Tertialrapport april 2015 för trafiknämnden

Transkript

1 1(1) Verksamhetsstyrning och ekonomi Handläggare Håkan Nilsson TJÄNSTEUTLÅTANDE Trafiknämnden , punkt 24 Diarienummer TN Infosäk. klass K1 (Öppen) Tertialrapport april för trafiknämnden Beslutsunderlag Bilagt återfinns tertialrapport per april för trafiknämndens ansvarsområde med dess ingående verksamheter samt tillhörande bilagor. Förslag till beslut Trafiknämnden föreslås besluta att godkänna tertialrapport april avseende trafiknämnden och de inom nämndens ansvarsområde ingående verksamheterna. Ragna Forslund Tf Förvaltningschef Håkan Nilsson Avdelningschef Verksamhetsstyrning och ekonomi

2 Trafiknämnden TERTIALRAPPORT April

3 2 (46) Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Mål Mål och indikatorer Ekonomi i balans Lokala mål Punktlighet och kvalitet Punktlighet i kollektivtrafiken Kvalitet Verksamhet och produktion Verksamhetsförändringar Produktion trafik Kollektivtrafik på land Färdtjänsttrafik Kollektivtrafik på vatten Ekonomi Resultatutveckling och prognos elser periodens utfall elser prognostiserat resultat Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Investeringar Utfall och prognos else prognos - budget Specificerade investeringar Ospecificerade investeringar Riskfaktorer Ledningens åtgärder Specifika ägardirektiv Landstingets finanspolicy Nämnd-/styrelsebehandling...33

4 3 (46) Bilaga 1 - SL-koncernen...34 Bilaga 2 - Färdtjänstverksamheten Bilaga 3 - Waxholmsbolaget...36 Bilaga 4 Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken. 37 Bilaga 5 Specifikation investeringsobjekt...42 Bilaga 6 Trafikinvesteringar Bilaga 7 Verksamhetstal Bilaga 8 Finansuppföljning... 46

5 4 (46) 1. Sammanfattning Trafiknämndens (TN) verksamhetsområden är trafikförvaltningen (TF) inklusive färdtjänsten, AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) med dotterbolag och Waxholms Ångfartygs AB (WÅAB). Resultatet för perioden för trafiknämndens verksamhetsområden är 124 mkr (123 mkr föregående år) jämfört med budgeterat -224 mkr. Resultatprognosen för året uppgår fortsatt till 0 mkr (0 mkr). Investeringsutfallet uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad på 27 procent jämfört med årsprognosen. Årets prognos uppgår till mkr jämfört med budgeterat mkr. Antalet resande i kollektivtrafiken på land och på vatten har ökat jämfört med föregående år. Färdtjänstresorna har minskat och sjukresorna ökat. Diagram. Resultat jämfört med resultat 2014 och budget.

6 5 (46) 2. Mål 2.1 Mål och indikatorer Ekonomi i balans Mål och indikator Utfall Utfall 1404 Mål EKONOMI I BALANS God ekonomisk hushållning Resultat: Ett positivt resultat enligt landstingsfullmäktiges resultatkrav Lokala mål Se bilaga Verksamhetstal. 2.2 Punktlighet och kvalitet Punktlighet i kollektivtrafiken Diagram. Punktlighet per trafikslag kvartal 1 Tunnelbana Punktligheten har ökat något för tunnelbana, till 97 procent, jämfört med föregående år. Fluktuationerna mellan månaderna har minskat vilket kan

7 6 (46) tyda på att den tidtabell som trafikförvaltningen beställt av entreprenören från augusti 2014 innehåller en mer robust trafiklösning med lägre störningskänslighet. Målet är att nå 96,2 procent. Pendeltåg Punktligheten för pendeltåg, 91 procent, är lägre än föregående år för första kvartalet. Under mars månad gick den ner till 86 procent vilket bör jämföras med punktligheten för februari som var 92 procent samt punktligheten för mars 2014 som var 95 procent. Kulmen var under vecka 13 när pendeltåget drabbades av ett flertal störningar, till exempel en sprucken växel vid Centralstationen, tillbud på nästan samma plats dagen därpå och ett omfattande signalfel i Flemingsberg. Målet är att för nå 93 procent. Lokalbanor Lokalbanorna har sammantaget en svagt stigande punktlighet (97 procent) jämfört med samma period Samtliga banor ligger inom intervallet 94,7 till 99,6 procent. Målet är 96 procent. Buss Busstrafiken har en lägre punktlighet (89 procent) jämfört med föregående år. Den största orsaken till att punktligheten är lägre är den bristande framkomligheten i innerstaden. Målet för busstrafiken är att nå 90 procent. Färdtjänst Punktligheten för färdtjänsten är 94 procent, vilket är en försämring med en procentenhet jämfört med samma period föregående år. Målvärdet är 94 procent. Sjötrafik Punktligheten i skärgårdstrafiken är 98 procent och har förbättrats med en procentenhet jämfört med föregående år vilket främst beror på en isfri vinter. Punktligheten mäts inte i hamntrafiken. Målet för är 90 procent.

8 7 (46) Kvalitet Diagram. Nöjd kund per trafikslag kvartal 1 Tunnelbana Tunnelbana har ökat kundnöjdheten till 81 procent. Under årets första kvartal har resenärernas sammanlagda betyg legat på över 80 procent, vilket gör att detta är det första tillfället då resultatet visar högre värde än 80 procent under tre månader i rad. Målet är 75 procent. Pendeltåg Pendeltågets kundnöjdhet var 73 procent under första kvartalet. Det är högre än föregående år men resenärernas nöjdhet med pendeltågstrafiken sjönk i mars med 7 procentenheter till 68 procent. Orsakerna till den lägre siffran i mars är störningar i trafiken och den bristande trafikinformation som kunderna upplevt. Målet är satt till 70 procent. Lokalbanor För lokalbanor har kundnöjdheten ökat till 87 procent jämfört med föregående år. Samtliga banor uppvisar lika eller högre nöjdhet. Målet för är 82 procent. Buss Busstrafiken har en högre kundnöjdhet, 76 procent, jämfört med föregående år. En förklaring kan vara den förhållandevis milda vintern. Målet är att busstrafiken ska nå 73 procent.

