Sida 1(34) Årsredovisning 2011 Göteborgs Symfoniker AB 1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS Göteborgs Symfoniker är en av Europas främsta orkestrar och dess chefdirigent Gustavo Dudamel en av de mest efterfrågade dirigenterna i världen. Symfonikernas internationella lyskraft har byggts upp genom medvetna satsningar sedan 1980-talet och är en viktig faktor för det starka publikintresset på hemmaplan. Varje vecka kommer stora skaror till abonnemangskonserterna i Göteborgs Konserthus och då Symfonikerna framträder vid friluftskonserter i Slottsskogen och på Götaplatsen kan de räknas i tiotusental. Genom att regelbundet framträda i Vara Konserthus har Symfonikerna stärkt sin regionala förankring och då orkestern i februari delades upp i mindre ensembler för att nå ut i regionen räckte publikplatserna inte till. Vi verkar för att Göteborgs Symfoniker AB ska bidra till förhöjd livskvalitet för invånarna i Västra Götalandsregionen och att verksamheten ska upplevas som aktuell, intressant och relevant. Visionen är att Göteborgs Symfoniker inom tio år ska anses vara en av världens tio främsta orkesterar och att Göteborgs Konserthus ska upplevas som en öppen och lättillgänglig arena dit invånare från hela Västra Göt5alandsregionen söker sig. Bolagets största utmaning är den långsiktiga finansieringen. Att bedriva orkesterverksamhet på internationell nivå är dyrt och möjligheterna att rationalisera små. Årliga kostnadsökningar är oundvikliga. Till det kommer behovet av att på sikt minska vårt beroende av hyresintäkter, så att Konserthuset på förmånliga villkor kan upplåtas till det fria musiklivet. Vår bedömning är att det för en fortsatt verksamhet på internationell nivå krävs en ramökning samt en långsiktig plan för hur anslagsuppräkningar i paritet med kostnads- och löneökningarna ska kunna garanteras. 1.1 Sammanfattning medborgarperspektivet Utmärkt Göteborgs Symfoniker AB lever väl upp till ägarens förväntningar vad gäller de horisontella perspektiven kommunikation, jämställdhetsintegrering, funktionshinder och mångfald. Även i förhållande till det uppdrag vi får av Kulturnämnden står sig verksamheten stark. Förutsatt att ekonomin stabiliseras kommer Göteborgs Symfoniker AB även framgent att ha en stark position på den internationella arenan och som en regional aktör i Västra Götalands musikliv. 1.2 Sammanfattning verksamhetsperspektivet Efter en ingående process som involverat medarbetare, ledning och styrelse lades en strategisk plan för verksamhetens utveckling fast vid ett styrelsemöte 2011-03-24. Under hösten och vintern har enskilda avdelningar och hela organisationen gemensamt arbetat med att analysera och anpassa den egna
Sida 2(34) Bra verksamheten utifrån den strategiska planen. Utsikterna att lyckas är därmed goda, givet att medelstilldelningen från ägaren blir tillräcklig. 1.3 Sammanfattning medarbetarperspektivet Bra En verksamhets främsta resurs är dess medarbetare. Vi ser det därför som viktigt att skapa trygga arbetsförhållanden genom en tydlig arbetsgivarroll och transparenta processer, något som är av synnerlig vikt för våra musiker som under hård press ska prestera på internationell nivå vecka efter vecka. Under året har en rad åtgärder vidtagits för att fortsätta arbetet med att utveckla det strategiska personalarbetet. Rekryteringsprocessen har förtydligats, vi förnyar vår alkoholpolicy och vi har genomfört en arbetsmiljöenkät som legat till grund för fastställande av arbetsmiljömål för det kommande året. Under 2011 har också ett lokalt arbetstidsavtal tagits fram för administrativ personal. 1.4 Sammanfattning ekonomiperspektivet Varning En symfoniorkester på internationell nivå är kostnadskrävande och genom åren har de ekonomiska kriserna avlöst varandra. Otillräcklig anslagsuppräkning har lett till att Göteborgs Symfoniker de senaste åren har tvingats banta verksamheten med drygt 30 miljoner kronor. Ryckigheten i ekonomin skapar osäkerhet och försvårar planeringen som sker med flera års framförhållning. Det är därför angeläget att finna former för en långsiktig finansiering. Vår bedömning är att det för en fortsatt verksamhet på internationell nivå krävs en ramökning om 20 miljoner kronor jämfört med budget 2011. 2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG Göteborgs Symfoniker AB:s övergripande uppdrag formuleras enligt följande: Göteborgs Symfoniker är regionens ledande musikinstitution med huvudsakligt ansvar för att utveckla former där den klassiska musiken får ökad betydelse för regionens invånare. Symfonikerna har till sitt förfogande ett unikt hus med många möjligheter för möten och upplevelser och är initiativtagare till nyskapande samarbetsprojekt och partnerskap på musikområdet. Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester - bidrar till regionens attraktivitet genom sitt ambassadörskap på den nationella och internationella arenan. Symfonikerna spelar också en viktig roll i den regionala utvecklingen genom att med sina resurser och sin kompetens stå till kommuners, föreningars, arrangörers och det fria musiklivets förfogande. Inriktning av verksamheten 2011: Omfattande konsertverksamhet på internationell nivå med dirigenter och solister av världsklass
Sida 3(34) Turnéer i Sverige och Europa Bred verksamhet riktad till barn och ungdom. Uppsökande verksamhet. I egenskap av Sveriges Nationalorkester ta särskilt ansvar för den svenska och nordiska orkestermusiken, aktivt verka för en ökad andel kvinnliga kompositörer och dirigenter. I Göteborgs Konserthus erbjuda jazz, världsmusik, kammarmusik och populärmusik. 3. MEDBORGARPERSPEKTIVET Göteborgs Symfoniker AB lever väl upp till ägarens förväntningar vad gäller de horisontella perspektiven kommunikation, jämställdhetsintegrering, funktionshinder och mångfald. Även i förhållande till det uppdrag vi får av Kulturnämnden står sig verksamheten stark. Förutsatt att ekonomin stabiliseras kommer Göteborgs Symfoniker AB även framgent att ha en stark position på den internationella arenan och som en regional aktör i Västra Götalands musikliv. 3.2 Insatser för kommunikation Verksamhetens kommunikation med medborgarna sker på flera plan: marknadsföring för att sälja biljetter, ambassadörsprogram och andra insatser för att locka en ny publik, presskontakter för att underlätta granskning av verksamheten, deltagande i sociala medier för att fånga upp medborgarnas synpunkter, samarbeten och deltagande i olika nätverk för att stärka banden till det fria musiklivet etc. En enkät bland våra abonnenter har genomförts under hösten, där resultatet ligger till grund för planeringen av framtida aktiviteter. 