1(1) Verksamhetsstyrning och ekonomi TJÄNSTEUTLÅTANDE -05-21 Handläggare Håkan Nilsson 08-686 1594 Trafiknämnden -06-03, punkt 3 SL -0017 Infosäk. klass K1 (Öppen) Tertialrapport per april för trafiknämnden Beslutsunderlag Bilagt återfinns tertialrapport per april för trafiknämndens ansvarsområde med dess ingående verksamheter samt tillhörande bilagor. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna tertialrapport april avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna. Anders Lindström Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi
Trafiknämnden April
2 (48) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Mål och uppdrag... 4 2.1 Mål och indikatorer... 4 2.2 Punktlighet och kvalitet... 5 3. Verksamhetens omfattning och innehåll... 8 3.1 Verksamhetsförändringar... 8 3.2 Produktion - Trafik... 11 4. Verksamhetens ekonomiska resultat... 13 4.1 Tertialets resultat och prognos... 13 4.2 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken... 23 4.3 Investeringar... 28 4.4 Analys och eventuella riskfaktorer... 35 5. Ledningens åtgärder... 36 6. Specifika ägardirektiv... 37 7. Landstingets finanspolicy... 37 8. Styrelsebehandling... 37 Bilaga 1 - SL-koncernen... 39 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten... 41 Bilaga 3 - Waxholmsbolaget... 42 Bilaga 4 Specifikation Investeringsobjekt... 43
3 (48) 1. Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet för perioden för trafiknämndens verksamhetsområden är 123 mkr (69 mkr föregående år) jämfört med budgeterat -28 mkr. Resultatprognosen för året uppgår till 0 mkr (0 mkr). Investeringsutfallet per april uppgår till 2 396 mkr och motsvarar en upparbetningsgrad om 31% gentemot årets prognos. Investeringsbudgeten för året uppgår till 8 118 mkr. Investeringsprognosen för året uppgår till 7 700 mkr och understiger därmed årets investeringsbudget med 418 mkr. Verksamhetstalen har överlag haft en positiv utveckling jämfört med föregående år. Punktligheten har ökat, SL ombordundersökning visar på nöjdare kunder, antal resenärer och påstigande har ökat jämfört med föregående års första kvartal. Diagram. Utfall jämfört med utfall 2013 och budget.
4 (48) 2. Mål och uppdrag 2.1 Mål och indikatorer Landstingets mål och indikatorer för trafiknämndens verksamhetsområde utgår från långsiktiga strategidokument såsom Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län, Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, Miljöutmaning 2016 med flera. Landstinget och trafiknämnden ska ha en god ekonomisk hushållning och därmed en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. Kollektivtrafiken betyder mycket för länets befolkning och utveckling. Då befolkningen i Stockholms län ökar ställs allt högre krav på kollektivtrafiken. Resorna behöver vara attraktiva och tillgängliga för att invånarna skall välja att åka med kollektivtrafiken. Resorna behöver vara effektiva för att inte kollektivtrafikens kostnader ska öka i alltför hög grad. Genom att fler åker kollektivt, samtidigt som andelen förnybar energi ökar, bidrag landstinget till en hållbar utveckling. 2.1.1 Ekonomi i balans Mål Indikator Ekonomi i balans Utfall 1404 Utfall 1304 Prognos Bokslut 2013 God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt landstingsfullmäktiges resultatkrav 123 69 0 0 2 och prognos för trafiknämndens ansvarsområde är lagda i balans med ett årsresultat på noll mkr i enlighet med fullmäktiges beslut. Resultatet för perioden uppgår till 123 mkr. 2.1.2 Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken Tillförlitlighet och dess övergripande mål mäts och redovisas per helår. Mål Indikator Förbättrad tillförlitlighet i kollektivtrafiken Utfall 1404 Utfall 1304 Prognos Bokslut 2013 Attraktiva resor Kollektivtrafikens andel av de motoriserade resorna Bibehållen andel nöjda resenärer i allmän kollektivtrafik Bibehållen andel nöjda resenärer i särskild kollektivtrafik Bibehållen andel nöjda resenärer i kollektivtrafik på vatten - - - 37,5 -* - - - 79 79 - - - 90 87 - - - 91 91
5 (48) Tillgänglighet Andel bussar med tillgängligt insteg - - - 100 100 Andel spårfordon med tillgängligt insteg - - - 80 83 Effektiva resor Andel förnybar energi i kollektivtrafiken - - - 86 92 Kostnad per personkilometer - - - 3,08 3,00 *) Utfall 2013 redovisas i delårsrapporten 2.2 Punktlighet och kvalitet 2.2.1 Punktlighet i kollektivtrafiken Mål Punktlighet i kollektivtrafiken Punktlighet - kollektivtrafik på land Indikator Punktlighet (% avgångar i tid) * Utfall 1404 Utfall 1304 Prognos Bokslut 2013 - Tunnelbana 95,5 94,8-95,9 95,2 - Pendeltåg 94,1 88,5-93,0 91,7 - Lokalbana 96,4 94,2-93,0 Punktlighet - färdtjänsttrafik Punktlighet - kollektivtrafik på vatten - Busstrafik 90,8 89,7-90,0 89,5 Tidanpassning vid resa (% inom 10 minuter) - Taxi Kunder i tid, tidspassning, genomsnittligt värde (%) *) Utfall för kollektivtrafik på land redovisas med en månads fördröjning (jan-mar) 95 94 94 94 94 97 93 90 83 93 Kollektivtrafik på land Tunnelbana Punktligheten för tunnelbana har ökat något under jämfört med samma period 2013. I februari påverkade inställd trafik möjligheten att nå en än högre punktlighet. Förhållandevis har grön linje haft en bättre punktlighet än röd linje under årets första månader. Pendeltåg Punktligheten för pendeltågstrafiken har varit betydligt högre under jämfört med föregående år. Ökningen har gått från 88,5 till 94,1 procent. Anledningen till vinterns höga punktlighet är en mild väderlek i kombination med bra trafikplanering samt en fordonsflotta som håller hög nivå. Andel stoppande fel som beror på X60-fordonen ligger i mars på 0,02 procent.