9 8 (46) Färdtjänst Färdtjänstens kundnöjdhet, 86 procent, är en procentenhet högre än föregående år, men ligger under målvärdet på 90 procent. Sjötrafik Resultat av mätningar under återrapporteras i samband med kommande bokslut. Målet är satt till 91 procent. 3. Verksamhet och produktion 3.1 Verksamhetsförändringar Avtal och upphandlingar Tunnelbana: - Förstudie inför upphandling och tecknande av nya reklamavtal pågår. - Beslut avseende anskaffningsbeslut UH2014 (teknisk fastighetsförvaltning) har lämnats till nämnden och därifrån återemitterats. Pendeltåg: - I trafikupphandling pendeltåg, E24, har förfrågningsunderlag fastställts. Under 2016 kommer ett nytt trafikavtal för pendeltågstrafiken att träda i kraft. Lokalbanor: - Underhållsavtal för Lidingöbanan (28 mars 31 december ) är undertecknat. Upphandling av UH2012B som avser underhållet på Spårväg City samt Lidingöbanan pågår enligt plan och beräknas kunna tilldelas under maj. - För Roslagsbanan har anbud inkommit på fordonsupphandling X15p och utvärdering har påbörjats. Buss: - Trafikupphandling av E23, som innefattar Handen, Tyresö och Nynäshamn, har trafikstart i juni. Uppstartsförberedelser pågår tillsammans med entreprenören Nobina. - Upphandling för E27 (Södertälje/Nykvarn) och E28 (Järfälla/Upplands Bro) pågår och har trafikstart i augusti Trafikförändringsprocessen går enligt plan. En extra planering görs inför hösten för eventuell anpassning till gällande ekonomiska ramar.

10 9 (46) Färdtjänst: - Arbete med förfrågningsunderlag angående upphandling av färdtjänstverksamhetens transporttjänster och callcenter har påbörjats. Trafikstart planeras till Sjötrafik: - Upphandling av försökslinjen Nord/Syd i skärgården har gjorts med trafikstart i juni. Försöket pågår under nio veckor. - En med SL samordnad upphandling av kundtjänst har gjorts med driftstart 1 oktober. I avtalet ingår bemanning av WÅAB:s tre terminaler för skärgårdstrafik. - Förfrågningsunderlag avseende E29, upphandling av skärgårdstrafik är publicerat. Tilldelningsbeslut planeras i november och avtalsstart under Upphandling av pendelbåtslinje 85 har genomförts och anbudsutvärdering pågår. Trafikstart sker i januari Övrig verksamhet: - Avtal med ordningsvakter är klart medan arbete med nytt avtal för trygghetsvärdar pågår. - Nytt avtal har slutits med Realeasy, som kommer att vara SL:s kundtjänstleverantör från och med 1 oktober. - För IT Driftavtal och underhållsavtal har upphandlingar påbörjats under. Avtalen kommer att vara klara Övriga händelser och speciella satsningar Tunnelbana: - SL analyserar det anpassade trafikutbudet som infördes hösten 2014 för att se om det bidrar till ökad punktlighet och minskad trängsel. - Tunnelbanans leverantör av underhåll inom UH2012 (Strukton) har visat att feltiden i anläggningarna minskat, vilket betyder att genomfört systematiskt förbättringsarbete gett resultat. - Hissar och rulltrappor har haft fortsatt fokus under tertialet bland annat efter haveriet på station Östermalmstorg. - Samtliga tunnelbanestationer är nu utrustade med kontokortsterminaler, vilket givit en positiv effekt på försäljningen. - På Röda linjen har tester av ett nytt trafikstyrningssystem påbörjats med positivt resultat.

11 10 (46) Pendeltåg: - Pendeltågstrafiken drabbades under första tertialet av en rad trafikstörningar främst kopplade till brister i infrastrukturen. Ansvaret för trafikinformation har överlämnats till Trafikverket, vilket medfört vissa inkörningsproblem. - Under perioden har planerade trafikavstängningar gjorts i samband med ombyggnation av Mälarbanan och vid Årstaberg. Lokalbanor: - Den planerade trafikstarten av Lidingöbanan i mars har senarelagts på grund av tekniska problem med signalsystemet, varför ersättningstrafiken med buss fortsätter. Trafiken är upphandlad till och med juni och körs av Arriva. Från och med juli övertar Keolis ersättningstrafiken tills tågtrafiken startar. - Depå AGA för Lidingöbanans fordonsunderhåll övergick i april till förvaltning. Stockholms spårvägar (SS) sköter depån och har arbetsmiljöansvaret. - Genomförandebeslut är klart för projektet att införa realtidssystem på Lidingöbanan. - Avstängningen av Roslagsbanan (Östra station) blir 20 veckor längre under sommaren och hösten än den ursprungliga planen. - Detaljplanen för Tvärbanans förlängning till Sickla station har vunnit laga kraft och därmed är entreprenaden för detta påbörjad. Buss: - Förberedelser pågår för att införa ett nytt linjenät i innerstaden och på Lidingö i juni. Det nya linjenätet är bättre anpassat för att möta behovet i nya bostadsområden, ombyggnaden av Slussen samt trafiken på Citybanan. - Under första kvartalet har framkomlighetssvårigheter, främst i innerstaden, gjort att punktligheten inte uppnått målnivån. Samarbetet med Keolis och Stockholms stad fortsätter för att förbättra framkomligheten för stomlinjenätet i innerstaden. Sjötrafik: - Införande av nya biljettsystemet Access slutförs till sommaren. - Uppdraget att förlänga sensommartrafiken i skärgården genomförs på destinationer med störst resandeunderlag under perioden 17 augusti till 13 september. - Uppdraget att införa alkolås i WÅAB:s tonnage har påbörjats och hanteras i samband med skärgårdsupphandlingen. - En ny terminal har tagits i drift för hantering av godstransporter på land. En utökning av uppdraget till MediCarrier Transport sker. - Diskussioner förs för att införa miljöbränsle HVO 25 procent i hamntrafiken med Djurgårdsfärjorna.

12 11 (46) Färdtjänst: - Byte av ekonomisystem från Raindance till Agresso. - Övergång av Färdtjänstens GIS-karta till Metric-kartan har genomförts. 3.2 Produktion trafik Produktionsredovisning Allmän kollektivtrafik på land, tusental: Ack utfall Ack utfall 1404 Föränd % Period Budget % Prognos Budget % Bokslut 2014 Genomsnitt påstigande en vintervardag* ,1% ,1% Antal sittplatskilometer, miljoner* ,3% ,1% Särskild kollektivtrafik: Antal resenärer/tillstånd 30 april ,2% ,7% ,4% Totalt antal resor, tusental** ,7% ,9% ,0% Kollektivtrafik på vatten: Passagerare tusental ,7% 577 8,8% ,0% varav skärgårdstrafik ,1% 250-7,7% ,0% varav hamntrafik ,6% ,4% ,0% * Prognos och budget avser vintervardagar dvs tertial 1 och 3. ** Innefattar färdtjänstresor, sjuk- och tjänsteresor Kollektivtrafik på land Redovisning av resandeutveckling för kollektivtrafik på land avser vintervardagar, det vill säga tertial 1 och 3. Utfallet för genomsnittligt antal påstigande en vintervardag har ökat jämfört med samma period föregående år. Lokalbana är det trafikslag som har ökat antal påstigande mest, 7 procent, följt av pendeltåg som ökat 5 procent. Även tunnelbana har ökat något medan buss har samma antal påstigande som föregående år.