3.3 Jämställdhetsintegrering Vårt arbete med jämställdhetsintegrering bedrivs på två områden: Rekrytering och anställningsförhållanden samt programplanering. Rekrytering av musiker till Göteborgs Symfoniker sker genom en strikt anonymiserad process med provspelning bakom skärm i två eller tre omgångar. Målet är en totalt objektiv bedömning av de sökande oavsett kön, etnisk bakgrund, ålder etc. Vid rekrytering av administrativ och teknisk personal finns genusperspektivet med som ett starkt kriterium. Syftet är att inte enbart uppnå jämställdhet inom personalen i stort, utan också inom de enskilda arbetsgrupperna. För att säkerställa jämställda arbetsförhållanden har vi påbörjat en process med arbetsvärdering och löneanalys för funktionerna inom teknik och administration. Lönesättning för musikerna sker enligt tariff med kategorierna stämledare, alternerande stämledare och övriga musiker, vilket säkerställer att kvinnor och män har lika lön för lika arbete. Vi arbetar i programplaneringen för ökad jämställdhet bland dirigenter, solister och tonsättare. Vår ambition har varit att varje år fördubbla antalet kvinnliga dirigenter, men eftersom de är få och hårt uppbokade får vi nöja oss med en långsammare ökningstakt. Säsongen 2011/2012 leds Göteborgs Symfoniker av fem kvinnor och allt tyder på att antalet blir detsamma
Sida 4(34) säsongen 2012/2013. Realistiskt är att nå upp till cirka 25 procent kvinnor, vilket kräver nära samverkan med de internationella agenturer hos vilka vi anlitar våra dirigenter de tonsättare som tas upp i våra program avser vi att åstadkomma en tydligt förbättrad balans mellan könen, även om tyngdpunkten på äldre musik gör att vi inte kan förväntas nå lika långt som när det gäller dirigenterna. Trots tyngdpunkten på äldre verk har vi under 2011 framfört verk av 18 nu levande tonsättare. Av dessa är fyra kvinnor: Sally Beamish, Paula af Malmborg-Ward, Karin Rehnqvist och Isidora Zebeljan. Även JÄMIX-statistiken visar ett bättre resultat 2011 än 2010. Vi ligger i år på värde 106 (en förbättring från förra årets värde 75), vilket är medianvärdet för VGRs verksamheter. 3.4 Funktionshinder Tillsammans med hyresvärden arbetar vi kontinuerligt med att öka tillgängligheten för funktionshindrade genom att bland annat installera syn- och hörselhjälpmedel, rullstolsramper, hissar etc. 3.5 Mångfald Göteborgs Symfoniker AB är en internationell och interkulturell arbetsplats. Inom orkester, administration och teknik finns ett stort antal nationaliteter representerade. Vi anlitar också varje vecka internationella dirigenter och solister i samverkan med agenturer och orkestrar över hela världen. I syfte att öppna Göteborgs Konserthus för nya publikgrupper och verka för en större kulturell mångfald i det offentliga musikutbudet erbjuder vi, vid sidan av konserterna med Göteborgs Symfoniker, konsertserien Världen i konserthuset. Vårt partnerskap kring El Sistema-skolor i Hammarkullen och på andra platser i Göteborg och Västra Götaland har en tydlig inriktning på integration och social utveckling. Grundtanken är att genom musicerande i symfoniorkester ge barn verktyg att uppnå sin fulla potential och budskapet i all undervisning är att det genom hårt arbete är möjligt att uppnå sina drömmar. 3.6 Verksamheternas mål i medborgarperspektivet Kulturnämndens uppdrag till Göteborgs Symfoniker AB 2009-2011 Göteborgs Symfoniker är regionens ledande musikinstitution med huvudsakligt ansvar för att utveckla former där den klassiska musiken får ökad betydelse för regionens invånare. Symfonikerna har till sitt förfogande ett unikt hus med många möjligheter för möten och upplevelser och är initiativtagare till nyskapande samarbetsprojekt och partnerskap på musikområdet. Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester - bidrar till regionens attraktivitet genom sitt ambassadörskap på den nationella och internationella arenan. Symfonikerna spelar också en viktig roll i den regionala utvecklingen genom att med sina resurser och sin kompetens stå till kommuners, föreningars, arrangörers och det fria musiklivets förfogande.
Sida 5(34) Gemensamma förutsättningar Vision Västra Götaland Det goda livet och den regionala kulturvisionen Kultur i Västra Götaland är den självklara basen för alla de verksamheter som får stöd av regionen. Göteborgs symfonikers verksamhetsplan skall, i relation till kulturnämndens bidrag, utgå från visionerna med avseende på de horisontella perspektiven jämställdhet, mångfald, internationalisering, regionalt mervärde samt tillgänglighet. Göteborgs symfoniker förutsätts också att förhålla sig till de handlingsprogram som under uppdragsperioden beslutas (f.n. Barn och unga, Lust att lära, Det industrihistoriska och maritima kulturarvet, Natur- och kulturturism samt Handlingsprogram för näringslivsutveckling inom kulturområdet). I arbetet med Göteborgs symfonikers verksamhetsplan och i årsredovisningarna skall också Regionfullmäktiges prioriterade mål beaktas: Barns och ungdomars tillgänglighet till kultur skall öka i de institutioner och verksamheter som regionen stöder. Göteborgs symfoniker förutsätts samverka lokalt och regionalt men också med aktörer på nationell och internationell nivå för ett optimalt uppfyllande av uppdragen. Göteborgs symfoniker förutsätts redovisa uppgifter till kulturpolitiskt jämställdhetsindex 2008-2010. Uppgifter omkring övriga kvantitativa data rapporteras fortlöpande enligt beställarens former för detta. Uppdrag 2009-2011 Göteborgs symfoniker skall utifrån en nulägesanalys och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring tillgängligheten till verksamhetens resurser Göteborgs symfoniker skall utifrån en nulägesanalys identifiera och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring sin regionala roll för en långsiktig och hållbar samhällsutveckling Göteborgs symfoniker skall utifrån en nulägesanalys och i samråd med beställaren ta fram nyckeltal omkring aktiviteter AV och MED invånarna Följande strategiska mål och nyckeltal har under 2009 överenskommits mellan Västra Götalandsregionens kulturnämnd och Göteborgs Symfoniker för perioden 2010-2011: Mål 1 Bidra till den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten i regionen Indikatorer a) Genomsnittliga recensionsomdömen per år under perioden b) Beskriv det kosntnärliga utvecklingsarbetet Mål 2