6 (48) Lokalbanor Punktligheten för lokalbanan är högre jämfört med samma period föregående år. Vädret har bidragit till detta genom att inte haft problem orsakat av snömängder. Buss Punktligheten för busstrafiken är högre under än 2013. Alla områden utom två ligger över genomsnittet för busstrafiken totalt. Innerstaden har det lägsta snittet (80 %). Även Sollentuna har en låg punktlighet (85 %). Färdtjänsttrafik Tillförlitligheten i färdtjänsten mäts via tidspassning vid hämtning av resenär med taxi. Målet är att 94 procent av hämtningarna ska göras inom tio minuter från överenskommen tid. Tidspassningen överträffar målet och uppgår till 95 procent Detta är också en förbättring jämfört med 2013. Kollektivtrafik på vatten Tillförlitligheten mäts genom tidspassning vid de fyra knutpunkterna Strömkajen, Vaxholm, Stavsnäs och Sandhamn. Mätningen avser sena ankomster och avgångar. Faktorer som generellt påverkar tidshållningen är svåra isförhållanden, längre perioder av vår- och höststormar samt ett större resandeunderlag än normalt under högsäsong. Tidspassning under perioden januari-april var 97 procent jämfört med 93 procent år 2013, en förbättring med 4 procentenheter. En bidragande orsak har varit goda vinterförhållanden vintern förflöt nästan helt utan isbildning i skärgården, vilket är ovanligt. Det genomsnittliga målvärdet för tidspassning har beräknats till 83 procent. Utfallet har varit högre än budget under en längre tid varför prognostiserat värde justeras till 90 procent. 2.2.2 Kvalitet Mål Kvalitet Kvalitet - kollektivtrafik på land Kvalitet - färdtjänsttrafik Kvalitet - kollektivtrafik på vatten Indikator Utfall 1404 Utfall 1304 Prognos Andel nöjda resenärer - SL ombord (%)* 75 73 - - 74 Bokslut 2013 Andel nöjda resenärer - Betyg 4-5 i Svensk kollektivtrafiks kundbarometer (%) 86 87 90 90 87 Andel nöjda resenärer (%) ** 93 91 91 91 *) Resultatet i SL-ombord avser jan-mars **) Resultatet nöjd kundmätning från april är ej klar
7 (48) Kollektivtrafik på land Upplevd kvalitet jan - mar 2013 2012 2011 2010 2009 Totalt 75 % 73 % 75 % 73 % 74 % 74 % Nöjd kund - SL-ombord Tunnelbana 77 % 77 % 77 % 77 % 79 % 77 % Pendeltåg 71 % 63 % 63 % 56 % 61 % 63 % Buss 73 % 71 % 73 % 72 % 70 % 72 % Lokalbana 83 % 81 % 87 % 85 % 82 % 81 % Nöjdheten för perioden januari-mars har stigit med två procentenheter jämfört med 2013. En relativt mild vinter är troligtvis en förklaring till den ökade nöjdheten totalt sett. För buss var samma tid förra året präglad av inkörningsproblem för ny entreprenör i Norrort, men dessa problem är nu korrigerade. Pendeltåg har arbetat med flera aktiviteter för att öka nöjdheten, bland annat investeringar i växlar, spår och signalsystem, förbättrad trafikinformation och ny sätesklädsel. Dessa förbättringar har även uppmärksammats i en kampanj riktad till pendeltågsresenärerna. För fler resultat och djupare analys hänvisas till rapporten Upplevd kvalitet i SL-trafiken som sammanställs för våren respektive hösten varje år. Färdtjänsttrafik Kundnöjdheten inom färdtjänstområdet mäts genom dagliga telefonintervjuer och är under första tertialet något lägre än nöjdheten föregående år, 86 mot 87 procent. Därmed nås inte målet på 90 procent. Målet har ej heller uppnåtts någon enskild månad hittills under året. Färdtjänstresenärer och sjukresenärer är lika nöjda med resan, medan de som åker rullstolstaxi är mer nöjda än de som åker taxi. Kollektivtrafik på vatten Arbete pågår med att infoga WÅAB:s undersökning i den trafikövergripande undersökningen Upplevd kvalitet. Från och med maj månad kommer såväl hamntrafiken som skärgårdstrafiken att omfattas av undersökningen. Undersökningar kommer att utföras löpande, varje månad under året, men rapporteras utifrån tertial. Resultat av den första rapporten förväntas till september. Resultatet av kundnöjdhet för helåret kommer att baseras på perioden maj- dec. Målsättningen är att kundnöjdheten varaktigt hålls på oförändrad nivå 91 procent.
8 (48) 3. Verksamhetens omfattning och innehåll 3.1 Verksamhetsförändringar Om verksamheten Den 1 januari gick WÅAB:s personal över till trafikförvaltningen. I trafikförvaltningen ingår nu personal, administrativa tillgångar, avtal och andra tillgångar som inte tillhör själva trafikverksamheten. I WÅAB ingår trafikverksamheten och de tillgångar och avtal som hör därtill. Ett projekt pågår med att överföra WÅAB:s IT-hantering till trafikförvaltningen vilket beräknas vara slutfört våren 2015. Trafiknämnden tog i mars beslut om Stomnätsplanen för Stockholms län, ett arbete för att tydliggöra principer för och peka ut stråk för stomtrafik i ett 2030-perspektiv. Arbetet har genomförts tillsammans med länets kommuner samt flera andra intressenter. En åtgärdsvalsstudie för regional kapacitetsstark kollektivtrafik till nordostsektorn är ute på remiss under våren. Arbete fortgår för att ta fram en genomförandeplan, en tioårsplan kring investeringar och driftskostnader. Utvecklingsarbete kring metod och prioritering har genomförts under våren. Programstudien för Spårväg Syd har under våren löpt på väl. Ett samråd är avklarat och ett nära samarbete med de berörda kommunerna har gett en grund för det fortsatta arbetet. Ett särskilt fokus har varit att ta fram den sociala konsekvensbeskrivningen. För att förbättra styrningen och ägandet av projekt har tre nya tjänster som programdirektörer inrättats. Fokus under det första tertialet har varit att förbättra prognossäkerheten. Detta är ett arbete som kommer ha extra fokus under hela. Avtal och upphandlingar Tilldelningsbeslut för E21, Spårväg City, är fattat av trafiknämnden i april med trafikstart årsskiftet /2015. Stockholms Spårvägar har därvid utsetts till trafikoperatör för Lidingöbanan och Spårväg City/Linje 7. E23 för busstrafiken som innefattar Handen, Tyresö och Nynäshamn pågår. Tilldelningsbeslut är planerat i november och trafikstart i juni 2015. Ett flertal studier inför nya affärer genomförs under våren. Förstudien för E24 ny trafikaffär för pendeltåg har färdigställts och trafiknämnden har under våren fattat beslut om studien och dess affärsinriktning. Förstudie avseende upphandling av Skärgårdstrafiken (E29) har pågått under första kvartalet. Förslag till beslut avseende förstudie och allmän trafikplikt planeras att läggas fram för beslut i september.
