1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2015 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Kriminologi A, 30 högskolepoäng Criminology, Basic Course, 30 Credits Kurskod: KR8001 Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga området Huvudområde: Kriminologi Högskolepoäng: 30 Ämnesgrupp (SCB): Kriminologi Utbildningsnivå: Grundnivå Fördjupning: G1N Inrättad: 2009-10-09 Senast ändrad: 2014-04-14 Giltig fr.o.m.: Höstterminen 2014 Beslutad av: Prefekt Mål Mål för utbildning på grundnivå Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (1 kap. 8 högskolelagen) Kursens mål Delkurs 1: Kriminologiska teorier, 7,5 hp - Kunna redogöra för och förstå grunderna inom kriminologin avseende definitioner av grundläggande begrepp, historik samt teoribildning. - Kunna redogöra för och förstå vad integrativ kriminologi innebär. - Kunna reflektera över olika teorier, perspektiv och forskningsområden och kunna redogöra för skillnader och likheter dem emellan. - Kunna beskriva relationen mellan kriminalitet, kriminologiska teorier, kriminalpolitik och begrepp såsom genus, klass, etnicitet och ålder. - Kunna redogöra för och förstå hur teorier inom kriminologin kan tillämpas på verklighetstrogna fall och - Visa förmågan att kritiskt kunna reflektera över för- och nackdelar med kriminologiska teorier och hur dessa kompletterar varandra och kan integreras. - Visa förmågan att tillämpa grundläggande kriminologiska kunskaper på verklighetstrogna fall och
2(6) - Ha ett kritiskt förhållningssätt till kriminologiska teorier. Delkurs 2: Risk- och skyddsfaktorer och brott, 7,5 hp - Kunna redogöra för och förstå hur olika typer av risk- och skyddsfaktorer (genetiska, biologiska, psykologiska, sociala, etc.) hänger samman med kriminalitet och hur detta ser ut i olika åldrar. - Kunna redogöra för och förstå hur kriminologiska teorier, speciellt integrativa teorier, och riskoch skyddsfaktorer, relaterar till varandra. - Kunna redogöra för, förstå och kunna reflektera över förhållandet mellan risk- och skyddsfaktorer, kriminologiska teorier, kriminalpolitik och begrepp som genus, etnicitet, klass och ålder. - Visa förmågan att kritiskt kunna reflektera över styrkor och begränsningar med kunskap och forskning om kriminalitetens risk- och skyddsfaktorer. - Visa förmågan att tillämpa kunskap om risk- och skyddsfaktorer på verklighetstrogna fall och - Ha ett kritiskt förhållningssätt till forskning om risk- och skyddsfaktorer för kriminalitet. Delkurs 3: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 7,5 hp - Kunna redogöra för styrkor respektive begränsningar med kriminalstatistik. - Kunna förstå olika vetenskapsteoretiska perspektiv i relation till kvantitativ respektive kvalitativ forskningstradition av relevans för kriminologi. - Kunna redogöra för och förstå kriminologiska undersökningsmetoder samt dess styrkor och begränsningar. - Kunna redogöra för, förstå och kunna tillämpa centrala etiska principer för kriminologisk forskning. - Kunna konsumera, redogöra för och kritiskt förhålla sig till kriminalstatistik. - Kunna redogöra för samt problematisera olika metoder, såväl kvantitativ som kvalitativa, som används inom kriminologiska studier. - Kunna reflektera över och problematisera olika vetenskapliga studiers metodval ur en etisk synvinkel. - Kunna redogöra för och förstå hur kvantitativa och kvalitativa metodansatser kan tillämpas på olika frågeställningar inom det kriminologiska fältet. - Förstå innebörden av ett vetenskapligt förhållningssätt inom kriminologin. - Förstå lämpligheten i olika kriminologiska studiers metodval. - Kunna förstå och förhålla sig till viktiga etiska aspekter inom kriminologisk forskning. Delkurs 4: Brottsprevention och behandling, 7,5 hp - Kunna redogöra för viktiga begrepp, som är förknippade med prevention och behandling, samt vara orienterad angående specifika metoder för prevention och behandling av kriminalitet, bland barn, ungdomar och vuxna - Kunna redogöra för olika sätt att utvärdera metoder för prevention och behandling. - Kunna redogöra på en grundläggande nivå för vilka specifika metoder för prevention och behandling som påvisats ha effekt och inte på brottslighet och brottsligt beteende. - Kunna redogöra för hur svensk ungdomsvård och kriminalvård är organiserad, hur dessa organisationer fungerar, hur de verkställer olika påföljder och hur de insatser fungerar som utförs i dessa verksamheter för att minska återfall i brott. - Kunna förstå begreppen straff, prevention och behandling i förhållande till genus, etnicitet, klass och ålder.
