Karlstads universitet Allmänt utbildningsområde AOU3 Lärarens uppdrag Lärarens uppdrag Tankar och perspektiv på en kurs PM Hösten 2009
Inledning Välkommen till kursen Lärarens uppdrag, vilken utgör en del av allmänt utbildningsområde (AUO3). I centrum för uppmärksamheten under denna kurs står det framtida yrket som lärare. Det övergripande syftet med kursen och de mål som skall uppnås anges i kursplanen. Om du inte läst den tidigare så gör det nu! Avsikten med detta pm är att lyfta fram några mer kurs-nära problemområden och ge något konkretare anvisningar kring kursens realiserande än de som framkommer där. I en kurs av det här slaget, där lärare från många olika discipliner är inblandade, kan det ibland vara svårt att väva samman delarna till en helhet. Du ges som student själv ansvar för att så sker. Sammansmältningen är ju tänkt att ske inne hos dig, för att tala bildligt. Förhoppningen är dock att detta pm, vid sidan av de anvisningar som ges under kursens gång, skall göra det lättare för dig. Läser man kursplanen noga kan man notera att den genomsyras av en ambition att du som student skall utveckla din förståelse rörande förutsättningarna för den framtida lärargärningen. I kursplanen är två perspektiv tydligt framskrivna. Det ena är det som här kommit att kallas lärarens vardag. Det andra uppmärksammar lärarens och skolans verksamhet i ett samhälleligt och framtida sammanhang. Vecka 1 (vecka 40) Tema: Lärarens vardag Föreläsningar/seminarier: Introduktion/ung lärare berättar Föräldrakontakt Konflikthantering Uppföljande seminarier Redan under denna vecka, där perspektivet är lärarens vardag, är det tänkt att du skall börja reflektera kring din egen pedagogiska stil och ställa frågor till dig själv som: hur är jag som lärare? Hur arbetar jag för tillfället? Hur ser min egen självbild ut? Och inte minst: hur vill jag arbeta i framtiden och hur skall i så fall detta realiseras? Vad behöver jag tänka på? Det hela handlar således om att tydliggöra den pedagogiska idé som du bär med dig, att lyfta fram denna till ytan, och att bli medveten om de personliga förutsättningarna. Arbetet med detta initierades under allmänt utbildningsområde (AUO1-2) och fördjupades under inriktningar och specialiseringar. Nu är det alltså tänkt att dessa tankar skall kvalificeras ytterligare. Stöd för resonemanget kan vid sidan av föreläsningar/seminarier hämtas från kurslitteraturen. Förhoppningen är att det uppföljande seminariet skall föda inspiration till vidare reflektion, men också skapa möjlighet att spegla sig själv i de övriga seminariedeltagarna. Arbetet inom grundskolans senare år och gymnasiet skapar särskilda förutsättningar för kontakten med föräldrarna. Att känna förtrogenhet i detta, att veta när och hur man som lärare skall ta dessa kanske ibland känsliga kontakter med elevernas föräldrar är något som man utvecklar efterhand i sin verksamhet som lärare. Under denna vecka kommer därför ambitionen att stanna vida att försöka sätta igång tankarna och betona betydelsen av dessa aspekter. Utgångspunkten är att de utgör en del av en större helhet och inte bör betraktas som något vid sidan av den egentliga verksamheten. Vi kommer genom hela kursen tala om det vidgade läraruppdraget. Konflikthantering, att finna enkla lösningar på svåra, känsliga och akuta problem elever emellan, men också mellan elever, lärare och övrig skolpersonal är väl något som alla lärare drömmer om. Tyvärr stannar det nog vid drömmar, någon enhetlig och allmängiltig manual 2
för hur man skall handla i varje enskild situation finns knappast. En förutsättning för att känna sig trygg i yrket är dock att man vet var gränserna går för ens befogenheter och ansvar. Trots att man som lärare har ett juridiskt reglerat och politiskt bestämt uppdrag kan man inte negligera det faktum att agerandet i olika situationer är avhängigt de erfarenheter och förmågor man bär med sig. Även här handlar det således att finna vägarna till ett eget förhållningssätt, men också utveckla nya förmågor. Vi får ändå tro att vara lärare är något man kan tränas i, det är inte en medfödd talang. Genom att arbeta med fall kring konflikthantering är ambitionen