9 (48) Förstudie inför nya reklamavtal pågår. En färdtjänstförstudie pågår också då samtliga avtal måste handlas upp till 2016. I februari var det avtalsstart för resegarantin inom färdtjänst vilket innebär outsourcing av interna call-centeruppgifter. Stockholms stads detaljplan för ny bussterminal i Slussen är upphävd av Markoch miljööverdomstolen då stadens begäran om prövningstillstånd inte medgivits. Utbyggnaden av första etappen dubbelspår på Roslagsbanan pågår vilket innebär trafikavstängningar under. Upphandling av nya fordon till Roslagsbanan pågår också. Nytt behörighetssystem för tillträdeshantering har införts och upphandling av ramavtal för installationer av elektroniska lås pågår. Underhållsupphandlingen UH som ska täcka in trafikförvaltningens behov av fastighetsförvaltning har nu övergått från förstudiefasen till genomförandefasen. Underlag för anskaffningsbeslut rörande ordningsvakter och trygghetsvärdar är framtaget till trafiknämnden den 3 juni. Avtal är tecknat med NCC för byggande av Hammarbydepån. Byggstart kommer att ske i början av maj. Ulvsundadepån för Tvärbana Norr har färdigställts under perioden. Under tertialet har avtal slutits med Fryshuset gällande ungdomsvärdar. Två interimsavtal med Utö Rederi avseende skärgårdstrafik trädde i kraft 17 april och sträcker sig till och med 2016. Trafikområden är Utö-Nåttarö-Ornö samt Ropsten-Tranholmen-Storholmen. Ytterligare två avtal är tecknade med Blidösundsbolaget avseende skärgårdstrafik. Det ena avser trafik med tonnage, i trafikområde Blidösund-Rödlöga/ Arholma. Det andra avtalet avser management av tre kulturhistoriska fartyg (Norrskär, Storskär och Västan) samt två skärgårdsfartyg (Vindöga och Solöga). Förstudie avseende pendelbåtstrafik är genomförd. Beslut om denna och allmän trafikplikt tas i maj. Övriga händelser och speciella satsningar Ett projekt med Stockholm stad för bättre framkomlighet pågår på linje 4. Staden har utökat antal busskörfält, förbättrat signalprioritering, tagit bort ett antal parkeringar längs sträckan samt dragit in några hållplatser samtidigt som påstigning tillämpas i flera dörrar. Ett första resultat var att enbart gatuåtgärderna snabbade upp busstrafiken med upp till fyra minuter per avgång. Utökat underhåll för SL Access-utrustningar i buss har gjorts med syftet att öka valideringsgraden med hjälp av förebyggande underhåll och förbättrade felrapporteringsrutiner.
10 (48) Från och med i sommar sker en förbättring för resenärerna med Djurgårdsfärjorna i och med att SL-taxa införs och samtliga SL:s biljetter gäller för resor med Djurgårdsfärjan. Införande av nytt betalsystem i skärgårdstrafiken pågår. En successiv utrullning av SL Access genomförs och beräknas pågå cirka ett år framåt. Projektet med resecoachning för att få fler färdtjänstresenärer att använda kollektivtrafiken fortgår enligt plan. Uppförandet av Norsborgsdepån har gett förändringar i trafikutbudet på röd linje på grund av byggarbeten i närhet av Norsborgs station. Trafikutbudet blir något lägre i perioden mars till februari 2015. Större kommunikationsinsatser Under årets första fyra månader har trafikförvaltningen genomfört en kommunikationskampanj inom ramen för pilotprojektet med ökad framkomlighet för linje 4. Vidare har två försäljningskampanjer genomförts, en för engångskort och en riktad mot unga vuxna om sommarbiljetten. Waxholmsbolagets moderniserade grafiska profil har börjat implementeras och syns både ombord i skärgårdstrafiken, i trycksaker och vid Djurgårdsfärjans nya färjeterminal vid Allmänna gränd på Djurgården. Perioden avslutades med att en ny version av sl.se lanserades. Den nya webbplatsen är anpassad till mobil och surfplatta, samt inriktad på tjänster till resenären. Bevakningen av kollektivtrafik i media har varit avsevärt lägre jämfört med föregående år och för det mesta behandlat övergripande infrastruktur-frågor.
11 (48) 3.2 Produktion - Trafik Produktionsredovisning för kollektivtrafik Ack utfall 1404 Ack utfall 1304 Föränd % Period Avvik % Prognos Avvik % Bokslut 2013 på land, tusental: Genomsnitt påstigande en vintervardag * 2 752 2 749 0% - - 2 788 2 730 2% 2 783 Resenärer en vintervardag * 777 776 0% - - 787 771 2% 786 för resenärer med funktionsnedsättning: Antal resenärer/tillstånd 30 april 70 337 69 864 1% 70 000 0% 70 000 70 000 0% 69 956 Totalt antal resor, tusental ** 1 360 1 344 1% 1 403-3% 4 080 4 130-1% 4 085 på vatten: Passagerare tusental 578 524 10% 510 13% 3 952 3 952 0% 4 057 - varav skärgårdstrafik 246 219 12% 218 13% 1 716 1 716 0% 1 723 - varav hamntrafik 332 305 9% 292 14% 2 236 2 236 0% 2 334 * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. Redovisningen för kollektivtrafik på land sker med en månads fördröjning ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor 3.2.1 Kollektivtrafik på land Produktionsredovisningen för resandeutveckling avser vintervardagar, det vill säga för tertial 1 och 3. Utfallet för april är inte kvalitetssäkrat vid rapportens färdigställande, därav redovisas utfallet med en månads fördröjning. Utfallet för genomsnittligt antal påstigande/resenärer en vintervardag är i nivå med samma period föregående år. Att det inte skett någon ökning kan bero på förändringar i omvärldsförutsättningarna. Bensinpriset har sjunkit något vilket gör att kollektivtrafikresor blivit något dyrare relativt bilresor. Utöver detta så har inledningen av året (speciellt februari) varit varmare och mer snöfattigt än normalt vilket kan ha bidragit till att fler valt cykel istället för att åka med kollektivtrafiken. I mars har pendeltåg ett något minskat antal resenärer, men totalt sett har alla trafikslag ungefär samma antal påstigande som förra årets första kvartal. De mål som satts för antal påstigande och antal resenärer motsvarar 98 procent av nivåerna för 2013, då slutet av 2013 uppvisade en stark utveckling av påstigande som ökade årsresultatet 2013 över förväntad nivå. Prognosen är att påstigande och resande under helåret kommer att öka med 0,18 procent jämfört med 2013. 3.2.2 Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer uppgår till 70 337, vilket är 473 fler än i slutet av april 2013 och 381 fler än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer uppgå till 70 000 i enlighet med budget.
12 (48) Det totala antalet utförda resor till och med april månad understiger budgeterad resevolym med 3 procent men överstiger resevolymen vid samma tidpunkt föregående år med en procent. Det är främst volymen färdtjänstresor som minskar. Bland såväl färdtjänstresor som sjukresor minskar taxiresorna medan resorna med rullstolstaxi ökar. Antalet tjänsteresor är något lägre än budgeterat. Jämfört med utfallet per april föregående år ökar både färdtjänstresor och sjukresor något. Även här minskar taxiresorna medan rullstolstaxi ökar. Prognosen för resevolymerna har beaktat utfallstrenden med en omfördelning av resevolym mellan taxi och rullstolstaxi. Det totala antalet resor beräknas ligga kring 2013 års nivå vid årets slut. 3.2.3 Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken är 578 000 vilket är 54 000 och 10 procent fler än samma period 2013. Ökningen är hänförlig till april månad och är lika stor i hamn- som i skärgårdstrafik. Sannolikt har det varma vädret i april bidragit till ökningen. Den 1 april återgick WÅAB till ordinarie priser på kontantbiljetter i skärgårdstrafiken efter att under sex månader (oktober 2013- mars ) erbjudit 50 procent rabatt på kontantbiljetter och biljetter köpta med båtkortet. En analys av resultatet visar att prissänkningen medfört en resandeökning under de 6 månader som försöksperioden omfattat med 2 procent motsvarande drygt 7 000 resenärer. Enligt statistik från biljettsystemet konstateras en minskning av biljettintäkterna med 46 procent under försöksperioden. Intäkter från periodkort har samtidigt minskat med 33 procent. Slutsatsen är att även vaneresenärerna i stor utsträckning valde att köpa kontantbiljetter istället då dessa erbjöds till ett förmånligare pris. Trots att det reducerade priset även gällde biljettköp med Båtkortet noteras en negativ avvikelse i användandet av Båtkortet som betalmedel. Avvikelsen kan till stor del förklaras av att kunderna informerades om att biljettsystemet skulle bytas ut och att Båtkortet skulle ersättas med en ny produkt i SL Access.
