bevarande verktyg Bevarande organisation

Skillnad gentemot vanliga informationssystem Vanliga IS Verksamheten ställer krav på systemet Arkivobjekten (bevarande objekten) och verksamheten ställer krav på informationssystemet och organisationen

Dokumenthanteringssystem Används till löpande dokumenthantering i ett kortare perspektiv Tillåter att dokument ändras Kan tillåta borttagning av dokument som inte längre är giltiga eller är av mindre vikt Dokumenten kan ligga ostrukturerade eller i en fastställd struktur Flera filformat kan förekomma Kan ha flera versioner av ett dokument, exempelvis flera versioner av ett protokoll Hög åtkomstnivå, öppet för alla användare loggar kan användas för att säkra informationens validitet i dokumenthanteringsfasen Ämne för presentationen 6

Arkivsystem Är avsett för långsiktig arkivering av dokument och uppgifter ur system Hindrar att dokument ändras Ingen gallring utom i strikt kontrollerad form vid en fastställd tidpunkt Dokumenten måste organiseras i strikta strukturer Filerna bör så långt det går bevaras i samma format Lagrar bara de gällande dokumenten, exempelvis det protokoll som antogs Snävare behörighet. När informationen kommer till arkivet ska den vara säkrad. Sedan loggas trafiken i arkivet för sig. Ämne för presentationen 7

earkiv problem eller möjlighet Vilka format, media är tillräckligt beständiga? Hur kan arkiveringsprocessen säkerställas? Vem ska ha åtkomst till arkivet?

Riksarkivet Arkivredovisning och format Struktur baserad på standarder Tagged Image File Format (TIFF), PDF/A, Extensible Markup Language (XML) + sunt förnuft Behov av metadata och sökbarhet i e-arkivet Utgå från konkreta behov, följ standarderna Arkiveringsprocess Tydlig överlämning av ansvaret för informationen Mer om format i RA-FS 2009:2 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om tekniska krav för elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling) samt I Eva Tollers uppsats i NLA:s bok E-arkivera rätt (www.nla.nu)

RA-FS 2009:1 och 2009:2 Strategi och planering för bevarande Åtgärder för bevarande hos myndigheten Tekniska krav (RA-FS 2009:2) Gallringsstruktur Informationskvalitet mm Uppgifter om elektroniska handlingar Kontroll Hantering av databärare Dokumentation Informationssäkerhet Överlämnande till arkivmyndighet Ämne för presentationen 10

SKB:s databaser (exempel), RA-FS 2009:2 Information i SKB:s databaser ska exporteras till ett så teknikneutralt format som möjligt, d v s som text- eller xml-filer med tillhörande beskrivningar av innehållet i databaserna. Detta kommer att möjliggöra en mer automatisk tillbakaläsning av information i en databas vilket innebär att det blir enklare att återanvända, analysera och bearbeta det arkiverade databasinnehållet. Ämne för presentationen 11

Reference Model for an Open Archival Information System (OAIS-modellen 14721)

E-arkiv enligt OAIS Bevarandeplanering P R O D U C E N T SIP Datahantering Mottagande AIP Lagring AIP Åtkomst DIP K O N S U M E N T Administration L E D N I N G

Intressenter på olika sätt OAIS-modellen Producent levererar det som ska bevaras och är ägare till informationen Ledning ansvarar för dess finansiering, regelverk, utveckling mm Konsument efterfrågar och använder informationen Ekonomisk roll Ägare äger rättigheterna till informationen Arkiv tillhandahåller långtidsbevarande och tillgängliggör informationen Nyttjare har nytta av att informationen kan användas Ämne för presentationen 14

Rollerna i OAIS-modellen Producent Den roll som innehas av de personer eller system som tillhandahåller den information som ska bevaras Ledning Den roll som intas av dem som fastställer övergripande regler för ett e-arkiv enligt OAIS Konsument Den roll som intas av de personer eller system som samverkar med OAIS-tjänster för att hitta bevarad information Ämne för presentationen 15

Funktioner i ett e-arkiv enligt OAIS Administrativa funktioner: - Bevarandeplanering - Administration Tekniska funktioner: - Mottagande - Datahantering - Lagring - Åtkomst Ämne för presentationen 16

OAIS Leverans in e-arkivet Leverans ut

Digital arkivering

Digitalt arkiv Tid och/eller händelsestyrd konvertera

Digitalt arkiv - Hämta kunskap från det digitala arkivet Begäran Hantera begäran Uttag av kopia PDF/A

OAIS OAIS-modellen skapar INTE systemoberoende e- arkiv, snarare hjälper modellen med att uppnå ett rimligt systemberoende.

NLA:s nya bok E-arkivera rätt Bokens upplägg utgår från OAISmodellen och behandlar de olika delarna i den elektroniska informationens livscykel. Syftet är att få med så många aspekter som möjligt när det handlar om planering, förvaltning och användning av digital information. Den ska även innehålla en hel del frågeställningar som visar på den komplexitet som man ställs inför när man hanterar elektronisk information.

Planering av e-arkiv Grundförutsättningar: Utan Producent finns ingen information, utan Konsument finns inget behov av information och utan Ledning finns inte förutsättningar för strukturerad arkivering. Gör en förstudie: Vad är det som ska arkiveras? Vilka är målgrupperna konsumenterna? Hur ska informationen tillgängliggöras? Hur hög är aktivitetsgraden i arkivet? Hur ska informationen beskrivas? Ämne för presentationen 23

Arkivering av 3D filer från CAD-system Finns inga praktiska exempel ännu Lösningen är att lagra dessa filer (handlingar) i två olika format. - Ett arkivformat dvs tvådimensionella avspeglingar av CAD-ritningen i TIFF eller PDF/A - Ett ursprungsformat, som kan vara applikationsspecifikt, eller mer standardformat Tanken är att arkivformatet ska säkerställa långtidsbevarandet, och ursprungsformatet är till för återanvändning av information Beroende på vilken e-arkivlösning man har så kan dessa två format hanteras och lagras tillsammans i en handling i arkivet Ämne för presentationen 24

Gruppövning Fundera över vad du har för producenter och konsumenter på din arbetsplats? Vilka krav på informationen ställs av producenterna och konsumenterna (kortsiktigt och långsiktigt)? Ämne för presentationen 25

Vår uppgift att hålla informationen levande Aktiv förvaltning

Tack för mig och lycka till! Ämne för presentationen 27