Sida 6(34) Göteborgs Symfoniker skall under uppdragsperioden arbeta för att öka tillgängligheten till verksamhetens resurser Indikatorer a) Andel verksamhet riktad till unga vuxna per år under perioden b) Beskrivning av arbetet med att nå nya målgrupper c) Andel utförda aktiviteter av Göteborgs Symfoniker som genomförts på andra platser än i Göteborgs Konserthus per år under perioden. Beskrivning av vilka platser och sammanhang d) Andel aktiviteter i Göteborgs Konserthus som arrangeras av andra än Göteborgs Symfoniker per år under perioden. Mål 3 Göteborgs Symfoniker skall i sitt arbete bidra till att öka regionens attraktivitet Indikatorer a) Antal förfrågningar om deltagande i festivaler/konserter från utländska och andra svenska arrangörer per år under perioden. b) Antal uppföranden i Vara Konserthus per år under perioden c) Antal sommaraktiviteter per år under perioden Mål 4 Göteborgs Symfoniker skall öka samverkan med andra aktörer i regionen a) Beskriv samverkan med civilsamhället b) Antal samverkansprojekt med andra kulturinstitutioner i regionen per år under perioden c) Beskriv samarbetet med utbildningsanordnare i regionen Mål 5 Göteborgs Symfoniker skall bidra till ökad jämställdhet och mångfald på scenkonstområdet a) Beskriv arbetet 3.6.1 Aktiviteter för att uppnå målen Mål 1 Konstnärlig utveckling Utmärkt a) Genomsnittliga recensionsomdömen per år under perioden Göteborgs Symfoniker recenseras både i inhemsk och internationell press och omdömena är vanligen positiva eller mycket positiva, vilket manifesterar Symfonikernas position som en av Europas främsta orkestrar. Recensioner
Sida 7(34) gäller såväl konserter i Göteborg och på turné, som skivinspelningar och radioutsändningar. b) Beskriv det konstnärliga utvecklingsarbetet Symfonikernas konstnärliga utvecklingsarbete omfattar såväl musikernas egna prestationer, som utveckling av olika konsertformat och konstformen i sig själv. För den egna utvecklingen är det av avgörande betydelse att musikerna kan samarbeta med dirigenter av hög internationell klass och att orkestern regelbundet kan genomföra skivinspelningar och internationella turnéer. Ett nydanande konsertformat som orkestern på senare år har utvecklat är Popical, genreöverskridande samverkan med popartister. I mars 2011 inleddes ett projekt med konstnärliga residens för en tonsättare och en regissör i syfte att konstnärligt utveckla Symfonikernas skol- och familjekonserter. Konstformen symfonisk musik utvecklas i samverkan med nu levande tonsättare. I oktober 2011 uruppfördes till exempel Anders Hultqvists nyuppsättning av Beethovens femte symfoni och i slutet av november framförs för första gången Göteborgs Symfonikers beställningsverk Crazy Diamond av den svenske tonsättaren Albert Schnelzer. Mål 2 Ökad tillgänglighet a) Andel verksamhet riktad till unga vuxna per år under perioden Göteborgs Symfonikers barn- och ungdomsverksamhet har denna säsong utökats betydligt. Delområden är konserter och föreställningar för en ung publik, symfonikerna som förebilder för unga musikanter samt pedagogiskt arbete. Exempel på aktiviteter är konstnärligt residens för en tonsättare och en regissör, partnerskap kring El Sistema-skolor i Hammarkullen, på Hisingen och Östra Göteborg, Orkesterplattform Västra Götaland, residens för internationella ungdomsorkestrar, samverkan med Swedish National Orchestra Academy vid Göteborgs universitet, samverkan kring Solistpriset, samt fortsatt verksamhet för sportlovsorkestern och höstlovskören. b) Beskrivning av arbetet med att nå nya målgrupper Arbetet med att nå nya målgrupper omfattar bland annat vårt ambassadörprogram, konsertintroduktioner för nybörjare, konserter med Göteborgs Symfoniker utanför Konserthuset och nydanande konsertformat. Samma syfte tjänar Symfonikernas närvaro i sociala medier och arbetet med att utveckla former för digitala utsändningar av konserter via internet,
Sida 8(34) biografer och TV. c) Andel utförda aktiviteter av Göteborgs Symfoniker som genomförts på andra platser än i Göteborgs Konserthus per år under perioden. Beskrivning av vilka platser och sammanhang. Under 2011 har Göteborgs Symfoniker vid flera tillfällen framträtt utanför Konserthuset. I mars vid en gemensam konsert med elever från El Sistema i Hammarkullens idrottshall och senare samma vecka i Vara Konserthus. Under året genomförde Göteborgs Symfoniker ytterligare tre konserter i Vara Konserthus. I februari framträdde Symfonikerna i mindre konstellationer på orter i Västra Götaland som saknar möjlighet att ta emot hela orkestern. I juni genomfördes den traditionella nationaldagskonserten i Slottsskogen med 25 000 åhörare. I augusti medverkade Göteborgs Symfoniker under Kulturkalaset med en egen dag på Götaplatsen. På grund av regn fick två av konserterna flyttas in i Konserthuset, medan den tredje - ett samarbete med popartisten Timo Räisänen - kunde hållas utomhus som planerat. Publiktillströmningen var god till samtliga tre konserter. d) Andel aktiviteter i Göteborgs Konserthus som arrangeras av andra än Göteborgs Symfoniker per år under perioden. Göteborgs Symfoniker AB genomför i egen regi cirka 150 konserter per år. Utöver det upplåts Konserthuset årligen för cirka 150 konserter, föreställningar, konferenser och kongresser i annans regi. De externa arrangemangen lockar cirka 150.000 besökare varje år. Totalt besöksantal i konserthuset är cirka 250.000 personer per år. Mål 3 Öka regionens attraktivitet a) Antal förfrågningar om deltagande i festivaler/konserter från utländska och andra svenska arrangörer per år under perioden. Att Göteborgs Symfoniker är en attraktiv samarbetspartner för internationella arrangörer och agenturer märks på det antal förfrågningar som årligen inkommer. Denna säsong har det bland annat gällt turnéer i Europa, Latinamerika, USA och Asien. En begränsande faktor är ekonomin. Det är kostsamt att turnera en fullstor symfoniorkester och det ekonomiska utrymmet för sådana aktiviteter är i minsta laget. Vi har därför tvingats tacka nej till flera attraktiva erbjudanden. b) Antal uppföranden i Vara Konserthus per år under perioden Göteborgs Symfoniker framträder i Vara Konserthus fyra gånger per år. c) Antal sommaraktiviteter per år under perioden