13 (48) 4. Verksamhetens ekonomiska resultat Resultaträkning Mkr Ack utfall 1404 Ack utfall 1304 Föränd % Avvik Period Utf- Perb PR Avvik PR-BU Boksl 2013 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag 2 808 2 638 6% 2 808 0 8 423 8 423 0 7 913 Biljettintäkter/resenärsintäkter 2 292 2 219 3% 2 361-69 7 035 7 133-98 6 696 Uthyrning fordon 455 455 0% 453 2 1 368 1 359 9 1 365 Uthyrning lokaler 197 190 4% 231-34 614 648-34 598 Reklam 75 80-6% 78-3 234 234 0 233 Övriga intäkter 346 317 9% 324 22 1 094 987 107 1 177 Verksamhetens intäkter 6 172 5 898 5% 6 255-83 18 769 18 784-15 17 982 Personalkostnader -157-154 2% -170 13-522 -516-6 -487 Köpt landtrafik (SL) -3 770-3 642 4% -3 850 80-11 296-11 416 120-10 949 Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) -401-371 8% -413 12-1 216-1 208-8 -1 199 Köpt sjötrafik (WÅAB) -57-48 19% -67 10-244 -244 0-210 Drift och underhåll -520-509 2% -614 94-1 833-1 829-4 -1 555 Övriga kostnader -245-277 -12% -259 14-918 -805-113 -914 Verksamhetens kostnader -5 151-5 001 3% -5 374 223-16 028-16 018-10 -15 314 Avskrivningar -697-639 9% -673-24 -2 123-2 017-106 -2 010 Finansnetto -202-189 7% -236 34-618 -750 132-656 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 123 69-28 151 0 0 0 2 4.1 Tertialets resultat och prognos Resultatet per den sista april uppgår till 123 mkr jämfört med 69 mkr föregående år och ett budgeterat resultat för perioden på -28 mkr. Prognosen för årets resultat redovisar ett nollresultat i enlighet med budget och med tidigare prognos. Verksamhetens intäkter för första tertialet uppgår till 6 172 mkr jämfört med budgeterat 6 255 mkr, en avvikelse med drygt en procent eller 83 mkr. Biljettintäkterna, som utgör knappt 70 procent av koncernens intäkter exklusive landstingsbidrag, svarar för den största delen av avvikelsen, 69 mkr. Intäktsbudgeten ligger dryg 4 procent högre än bokslutet 2013. Jämfört med föregående år har verksamhetens intäkter per april ökat med 5 procent eller 274 mkr. Prognosen understiger helårsbudgeten med 15 mkr eller mindre än en procent och överstiger utfallet 2013 med 787 mkr eller 4 procent. Verksamhetens kostnader för första tertialet ligger 223 mkr lägre än budget, en avvikelse med 4 procent. Utfallet uppgår till 5 151 mkr jämfört med budgeterat 5 374 mkr. Samtliga kostnadsslag ligger lägre än budgeterat. Kostnadsbudgeten ligger drygt 4 procent högre än bokslutet 2013. Jämfört med föregående år har verksamhetens kostnader per april ökat med 3 procent
14 (48) eller 150 mkr. Prognosen överstiger helårsbudgeten med 10 mkr, mindre än en procent, och överstiger utfallet 2013 med 714 mkr eller drygt 4 procent. Kostnader för finansnettot minskar till följd av lägre marknadsräntor och lägre låneportfölj. Den positiva budgetavvikelsen per april uppgår till 34 mkr motsvarande 14 procent. Avskrivningskostnaderna ligger 4 procent över budgeterad nivå. Finansnettot minskar och avskrivningskostnaderna ökar jämfört med föregående år. Detsamma gäller för prognosen såväl vid en jämförelse med helårsbudget som med föregående års bokslut. 4.1.1 Resultat per trafikindelning TN SL-koncernen Verksamhet SL Mkr Ack utfall 1404 Ack utfall 1304 Förändr % Prognos Avvik Pr-Bu Utfall 2013 Tillskott 2 408 2 265 6% 7 223 7 223 0 6 796 Resenärsavgifter 2 228 2 159 3% 6 779 6 899-120 6 448 Övriga intäkter 989 998-1% 3 024 3 019 5 3 044 Summa intäkter 5 625 5 422 4% 17 026 17 141-115 16 288 Köpt trafik -3 770-3 642 4% -11 296-11 416 120-10 949 Övriga kostnader -887-905 -2% -3 043-2 951-92 -2 706 Summa kostnader -4 657-4 547 2% -14 339-14 367 28-13 655 Reavinst/reaförlust -65 65-35 Avskrivningar -682-623 9% -2 073-1 969-104 -1 972 Finansnetto -195-187 4% -604-741 137-647 Resultat 91 65 40% 10 0 10-21 Färdtjänstverksamheten Verksamhet Färdtjänst Mkr Ack utfall 1404 Ack utfall 1304 Förändr % Prognos Landstingsbidrag 287 282 2% 861 861 0 846 Resenärsavgifter 59 62-5% 181 184-3 182 Övriga intäkter 75 72 4% 241 230 11 236 Summa intäkter 421 416 1% 1 283 1 275 8 1 264 Köpt trafik -412-293 41% -1 248-1 240-8 -1 231 Övriga kostnader -9-101 -91% -35-35 0-45 Summa kostnader -421-394 7% -1 283-1 275-8 -1 276 Avskrivningar 0 0 0% 0 0 0 0 Finansnetto 0 0 0% 0 0 0 0 Resultat 0 22-100% 0 0 0-12 Avvik Pr-Bu Utfall 2013
15 (48) WÅAB Verksamhet WÅAB Mkr Ack utfall 1404 Ack utfall 1304 Förändr % Prognos Tillskott 93 82 13% 280 280 0 247 Resenärsavgifter 13 12 8% 107 107 0 109 Övriga intäkter 3 4-25% 25 25 0 23 Summa intäkter 109 99 10% 411 411 0 380 Köpt trafik -58-48 21% -244-244 0-212 Övriga kostnader -26-34 -24% -113-113 0-104 Summa kostnader -84-82 2% -357-357 0-316 Avskrivningar -14-14 0% -45-45 0-34 Finansnetto -2-3 -33% -9-9 0-9 Resultat 10 0 0 0 0 21 Avvik Pr-Bu Utfall 2013 Trafikförvaltningen I trafiknämndens totala resultat ingår även trafikförvaltningen med ett resultat på 22 mkr samt koncernelimineringar. 4.1.2 Externa intäkter och kostnader SLL-extern resultaträkning Mkr SLLexternt Ack utfall 1404 SLLexternt Ack utfall 1304 Förändr % SLLexternt Prognos SLLexternt Avvik Pr-Bu SLLexternt Bokslut 2013 Verksamhetens intäkter 3 286 3 184 3,2% 10 095 10 100-5 9 732 Verksamhetens kostnader -5 103-4 957 2,9% -15 917-15 935 18-15 173 Avskrivningar -697-638 9,2% -2 122-2 017-105 -2 010 Finansnetto -16-39 -59,0% -15-88 73-173 Resultat -2 530-2 450 3,3% -7 959-7 940-19 -7 624 Trafiknämnden har en obetydlig internhandel med övriga landstinget frånsett verksamhetsbidrag/landstingsbidrag och räntekostnader/ ränteintäkter från landstingets koncernkontosystem. Ungefär 53 procent av trafiknämndens verksamhetsintäkter och 99 procent av verksamhetskostnaderna är landstingsexterna. Avskrivningarna är helt landstingsexterna, medan finansnettot till stor del är landstingsinternt, 92 procent, eftersom trafiknämndens investeringar till största delen finansieras internt inom landstingskoncernen.