att man skall kunna resonera kring olika positioner som man kan inta vid de konflikter som man stöter på i sin lärarvardag. Under denna vecka bör du också kontakta din skola och diskutera upplägget av din VFUperiod! Vecka 2 (vecka 41) Tema: Lärarens vardag/ämnesdidaktik Föreläsningar/seminarier: Betyg och bedömningsfrågor Ämnesdidaktik En central del i arbetet som lärare är att göra bedömningar av elever och att sätta betyg. Dessa frågor har också säkert berörts i de inriktningar du läst tidigare. Ämnesaspekterna kring bedömning kommer i denna kurs att utvecklas i samband med VFU:n och behandlas i ämnesdidaktiken. De gemensamma momenten kring betyg och bedömning är avsedda att fånga upp en mer övergripande problematik. Du måste nämligen skaffa dig förståelse för vad det innebär att sätta betyg och göra bedömningar. Det är viktigt att bli medveten om de förutsättningar utifrån vilka läraren utför den delen av sitt uppdrag. Betyg och bedömning manifesterar nämligen maktrelationen lärare-elev, lärare-förälder. Som lärare gäller det att ta ansvar för denna makutövning eftersom det är inget man kan från säga sig. Inspiration för den nödvändiga reflektionen kan inte bara hämtas från de olika undervisningsmomenten och kurslitteraturen, utan också från de erfarenheter du dragit under tidigare delar av din utbildning. När det man diskuterar bedömningsfrågor så kan man inte heller undgå det faktum att du som lärare skall verka i målstyrdskola. Ett problem som nya lärare ibland vittnar om är att de erfarna lärarna fortfarande lever kvar i den regelstyrda skolan med allt vad det innebär. Innehållet i ämnesdidaktiken utgår från den diskussion som tidigare förts i de olika ämnena ute i inriktningarna. I praktiken kan de ämnesdidaktiska bitarna därför se lite olika ut. 3
Vecka 3 (vecka 42) Tema: Ämnesdidaktik Seminarier/föreläsningar: Relation en lärare-skolledare/skolkulter Ämnesdidaktik Seminarium inför VFU Relationen lärare-skolledare; som lärare ingår man i en organisation. Insikt i organisationens struktur och lärarens ansvar men också möjligheter inom denna struktur är väsentligt för den enskilde läraren. I detta ligger att veta gränserna för ansvarsområdet. Du bör ha en uppfattning om vad rektor kan kräva av dig och vad du kan kräva av rektor. Kunskapen om karaktären på relationen till rektor kan förmå öka tryggheten i yrket, eftersom det i alla fall klargör vissa gränser för uppdraget som lärare. Genom att uppmärksamma denna dimension aktualiseras också indirekt ämnet kring ledarskap i skolan. Denna vecka ägnas också ämnesdidaktik samt förberedelser inför VFU. Om du inte kontaktat lärarutbildaren på fältet så måste det göras nu. En förutsättning för att VFU perioden skall bli lyckad är att du har haft möjlighet att förbereda den. Idealt har man redan innan VFU perioden inletts arbetat fram en grovplanering tillsammans med lärarutbildaren på fältet. Veckan avslutas med ett avrundande seminarium där man tar upp teman som diskuterats hittills på kursen och uppmärksammar vad som komma skall. Vecka 4-11 (vecka 43-50 ) Tema: VFU/inläsning Under den 7 veckor långa VFU perioden är det tänkt att du skall verka som lärare i dess fulla bredd. Du skall delta i all den verksamhet som faller inom ramen för det framtida yrket. Dessutom skall du arbeta med de uppgifter som har följt med från ämnesdidaktiken och som delats ut i samband med de allmändidaktiska momenten. Uppgifterna kommer emellertid vara utformade så att de inte tar fokus från det som är centralt under denna VFU period det vill säga att introduceras i uppdraget som lärare. Under höstlovet är det tänkt att du skall arbeta med de uppgifter som distribuerats tidigare på kursen och förbereda sig inför den avrapportering som skall göras av ämnesdidaktiken. En kortare text PM1 med rubriken Lärarens uppdrag skall också skrivas. Stöd för reflektionen skall du hämta från kurslitteraturen, vilken kan kompletteras med annan relevant litteratur. Arbetet med PM1 är tänkt att inledas under denna vecka (parallellt med det efterarbete som kan vara aktuellt från verksamheten i skolan som t ex rättning av prov). Vecka 12-15 (V51->) Del ett Tema: skolutveckling och VFU-uppföljning Föreläsningar/seminarier: Uppföljande vfu-seminarier Veckan inleds med ett uppföljande vfu-seminarium. 4