13 12 (46) Inga tydliga större effekter har setts i omvärldsfaktorer såsom befolkningsförändringar eller ekonomisk utveckling. Vintern har varit mild liksom föregående vinter. En sammanvägd bedömning av dessa faktorer i kombination med den starka initiala utvecklingen under innevarande år ger en prognos att påstigandet och resandet under helåret kommer att öka med 1,9 procent jämfört med Kollektivtrafikens utbud mäts bland annat genom antalet producerade sittplatskilometer, vilket innebär hur många kilometer tillgängliga sittplatser som körs av respektive trafikslag. Prognosen för visar en högre siffra än budgeterat, men är cirka en procent lägre än utfallet för Minskningen ligger inom felmarginalen, då några trafikslag rapporterar tilläggsbeställningar samtidigt som produktionsdata från 2014 fortfarande rättas Färdtjänsttrafik Antalet färdtjänstresenärer uppgår till , vilket är färre än i slutet av april 2014 och färre än budgeterat. Vid årets slut beräknas antalet resenärer uppgå till , färre än budget. Det totala antalet utförda resor till och med april månad ligger 0,9 procent under den budgeterade resevolymen, men överstiger resevolymen vid samma tidpunkt föregående år något.

14 13 (46) Antalet färdtjänstresor minskar medan sjukresorna ökar både i jämförelse med budget och med utfallet per april föregående år. Volymen tjänsteresor är oförändrad Prognosen för resevolymerna överensstämmer totalt sett med budget. Färdtjänstresorna beräknas minska, medan sjukresorna ökar i motsvarande grad Kollektivtrafik på vatten Antalet resenärer i sjötrafiken är , det vill säga, fler än budget. elsen avser färre resenärer i skärgårdstrafik och fler resenärer i hamntrafik. Resandebudget baseras på genomsnittligt resande under 3-5 år och stora variationer förekommer mellan åren. Jämfört med 2014 är resandeökningen i hamntrafiken 20 procent vilket får tillskrivas den nya taxan som infördes i juni I skärgården har resandet minskat med 6 procent och avser främst april månad. Resandeprognosen är oförändrad, jämfört med budget, i avvaktan på den fortsatta utvecklingen.

15 14 (46) 4. Ekonomi 4.1 Resultatutveckling och prognos Tabell. Trafiknämndens resultat jämfört med resultat 2014 och budget. Verksamhetsinterna intäkter och kostnader ingår ej i resultaträkningen nedan. Resultaträkning Mkr Ack utfall Ack budget Utf-Bu Ack utfall 1404 Föränd % Progn Budget Pr-Bu Boksl 2014 Tillskott fr SLL/Landstingsbidrag ,1% Biljettintäkter/resenärsintäkter ,5% Uthyrning fordon ,9% Uthyrning lokaler ,1% Reklam ,3% Övriga intäkter ,6% Verksamhetens intäkter ,9% Personalkostnader ,6% Köpt landtrafik (SL) ,4% Köpt färdtjänsttrafik /Ftjv) ,2% Köpt sjötrafik (WÅAB) ,3% Drift och underhåll ,5% Övriga kostnader ,3% Verksamhetens kostnader ,7% Avskrivningar ,8% Finansnetto ,4% Resultat före bokslutsdispositioner och skatt Bokslutsdispositioner ** 175 Resultat efter bokslutsdispositioner och skatt 157 Resultat * Resultatet per den sista april uppgår till 124 mkr jämfört med 123 mkr föregående år och ett budgeterat resultat för perioden på -224 mkr. Prognosen för årets resultat redovisar ett fortsatt nollresultat i enlighet med budget och med tidigare prognos. I budget finns ett inarbetat besparingsåtagande på 500 miljoner kronor med effekt från och med andra halvåret. Utarbetat besparingsprogram uppnår delvis besparingsåtagandet. Besparingarna kommer dock inte kunna fullföljas i sin helhet. Ytterligare effektiviseringar behövs. För att minska behovet av effektiviseringar kan exempelvis en intäktsökning via biljettprishöjningar genomföras under året.

16 15 (46) Verksamhetens intäkter för första tertialet uppgår till mkr jämfört med budgeterat mkr, en minskning med 0,2 procent eller 16 mkr. Prognosen uppgår till mkr jämfört med budgeterade mkr, en ökning med 15 mkr. Diagram. Intäktsutveckling jämfört med föregående år Landstingsbidraget ökar med 6,1 procent jämfört med föregående år i enlighet med budget. Resenärsintäkter, som utgör den största intäktsposten efter landstingsbidraget, ökar med 3,5 procent eller 81 mkr jämfört med föregående år på grund av resandeökning och överströmning till biljetter med högre pris. Den budgeterade ökningen uppgår till 0,4 procent på helårsbasis. Resenärsintäkterna prognostiseras närma sig budget under året efter den gynnsamma inledningen. Prognosen överstiger föregående års utfall med 1,5 procent eller 104 mkr. Se vidare avsnitt och bilaga 4. Övriga intäkter minskar med 1,2 procent jämfört med föregående år. Framförallt är orsaken lägre intäkter avseende uthyrning av fordon på grund av lägre ränta och lägre intäkter avseende uthyrning av lokaler. I budgeten ökar intäkterna med 1,5 procent, räknat på helår. Enligt prognos kommer de övriga intäkterna understiga föregående års utfall med 0,3 procent. Sammantaget ökar verksamhetens intäkter med 3,9 procent (239 mkr) jämfört med föregående år. Den budgeterade ökningen uppgår till 3,2 procent på helårsbasis. Prognosen visar en ökning mot utfallet 2014 på budgeterade 3,2 procent.