3(6) - Ha förmågan att kritiskt diskutera olika metoders för- och nackdelar samt lämplighet utifrån olika situationer och målgrupper. - Ha förmågan att bedöma en utvärderings styrkor och begränsningar i utvärdering av preventionsoch behandlingsinsatser. - Ha förmågan att tillämpa kunskapen om brottsprevention och behandling på verkliga fall och - Ha förmågan att kritiskt reflektera över egna, andras och samhällets värderingar kring brottsprevention och behandling. Kursens huvudsakliga innehåll Kursen syftar till att studenten ska förvärva sig grundläggande kunskaper om kriminologi, dess forskningsmetoder och brottsprevention, med integrativ och tillämpad inriktning. Kursen behandlar teorier och forskning om varför människor begår brott, kriminalitetens risk- och skyddsfaktorer och grundläggande forskningsmetodik, samt olika brottsförebyggande och behandlande metoder och dess effekter. Fokus är genomgående på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och Delkurs 1: Kriminologiska teorier, 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskaper om kriminologi med integrativ och tillämpad inriktning och behandlar inom kriminologin centrala begrepp, teorier och forskningsområden om varför människor begår brott. Även förhållandet mellan kriminellt beteende, kriminologiska teorier, kriminalpolitik och begrepp som genus, etnicitet, klass och ålder är integrerat i kursen. Fokus är på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verklighetstrogna fall och Delkurs 2: Risk- och skyddsfaktorer och brott, 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskaper om hur olika typer av risk- och skyddsfaktorer (genetiska, biologiska, psykologiska, sociala, etc.) hänger samman med kriminalitet och hur detta ser ut i olika åldrar. Relationen mellan kriminologiska teorier, speciellt integrativa teorier, och risk- och skyddsfaktorer, behandlas. Förhållandet mellan risk- och skyddsfaktorer, kriminologiska teorier, kriminalpolitik och begrepp som genus, etnicitet, klass och ålder är integrerat i kursen. Fokus är på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verklighetstrogna fall och Delkurs 3: Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskaper i vanligt förekommande forskningsmetoder inom det samhällsvetenskapliga och mer specifikt det kriminologiska fältet samt om olika förutsättningar för vetenskaplig kunskapsproduktion. Kursen ger även grundläggande kunskap om kriminalstatistikens styrkor och begränsningar. Fokus ligger på att studenten ska förvärva sig kunskaper om hur kvantitativa och kvalitativa metodansatsers kan tillämpas på olika frågeställningar inom kriminologin. Delkurs 4: Brottsprevention och behandling, 7,5 hp Kursen ger grundläggande kunskaper om brottsprevention och behandling. Utvärderingsmetoder och vilka brottspreventiva och behandlande metoder som har påvisats ha effekt och inte beskrivs och problematiseras. Hur svensk ungdomsvård och kriminalvård är organiserad, hur dessa organisationer fungerar och vad man konkret gör i dessa verksamheter för att minska återfall i brott hos de intagna behandlas också. Även förhållandet mellan prevention, behandling och straff i relation till begrepp som genus, etnicitet, klass och ålder är integrerat i kursen. Fokus är på att studenten ska träna sig i förmågan att tillämpa den förvärvade kunskapen på verkliga fall och Studieformer Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Flera moment är obligatoriska och specificeras i början av respektive delkurs. Den som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att erhålla undervisning och/eller handledning under den tid som angavs för kurstillfället som den sökande blivit antagen till (se universitetets antagningsordning). Därefter upphör rätten till undervisning och/eller handledning.