Föreläsningar/seminarier: Skolutveckling Seminarier Ämnesdidaktik Tema för denna vecka blir skolutveckling. Förhoppningen är att idéer kan födas kring detta så att arbetet med skolutveckling betraktas som en naturlig del, som kanske genomsyrar det dagliga arbetet för den enskilde läraren. Här gäller det att etablera en koppling mellan utvecklingen av skolan som organisation och det som händer mellan lärare och elev i ämnet men också i andra sammanhang. Tanken är att lyfta fram några av de förutsättningar som måste finnas för att en positiv skolutveckling skall vara möjlig. Begreppet skolutveckling kommer också att problematiseras, för vad är egentligen skolutveckling och var skall den börja? Veckan kommer också innehålla den avslutande ämnesdidaktiken. Del två Tema: Skolan i samhället och framtidens skolan Seminarier/föreläsningar: Framtidens skola några trender och utbildningsteoretiska perspektiv Skolans myndigheter Näringslivets syn på framtiden skola (preliminärt) Möte med skolpolitiker/skolchefer Fackliga visioner om skola och utbildning Slutseminarier Att skaffa sig en insikt i skolans och utbildningens roll i samhället i historien, nutiden och framtiden är nyttigt för läraren. Detta är nämligen en förutsättning för att kunna formera en egen idé över hur skolan bör vara utformad i framtiden. Under denna vecka fördjupas på allvar kursens andra perspektiv. I strävan att få dig att forma din egen skolideologiska position kommer flera, vad som kan tyckas, disparata ämnen tas upp. Det kommer att handla om skolutveckling, aktuella skolforskning, fackliga perspektiv samt att möta skolpolitiker för att ställa frågor kring vem som verkligen styr skolan lokalt. Alla dessa ämnen introduceras genom föreläsningar/möten, men är tänkta att fördjupas genom självständiga studier av litteratur. Att se till skolan som en avgränsad organisation är inte tillräckligt. Den måste relateras till de omgivningar inom vilka den befinner sig. Ambitionen är att gå vidare för att se skolan i dess samhälleliga sammanhang, att antyda de strukturer ekonomiska, sociala, politiska, kulturella och ideologiska inom vilka skolan verkar. Förhoppningen är att detta skall uppnås genom att bland annat lyfta fram aktuell forskning kring skolans samhälleliga roll. Det visionära perspektivet, som är så tydligt framskrivet i kursplanen får ta avstamp från den teoretiska diskussion som förs kring skolan så väl i forskningen som i den allmänna debatten. Ett annat grepp på den visionära diskussionen är att de fackliga organisationerna bjuds in till kursen för att redogöra för hur de uppfattar skolans roll idag och hur de ser den i framtiden. Du ges då också möjlighet att ställa frågor till dem. Att vara lärare är att vara verksam inom en del av samhället som är tydligt politiskt styrd. Genom läroplaner och kursplaner lägger det nationella politiska systemet fast ramverket för skolans verksamhet. De lokala politiska institutionerna anpassar verksamheten utifrån de förutsättningar för verksamheten som existerar på just den aktuella skolan. Att känna till beslutsgången är av stor vikt. Genom att 5
ha insikt i det politiska styret av skolan skaffar man sig möjligheter att bevara eller öka det friutrymme man har som lärare. Kunskapen på detta område kan i förlängningen bidra till att stärka den professionella identiteten, men även öka självförtroendet att delta i skoldebatten. Under denna vecka är det också tänkt att man på allvar skall börja arbeta med ett av de examinerande momenten på kursen vilket är att skriva en artikel på temat: Framtidens skola. Den visionära diskussionen tar av nödvändighet sin utgångspunkt i nuet. De visioner som presenteras senare under slutseminariet bottnar alla i den egna samtiden. Uppgiften är att i artikeln måla upp en idealbild som kanske utformas något som en motbild till den upplevda rådande situationen. Viss tid ges under sista veckan att forstsätta skrivandet på den avslutande texten. Under det avslutande seminariet diskuteras de visionära artiklarna kring framtidens skola. 6