16 (48) 4.1.3 Avvikelse mot periodiserad budget Intäkt Avvikelse Ack utfallperiodbudget Kostnad Avvikelse Ack utfallperiodbudget Resultat Avvikelse Ack utfallperiodbudget Textkommentar till avvikelser (mkr) Biljettintäkter/resenärsintäkter: SL: Överstömning till billigare biljetter (pris) och färre antal påstigande pga mild vinter (volym) -69-69 Övriga intäkter: SL: Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats, lägre näringsbidrag med mera. -14-14 Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index och incitament med mera. Högre kostnader för slutavräkningar för 2013. 80 80 Beslut av LF/LS (Belopp) Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Lägre kostnader till följd av en minskad resevolym. Kostnadsminskningen reduceras av omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. 12 12 Köpt sjötrafik: Lägre kostnadsutveckling för managementavtal och samarbetsavtal 10 10 Övriga kostnader: SL: Lägre personalkostnader, drift- och underhåll med mera. 121 121 Kapitalkostnader: Något lägre kostnader, SL. Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader. 10 10 Summa avvikelse -83 234 151 Resultatet för trafiknämnden uppgår till 123 mkr per april att jämföra med ett budgeterat resultat på -28 mkr, en avvikelse med 151 mkr.
17 (48) 4.1.4 Prognosavvikelse mot årsbudget Intäkt Avvikelse prognosbudget Kostnad Avvikelse prognosbudget Resultat Avvikelse prognosbudget Textkommentar till avvikelser (mkr) Biljettintäkter/resenärsintäkter: SL: Överströmning till billigare biljetter (pris) och färre antal påstigande pga mild vinter (volym) -98-98 Övriga intäkter: SL: Högre intäkter från försäljning, biogas och lager med mera samt lägre hyresintäkter pga senare inflytt i Ulvsundadepån än som planerats. Ftj: Ökad ersättning från sjukvården för sjukresor 83 83 Köpt landtrafik: Lägre kostnader för index och till följd av ej budgeterade viten samt överföring av kostnader från drift till investering. Högre kostnader för nytt trafikavtal, incitament och återköpsgaranti. 120 120 Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor: Högre kostnader för ökad volym sjukresor liksom för omfördelning av resande från taxi till rullstolstaxi. -8-8 Köpt sjötrafik: Ingen avvikelse 0 0 Övriga kostnader: SL:Ökade kostnader för inköp av biogas, lager samt för konsulter till Pendeltågsdepå Nord med mera. -123-123 Kapitalkostnader: Ökade kostnader avskrivningar för SL. Lägre marknadsräntor påverkar leasing- och lånekostnader 26 26 Summa avvikelse -15 15 0 Prognosen för resultatet uppgår fortsatt till 0 mkr och ligger därmed på samma nivå som budget. Beslut av LF/LS/ (Belopp) 4.1.5 Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden understiger periodens ackumulerade budget med 69 mkr. Biljettintäkterna för april månad är i SL-trafiken 6 mkr lägre än budget, vilket ger en ackumulerad avvikelse på -64 mkr för årets första fyra månader. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 69 mkr där merparten, 66 mkr, förklaras av förändrad redovisningsprincip vid övergång till reskassa. Justerad avvikelse mot 2013 är därmed 3 mkr. Förklaringar till avvikelsen mot såväl budget som föregående år är framförallt överströmning till billigare biljetter (pris) och den milda och förhållandevis snöfria vintern (volym). Ökningen i resandet mellan 2012 och 2013 har vid en jämförelse mellan 2013 och planat ut, vilket återspeglas i intäkterna. För en utökad analys, se vidare avsnitt 4.2 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter är 3 mkr lägre än budget på grund av minskad resevolym och 3 mkr lägre än samma period föregående år.
18 (48) Sjötrafikens biljettintäkter är 5 mkr lägre än budget och avser främst skärgårdstrafiken. Avvikelsen i skärgårdstrafiken beror bland annat på en minskad försäljning av båtkortet. Båtkortet planerades att tas ur biljettsortimentet under hösten 2013 inför införandet av SL Access. Försäljningen kommer att fortsätta under och antas öka när försöket med rabatterad taxa avslutats vid mars månads utgång. Jämfört med samma period föregående år är dock intäkterna något högre. Prognosen för biljettintäkter inom trafiknämnden väntas ligga knappt 100 mkr lägre vid årets slut jämfört med budget I SL-trafiken justeras helårsbudgeten ned med 120 mkr till 6 779 mkr jämfört med budgeterat 6 899 mkr. Orsaken är framförallt de avvikelser som identifierats under årets första fyra månader hänförliga till en större andel billigare biljetter (pris) och indikationer på en lägre resandeökning än förväntat, bland annat till följd av en ovanligt mild och snöfattig vinter (volym). Prognosen för färdtjänstens resenärsintäkter följer resevolymen, vilket medför att intäkterna beräknas understiga budget med 3 mkr vid årets slut. Prognosen för sjötrafiken är oförändrad jämfört med budget i avvaktan på att finansiering av nya hamntaxan löses. Beslut har fattats att införa SL-taxa i hamntrafiken på Djurgårdsfärjorna den 16 juni. Finansiering av förändringen har föreslagits ske inom trafiknämndens budget. Övriga intäkter Övriga intäkter för trafiknämnden understiger periodens ackumulerade budget med 14 mkr. För kollektivtrafiken på land är intäkterna lägre än budget vad gäller uthyrning av lokaler, 33 mkr, vilket huvudsakligen beror på att inflyttning till depån i Ulvsunda beräknas ske sent i höst, istället för som budgeterats i början av året, men också på en periodiseringsdifferens mellan utfall och budget. Vidare är intäkter avseende reklam och näringsbidrag något lägre än budget. Näringsbidragen är svåra att uppskatta i tiden. Högre intäkter noteras för försäljning av biogas och för lagerförsäljning med mera. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköpen. Övriga intäkter för perioden ligger 3 procent högre än föregående års utfall. Färdtjänstverksamhetens intäkter från hälso- och sjukvården för sjukresor understiger budget med 2 mkr. Förhandlingar pågår om villkoren för sjukvårdens fortsatta kostnadsansvar för sjukresorna, vilket medfört att sjukvården tillsvidare faktureras enligt hittillsvarande avtal. I förhållande till april föregående år har intäkterna ökat med 3 mkr. Prognosen för övriga intäkter för hela trafiknämnden överstiger årsbudgeten med 83 mkr.