4(6) Examinationsformer Kriminologiska teorier, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0140) Kriminologiska teorier, gruppuppgift, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0150) Muntligt vid obligatoriska seminarier Risk- och skyddsfaktorer och brott, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0160) Risk- och skyddsfaktorer och brott, gruppuppgift, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0170) Muntligt vid obligatoriska seminarier Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0220) Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, gruppuppg, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0230) PM och muntlig presentation Brottsprevention och behandling, 5 högskolepoäng. (Provkod: 0320) Brottsprevention och behandling, gruppuppgift, 2,5 högskolepoäng. (Provkod: 0330) Muntligt vid obligatoriska seminarier och PM För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Betyg Enligt 6 kap. 18 högskoleförordningen ska betyg sättas på en genomgången kurs om inte universitetet föreskriver något annat. Universitetet får föreskriva vilket betygssystem som ska användas. Betyget ska beslutas av en av universitetet särskilt utsedd lärare (examinator). Enligt föreskrifter om betygssystem för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (rektors beslut 2010-10-19, dnr CF 12-540/2010) ska som betyg användas något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Rektor eller den rektor bestämmer får besluta om undantag från denna bestämmelse för en viss kurs om det finns särskilda skäl. Som betyg på kursen används Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl Godkänd (VG). Kriminologiska teorier Kriminologiska teorier, gruppuppgift Risk- och skyddsfaktorer och brott Risk- och skyddsfaktorer och brott, gruppuppgift Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I Vetenskaplig metod med kriminologisk inriktning I, gruppuppg Brottsprevention och behandling Brottsprevention och behandling, gruppuppgift För ytterligare information se universitetets regler för examination inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.
5(6) Särskild behörighet och andra villkor Grundläggande behörighet. För ytterligare information se universitetets antagningsordning. Tillgodoräknande av tidigare utbildning Student som tidigare genomgått utbildning eller fullgjort annan verksamhet ska enligt högskoleförordningen tillgodoräknas detta som en del av den aktuella utbildningen under förutsättning att den tidigare utbildningen eller verksamheten uppfyller vissa krav. För ytterligare information se universitetets lokala regler för tillgodoräknanden. Övriga föreskrifter För att få Väl godkänt på hel kurs krävs Väl godkänt betyg på minst 15 högskolepoäng av kursens delkurser. Rätten till förnyat prov 1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. I normalfallet erbjuds omtentamen viss tid efter ordinarie tentamen. Omtentamen efter vårterminens sista tentamenstillfälle och uppsamlingsprov inför höstterminen ges vid ett och samma provtillfälle i augusti. 2. Kurs som upphört eller väsentligt förändrats till sitt innehåll eller i sin omfattning kan tenteras vid tre tillfällen inom 18 månader efter att förändringen genomförts. 3. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss delkurs eller del av delkurs har rätt att hos prefekten begära att en annan lärare utses att bestämma betyg. 4. Den som fått betyget Godkänd på visst prov får inte tentera om för att få betyget Väl godkänd. 