17 16 (46) Verksamhetens kostnader, inklusive kapitalkostnader, för första tertialet är 366 mkr lägre än budget, en minskning med 5,5 procent. Utfallet uppgår till mkr jämfört med budgeterat mkr. Samtliga kostnadsslag ligger lägre än budgeterat. Prognosen uppgår till mkr jämfört med budgeterade mkr, en ökning med 15 mkr. Diagram. Kostnadsutveckling jämfört med föregående år Kostnader för köpt trafik, som utgör den största kostnadsposten, ökar med 4,9 procent eller 206 mkr jämfört med föregående år. Den budgeterade ökningen uppgår till 0,9 procent på helårsbasis. Budget innehåller besparingar vilka är förlagda till andra halvåret. Prognosen överstiger föregående års utfall med 1,7 procent eller 225 mkr. Se vidare avsnitt Övriga kostnader minskar med 1,4 procent, 13 mkr, jämfört med föregående år. I budgeten ökar kostnaderna med 4,5 procent på helår. Enligt prognosen kommer kostnaderna att överstiga föregående års utfall med 4,6 procent eller 141 mkr. Kapitalkostnaderna är 4,8 procent eller 43 mkr högre jämfört med föregående år. Detta beror på ökade avskrivningskostnader vilket delvis motverkas av ett lägre finansnetto till följd av lägre marknadsräntor och en mindre låneportfölj. Avskrivningskostnaderna ökar över tiden till följd av ökad investeringsvolym. Den budgeterade kostnadsökningen uppgår till 11,7 procent på helår. Prognosen överstiger föregående års utfall med 7,6 procent. Sammantaget ökar verksamhetens kostnader, inklusive kapitalkostnaderna, med 3,9 procent eller 236 mkr jämfört med föregående år, vilket är något högre än den budgeterade ökningen. Prognosen visar en ökning mot utfallet 2014 på budgeterade 3,1 procent.

18 17 (46) elser periodens utfall Resultatet för trafiknämnden uppgår till 124 mkr per april att jämföra med ett budgeterat resultat på -224 mkr, en avvikelse med 348 mkr. Orsak avvikelse jämfört med budget, mkr textkommentar Intäkt Utf-Bu Kostnad Utf-Bu Resultat Utf-Bu Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Högre resandeökning och överströmning till dyrare biljetter. Resultatförbättring för de flesta biljettyperna Övriga intäkter SL: Huvudsakligen resultatneutrala poster såsom biogas, lager, försälj av RB-vagnar (motsv poster finns under Övriga kostn). Högre intäkter från näringsbidrag och fastighetsreglering. Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i depåer än som planerats (Ulvsunda & Lidingö). Viss vidarefakturering bortfaller till följd av trafikavtal Köpt landtrafik Lägre kostnader för grundavtal, index, incitament, trygghetsåtgärder, contact center, ersättningstrafik med mera. Högre kostnader för senarelagda besparingar och slutavräkningar avseende Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Lägre kostnad per resa än budgeterat. Minskad volym färdtjänstresor, ökad volym sjukresor, totalt en minskad resevolym Köpt sjötrafik Något högre kostnad för anbuds- och samarbetsavtal 0 0 Övriga kostnader SL: Lägre kostnader för underhåll, elenergi media, personal och specialistkonsulter med mera. Delar av avvikelsen är resultatneutral, motsvarande poster återfinns under Övriga intäkter. WÅAB: Lägre kostnader för drift och underhåll till följd av lägre bränslepriser och förskjutet underhåll i historiska tonnaget Kapitalkostnader SL: Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader. Lägre avskrivningskostnader Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse

19 18 (46) elser prognostiserat resultat Prognosen för resultatet uppgår fortsatt till 0 mkr och ligger på samma nivå som budget och tidigare prognos. Orsak avvikelse jämfört med budget, mkr textkommentar Intäkt Prognosbudget Kostnad Prognosbudget Resultat Prognosbudget Biljettintäkter/resenärsintäkter SL: Huvudsakligen ökad volym Ftj: Minskad volym Övriga intäkter SL: Huvudsakligen resultatneutrala poster. Högre intäkter från näringsbidrag, fastighetsreglering samt retroaktiv engångspost/hyresintäkt. Lägre hyresintäkter pga senare inflytt i depåer än som planerats (Ulvsunda & Lidingö). Viss vidarefakturering bortfaller till följd av trafikavtal. Ftj: Ökade intäkter från HSN för att täcka ökade kostnader för sjukresor Köpt landtrafik Högre kostnader för avstängningar i pendeltågstrafiken, försenad driftstart för Lidingöbanan, nytt biljettsystem T- banan, trafikavstängningar på tvärbanan, slutavräkningar för 2014 med mera. Lägre kostnader för indexutveckling och för att buss ersätter Lidingöbanan längre period än planerat Köpt färdtjänsttrafik inkl sjukresor Lägre kostnad per resa än budgeterat. Minskad volym färdtjänstresor ökad volym sjukresor, totalt oförändrad resevolym. 6 6 Köpt sjötrafik 0 0 Övriga kostnader SL: Ökade underhålls kostnader huvudsakligen för reparationer av hiss och rulltrappor i tunnelbanan. Resultatraden övriga kostnader är till största del resultatneutral, se Övriga intäkter. WÅAB: Lägre kostnader för drift och underhåll till följd av lägre bränslepriser och förskjutet underhåll i historiska tonnaget Kapitalkostnader Lägre kostnader för avskrivningar SL. Lägre marknadsräntor påverkar leasingoch lånekostnader. WÅAB: Lägre marknadsräntor påverkar lånekostnader positivt Beslut av LF/LS/HSN (Belopp) Summa avvikelse

20 19 (46) 4.2 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter Biljettintäkter Biljettintäkterna för hela trafiknämnden överstiger periodens ackumulerade budget med 52 mkr. 1 Biljettintäkterna för april månad i SL-trafiken är 3 mkr högre än budget vilket, hittills för året, ger en ackumulerad avvikelse på 66 mkr. Ökningen jämfört med föregående år uppgår till 89 mkr. Merparten av intäktsökningen är hänförlig till ett generellt ökat resande. Försäljningen av biljetter med högre pris står också för en ökning mot budget, vilket medför en överströmning med positiv effekt i jämförelsen. Se vidare Utökad analys avseende biljettintäkter i SL-trafiken i bilaga 4. Färdtjänstens resenärsintäkter/biljettintäkter är något lägre än budget och lika som utfallet per april föregående år. Minskningen hänför sig till en minskad antal färdtjänstresor. Sjötrafikens biljettintäkter avser endast skärgårdstrafik. Utfallet är 2 mkr lägre än budget och beror på färre resenärer än planerat. Under utgår båtkortet ur WÅAB:s biljettsortiment och ersätts med reskassa. Förändringen är föranledd av övergång till nytt betalsystem. Biljettintäkter för resande med Djurgårdsfärjorna bokförs via SL efter införandet av SLtaxa. Prognosen för de totala biljettintäkterna inom trafiknämnden ligger 76 mkr över budget, varav 80 mkr är en ökning inom SL-trafiken. Biljettintäkterna ökade jämfört med budget och föregående år främst under tertialets första månader. Då avmattningen i slutet av tertial 1 jämfört med budget bedöms fortsätta under året, är prognosen ett utfallet i nivå med den periodiserade budgeten. Prognosen för färdtjänstens resenärsintäkter understiger budget med 4 mkr till följd av minskad volym färdtjänstresor medan sjötrafikens biljettintäkter förväntas nå budget. Övriga intäkter Övriga intäkter för trafiknämnden understiger periodens ackumulerade budget med 68 mkr och ligger på samma nivå som motsvarande period föregående år. 1 Inklusive koncernelimineringar d v s verksamhetsinterna intäkter ingår ej i beloppet