19 (48) Inom SL-trafiken prognostiseras högre intäkter för försäljning av biogas och för lagerförsäljning med mera. Motsvarande poster finns på kostnadssidan för inköp. Vidare noteras något högre intäkter för uthyrning av fordon. Ett senare ianspråktagandet av depån i Ulvsunda väntas däremot innebära knappt 40 mkr i lägre intäkter. Hälso- och sjukvårdens ersättning till färdtjänsten för sjukresor, beräknas ge ej budgeterade intäkter för helåret på 11 mkr som ersättning för ökade sjukresekostnader. Sjötrafikens övriga intäkter beräknas överensstämma med budget vid årets slut. 4.1.6 Verksamhetens kostnader Köpt landtrafik Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till 3 770 mkr och är 80 mkr lägre än budget. Avvikelsen avser främst kostnader för index 31 mkr, och incitament 48 mkr. Vissa trafikavtal för buss och lokalbanor (E20) tillämpar en ersättningsmodell, där ersättning till entreprenören utgår från antal verifierat betalande påstigande (VBP). I avvaktan på att metoden för visering av biljetter säkras används en alternativ modell för beräkning av antal resenärer, vilken medför en lägre kostnad än budgeterat. Förhandlingar med entreprenören om ett tilläggsavtal pågår. Kostnadsminskningen under första tertialet uppvägs av tillfälliga kostnadsökningar inom andra trafikavtalsområden. Indexkostnaderna understiger budget, då indexnivån utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Slutliga indexjusteringar för 2013 påverkar kostnaderna i samma riktning. Kostnaderna för incitament är också lägre än budget, framför allt på grund av att förhandlingen om viten avseende trafikstarten för buss- och lokalbanetrafiken i Norrort. Andra orsaker till lägre kostnader är att kostnader för ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen nu ingår i investeringsprogrammet Slussen med minskade driftkostnader som följd. Vissa trafikförändringar avseende busstrafiken kommer senare än budgeterat. Trygghetsåtgärder har ej behövts i budgeterad omfattning. Behovet varierar över året. Slutavräkningar för köpt landtrafik 2013 har däremot blivit högre än beräknat. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna för köpt landtrafik ökat med 128 mkr, 4 procent. Kostnadsökningen innefattar nya avtal, trafikförändringar och prisutveckling. Den budgeterade ökningen jämfört med bokslut 2013 är 4 procent på helårsbasis. Vid årets slut, beräknas kostnaderna för köpt landtrafik understiga budget med 120 mkr, motsvarande en procent. Indexökningen förväntas bli lägre än budgeterade 1,2 procent. Uppkommen kostnadsminskning till följd av alternativ ersättningsmodell för vissa trafikavtal beräknas ge effekt också för helåret. Kostnader för ersättningstrafik vid ombyggnad av Slussen har övergått till
20 (48) investeringsprogrammet Slussen, vilket innebär minskade driftkostnader. Högre vitesbelopp än budgeterat har utbetalats för kvalitetsbrister vid avtalsstarten i Norrort. Kostnaden för trygghetsåtgärder beräknas minska utifrån avtal och kända kommande arrangemang. I motsatt riktning verkar det nya avtalet om innerstadstrafiken och trafiken på Lidingö (E22) som träder i kraft 1 september och som beräknas medföra kostnader utöver vad som budgeterats. Incitamentskostnaderna beräknas bli högre än budget till följd av nya incitamentsavtal. Ökade kostnader beräknas i övrigt bland annat för låggolvsbussar och för återköpsgarantier som utlöses när gamla busstrafikavtal tar slut. Köpt färdtjänsttrafik Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 401 mkr och understiger budget med 12 mkr, huvudsakligen till följd av en totalt sett lägre resevolym än budgeterat. Resande med taxi minskar medan resande med rullstolstaxi ökar, vilket reducerar kostnadsminskningen. Kostnaderna för färdtjänstresor understiger budget till följd av en lägre resevolym och en lägre kostnad per resa. Kostnaderna för sjukresor överstiger budget något. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden löpande, med slutavräkning vid årsskiftet. Förhandlingar om nytt avtal pågår. Jämfört med samma period föregående år ökar kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik med 30 mkr avseende prisökningar, en mindre volymökning samt omfördelningen av resevolym från resande med taxi till den dyrare resformen rullstolstaxi. Prognosen för kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor överstiger budget med 8 mkr. Antalet sjukresor beräknas öka liksom kostnaden per resa. Samtidigt förväntas volymen färdtjänstresor minska. I prognosen ingår också omfördelningen av resor från taxi till rullstolstaxi. Köpt sjötrafik Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 57 mkr och är 10 mkr lägre än budget. Avvikelsen avser såväl managementavtal som avtal för anbuds- och samarbetstrafik. Diskrepansen beräknas avta när nya trafikavtal börjar gälla i mitten av april månad. Jämfört med föregående år är kostnaden 10 mkr högre, det vill säga 21 procent. erad kostnadsutveckling på helår är 16 procent och är hänförlig till nytecknade kortfristiga avtal i avvaktan på nyupphandling av skärgårdstrafiken. Prognosen är oförändrad jämfört med budget. Övriga kostnader Periodens utfall för personalkostnader, drift och underhåll samt övriga kostnader för trafiknämnden understiger budget med 121 mkr. Kollektivtrafiken på land står för 92 mkr av avvikelsen, vilket hänför sig till att planerat underhållsarbete inte har påbörjats enligt budget. Lägre kostnader redovisas för akut och felavhjälpande underhåll och elenergi till följd av låga
21 (48) elpriser. Den milda vintern bidrar även till den positiva avvikelsen. Kostnaderna för årets fyra första månader är 2 procent lägre än samma period föregående år. De lägre kostnaderna i år förklaras bland annat av att föregående år inkluderade reaförluster vilket motverkas av högre kostnader i år för drift och underhåll till följd av arbete med hiss och rulltrappor. För färdtjänsttrafiken når övriga kostnader, framför allt IT-kostnader ej budgeterad nivå. Sjötrafiken visar en lägre kostnad för drift och underhåll med 3 mkr jämfört med budget. Kostnader för underhåll är i nivå med budget medan kostnaden för bränsle är lägre än budget. Det pris WÅAB betalar för bränsle är 2 procent lägre än vid årsskiftet. Den budgeterade kostnadsutvecklingen på helår för bränsle är 10 procent och utfallet hittills är således gynnsamt. Utfallet hittills sammantaget för drift och underhåll är lägre än föregående år och beror på ett maskinhaveri på ett fartyg vintern 2013 som både var kostsamt att reparera och som krävde ersättningstonnage under en längre tid. Prognosen för övriga kostnader för trafiknämnden överstiger helårsbudget med 123 mkr. Avvikelsen är i huvudsak resultatneutral, en effekt av bruttoredovisning, och motsvarande differenser återfinns under övriga intäkter. Utöver detta väntas ökade kostnader med cirka 16 mkr för konsultinsatser inom SL-trafiken avseende upphandling och genomförande av projekt Pendeltågsdepå Nord. Färdtjänstens övriga kostnader beräknas ligga på budgeterad nivå vid årets slut. För sjötrafiken uppstår en avvikelse med lägre personalkostnader och högre kostnad för övriga tjänster med anledning av att personalen överförts till Trafikförvaltningen. Avvikelsen är resultatneutral. Kapitalkostnader Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom lägre än budgeterat vilket också påverkar räntekostnaderna positivt. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swapkostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. Positivt finansnetto prognostiseras beroende på ett lägre ränteläge än budgeterat samt att låneportföljen är mindre än budgeterat. Kostnader för avskrivningar uppgår till 697 mkr och överstiger budget med 24 mkr, huvudsakligen till följd av förvärvat bolag innehållande Älvsjödepån. Årets prognos för avskrivningarna visar en ökning med 106 mkr, 5 procent, jämfört med budget. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående och tillkommande investeringar.
