Månadsrapport per maj 2014 för Stockholms läns landsting

Transkript

1 Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE Landstingsstyrelsen Månadsrapport per maj 2014 för Stockholms läns landsting Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Månadsrapport per maj 2014, Stockholms läns landsting. Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att godkänna månadsrapporten per maj Landstingsrådsberedningens motivering Under Alliansens styre av landstinget har ekonomin visat överskott sju år i rad. Resultatet för perioden januari till maj uppgår till 259 miljoner och prognosen för helåret 2014 är oförändrad på 300 miljoner kronor. Att landstinget har en stabil och stark ekonomi bekräftas av kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's som förnyade landstingets höga kreditbetyg AA+ vid sin senaste utvärdering i början av maj. En stark ekonomi är en förutsättning för att kunna fortsätta att ge stocldiolmarna sjukvård och kollektivtrafik med god kvalitet och tillgänglighet varje dag. Ett fortsatt högt kreditbetyg ger landstinget möjlighet att låna på fördelaktiga villkor till de historiskt stora investeringar de kommande åren som behövs för att tillgodose en växande befolknings behov av fungerande vård och kollektivtrafik. Stockholms läns landsting har som första landsting utfärdat en "grön" obligation. Det är ett lån där pengarna går till miljöklassade investeringar. Lånebeloppet uppgick till 1,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 15 procent av landstingets totala lånebehov under 2014.

2 JIL Stockholms läns landsting 2(2) SKRIVELSE Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 7 juli 2014 Månadsrapport per maj 2014, Stockholms läns landsting I Torbjörn Rosdahl Kristoffer Tamsons

3 Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Ekonomi och finans SLL Ekonomi TJÄNSTEUTLÅTANDE Landstingsstyrelsen Månadsrapport per maj 2014 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning Ankom Stockholms läns landsting töiä I - Månadsrapport per maj 2014, Stockholms läns landsting. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 7 juli 2014 Månadsrapport per maj 2014, Stockholms läns landsting Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att godkänna månadsrapporten per maj Ekonomiska konsekvenser av beslutet Inga ytterligare ekonomiska konsekvenser av beslutet. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets Miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och slutsatsen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbedömning i detta ärende. Toivo Heinsoo Landstingsdirektör f ^y^-^^^f // ^ / Gunnel Forsberg Ekonomidirektör

4 Månadsrapport MAJ Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och länet antas fortsätta att öka med invånare årligen. I denna växande region är det landstingets uppgift att se till att invånarna i länet får tillgång till en väl fungerande hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik. För att klara detta krävs en god ekonomisk hushållning och beredskap inför framtiden och det skapas bland annat genom en ekonomi i balans, vilket är ett av landstingets övergripande mål. För att stödja detta krävs en kontrollerad kostnadsutveckling inom verksamheterna samt att möjligheter till effektiviseringar tillvaratas, planeras och genomförs. Perioden januari maj i korthet Resultatet för perioden uppgår till 259 miljoner kronor. Budgeterat resultat för perioden är -73 miljoner kronor. Flera av landstingets verksamheter, framförallt inom hälso- och sjukvården, visar en fortsatt hög kostnadsutveckling, bland annat till följd av ökad produktion och utökat utbud. Periodens kostnadsutveckling i jämförelse med föregående år visar en ökning på 4,4 procent. Investeringarna uppgick till (3 804) miljoner kronor vilket motsvarar en upparbetningsgrad mot budget på 34 procent. Prognosen för året uppgår till miljoner kronor vilket är något under årets budget. Stockholms läns landsting har som första landsting genomfört en transaktion av en grön obligation. Det är ett lån där pengarna går till miljöklassificerade investeringar. Lånebeloppet 1,1 miljarder kronor motsvarar cirka 15 procent av landstingets uppskattade lånebehov för Koncernens prognos är oförändrad från april. Nästa reviderade prognos lämnas i samband med delårsrapporten per sista augusti. 1 (9)