Sida 9(34) Möjligheten att genomföra sommaraktiviteter med Göteborgs Symfoniker begränsas av det faktum att musikerna måste beredas möjlighet till sammanhängande semester och av tidskrävande underhållsarbete i Konserthuset. Symfonikernas säsong avslutas i mitten av juni och återupptas i början av augusti. Konserthuset är som regel stängt juli månad. I slutet av juni upplåter vi huset åt Gothia Cups musikfestival. Vi undersöker förutsättningarna för ett café i entréhallen. Detta skulle möjliggöra mindre sommarkonserter med frilansande musiker eller de ungdomar som Göteborgs stad anställer som gatumusikanter. Mål 4 Öka samverkan regionalt a) Beskriv samverkan med civilsamhället Vår samverkan med civilsamhället inbegriper bland annat de inhemska föreningarna Göteborgs Symfoniska kör och Göteborgs Symfonikers Vänner samt arrangörs- och kulturföreningar, som hyr Göteborgs Konserthus för olika evenemang. För att underlätta för de senare har vi infört musiklivsrabatt på hyra och personalkostnader. b) Antal samverkansprojekt med andra kulturinstitutioner i regionen per år under perioden Möjligheten till samverkan mellan kulturinstitutioner ska inte överskattas. Mest framgångsrik är den samverkan som kommer ur att enskilda individer finner varandra eller ur ett specifikt projekt. De kulturinstitutioner Göteborgs Symfoniker AB samverkar med är framförallt Kultur i Väst, Vara Konserthus, Riksteatern (kring enskilda produktioner), Kungliga Musikaliska Akademien (kring Solistpriset) och svenska och nordiska systerorkestrar. Även om ömsesidig vilja till samverkan finns mellan Göteborgs Symfoniker och exempelvis GöteborgsOperan och Göteborgs stadsteater, har vi hittills inte funnit konkreta projekt av tillräckligt intresse. c) Beskriv samarbetet med utbildningsanordnare i regionen Göteborgs Symfoniker har från start haft ett nära samarbete med Angereds kulturskola kring El Sistema Hammarkullen och sedan hösten 2011 med El Sistema på Hisingen och i Östra Göteborg. Vår avsikt är att medverka om liknande projekt startas på andra platser i Västra Götaland. Hösten 2010 tog vi initiativ till Orkesterplattform Västra Götaland, ett samverkansprojekt med inriktning på barn och unga som spelar orkesterinstrument. Plattformen samlar regionens orkesteraktörer i ett system som ska bidra till att säkra återväxten bland svenska orkestermusiker. Sedan flera år har vi ett nära samarbete med Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet kring masterutbildningen Swedish National Orchestra
Sida 10(34) Academy. Mål 5 Ökad jämställdhet och mångfald a) Beskriv arbetet Vi arbetar i programplaneringen för ökad jämställdhet bland dirigenter, solister och tonsättare. Vår ambition har varit att varje år fördubbla antalet kvinnliga dirigenter, men eftersom de är få och hårt uppbokade får vi nöja oss med en långsammare ökningstakt. Säsongen 2011/2012 leds Göteborgs Symfoniker av fem kvinnor och allt tyder på att antalet blir detsamma säsongen 2012/2013. Realistiskt är att nå upp till cirka 25 procent kvinnor, vilket kräver nära samverkan med de internationella agenturer hos vilka vi anlitar våra dirigenter. Även när det gäller de tonsättare som tas upp i våra program avser vi att åstadkomma en tydligt förbättrad balans mellan könen, även om tyngdpunkten på äldre musik gör att vi inte kan förväntas nå lika långt som när det gäller dirigenterna. Göteborgs Symfoniker AB är en internationell och interkulturell arbetsplats. Inom orkester, administration och teknik finns ett stort antal nationaliteter representerade. Vi anlitar också varje vecka internationella dirigenter och solister i samverkan med agenturer och orkestrar över hela världen. I syfte att öppna Göteborgs Konserthus för nya publikgrupper och verka för en större kulturell mångfald i det offentliga musikutbudet erbjuder vi, vid sidan av konserterna med Göteborgs Symfoniker, konsertserien Världen i konserthuset. Vårt partnerskap kring El Sistema-skolor i Hammarkullen, Hisingen, Östra Göteborg och på andra platser i Västra Götaland har en tydlig inriktning på integration och social utveckling. Grundtanken är att genom musicerande i symfoniorkester ge barn verktyg att uppnå sin fulla potential och budskapet i all undervisning är att det genom hårt arbete är möjligt att uppnå sina drömmar. 4. VERKSAMHETSPERSPEKTIVET Verksamhetsåret 2011 har bjudit på många fina konsertupplevelser i Göteborgs Konserthus, flera framträdanden på andra platser med Göteborgs Symfoniker och ett viktigt avstamp för vår utvidgade barn- och ungdomsverksamhet. Särskilt uppskattade dirigenter under årets första månader har varit Nikolaj Znaider, Herbert Blomstedt, John Storgårds, Andrew Manze, Christian Zacharias och Brett Dean. Då chefdirigent Gustavo Dudamel ställde in tre produktionsveckor med anledning av sin sons födelse ersattes han framgångsrikt av Leif Segerstam och unge venezuelanske Manuel López
Sida 11(34) Gómez. Säsongen 2011/2012 inleddes av Gustavo Dudamel med tre extraordinära framföranden av Mahlers sjunde symfoni, vilka har följts av en rad framgångsrika produktioner med Gustavo Dudamel och andra dirigenter. Till konstnärliga framgångar som bör nämnas hör också ett antal solistframträdanden då våra egna symfoniker framträtt som solister tillsammans med orkestern: Lisa Ford, Dick Gustafsson, Ingrid Kornfält-Wallin och Krister Petersson, horn, Schumann Konsertstycke för fyra horn och orkester Marja Inkinen Engström, violin, Mozart Sinfonia Concertante Vlad Stanculeasa, violin Ravel Tzigane Fredrik Björlin, Roger Carlsson och Kenneth Franzén, slagverk, Tan Dun Earth Concerto Carolina Grinne, oboe, Hultqvist Melancholia (uruppförande) Claes Gunnarsson, cello, Schnelzer Crazy Diamond (uruppförande) Ur det utbud av konserter vi erbjuder som komplement till Göteborgs Symfoniker vill vi särskilt framhålla konserterna i våra jazzserier med bl a Stacey Kent och Cristina Branco. I vår serie Världen i konserthuset har vi firat Nouroz (det persiska nyåret) med en fullsatt Stora sal och i april stod vi som värdar för den årliga Folk & världsmusikgalan i samarbete med SR/P2, Kultur i väst och Riksförbundet för Folkmusik och Dans (RFOD). I slutet av oktober framträdde den iranske legendaren Muhammad Reza Shajarian inom ramen för vår världsmusikserie. Under året har Göteborgs Symfoniker vid flera tillfällen framträtt utanför Konserthuset. I mars vid en gemensam konsert med elever från El Sistema i Hammarkullens idrottshall och senare samma vecka i Vara Konserthus. I februari framträdde Symfonikerna i mindre konstellationer på orter i Västra Götaland som saknar möjlighet att ta emot hela orkestern. I början av april genomfördes en Sverigeturné med konserter i Norrköping, Visby, Uppsala och Jönköping. I augusti medverkade Göteborgs Symfoniker under Kulturkalaset med en egen dag på Götaplatsen. På grund av regn fick två av konserterna flyttas in i Konserthuset, medan den tredje - ett samarbete med popartisten Timo Räisänen - kunde hållas utomhus som planerat. Publiktillströmningen var god till samtliga tre konserter. Under hösten framträdde Göteborgs Symfoniker i Vara konserthus vid tre tillfällen. I september genomfördes en turné till Norge och Island. Göteborgs Symfoniker var den första utländska orkester i Reykjaviks nybyggda konserthus Harpa. Under våren gick startskottet för Göteborgs Symfonikers utvidgade barn- och ungdomsverksamhet. Med hjälp av riktade sponsorinsatser har vi från årsskiftet åter kunnat anställa en specialiserad barn- och ungdomsproducent samt inrätta konstnärliga residens för en tonsättare och en regissör, som ska skapa produktioner för en ung publik. Sponsorer stödjer också Symfonikernas engagemang i El Sistema, musikundervisning med inriktning på integration och social utveckling. Inom ramen för barn- och ungdomsverksamheten ryms även