22 (48) 4.1.7 Personal Personalkostnaderna utgör 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad. Bemanningskostnader Mkr Ack utfall 1404 Ack utfall 1304 Förändr % Period Avvik Prognos Avvik Ack 14-13 Pr-Bu Bokslut 2013 Summa personalkostnader -157-154 2% -170-3 -522-512 -10-487 varav förändring sem- och löneskuld -7-4 85% 0-3 -2-1 -2 0 varav lönekostnad -102-95 7% -110-7 -323-331 8-284 varav pensionskostnad -12-24 -50% -14 12-62 -43-19 -39 Inhyrd personal -13-13 0% -1 0-18 -4-14 -56 Summa bemanningskostnad -170-168 0-172 -1% -540-516 -24-543 Sjukfrånvaromått Ack utfall 1404 Ack utfall 1304 Förändr %-enh Procentuell sjukfrånvaro TF 5,8 4,7 110% Procentuell sjukfrånvaro WÅAB 0,0 2,2-220% Verksamhetens personalkostnader per april ligger 13 mkr lägre än budgeterat, en avvikelse med 8 procent. Utfallet för personalkostnaderna uppgår till 157 mkr jämfört med budgeterat 170 mkr. Orsaken är vakanta tjänster. Lönekostnader, sociala avgifter, pensionskostnader och övriga personalrelaterade kostnader ligger under budget medan kostnaderna för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget under året. Jämfört med föregående år har personalkostnaderna ökat med 3 mkr eller knappt 2 procent. Den budgeterade personalkostnadsförändringen jämfört med utfall 2013 är 6 procent. Årets prognostiserade personalkostnader, exklusive kostnad för inhyrd personal, är 522 mkr att jämföra med budgeterat 512 mkr, en avvikelse på 10 mkr eller knappt två procent. Kostnaderna för inhyrd personal prognostiseras högre än budgeterat till följd av beräknat vakansläge. Prognosen uppgår till 18 mkr jämfört med en budget på 4 mkr. Pensionsutbetalningar kopplade till pensionsskuld i AB SL enligt beräkning från Kommunernas pensionsanstalt (KPA) innebär ökade kostnader vid årets slut med totalt 28 mkr varav 9 mkr avser räntekostnader.
23 (48) 4.1.8 Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall 1404 Period LF/LS/HSN Avvik Ack utfall Förändr Prognos Avvik Bokslut beslut Utf-Perb 1304 % Pr-Bu 2013 (Ja/Nej) TF - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 618 iu iu 564 9,6% 618 608 10 594 Verksamhetsförändringar 19 Ersatta vakanser 15 Förändring visstidsanställningar 11 Förtida rekrytering inför avgångar 1 Pensionsavgångar -5 Utökningar/avgångar (netto) 13 TF - Totalt förändring 54 WÅAB - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 11 23 11 30-19 30 Antalet årsarbetare inom trafiknämndens verksamhetsområde har ökat sedan föregående år i enlighet med tabellen ovan. Antalet årsarbetare inom WÅAB är lägre än föregående år då huvuddelen av personalen överförts till trafikförvaltningen. Kvar i bolaget arbetar personal med produktionsinriktat arbete. 4.2 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken 4.2.1 Brygga biljettintäkter mot budget respektive mot föregående år Tabellen nedan visar ackumulerat utfall för biljettintäkter per april jämfört med ackumulerad budget och utfall samma period föregående år grupperade utifrån omvärldsfaktorer, volymförändringar, prisförändringar, effektivitet samt övrigt. Förklaringsposter ack april Mot budget Mot 2013 Omvärld 0 39 Volym (antal påstigande) -30-15 Pris (biljettpris, sortiment, val av biljettyp) -28-20 Effektivitet (intäktssäkring) -2 0 Övrigt -5 64 Summa förklaringsposter -64 69 4.2.2 Analys utfall mot budget Omvärld Befolkningsökningen i länet har varit förhållandevis stabil mellan åren och utfallet för 2013 stämmer med den prognos som togs fram för året. Enligt prognos (TMR/SCB) fortsätter befolkningsökningen på ungefär samma nivå. Av ökningen mellan åren står åldersgruppen 21-64 år (den åldersgrupp som i högre grad reser på biljetter till helt pris) inte för lika stor ökning som övriga åldersgrupper i länet, en utveckling som pågått de senaste åren.