21 20 (46) Inom SL-trafiken noteras en avvikelse, -27 mkr, som avser uthyrning av lokaler och huvudsakligen beror på en försenad inflyttning till depåer (Ulvsunda, Lidingödepån, Södertälje). Försening i leveranser gällande signalsäkerhetssystemet på Tvärbanan hindrar en inflyttning till depån i Ulvsunda. Depå AGA för Lidingöbanans fordonsunderhåll blev i april övertagen till förvaltning. Viss budgeterad vidarefakturering av energi/media upphör, vilket medför lägre lokalintäkter bland annat då trafikentreprenören övertagit kostnaden i trafikavtalet. Högre intäkter noteras däremot för näringsbidrag samt från fastighetsreglering (del av Igelboda 5:1 i Nacka). elsen avseende intäkter från Uthyrning av fordon är resultatneutral, då motsvarande avvikelse återfinns under Övriga kostnader. Motsvarande gäller också för försäljningen av biogas och lagerartiklar samt för försäljning av lokalbanevagnar där såväl intäkter som kostnader per april är lägre än budget. Hälso- och sjukvården faktureras löpande för färdtjänstverksamhetens kostnader för sjukresor. Intäkterna överstiger budget med 2 mkr och är 11 mkr högre än per april föregående år. Prognosen för övriga intäkter för hela trafiknämnden understiger årsbudgeten med 61 mkr. Förändringen gentemot föregående prognos är resultatneutral då den avser en koncerneliminering (motsvarande post återfinns under övriga kostnader). Inom SL-trafiken prognostiseras högre intäkter från näringsbidrag och från en fastighetsreglering medan intäkter från uthyrning av lokaler väntas bli lägre. Det senare ianspråktagandet av depåer innebär cirka 30 mkr i lägre intäkter. Budgeterad vidarefakturering av energi/media medför även lägre lokalintäkter då trafikentreprenören övertagit kostnaden i några trafikavtal. En retroaktiv engångspost avseende fastighetsavtal Liljeholmen medför dock en ökad lokalintäkt. Övriga avvikelser utgörs av resultatneutrala poster, beskrivna enligt ovan. Färdtjänstens prognostiserade intäkter överstiger budget med 8 mkr på grund av sjukresekostnadernas utveckling, eftersom dessa i sin helhet faktureras hälso- och sjukvården Verksamhetens kostnader Köpt landtrafik Kostnaderna för köpt landtrafik uppgår till mkr och är 96 mkr lägre än budget. De största avvikelserna avser kostnader som regleras i grundavtalen för trafiken, 87 mkr och index, 14 mkr. Övriga kostnader för köpt trafik reducerar budgetavvikelsen, -5 mkr.

22 21 (46) Ersättningen enligt grundavtal till busstrafiken och Roslagsbanan har förskjutits jämfört med budget. Till följd av fler helg- och lovdagar under årets fyra första månader har ersättningen därutöver minskat för den del av trafiken som ersätts efter antal påstigande. Pendeltågstrafiken har reducerats vid uppkomna störningar i infratekniken. Lidingöbanans driftstart har förskjutits och tågtrafiken där har ersatts med buss till en lägre kostnad. Index (kostnadsutvecklingen) är lägre än budgeterat bland annat på grund av låga bränslepriser och räntemarknadens utveckling. Ärendehanteringen vid Contact Center har kostat mindre än budget till följd av att kundtjänstärendena varit färre än beräknat. Kostnaderna för incitament och trygghetsskapande åtgärder varierar under året och ligger per april lägre än budget. Detta gäller också kostnader för ersättningstrafik som uppkommer i samband med avstängningar av pendeltågstrafiken. Slutavräkningar avseende köpt trafik 2014 har blivit högre än beräknat. Budgeterade men ännu ej genomförda besparingar verkar också kostnadshöjande. Genomförandet av planerade besparingsåtgärder koncentreras till andra halvåret. Sjövägen (pendelbåt) har haft mer trafik än budgeterat i början av året. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna för köpt landtrafik ökat med 202 mkr eller 5 procent. Kostnadsökningen innefattar nya avtal, framför allt avseende busstrafiken, tvärbanan och Trafikverkets banavgifter, samt andra trafikförändringar och prisutveckling. Vid årets slut, prognostiseras kostnaderna för köpt landtrafik överstiga budget med 116 mkr motsvarande en procent. Omfattande avstängningar i pendeltågstrafiken framför allt under sommaren medför ökade kostnader för ersättningstrafik och information jämfört med tidigare bedömning. Ökad ersättning betalas till entreprenören för försenad driftstart av Lidingöbanan liksom till MTR för införande av nytt biljettsystem (icash). Tvärbanan beräknas kosta mer än budget på grund av reviderad resandeprognos, trafikavstängningar, Solnagrenen med mera. Nya avtal avseende trygghetsskapande åtgärder medför ökade kostnader. Slutavräkningar för trafiken 2014 har blivit högre än beräknat. Beträffande inarbetade besparingsåtaganden i budgeten, se avsnitt 4.1. Kostnadsökningarna motverkas av en lägre indexökning än budgeterat, främst avseende drivmedel och räntor. Den förlängda perioden med busstrafik som ersättning för Lidingöbanan minskar också kostnaderna gentemot budget.