5 Omvärld Den internationella lågkonjunktur som följt på finans- och skuldkrisen har varit en utdragen process och är nu inne på sitt sjätte år. En konjunkturell återhämtning har inletts, men den har kommit olika långt i olika länder. Läget i den amerikanska ekonomin förbättras successivt, även euroområdet uppvisar sedan ett år tillbaka tillväxt. Återhämtningen stöds av centralbankernas expansiva penningpolitik och en gradvis allt mindre åtstramande finanspolitik. Utvecklingen i Ukraina skapar osäkerhet, men har hittills haft begränsad spridning till de finansiella marknaderna. Svensk ekonomi avslutade 2013 mycket starkt. Även 2014 har startat bra och utsikterna inför framtiden förefaller ljusa. Sverige är en liten, starkt utlandsberoende ekonomi och konjunkturförstärkningen i omvärlden ger därför ett påtagligt bidrag till den svenska ekonomin. Särskilt stor betydelse har tillväxten i Europa och inte minst i våra nordiska grannländer. Marknadsräntorna har länge legat på en låg nivå, vilket har varit gynnsamt för Stockholms läns landsting som befinner sig mitt i en fas med stora långsiktiga satsningar och investeringar i både hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. De mycket låga svenska inflationssiffrorna under perioden gör att Riksbankens direktion anser att det krävs en ännu lägre ränta för att inflationen ska stiga mot målet på 2 procent. Riksbankens direktion har därför beslutat den 2 juli att sänka Reporäntan med 0,5 procentenheter till 0,25 procent samtidigt som ränteprognosen revideras ner påtagligt. Först i slutet av 2015 väntas reporäntan höjas. Resultat Resultatet per maj uppgick till 259 (-919) miljoner kronor, vilket är miljoner kronor bättre än föregående år. Avvikelsen förklaras främst av att i föregående års utfall för perioden ingår en negativ post av engångskaraktär med miljoner kronor som avser ökade kostnader i samband med sänkt diskonteringsränta, den så kallade RIPS-räntan som tillämpas vid beräkning av landstingen pensionsskuld. Resultatprognosen för 2014 uppgår fortsatt till 300 miljoner kronor vilket är 248 miljoner kronor högre än årsbudgeten. I prognosen beaktas en förbättrad skatteintäktsprognos med cirka 191 miljoner kronor. Därutöver tillkommer en positiv utveckling av verksamhetens intäkter med 797 miljoner kronor jämfört med budget samt lägre finansiella kostnader med 189 miljoner kronor till följd av ett lägre upplåningsbehov och fortsatt lägre marknadsräntor än budgeterat. 2 (9)

6 Verksamhetens kostnader har per sista maj ökat med 4,4 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Den prognostiserade kostnadsökningen på helårsbasis jämfört med föregående år är 6,3 procent. Det är framförallt bemanningskostnader 1 samt kostnader för köpt hälso- och sjukvård som ökar. Nettokostnaderna 2 har per sista maj ökat med 5,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Årets prognostiserade nettokostnadsökning är 8,1 procent jämfört med föregående år och är fortsatt i nivå med helårsbudgeten. Utfallet för akutsjukhusen per sista maj avviker fortsatt negativt mot budget. Inom respektive verksamhet planeras och genomförs kontinuerligt, i dialog med landstingets ledning, en rad åtgärder för att reducera kostnaderna samt att stärka intäkterna. Landstingsdirektören har av landstingsstyrelsens ordförande fått i uppgift att följa akutsjukhusens resultatutveckling, analysera de bakomliggande orsakerna samt följa upp effekten av de vidtagna årgärdena. Arbetet fortsätter med att hitta fler lösningar för att uppnå de ekonomiska målen. Medel har reserverats på koncernnivå i de fall akutsjukhusen inte fullt ut når de prognostiserade resultaten i enlighet med budget. 1 Personalkostnader och kostnader för inhyrd personal. 2 Nettokostnaderna avser verksamhetens intäkter, verksamhetens kostnader och avskrivningskostnader 3 (9)

7 Intäkter Verksamhetens intäkter för perioden uppgick till miljoner kronor vilket är 7 miljoner kronor, 0,1 procent, högre än för motsvarande period Prognosen för verksamhetens intäkter är miljoner kronor vilket är 1,3 procent högre än 2013 och 797 miljoner kronor högre än budget. Ökningen i jämförelse med helårsbudget kommer från en ökad försäljning av material och varor, laboratorietjänster och fastighetsservicetjänster, 325 miljoner kronor, erhållna bidrag 220 miljoner kronor, reavinster 92 miljoner kronor samt övriga intäkter 257 miljoner kronor. Inom trafikområdet uppgår periodens resenärsintäkter till (2 788) miljoner kronor vilket är 110 miljoner kronor, 3,9 procent högre jämfört med motsvarande period föregående år men 86 miljoner kronor lägre än periodens budget. Prognosen för biljettintäkter ligger drygt 100 mkr lägre vid årets slut jämfört med budget. Biljettintäkterna för maj månad är i SL-trafiken 12 miljoner kronor lägre än budget, vilket ger en ackumulerad avvikelse på -76 miljoner kronor för årets första fem månader. Förklaringar till avvikelsen mot budget är framför allt överströmning till billigare biljetter samt att resandedeökningen har mattats av jämfört med åren Även en förhållandevis mild vinter återspeglas i intäkterna. Inom färdtjänstens resenärsintäkter och sjötrafikens biljettintäkter är intäkterna i linje med budgeten för perioden. Specialdestinerade statliga bidrag inom hälso- och sjukvården uppgår till 565 miljoner kronor för perioden och har ökat med 90 miljoner kronor jämfört med föregående år. Stockholms läns landsting har under perioden januari till maj för respektive månad uppfyllt de grundläggande kraven för att ta del av Kömiljarden gällande mottagning och för april månad även för behandling. Intäkter för Kömiljarden prognostiseras fortsatt till 191 miljoner kronor med en budget som uppgår till 200 miljoner kronor. Periodens samlade skatteintäkter uppgår till miljoner kronor vilket är en ökning med 887 miljoner kronor, 3,4 procent, jämfört med motsvarande period För helåret prognostiseras skatteintäkterna 3 bli miljoner kronor vilket är 191 miljoner kronor högre än budget och en ökning med miljoner kronor jämfört med utfallet Skatteintäktsprognos 2, Sveriges kommuner och landsting, ( ) 4 (9)