Sida 12(34) Orkesterplattform Västra Götaland, som stödjer barns och ungdomars deltagande i orkesterverksamhet, samt pedagogisk verksamhet som sportlovsorkestern, studiebesök för skolelever och en omfattande PRAO-verksamhet. 4.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 4.1.17 Antalet resta mil i tjänsten ska minska Måltal 2011 Eventuellt eget måltal Utfall 2011 Dåligt Antal körda mil med bil (summan av privat bil, förmånsbil och leasingbilar) Minskning med minst 10% jämfört med 2009 +20% Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5% jämfört med 2009 - Antal körda mil i tjänsten enligt utbetald reseersättning i lönesystemet har ökat från 1255 mil år 2009 till 1510 mil år 2011, en ökning med 20%. Här fångas inte antalet mil med hyrbil upp. Antal resta mil med flyg har ej följts upp. 4.1.19 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem OK Måltal 2011 VGR totalt Andel årsarbetare som omfattas av miljöledningssystem av totala antalet 75% årsarbetare (inklusive miljödiplomering för primär- och tandvård). Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 Ja. Verksamhetens användning av miljövänliga alternativ skall öka. Verksamheten skall drivas med ett aktivt miljöperspektiv. Miljövänliga material skall inventeras och väljas. Miljöbelastande material och utrustning skall fasas ut och ersättas med mindre resurskrävande. Under hösten har ett arbete påbörjats med att byta ut befintlig belysning mot LED-belysning för att sänka energiförbrukningen.
Sida 13(34) 4.1.20 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 30 procent i Västra Götalandsregionen som helhet OK Andel ekologiska livsmedel (%) Måltal VGR totalt 2011 30% Eventuellt eget måltal 2011 Utfall 2011 All kaffe, frukt och mjölk i vår restaurangverksamhet och för personalen är ekologisk. Ekologiskt té används till alla konferenser. Vår största leverantör av livsmedel är Menigo. Av våra inköp därifrån är 20% ekologiska varor. Därtill kommer medvetna beslut om inköp av till största del svenska grönsaker under perioden april-september. Ingen rödlistad fisk köps. 4.1.24 Barns och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de verksamheter, institutioner och organisationer som regionen stöder Ja. Bra Styrtal: Andel barn- och ungdomar som besöker Göteborgs Symfoniker AB:s evenemang Måltal: Antalet besökande barn- och ungdomar skall öka Konstnärlig utveckling av de orkesterproduktioner som erbjuds barn och ungdom Främjande av utbildningen av unga musiker genom nära samarbeten med Högskolan för scen och musik, Swedish National Orchestra Academy, nationella orkestergymnasiet i Vänersborg och regionens kulturskolor m fl Utveckling av den pedagogiska verksamheten i form av höstlovskören och sportlovsorkestern Göteborgs Symfonikers barn- och ungdomsverksamhet vänder sig till barn och unga som publik, musikanter och sociala varelser. Målsättningen är att nå både de som aldrig förr upplevt en symfoniorkester i verkligheten och de som redan har ett starkt intresse för den klassiska musiken. Vår vision är att Västra Götaland om tio år ska vara den region i Sverige där den symfoniska musiken har starkast fäste med publik och utövare i alla åldrar. Barn och unga som publik Göteborgs Symfoniker ger sedan länge konserter som särskilt anpassats till ung publik. För att ytterligare utveckla detta inrättade vi våren 2011 konstnärliga residens, tidsbegränsade anställningar för en tonsättare och en
Sida 14(34) regissör. Paula af Malmborg Ward och Svante Grogarn har under två år i uppdrag att skapa föreställningar för unga åhörare. Inom uppdraget ryms också bl.a. skolprojekt där elever själva skriver text och musik, studiebesök för skolklasser i Konserthuset och fortbildning i sceniskt framförande för orkesterns musiker. Barn och unga som musikanter För barn och unga som musicerar har vi i ett tiotal år erbjudit skollovsaktiviteter. Ett par hundra ungdomar deltar varje år i Sportlovsorkestern eller Höstlovskören där de coachas av professionella sångare och musiker ur Göteborgs Symfoniker. För att ytterligare stärka ungdomarna i deras musikintresse har vi tagit initiativ till Orkesterplattform Västra Götaland. Inom plattformen samlas orkesterverksamheter riktade till barn och unga och målet är ökad samordning så att unga musikanter får mesta möjliga stöd i sin utveckling. Som inspiration för musicerande ungdomar erbjuder vi praktikplatser inom ramen för skolans PRAO-verksamhet. Inspiration är också syftet att med att bjuda in internationella ungdomsorkestrar till Göteborgs Konserthus. I juni 2010 gästades vi av Simon Bolivar Youth Orchestra från Venezuela. I augusti 2012 presenterar vi Baltic Youth Philharmonic, bestående av musikstuderande ungdomar från länderna runt Österjön. Ungdomar som satsar på en yrkesbana som musiker möter vi genom vår samverkan med bland andra musikgymnasier, Musikakademi Vänersborg och Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet. Som medarrangör av Solistpriset bidrar vi till att ge morgondagens stjärnor stöd i karriären. Barn och unga som sociala varelser Musikundervisning enligt den venezuelanska El Sistema-modellen har en tydlig inriktning på integration och social utveckling. Grundtanken är att genom musicerande i symfoniorkester ge barn verktyg att uppnå sin fulla potential. Budskapet i all undervisning är att det genom hårt arbete är möjligt att uppnå sina drömmar. El Sistema finns sedan 2010 i Hammarkullen i Göteborg. Hösten 2011 startades två systerskolor på Hisingen och i Östra Göteborg. Liknande satsningar planeras på andra platser i Göteborg och regionen. El Sistema-skolorna drivs i kommunal regi med Göteborgs Symfoniker som aktiv partner. Göteborgs Symfoniker tillhandahåller bland annat regelbundna träffar med musiker ur orkestern, studiebesök, konserter, konferenser och möjlighet för eleverna att framträda i Konserthuset samt gästspel av Göteborgs Symfoniker ute i stadsdelarna. Ett sådant gästspel genomfördes i mars 2011 då Göteborgs Symfoniker framträdde i Hammarkullen under ledning av Leif Segerstam.