23 22 (46) Köpt färdtjänsttrafik Kostnaderna för köpt färdtjänsttrafik inklusive sjukresor uppgår till 402 mkr och understiger budget med 27 mkr, huvudsakligen till följd av en lägre indexuppräkning än budgeterat samt en minskad resevolym. Beträffande färdtjänstresor understiger kostnaderna budget till följd av en lägre resevolym och en lägre kostnad per resa (index). Resevolymen har minskat med resor eller ungefär en procent jämfört med budget. Kostnadsutfallet för sjukresor överstiger budget något, vilket beror på en större volym resor. Sjukresekostnaderna faktureras hälso- och sjukvårdsnämnden. Jämfört med samma period föregående år är kostnaden för köpt färdtjänsttrafik i stort sett oförändrad. Volymen färdtjänstresor minskar, främst taxiresorna, medan volymen sjukresor ökar. Prognosen för kostnaderna vid årets slut ligger 6 mkr lägre än budget. Volymen färdtjänstresor minskar samtidigt som volymen sjukresor ökar motsvarande. Den genomsnittliga resekostnaden beräknas bli något lägre än budget till följd av den lägre indexuppräkningen. Köpt sjötrafik Kostnaderna för köpt sjötrafik uppgår till 60 mkr och är i nivå med budget. Budgeterad kostnadsutveckling på helår är 7 procent, främst innefattande indexuppräkning av avtalen samt försökstrafik i skärgården med en ny trafiklinje i nord-sydlig riktning mellan juni och augusti. Jämfört med föregående år är kostnaden 3 mkr högre eller 5 procent för perioden per april. Prognosen är oförändrad jämfört med budget. Genomförande av förlängd sensommartrafik är ej budgeterat, vilket kan påverka senare prognos. Antalet utbudstimmar för trafiken, det vill säga tidtabellssatt trafik, är i huvudsak oförändrade dock med tillägg för utbudet på försökslinjen. Övriga kostnader Periodens utfall för övriga kostnader (personalkostnader, drift och underhåll samt övrigt) för trafiknämnden understiger periodiserad budget med 155 mkr. Huvuddelen av avvikelsen hänför sig till kollektivtrafiken på land. Det lägre utfallet förklaras bland annat av att underhåll inte har genomförts i takt med budget. Upparbetningen förväntas öka under året. elsen beror också på att vissa drift- och underhållskostnader har övertagits av trafikentreprenörerna. Även kostnader för akut och felavhjälpande underhåll understiger budget något. Utfallet inkluderar kostnader för

24 23 (46) påbörjat reparationsarbete avseende rulltrappor i tunnelbanan efter olycka. Därutöver har den milda vintern i början på året tillsammans med låga energipriser medfört lägre kostnader för fjärrvärme och el samt för snöröjning. Lägre övriga kostnader noteras också för exempelvis specialistkonsulter, reklam och PR samt kontorskostnader. Några avvikelser är resultatneutrala då motsvarande poster återfinns under övriga intäkter. Vakansläget årets första månader har medfört något lägre personalkostnader än budgeterat, vilket delvis motverkas av högre kostnader för inhyrd personal. För färdtjänsttrafiken når övriga kostnader, framför allt IT-kostnader ej budgeterad nivå. Kostnaderna är 2 mkr lägre än budget. Sjötrafikens kostnader för drift och underhåll är 7 mkr lägre än budget. elsen avser lägre kostnad för bränsle, som påverkats av lägre marknadspriser på olja samt förskjutet skrovunderhåll i historiska tonnaget. I förhållande till april föregående år är årets övriga kostnader cirka 1,5 procent lägre. Drift och underhållskostnader och övriga kostnader uppvisar lägre kostnader medan personalkostnader går i motsatt riktning. Årets låga utfall avseende lagerhantering är också en del av förklaring till de lägre kostnaderna. Prognosen för övriga kostnader inom trafiknämnden överstiger helårsbudget med 19 mkr. Den största avvikelsen förklaras av att kostnaderna för drift och underhåll prognostiseras bli högre som en följd av ökade underhållskostnader på hiss och rulltrappor i tunnelbanan. Kostnader för inhyrd personal, reklam och PR beräknas överstiga budget medan kostnader för exempelvis specialistkonsulter och övriga främmande tjänster prognostiseras bli lägre. Stor del av avvikelsen för resultatraden övriga kostnader avser koncerninterna poster som är resultatneutrala då motsvarande differenser återfinns på intäktssidan. Färdtjänstens övriga kostnader beräknas ligga på budgeterad nivå vid årets slut. För sjötrafiken prognostiseras en positiv avvikelse med 4 mkr baserat på lägre bränslekostnader. Kapitalkostnader Avskrivningar Kostnader för avskrivningar per april uppgår till 765 mkr och understiger budget med 59 mkr till följd av förskjutning av aktiveringar.

25 24 (46) Kostnader för avskrivningar förväntas uppgå till mkr i prognosen och ligger därmed i nivå med budget. Avskrivningsunderlaget baserar sig på beräknat utfall för befintliga anläggningstillgångar samt avskrivningar för pågående och tillkommande investeringar. Finansnetto Finansnettot visar en positiv budgetavvikelse på 27 mkr. Detta förklaras av lägre marknadsräntor vilket påverkar räntekostnaderna positivt för såväl leasingkostnader som upptagna lån med rörlig ränta. Låneportföljen är dessutom lägre än budgeterat vilket också påverkar räntekostnaderna positivt. Ränteintäkter på banktillgodohavanden och swapkostnader påverkas däremot negativt av den lägre räntenivån. Kostnadsminskningen för finansnettot förväntas i prognosen för uppgå till 17 procent jämfört med budget. Prognosen uppgår till -528 mkr jämfört med budgeterat -636 mkr. elsen beror främst på det lägre ränteläget och den mindre låneportföljen. Personal Bemanningskostnader Mkr Ack utfall Ack budget Utf-Perb Ack utfall 1404 Föränd % Progn Budget Pr-Bu Boksl 2014 Summa personalkostnader % varav förändring sem- och löneskuld % varav lönekostnad % varav pensionskostnad % Inhyrd personal % Summa bemanningskostnad % Verksamhetens bemanningskostnader, vilka utgör cirka 3 procent av trafiknämndens totala verksamhetskostnad, ligger något under budget. Utfallet för bemanningskostnaderna uppgår till 182 mkr jämfört med budgeterat 186 mkr. Lönekostnaderna ligger strax under budget medan kostnaderna för inhyrd personal är högre än budget till följd av vakansläget hittills under året. Pensionskostnaderna ligger lägre än budget per april men prognostiseras blir något högre än budget på årsbasis. Orsaken är ett ökat intresse för löneväxling hos personalen inom trafikförvaltningen (personal avstår lön till pensionsavsättning).