5. Om tidsgräns angivits för inlämning av hemtentamen/hemuppgift kommer för sent inlämnade svar ej att bedömas, utan ny tentamen/uppgift ges. Övergångsbestämmelser Se under Övriga föreskrifter, punkt 2 under Rätten till förnyat prov. Kurslitteratur och övriga läromedel Referenslitteratur McLaughlin, Eugene, & Muncie, John (2013)/3:e upplagan The SAGE dictionary of criminology London: SAGE, 510 sidor Delkurs 1: Obligatorisk litteratur Brottsförebyggande rådet (2005) Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet. Rapport 2005:17 Stockholm: Brottsförebyggande rådet, http://bra.se/, 77 sidor, valda delar ca 50 sidor Brottsförebyggande rådet (2008) Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007. Rapport 2008:23 Stockholm: Brottsförebyggande rådet, http://bra.se/, 474 sidor, valda delar ca 200 sidor Brottsförebyggande rådet (2012) Brottsutvecklingen i Sverige år 2008-2011. Rapport 2012:13 Stockholm: Brottsförebyggande rådet, http://bra.se/, 360 sidor, valda delar ca 320 sidor Newburn, Tim (2013)/2:a upplagan Criminology Abingdon: Routledge Publishing, 1082 sidor, valda delar ca 700 sidor Delkurs 2: Obligatorisk litteratur Andershed, Anna-Karin & Andershed, Henrik (2009) Bedömning av risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende hos unga: Hur kan vi använda teori och forskning i praktiken? I Barn och unga som begår brott - Handbok för socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen, 40 sidor, Distribueras via Blackboard
6(6) Andershed, Henrik, & Skeem, Jennifer L. (L. Lidberg & N. Wiklund (Red.)) (2004) Psykopati: Aktuell teori och forskning; Svensk rättspsykiatri - Psykisk störning, brott och påföljd Lund: Studentlitteratur, s. 455-506 Andershed, Henrik & Andershed, Anna-Karin (2005) Normbrytande beteende i barndomen : vad säger forskningen? Stockholm: Förlagshuset Gothia, 298 sidor Fazel, Seena, Långström, Niklas, Hjern, Anders, Grann, Martin. & Lichtenstein, Paul (2009) Schizophrenia, Substance Abuse and Violent Crime JAMA 301, 2016-2023, 8 sidor Hiday, Virginia A. (1997) Understanding the Connection Between Mental Illness and Violence International Journal of Law and Psychiatry 20, 399-417, 18 sidor Delkurs 3: Obligatorisk litteratur Brottsförebyggande rådet (2006) Konsten att läsa statistik om brottslighet. Rapport 2006:1 Stockholm: Brottsförebyggande rådet, http://bra.se/, 150 sidor, valda delar ca 100 sidor Brottsförebyggande rådet (senaste upplaga) Kriminalstatistik Stockholm: Brottsförebyggande rådet, http://bra.se/, 220, valda delar ca 100 sidor Bryman, Alan (2012) Social Research Methods New York: Oxford University Press, 748 sidor, valda delar ca 450 sidor. Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Stockholm: Vetenskapsrådet., http://www.codex.vr.se/texts/hsfr.pdf, 17 sidor Delkurs 4: Obligatorisk litteratur Andershed, Henrik, Andershed, Anna-Karin & Söderholm Carpelan, Kerstin (red) (2010) Ungdomar som begår brott - vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia förlag, 177 sidor Berman, Anne, H., & Farbring, Carl Åke (Red.) (2010) Kriminalvård i praktiken: Strategier för att minska återfall i brott och missbruk Lund: Studentlitteratur, 797 sidor, Valda delar ca 300 sidor Brottsförebyggande rådet (2004) Effektiva polisiära åtgärder mot brott. En sammanställning av forskning och beprövad erfarenhet. Rapport 2/2004 Stockholm: Brottsförebyggande rådet, 49 sidor Newburn, Tim (2013)/2:a upplagan Criminology Abingdon: Routledge Publishing, 1082 sidor, valda delar ca 300 sidor Tilley, Nick (2009) Crime Prevention UK, Cullompton: Willan Publishing, 210 sidor Tillägg och kommentarer till litteraturlistan Delkurs 1. Artiklar och annat material, max 200 sidor, kan tillkomma som obligatorisk litteratur. Delkurs 2. Artiklar och annan litteratur om ca 500 sidor kan tillkomma som obligatorisk litteratur. Delkurs 3. Artiklar och annat material, max 200 sidor, kan tillkomma som obligatorisk litteratur. Delkurs 4. Artiklar och annat material, max 200 sidor, kan tillkomma som obligatorisk litteratur.