24 (48) Volym Biljettintäkterna följer inte automatiskt antalet påstigande per vardag men ger dock en indikation över resandets utveckling. Även om det i mars månad skett en ökning mot föregående år (+0,7%) kan konstateras att påstigandet inte ökar i samma takt som det har gjort tidigare år. Hittills i år ligger det i stort sett på samma nivå som 2013 (jan +1,8%, feb -1,1%, mar +0,7%). Sett till trafikslag sker nedgången framförallt inom trafikslag tunnelbana som minskar från 2013, vilket får genomslag eftersom det står för en stor del av det totala antalet påstigande. Även trafikslag pendeltåg märker av lägre volymer. Inga större trafikstörningar har inträffat under perioden. Årets inledande månader har vädermässigt inneburit mestadels barmark och temperaturer över både föregående år och normalnoteringar. Detta har sannolikt fått fler att cykla och gå jämfört med den besvärliga och långa vintern 2013. En exakt bedömning av vädrets effekt på resultatet är svår att göra men en skattning är -22 mkr. Troligt är också att rådande hälsotrend haft en negativ påverkan på intäkterna och att den trenden kommer att hålla i sig. Aktiviteter kopplade till den handlingsplan som tagits fram för ökning av biljettintäkter pågår, bl a ökad försäljning genom förmånsförmedlare (företagsbiljetter), prova-på kampanj för bilister och företagslösning för sms. Åtgärderna släpar något i tiden och effekter av aktiviteterna behöver analyseras och rapporteras i kommande rapport. Pris (biljettpris, sortiment, val av biljettyp) Inga större prisförändringar har genomförts jämfört med budget. En mindre justering av pris för UL/SL-biljetter gjordes dock 1 april. Bedömningen görs att resenärerna blivit mer flexibla och optimerar sitt resande. Detta till följd av de förändringar som påverkade resenärers val av biljetter under 2013 (sms-registrering, utfasning av förköpsbiljetter och introduktion av reskassa). Inom Periodbiljetter ökar andelen intäkter från studentbiljetter, vilket den gjort under längre tid. Villkoren för att få köpa studentbiljett har blivit mer generösa över tiden. Dock kan inte det förklara varför andelen fortsätter att öka då inga ändringar av reglerna gjorts sedan 2012-2013. En möjlighet är att studenter skriver in sig på utbildningar i syfte att erhålla rabatterade biljetter. Detta beteende är dock inget som SL kan styra över. Utvecklingen för intäkter från biljetter till helt pris går samtidigt åt motsatt håll. Denna mixförändring innebär ett intäktsbortfall skattat till 20 mkr ackumulerat. Genomsnittlig intäkt för en 30-dagarsbiljett, beräknat utifrån samtliga olika varianter av 30-dagarsbiljetter (helt, reducerat, student, UL/SL, Bålsta etc.) är i år 672 kr exklusive moms. Detta skall jämföras med budgeterade 678 kr, en skillnad på 6 kr per biljett.
25 (48) Intäkter för Skol-, termin- och fritidsbiljetter understiger budget (-6 mkr) då antal elever i grund- och gymnasieskola minskat medan budgeten antog en ökning. Andelen zonbiljetter ökar något jämfört med budget. Volymer från sms-biljetter har minskat efter registreringskravet i feb 2013. Samtidigt ökar intäkter från zonbiljetter sålda i automat och spärr, till viss del en överströmning från tidigare sms-köpare, men även från de som tidigare köpt förköpskupong (säljs ej längre). En del av den positiva avvikelsen på totalt 18 mkr mot budget är en fördelningseffekt i budgeten som går mot långa periodbiljetter. Effektivitet (intäktssäkring) Åtgärder för intäktssäkring fortsätter att genomföras enligt framtagen handlingsplan. Viss försening i genomförandet finns. Enligt de mätningar av fusk och svinn i SL-trafiken som gjorts under 2013 är bedömningen att ingen ökning skett från 2012. Intäktsbortfallet skattas till 3 procent och mest sker fusket bland resenärer i åldern 20-24 år. Åtgärder som genomförts för minskat fusk och svinn är bland annat mer synliga kontrollanter i trafiken, utbyggnad av de moderna glasdörrsspärrarna samt arbetet för en bättre tillförlitlighet hos bussarnas viseringsutrustning. Det finns också orsaker som kan ha motverkande effekt såsom längre öppettid i spärrar för att motverka tillbud, mildare bedömning av felaktiga biljetter under reskassans introduktionstid och falska sms-biljetter. Under sommaren och hösten 2013 klarade inte viseringsutrustningen av att hantera reskassa och vilande biljett. Efter implementeringen av ny handdator för visering (BKU) i december 2013 har valideringsgraden visserligen förbättrats men är fortfarande på låg nivå. Utbildningsinsatser och uppstartsproblem (batterier, laddningsställen) i inledningen har haft viss påverkan. Skattad effekt cirka -2 mkr. Valideringsgraden för buss förbättrades ytterligare i april, såväl mot tidigare månader som mot föregående år. Det är dock en förväntad utveckling eftersom fler elektroniskt validerbara biljetter finns i systemet i och med att förköpsremsan ersatts av reskassa. Det är svårt att säga hur stor del av ökningen mellan åren som är en effekt av detta. Arbetet med att förbättra valideringsgraden fortsätter. Övrigt Reskassans introduktion medförde att biljettintäkten bokförs senare än vad som var fallet med förköpsremsan - vid resan istället för vid köpet av biljetten. Laddningen av reskassa blir istället en skuld till resenären och under 2013 byggdes skulden upp i takt med att nya resenärer gick över till reskassa. I slutet av december 2013 uppgick skulden totalt till 199 mkr. Utfallet under årets första månader indikerar att effekten från förändrad redovisningsprincip håller på att utjämnas. Dock har det inte planat ut helt vilket tyder på att nya användare
26 (48) tillkommer. Förändringar i skulden kommer att ske även framöver beroende på hur reskassans popularitet förändras. en för är beräknad på en något för hög bas till följd av att utfallet för 2013 blev lägre än vad som prognostiserades. Effekt per april är cirka -7 mkr (helår ca -22 mkr). Prognosen för resandeutvecklingen 2013 var 2,1 procent och utfallet drygt 1,9 procent. 4.2.3 Analys mot föregående år Omvärld Befolkningsökningen mellan åren har varit förhållandevis stabil. Helårsprognosen för (TMR/SCB) visar ingen avmattning. Skulle denna ökning helt få genomslag på biljettintäkterna innebär det, grovt skattat, en påverkan med närmare 40 mkr. Man skall dock vara medveten om att fler parametrar inverkar som inte har beaktats här. Övrigt Intäkter från Förköpsremsa/Reskassa är 59 mkr högre än 2013. Justerat för effekten från förändrad redovisningsprincip blir dock avvikelsen istället cirka 3 mkr. En lägre valideringsgrad bidrar sannolikt negativt, liksom effekten av ett mindre resande generellt. Å andra sidan har volymer tillkommit från framförallt sms-biljetter. Skulden till resenärer med reskassa byggdes upp under 2013 i och med att resenärer gick över till reskassa och laddade sitt kort för första gången. Utfallet i inledningen av året indikerar att effekten från förändrad redovisningsprincip håller på att utjämnas. Dock har det inte planat ut helt vilket tyder på att nya använda tillkommer. Förändringar i skulden kommer att ske även framöver beroende på hur reskassans popularitet förändras. Per sista april uppgår SL:s skuld till resenärerna till 213 mkr. Förköpsremsans och förköpskupongens utfasning under 2013 innebar en förskjutning av volymer från återförsäljare till ombud, som har möjlighet att ladda SL Accesskort med reskassa. En lägre återförsäljarrabatt i år än 2013 har positiv effekt på cirka 6 mkr. Provisioner till ombud hanteras på kostnadssidan, där motsvarande kostnadsökning finns. 4.2.4 Prognos Helårsbudgeten på 6 899 mkr justeras i prognosen ned med 120 mkr till 6 779 mkr. Ackumulerat april understiger utfallet hittills budget med 64 mkr. Orsaken är framförallt de avvikelser som identifierats under årets första fyra månader hänförliga till en större andel billigare biljetter (pris) och indikationer på en lägre resandeökning än förväntat, bland annat till följd av en ovanligt mild och snöfattig vinter (volym). Omvärld