8 Kostnader Verksamhetens kostnader för perioden januari-maj uppgick till (30 717) miljoner kronor och är 4,4 procent högre än för motsvarande period Prognosen för verksamhetens kostnader är fortsatt miljoner kronor, vilket är 6,3 procent högre än 2013 och 713 miljoner kronor högre än årets budget. Det är fortsatt framförallt bemanningskostnaderna och köpt hälso- och sjukvård som svarar för de ökade kostnaderna. För januari-maj uppgick bemanningskostnaderna till miljoner kronor, en ökning med 661 miljoner kronor, 6,0 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. För helåret 2014 prognostiseras bemanningskostnaderna att öka med 6,5 procent jämfört med föregående år. Jämfört med budget prognostiseras bemanningskostnaden att öka med 291 miljoner kronor motsvarande 1,1 procent. Lönekostnaderna, som utgör den största delen av bemanningskostnaderna har ökat med 5,1 procent jämfört med föregående år. Samtidigt har antalet helårsarbeten ökat med 1,7 procent jämfört med föregående år vilket innebär att lönekostnaden per helårsarbete har ökat i snitt med 3,4 procent. I bemanningskostnaderna ingår inhyrd personal vilka har ökat med 63 miljoner kronor jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår för perioden till 176 miljoner kronor. Landstingets avsikt är att successivt minska kostnaderna för inhyrd personal. Omfattningen sett mot de totala personalkostnaderna uppgår endast till 1,7 % Periodens kostnader för köpt hälso- och sjukvård uppgick till miljoner kronor, en ökning med 6,1 procent, jämfört med motsvarande period föregående år. Den sammantaget viktigaste orsaken till kostnadsutvecklingen överensstämmer 5 (9)

9 med ambitionerna om att etablera fler specialistmottagningar i den öppna vården och därmed förbättra tillgänglighet och vidga patienters möjligheter till val av effektiv vård. Ytterligare en orsak är volym- och prisindexering. Kostnaderna för köpt hälso- och sjukvård prognostiseras för helåret öka med 2,6 procent jämfört med budget. Det är framförallt inom den externt köpta hälso- och sjukvården som vårdvolymerna har ökat medan det har skett en minskning inom den landstingsdrivna vården. Kostnaderna för köpt trafik uppgick för perioden till miljoner kronor, en ökning med 2,8 procent jämfört med motsvarande period föregående år. Prognostiserade kostnader för köpt trafik för året uppgår fortsatt till miljoner kronor och beräknas avvika positivt mot budget med 122 miljoner kronor. Kostnadsökningen beror framförallt på nya avtal, trafikförändringar och prisutveckling, däremot är kostnaderna för incitament som ska stimulera utförarna till vissa beteenden lägre än budget. Även indexkostnaderna understiger budget, då indexnivån utvecklas långsammare än budgeterat i den rådande konjunkturen. Prognostiserade kostnadsökningar för året avser framförallt ett nytt avtal om innerstadstrafiken och trafiken på Lidingö (E22) som träder i kraft 1 september och beräknas medföra kostnader utöver vad som budgeterats. Ökade kostnader beräknas i övrigt bland annat för låggolvsbussar och för återköpsgarantier som utlöses när gamla busstrafikavtal löper ut. Läkemedelskostnaderna uppgick för perioden till (2 546) miljoner kronor, en minskning med 1,0 procent jämfört med motsvarande period Huvudförklaringen till kostnadsminskningen är att kostnader för diabetesmaterial och insulinpumpar från och med 2014 redovisas som materialkostnader, förändringen mellan åren uppgår till 153 miljoner kronor. På helårsbasis prognostiseras läkemedelkostnaderna vara i paritet med föregående års utfall. Det innebär en positiv 6 (9)