26 25 (46) Sjukfrånvaromått Ack utfall Ack utfall 1404 Förändr %-enh Procentuell sjukfrånvaro TF 6,5 5,8 0,7 Procentuell sjukfrånvaro WÅAB 0,4 0,0 0,4 Sjukfrånvaron i trafikförvaltningen och i WÅAB har ökat något sedan föregående år. Utveckling helårsarbete samt verksamhetsförändringars effekt Personalvolym/helårsarbete Antal Ack utfall Ack budget Utf- Perb Ack utfall 1404 Förändr % Prognos Budget Pr-Bu LF/LS/ HSN Bokslut beslut 2014 (Ja/Nej) TF - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) 638 iu iu 618 3,2% Verksamhetsförändringar 0 Ersatta vakanser -2 Förändring visstidsanställningar 26 Förtida rekrytering inför avgångar 1 Pensionsavgångar -11 Utökningar/avgångar (netto) 6 TF - Totalt förändring 20 WÅAB - Helårsarbeten exkl. extratid (personalvolym) Antalet årsarbetare inom trafiknämndens verksamhetsområde har ökat sedan föregående år i enlighet med tabellen ovan. Utökning av antalet helårsarbetare enligt prognosen avser huvudsakligen projektledare och strateger. Personal inom WÅAB:s terminalverksamhet är planerad att överföras till upphandlad kundtjänst under senhösten men detta ingår ännu inte i prognosen för antal årsarbetare i tabellen ovan. 4.3 Investeringar Trafiknämndens investeringar omfattar samtliga trafikslag och fördelas per investeringstyp samt på specificerade och ospecificerade investeringar i bilaga Trafikinvesteringar. Specificerade investeringar uppgår till cirka 87 procent av den prognostiserade investeringsvolymen för perioden. Resterande 13 procent består av ospecificerade investeringar, främst reinvesteringar. Investeringar (mkr) Ack utfall Prognos Budget LF Upparb UTF./PR PR-BU Upparb. PR/BU Specificerade investeringar % % Ospecificerade investeringar % % Justeringspost Trafiknämnden totalt % 0 100% Varav ersättningsinvesteringar % %

27 26 (46) Utfall och prognos Investeringsutfallet per april uppgår till mkr, vilket motsvarar en upparbetningsgrad i förhållande till årets prognos om 27 procent else prognos - budget Prognosen för de specificerade investeringarna bedöms bli mkr lägre än budget. elsen kan främst hänföras till tidsförskjutning på grund av att detaljplanen för Tvärbana till Sickla överklagats, tidplanen för upprustningen av Saltsjöbanan uppdaterats, förändringar i utbetalningsplaner i Program Röda linjen samt fortsatta förseningar av leveransen av signalsäkerhetssystemet på Tvärbana Norr Solnagrenen. elsen bedöms dock ligga inom ramen för den erfarenhetsmässiga justeringen av årets budget och prognos Specificerade investeringar Investeringsbudget för specificerade investeringar uppgår till mkr. Prognosen för året uppgår till mkr och understiger årets budget med mkr vilket motsvarar 74 procent av den budgeterade investeringsvolymen. Nedan återfinns kortfattade beskrivningar av avvikelser mellan årets prognos och budget fördelat per specificerat investeringsobjekt. Ospecificerade investeringar återfinns under avsnitt Ospecificerade investeringar.

28 27 (46) Specificerade investeringar TN (mkr) Ack utfall Prognos Budget LF Upparb UTF./PR PR- BU Upparb PR/BU Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkn % % Program Bussdepåer % 0 100% Program Slussen % % Program Röda linjen uppgradering % % Program Citybanan % -3 94% Program Tvärbana Norr Solnagrenen % % Program Spårväg City % % Program IT med säkerhetsaspekt % % Program Spårdepåer % % Program Mötesplats SL % % Program Pendeltåg % % Program Kistagrenen % % Spårvägsmuseum i Gasverksområdet % % Spårväg Syd % 2 117% C20 - uppgradering % -1 99% Handen Bussterminal % 0 100% Bussterminal Slussen % Roslagsbanan till Arlanda % 0 100% TB Kanalisation 750 Volt % % Återköp av bussar i trafikavtal % Biljett- och betalsystem FO % % Utbyte av hissar och rulltrappor % % Bytespunkt Brommaplan % -59 3% Övriga projekt % 2 101% Justeringspost prognos -584 Totalt % % Varav ersättningsinvesteringar % % Program Roslagsbanans kapacitetsförstärkning Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Prognosen för året uppgår till 962 mkr och understiger årets budget med 187 mkr. elsen beror huvudsakligen på beslut om att senarelägga leveransen av fordon (X15P) och därmed flyttas förskottet för dessa från till Program Slussen Investeringsbudgeten för året uppgår till 588 mkr. Prognosen för året uppgår till 280 mkr och understiger årets budget med 308 mkr. elsen förklaras dels av att detaljplanen för Tvärbana till Sickla överklagats varför investeringsmedel flyttas framåt i tiden, dels av att Saltsjöbanans tidplan för projektering av vissa teknikdelar reviderats vilket gör att genomförandet av åtgärderna senareläggs till 2016/2017. Även arbetet med Söderströmsbrons balkbyte är framflyttat till 2016.

29 28 (46) Program Röda linjen Investeringsbudgeten för året uppgår till mkr. Prognosen för året uppgår till mkr och understiger årets budget med 196 mkr. elsen kan huvudsakligen förklaras av förändringar i utbetalningsplaner mellan 2014 och. Dessutom har en översikt av planerade men ej beslutade delar i projektet gjorts och detta har lett till att vissa delar skjutits fram Program Tvärbana Norr Solnagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 468 mkr. Prognosen för året uppgår till 167 mkr och understiger årets budget med 301 mkr. elsen kan främst förklaras av fortsatta förseningar i leveransen av signalsäkerhetssystemet Program Spårväg City Investeringsbudgeten för året uppgår till 429 mkr. Prognosen för året uppgår till 457 mkr och överstiger årets budget med 28 mkr. Orsaken är tidigarelagda kostnader för entreprenadarbete samt ökade kostnader för Lidingöbanan med anledning av försenad driftstart Program IT med säkerhetsaspekt Investeringsbudgeten för året uppgår till 169 mkr. Prognosen för året uppgår till 93 mkr och understiger årets budget med 76 mkr. elsen beror främst på att installationen av låspunkter (SL Lås) inte kommer att kunna ske enligt tidplan Program Spårdepåer Investeringsbudgeten för året uppgår till 316 mkr. Prognosen för året uppgår till 305 mkr och understiger årets budget med 11 mkr. elsen beror främst på att entreprenadkostnader för Hammarbydepån skjuts till 2016, då det bedöms att alla mängdregleringar med entreprenören inte hinner genomföras under året Program Mötesplats SL Investeringsbudgeten för året uppgår till 4 mkr. Prognosen för året uppgår till 39 mkr och överstiger årets budget med 35 mkr. elsen beror på att man avsåg att i huvudsak vara klar med projektet 2014 men då man inte lyckades nå överenskommelse avseende slutreglering för utförda arbeten med entreprenören så förskjuts kostnaderna för detta till Program Pendeltåg Investeringsbudgeten för året uppgår till 558 mkr. Prognosen för året uppgår till 524 mkr och understiger årets budget med 34 mkr. elsen beror på att det i samband med fordonsbeställningen finns ett antal tilläggsbeställningar och utredningar som leverantören inte kommer att kunna leverera under året och som därmed förskjuts till 2016/2017.