Sida 15(34) 4.1.37 Alla verksamheter som regionen bedriver eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Ja. OK Göteborgs Konserthus är en byggnad av stort kulturhistoriskt värde och stora insatser har gjorts för att återställa huset i dess ursprungliga skick. Samtidigt måste byggnaden förstås anpassas till vår tids krav vad gäller teknik, bekvämlighet och fysisk tillgänglighet. I samverkan med hyresvärden Higab och arkitektbyrån White Arkitekter genomförs kontinuerligt förbättringar i tillgänglighetsavseende. Fastighetsägaren har tidigare tillsammans med verksamhetsföreträdare gjort analys av och avlägsnat enkelt avhjäpta hinder. En genomgång har också gjorts tillsammans med revisorerna. 4.1.38 Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög kvalitet och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt Ja. OK Ett säkerhetsarbete med riskanalys är påbörjat. Rutiner för brandsäkerhet finns. Rutiner för hantering och förvaring av stöldbegärligt gods finns, men behöver sammanställas till ett gemensamt styrdokument. 4.2 Verksamheternas mål i verksamhetsperspektivet Vision för Göteborgs Symfoniker AB Göteborgs Symfoniker AB ska genom sin verksamhet bidra till förhöjd livskvalitet för invånarna i Västra Götalandsregionen. Verksamheten ska upplevas som aktuell, intressant och relevant och bedrivas under två starka varumärken, Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Göteborgs Symfoniker AB ska vara centralpunkt och pådrivande kraft i Västra Götalandsregionens musikliv och ha en tydlig position i nationella och internationella nätverk. 4.2.1 Vision för Göteborgs Symfoniker AB Bra Göteborgs Symfoniker AB ska genom sin verksamhet bidra till förhöjd livskvalitet för invånarna i Västra Götalandsregionen. Verksamheten ska upplevas som aktuell, intressant och relevant och bedrivas under två starka varumärken, Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Göteborgs Symfoniker AB ska vara centralpunkt och pådrivande kraft i Västra Götalandsregionens musikliv och ha en tydlig position i nationella och internationella nätverk. Huvudmål 2011-2014 Erbjuda musikupplevelser av hög kvalitet och göra dem tillgängliga för en större del av befolkningen än idag. Öka vår betydelse och förankring i samhället genom att initiera och
Sida 16(34) delta i projekt som syftar till social utveckling och ökad integration. Säkra den konstnärliga utvecklingen genom att i samverkan med vår ägare Västra Götalandsregionen utveckla strategier för tryggad finansiering på lång sikt. Stärka vår egenfinansiering genom ökad affärsmässighet i verksamheten och ökat ekonomiskt medvetande hos samtliga medarbetare. Säkra verksamhetsutvecklingen och den publika tillgängligheten genom att i samverkan med hyresvärden Kigab anpassa Konserthuset till aktuella krav. Fortsätta arbetet med att säkra kvaliteten inom verksamhetens alla delar. Kontinuerligt utveckla organisation och arbetssätt i takt med en föränderlig verksamhet. Utveckla varje enskild medarbetare så att hon/han uppnår sin fulla potential. Utforma lokala arbetstids- och löneavtal som är väl anpassade till verksamheten. 4.2.2 Vision för Göteborgs Symfoniker Bra År 2020 är Göteborgs Symfoniker, Sveriges Nationalorkester, en av världens tio främsta orkestrar och Västra Götaland den region i Sverige där den symfoniska musiken har starkast fäste med publik och utövare i alla åldrar. Verksamheten bedrivs huvudsakligen i symfoniskt format och har i alla delar internationell lyskraft. Kärnvärden Ungt och nordiskt Folkligt och excellent Förankrat i vår egen historia Huvudmål för orkesterns konstnärliga utveckling 2011-2014 Arbeta med de solister, dirigenter och tonsättare som bäst inspirerar och bidrar till orkesterns konstnärliga utveckling samt utforma kriterier för att mäta detta. Regelbundet turnera till de mest attraktiva och prestigefyllda internationella destinationerna. Utifrån vårt uppdrag som Sveriges Nationalorkester ta ansvar för att turnera i Sverige och övriga Norden. Regelbundet medverka i inspelningar och överföringar i samarbete med de mest attraktiva skivbolagen och medierna. Vårda och vidareutveckla den nordiska orkesterrepertoaren (traditionellt och nyskrivet) med utgångspunkt från Göteborgs Symfonikers egen historia.