10 avvikelse jämfört med budget på 197 miljoner kronor. Den främsta förklaringen både för perioden och i prognosen är en lägre kostnadsökningstakt än budgeterat inom öppenvården enligt läkemedelsförmånen, där patienten får kostnadsreduktion vid köp av läkemedel på recept. Avskrivningskostnaderna uppgick för perioden till miljoner kronor och har ökat med 87 miljoner kronor, 6,0 procent, jämfört med De prognostiserade avskrivningarna för 2014 uppgår till miljoner kronor och är 223 miljoner kronor, 6,0 procent högre än budget beroende på att avslut och tillkommande investeringar är högre än budgeterat. Finansnettot som består av finansiella intäkter och finansiella kostnader uppgick till -380 miljoner kronor vilket är miljoner kronor bättre än för motsvarande period föregående år. Avvikelsen förklaras främst av att i motsvarande period föregående år ingår en negativ post av engångskaraktär, RIPS räntan, med miljoner kronor, som avser ökade kostnader i samband med sänkt diskonteringsränta vid beräkning av landstingets pensionsskuld. Det prognostiserade finansnettot för 2014 uppgår till miljoner kronor vilket är 195 miljoner kronor lägre än budgeterat. De finansiella kostnaderna prognostiseras bli 189 miljoner kronor lägre än budgeterat dels beroende på ett lägre lånebehov, dels på lägre marknadsräntor. Resultaträkning Utfall Utfall Prognos Budget Avvikelse Bokslut Mkr Prognos 2013 jan-maj jan-maj - budget Verksamhetens intäkter Bemanningskostnader Köpt hälso- och sjukvård, tandvård Köpt trafik Övriga kostnader Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Utjämningssystemet Summa samlade skatteintäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Finansnetto Resultat (9)

11 Investeringar Länets ökande befolkning och hur landstinget kan möta större behov och tillvarata och nyttiggöra den tekniska utvecklingen medför ett ökat investeringsbehov inom både hälso- och sjukvård och kollektivtrafik. Investeringsplanerna för 2014 är omfattande och årets prognos uppgår till närmare 16 miljarder kronor. Utfallet per maj uppgick till (3 804) miljoner kronor. Upparbetningsgraden jämfört med budget 2014 var 34 (33) procent. Större pågående investeringar är bygget av Nya Karolinska Solna, tunnelbanans Röda linje samt Roslagsbanans utbyggnad. Årets prognos är oförändrad och uppgår till miljoner kronor, oförändrad jämfört med föregående prognos. Prognosen är 523 miljoner kronor lägre än årets budget på miljoner kronor. I årets budget har beaktats fullmäktiges beslut den 18 februari 2014, LS , om Utbyggnad av tunnelbana enligt 2013 års Stockholmsförhandling med 449 miljoner kronor samt fullmäktiges beslut den 6 maj 2014, LS och LS , om Tilläggsavtal 28 och 33 med 74 miljoner kronor avseende projektavtalet samt tillkommande medicinteknisk utrustning och inredning för Nya Karolinska Solna (NKS). Investeringar Utfall Utfall Prognos Budget Bokslut Upparbetningsgrad Mkr jan-maj jan-maj % % Vård inkl fastigheter (LFS) NKS Trafik Citybanan FUT Övrigt Totala investeringar SLL-koncernen Större avvikelser mellan prognos och budget redovisas inom trafiken, 466 miljoner kronor. Främsta förklaringen är tidsförskjutning av upphandlingen av fordonen till Roslagsbanan, försening av planprocesser för Spårväg City samt senarelagda kontraktsarbeten och signalresurser för Tvärbana Norr Solnagrenen. Byggnationen av Nya Karolinska Solna ligger i fas enligt tidplan. Den 20 maj överlämnades Teknikhuset för NKS till landstinget helt enligt tidplan. Teknikhuset ska försörja den framtida verksamheten vid det nya sjukhuset med el, vatten, värme och kyla. Investeringarna för denna fas är därmed avslutade. 8 (9)

12 Finansiering Stockholms läns landstings likviditet uppgick per sista maj till 839 miljoner kronor vilket är miljoner kronor lägre än vid ingången av januari 2014 och en ökning från föregående månad med 562 miljoner kronor. Förändringen av likviditeten under perioden avser framförallt en ökad finansiering av investeringar med egna likvida medel under En begränsning av likviditeten ingår i plan för den finansiella förvaltningen under de kommande investeringsintensiva åren, vilket ökar kraven på följsamhet till budget och beslutad investeringsram i alla verksamheter. Likviditetsprognosen för 2014 visar fortsatt på en likviditet vid årets slut på cirka miljoner kronor. Snittlikviditeten för perioden januari - maj uppgår till 947 (4 827) miljoner kronor och är i linje med årsprognos och likviditetsplan. Landstingets räntebärande skulder var den sista maj miljoner kronor vilket är miljoner kronor högre än vid ingången av januari 2014 och en ökning från föregående månad med miljoner kronor. Prognosen för räntebärande skulder uppgår till miljoner kronor vid årets utgång. Ökningen under året beror på nyupptagna lån för att finansiera årets investeringar. 9 (9)