30 29 (46) Program Kistagrenen Investeringsbudgeten för året uppgår till 141 mkr. Prognosen för året uppgår till 153 mkr och överstiger årets budget med 12 mkr. Orsaken är att en översyn av planeringen i början av året har lett fram till en reviderad prognos. Spårvägsmuseet Investeringsbudgeten för året uppgår till 75 mkr. Prognosen för året uppgår till 41 mkr och understiger årets budget med 34 mkr. elsen kan förklaras av att prognosen som budget baseras på togs fram innan tidsplanen för projektet var färdigställd. Projektet avser även att återkomma till TN för beslut om genomförande i september. Bussterminal Slussen Investeringsbudgeten för året uppgår till 10 mkr. Prognosen för året är 0 mkr. elsen beror på förskjutningar i tidplanen orsakade av att avtalsdiskussionerna med Stockholms stad dragit ut på tiden. TB Kanalisation 750 volt Investeringsbudgeten för året uppgår till 71 mkr. Prognosen för året uppgår till 54 mkr och understiger årets budget med 17 mkr. elsen beror på reviderade tidplaner från entreprenörer. Biljett och betalsystem Investeringsbudgeten för året uppgår till 90 mkr. Prognosen för året uppgår till 42 mkr och understiger årets budget med 48 mkr. elsen beror främst på att förstudien visade att all befintlig försäljnings- och valideringsutrustning inte behöver bytas ut, vilket innebär att även projektets totala utgift minskas. Utbyte av hissar och rulltrappor Investeringsbudgeten för året uppgår till 115 mkr. Prognosen för året uppgår till 54 mkr och understiger årets budget med 61 mkr. elsen beror på att genomförandet och planeringen av upphandlingen var mer tidskrävande än vad som var planerat när budgeten fastställdes. Bytespunkt Brommaplan Investeringsbudgeten för året uppgår till 60 mkr. Prognosen för året uppgår till 2 mkr och understiger årets budget med 59 mkr. elsen beror främst på att tidplanen för projektet har förskjutits. Genomförandebeslut väntas komma tidigast i december och prognosen är förändrad enligt de nya förutsättningarna

31 30 (46) Ospecificerade investeringar Investeringsbudget för ospecificerade investeringar uppgår till mkr. Med hänsyn taget till justeringsposten i årets prognos om -393 mkr uppgår den totala avvikelsen mellan årets budget och prognos till -172 mkr. Ospecificerade investeringar elsen mellan årets budget och prognos kan främst förklaras av att prognosen justerats genom en erfarenhetsmässig bedömning av möjligheten att hinna genomföra planerade investeringar. 4.4 Riskfaktorer Ack utfall Prognos Budget LF Upparb UTF./PR PR- BU Upparb PR/BU Strategiska investeringar % 65 15% Ersättningsinvesteringar % % Justeringspost prognos -393 Totalt % % I budget finns ett inarbetat besparingsåtagande på 500 miljoner kronor med effekt från och med andra halvåret. Utarbetat besparingsprogram uppnår delvis besparingsåtagandet. Besparingarna kommer dock inte kunna fullföljas i sin helhet. Ytterligare effektiviseringar behövs för att nå åtagandet. Hissar och rulltrappor har haft stort fokus under tertialet med anledning av haveriet på Östermalmstorg. Den prognostiserade kostnaden uppgår till 80 mkr för de akuta åtgärderna med viss risk för en fördyring. För det långsiktiga arbetet har en omfattande plan tagits fram av trafikförvaltningen i syfte att förbättra anläggningarnas status. Avseende biljettintäkter finns generella risker kopplade till resandeutveckling (volym) och överströmning mellan biljettyper inom SLtrafiken (pris). Inom färdtjänsten är ett förändrat resmönster hos färdtjänstresenärerna svårt att förutsäga. En ytterligare färdtjänstresa per år och person ökar kostnaderna med 20 mkr. Utvecklingen på finansmarknaden bevakas löpande. SL har en omfattande låne- och leasingportfölj. En procents förändring av marknadsräntan innebär med nuvarande låneportfölj en förändring av finansnettot med cirka 110 mkr på årsbasis. Indexeringen av trafikavtalen baseras på en kombination av flera index. Utfallet av indexeringen är svårbedömd främst mot bakgrund av ut-

32 31 (46) vecklingen av arbetskraftskostnadsindex samt bränslekostnadsutvecklingen och kan variera stort över relativt kort tid. Investeringsverksamheten påverkas av omvärldsfaktorer såsom planfrågor, överklaganden av upphandlingar, ändrade tidplaner för fordonsleveranser och av samarbeten med kommuner som påverkar förväntade tidplaner. Tillkommande myndighetskrav är en svårbedömd men reell risk med avseende på det ekonomiska utfallet. 5. Ledningens åtgärder Ett fortsatt arbete sker med de tidigare identifierade förbättringsområdena intäkter, investeringar, signalsystem samt budget och bokslut. En ny organisation för trafikavdelningen har införts under maj. Den nya organisationen bygger på ett mer renodlat trafik- och serviceleveransansvar, och syftar bland annat till att skapa förutsättningar för en mer fokuserad affärs/avtalsuppföljning samt ett tydliggörande av infrastrukturägarskapet. Därtill avses att skapa en mer robust organisation, där kompetenser av samma slag samlas under gemensam ledning. Vidare skapas en sektion för intäkter, som syftar till att lägga större tyngd på intäktssäkring och de kommersiella frågorna. Ett av de långsiktiga målen med förändringen är att arbetssättet inom avdelningen ska bli mer processorienterat. Under hösten kommer arbetet med att förfina och implementera affärsförvaltningsprocessen att fortsätta. Som en särskild del i affärsförvaltningen har nya rutiner för uppföljning av teknisk fastighetsförvaltning fastställts. Vidare kommer processen för infrastuktur och kundnära aktiviteter att utvecklas under Trafikavdelningens styrning och uppföljning av verksamhet och ekonomi med fokus på månadens utfall har vidareutvecklats. Den sker sektionsvis och avser både drift och investeringar. I uppföljningen ingår bland annat en strukturerad analys av biljettintäkter. Analysen utgår från statistik och nyckeltal och genomförs stegvis utifrån omvärldsfaktorer, volymförändringar (antal påstigande), prisförändringar (biljettpris, sortiment och val av biljett), effektiviseringar (intäktssäkring) samt övrigt (exempelvis kalendereffekt). Analysen utgör grund för beslut om vilka eventuella åtgärder som kommer att vidtas. Åtgärder för att stävja fusk- och tjuvåkning fortsätter med bland annat en striktare tillämpning av regelverket, en ökad samordning mellan ordningsvakter och biljettkontrollen samt utökat antal biljettkontroller.