Sida 17(34) Ta utvecklingsansvar gällande nordiska dirigenter, solister och tonsättare. Stimulera musikers individuella utveckling och öka musikers ansvar för utveckling av individ, stämma och orkester. Utifrån ett konstnärligt perspektiv vara en så attraktiv arbetsplats att vi attraherar de främsta musikerna internationellt. Huvudmål för orkesterns verksamhetsutveckling 2011-2014 I egen regi och i samverkan med andra utveckla en pedagogisk verksamhet som stärker barns och ungas deltagande i musiklivet och långsiktigt säkrar musikeråterväxt och publiktillströmning. Vara tydligt närvarande på regionala arenor utanför Göteborgs Konserthus, såsom Vara Konserthus, Slottsskogen, Götaplatsen m.m. Utveckla kontakten med den publik som vanligtvis inte besöker Göteborgs Symfonikers konserter. I konstnärliga beslut väga in ett genusperspektiv vad gäller dirigenter, solister och tonsättare, så att andelen kvinnor stadigt kan öka. Huvudmål för orkesterns profilering Vara en orkester som är attraktiv både för hemmapubliken och på den internationella marknaden. Vara en attraktiv samarbetspartner för politik och näringsliv. Vara en attraktiv samarbetspartner för internationella solister, dirigenter, tonsättare, agenturer, konserthus och festivaler. Vara en av de orkestrar i Norden som syns mest i media (skivinspelningar, internet mm). 4.2.3 Vision för Göteborgs Konserthus Bra År 2020 är Göteborgs Konserthus en öppen och lättillgänglig arena dit invånare från hela Västra Götalandsregionen söker sig för att lyssna till Göteborgs Symfoniker. I komplement till den symfoniska musiken erbjuds en rik flora av konserter inom skilda genrer, en högkvalitativ mötesverksamhet samt en omfattande pedagogisk verksamhet, riktad både till dem som vill delta som publik och till dem som skapar själva. Avgränsning Som konserthusets verksamhet räknas alla aktiviteter vid sidan av rena orkesterkonserter med Göteborgs Symfoniker eller gästande professionella symfoniorkestrar. Huvudmål för verksamhetsutveckling i Konserthuset 2011-2014 I egen regi erbjuda ett konsertutbud som konstnärligt kompletterar och
Sida 18(34) 4.3 Prestationer stärker Göteborgs Symfonikers verksamhet. Öka den pedagogiska verksamhet som bedrivs i Konserthuset. Utveckla uthyrningsverksamheten med konserter, föreställningar och event så att den kompletterar och stärker Göteborgs Symfonikers verksamhet. Vidareutveckla restaurangverksamheten så att den genom hög kvalitet i utbud och service bidrar till profileringen av Göteborgs Symfoniker och Göteborgs Konserthus. Etablera Göteborgs Konserthus som varumärke. Huvudmål för profilering av Konserthuset 2011-2014 Stärka varumärket Göteborgs Symfoniker genom konserthusverksamheten 4.3.1 Tabellsammanställning, prestationer Sammanställning av årets prestationer: Antal besökare Budget 2011 Utfall 2011 Utfall 2010 Orkesterkonsert 56 000 57 742 59 130 Populärproduktion (GSO populärproduktion, Popical, ViK) 16 000 22 376 21 394 Barn-, familje, och skolkonsert 13 000 10 583 13 445 Jazz 6 000 3 097 4 465 Kammarkonsert 1 500 1 801 1 807 Övrigt 1 400 1 783 1 221 Totalt 93 900 97 382 101 462 Evenemangstyp antal konserter 2011 antal besökare2011 Orkesterkonsert 62 57 742 Populärproduktion orkester 17 15 099 Populärproduktion tex Popical, Världen i konserthuset 15 7 277 Jazzkonsert 4 3 097 Barn-, familje-, och skolkonsert 17 10 583 Kammarkonsert 8 1 801 Fikastråket 5 395 Föreläsning 7 1 388
Sida 19(34) Total 135 97 382 Pedagogiska aktiviteter Budget 2011 Utfall 2011 Antal aktiviteter, totalt 82 62 varav - sportlovsorkestern/höstlovskören 2 2 - samverkan El Sistema: Vänstay, Kick-off, seminarium 10 13 - samverkan regionens övriga kulturskolor 20 4 - samverkan Högskolan för scen och musik 4 2 - seminarier riktade till svenskt musikliv 6 0 - föreläsningsserie Sixtens sexa 6 7 - konsertintroduktioner 10 11 - visningar av Konserthuset (barn, ungdom, vuxna) 20 23 4.5 Övriga miljömål Lampor utbytta mot LED-lampor för mindre energiåtgång. Restaurangen köper in ekologisk frukt, mjölk, kaffe och thé, samt icke rödlistad fisk. Under säsong används svenska grönsaker. 5. MEDARBETARPERSPEKTIVET Sedan våren 2010 pågår ett intensivt utvecklingsarbete av HR-/medarbetarfrågorna vid Göteborgs Symfoniker AB. Detta har hittills resulterat i: * en ny samverkansorganisation med ett lokalt samverkansavtal, befattningsvärdering av hela organisationen enligt BAS-modellen för att stärka en saklig och ändamålsenlig lönebildning, * en årligen återkommande arbetsmiljöenkät samt uppbyggnad och underhåll av det systematiska arbetsmiljöarbetet i övrigt, * en väldokumenterad, tydlig och rättssäker rekryteringsprocess för administrativa befattningar, * Riktlinjer för enhetlig planering och uppföljning av organisationens kompetensutvecklingsarbete utifrån både ekonomi- och likabehandlingsperspektivet, * dokumenterade processer för hantering av ohälsa och rehabilitering
Sida 20(34) *Uppdaterade policies inom personalområdet samt * ett lokalt arbetstidsavtal för optimalt nyttjande av bolagets humankapital. 5.1 Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 111231. Arbetet har under året fortlöpt enligt tidigare fastställd plan. 5.1.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en individuell utvecklingsplan Utmärkt Andel månadsavlönade med individuell utvecklingsplan 2011 2010 Procent 100 Ej genomförd. Ja. Styrtal: per 111231. Andel av medarbetarna som har en individuell utvecklingsplan Måltal: 100% Metod: Utbildning av orkesterns stämledare för att genomföra konstnärliga utvecklingssamtal. Översyn av tidigare implementerat handledningsmaterial om utvecklingssamtal för chefer och medarbetare inom administrationen. Mall för individuella kompetensutvecklingsplaner. Sammanställning av kompetensutvecklingsbehovet för hela bolaget. Definition av begreppet "kompetensutveckling", för uppföljning utifrån både ekonomi och jämställdhet. 111231 Orkesterns stämledare har utbildats i att hålla konstnärliga utvecklingssamtal och genomförde sådana med samtliga musiker under själva utbildningen. För att avdramatisera situationen, och då de konstnärliga utvecklingssamtalen bara har genomförts en enda gång hittills, har inga interna krav ställts denna gång på formell dokumentation eller sammanställning. Samtliga medarbetare inom administrationen hade i början av 2011 utvecklingssamtal med sin närmaste chef/motsvarande enligt det handledningsmaterial som fastställdes vid årsskiftet 2010/2011. Därefter genomgick materialet en översyn, och nu runt årsskiftet 2011/2012 genomförs och dokumenteras nya utvecklingssamtal enligt samma modell. Den individuella dokumentationen av planerad kompetensutveckling som framkommer vid utvecklingssamtalen för 2011/2012 kommer att
Sida 21(34) sammanställas centralt för hela bolaget, för att få en helhetsbild av behovet av kompetensutveckling med vidhängande kostnader för det kommande året. I samband med budgetarbetet för 2012 togs en bolagsgemensam definition av begreppet "kompetensutveckling" fram och ett separat projektnummer las upp, utifrån vilket en uppföljning ska göras av kostnaderna för bolagets totala kompetensutveckling. Tanken är att dessa uppgifter ska kunna brytas ner och härledas både på organisationsnivå och utifrån ett likabehandlingsperspektiv. 5.1.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta minska Utmärkt Medellön Anställda månadsavlönade Personalgrupp KvinnorMän Kvinnor/Män % Antal Andel Andel Kvinnor män Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, - hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 105 37% 63% Teknik, hantverkare 6 0% 100% Kök, städ, tvätt 5 0% 80% Administration 36 67% 33% Summa Medellön månadsavlönade, kr 2011 2010 Kvinnor 38157 36688 Män 40322 39617 Totalt 39410 38370 Kvinnor/Män % 94,6% 92,6% Ja. Styrtal: Medellön för kvinnor och män per 111231. Måltal: Inga osakliga löneskillnader ska kvarstå efter 2011 års
Sida 22(34) lönerevision. Planerad metod för att uppnå måltalet: Befattningsvärdering enligt BAS för hela bolaget. Kompetenskartläggning efter genomförda utvecklingssamtal 2010/2011. Analys av omotiverade löneskillnader inom och mellan likvärdiga befattningar. Utredning av hur inlösta övertids-/mertidsersättningar påverkar bolagets lönebild. Satsning för att korrigera ojämställda löner i 2011 års löneöversyn. 111231 Förhandlingarna som rör beredskapsersättning i det nya lokala arbetstidsavtalet med Unionen, vilket skulle ligga till grund för analysen av lönerna ur ett jämställdhetsperspektiv, är ännu inte avslutade. Det går alltså inte att i dagsläget uttala sig om hur lönestrukturen och eventuella osakliga löneskillnader ser ut. Befattningsstrukturen är dock mycket tydlig i och med att samtliga administrativa befattningar är värderade enligt BAS-verktyget och kalibrerade inbördes för hela bolaget. Dessa värderingar kommer att ligga till grund för en analys av löneskillnader och eventuella korrigeringar i samband med den ordinarie lönerevisionen 2012, när samtliga löner utifrån det nya arbetstidsavtalet är satta. Kvinnorna tjänade per 111231 94,6% av vad männen tjänade, vilket är 2%- enheter mer än vid samma datum föregående år, och med mycket god marginal inom Västra Götalandsregionens mål. 5.1.4 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, ska åtgärdas Ja. Bra Styrtal: Medellön för kvinnor och män per 111231. Måltal: Inga osakliga löneskillnader ska kvarstå efter 2011 års lönerevision. Metod: Befattningsvärdering enligt BAS för hela bolaget. Kompetenskartläggning efter genomförda utvecklingssamtal 2010/2011. Analys av omotiverade löneskillnader inom och mellan likvärdiga befattningar. Utredning av hur inlösta övertids-/mertidsersättningar påverkar bolagets lönebild. Satsning för att korrigera ojämställda löner i 2011 års löneöversyn. 111231 På grund av att ett nytt arbetstidsavtal förhandlats fram lokalt mellan
Sida 23(34) GSAB och Unionen, pågår en översyn av bl.a. beredskapsersättningarna, vilken ännu inte är i hamn. Gällande BAS-systemet har en del omstruktureringar gjorts i bemanningen och därför har även en bolagsgemensam omvärdering av samtliga befattningar gjorts, vilken f.n. genomgår kalibrering i ledningsgruppen. Förhoppningen är att den lokala frågan med Unionen om arbetstid och ersättningar ska vara klar till lönerevisionen 2012 så att både fördelningen av förhandlingsutrymmet och den uppföljande löneanalysen kan utifrån fastställda lika och likvärdiga befattningar. Se även svaret på 5.1.3. 5.1.7 Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska Utmärkt Antal tillfälligt anställda Personalgrupp Totalt Andel Kvinnor Andel Män Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 4 50% 50% Teknik, hantverkare 1 0% 100% Kök, städ, tvätt 3 33% 67% Administration 6 67% 33% Summa 14 50% 50% Andel tillfälligt anställda av samtliga anställda 2011 2010 Kvinnor 10,9% 14,0% Män 8,0% 8,9% Totalt 9,2% 11,0% Ja. Styrtal: Måltal: ska öka. Andel anställda med tillfällig anställning. Andelen tillsvidareanställd personal i restaurang och garderob Metod:
Sida 24(34) Vissa kostnadsneutrala konverteringar till tillsvidaretjänster i den permanent verksamhet som idag till stor del löses med intermittenta anställningar. 111231 Tabellen ovan omfattar endast visstidsanställda på månadslön. Restaurangen har under året bemannat flera befattningar på längre kontrakt istället för timanställningar, för att säkra verksamhetens kontinuitet och erbjuda mer stabila anställningsförhjållanden. En 100% tillsvidaretjänst som restaurangchefsassitent har tillsatts under året, samt två 50%-tjänster som podietekniker. På dessa befattningar har dock mertiden varit omfattande, varför ytterligare analys av bemanningsbehovet kommer att göras. P.g.a. verksamhetens karaktär kommer GSAB även framgent att vara beroende av den flexibilitet som tillfälliga anställningsformer erbjuder. Sett till andelen visstidsanställda med månadsanställning har andelen visstidsanställda under året minskat från 11,0% till 9,2%, och ligger nu alltså med god marginal inom ramen för Västra Götalandsregionens mål. 5.3 Kompetensförsörjning 5.3.1 Personalvolym Anställda 111231 101231 Personalgrupp Antal Andel Antal Andel Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 105 69,1% 107 72,3% Teknik, hantverkare 6 3,9% 6 4,1% Kök, städ, tvätt 5 3,3% 3 2,0% Administration 36 23,7% 32 21,6% Summa 152 100% 148 100% Anställda Anställningsform 111231 101231 Antal Kvinnor, % Män, % Antal Kvinnor, % Män, %
Sida 25(34) Tillsvidareanställd 138 41 59 138 42 58 Visstidsanställd 14 50 50 10 40 60 Timavlönad 69 55 45 66 50 50 Summa 221 49 51 214 44 56 För 111231 jämfört med 101231 har både antalet och andelen månadsanställda i administrationen ökat. Det kan bl.a. förklaras med flera visstidsanställda medarbetare på deltid i notbiblioteket samt att nya tjänster som barn- och ungdomsproducent och kreativ utvecklare har tillsatts. I orkestern pågick över årsskiftet flera ersättningsrekryteringar för medarbetare som redan lämnat organisationen, vilket ger sken av färre medarbetare i den konstnärliga verksamheten. 5.3.1.1 Personalstruktur Anställda och årsarbetare per personalgrupp Anställda Årsarbetare Personalgrupp 111231 101231 Diff 111231 101231 Diff Sjuksköterskor, barnmorskor Undersköterskor m.fl. Läkare Tandläkare Tandsköterskor, -hygienister m.fl. Läkarsekreterare Rehabilitering och förebyggande Sjukhustekniker/labpersonal Utbildning, kultur och fritid 124 122 2 105 106,5 Teknik, hantverkare 8 8 0 4,8 4,8 Kök, städ, tvätt 30 29 1 4,1 3 Administration 59 55 4 30,7 28,3 Personal i bolag Totalt 221 214 7 144,6 142,6 När man lägger till de timanställda är personalvolymen större men antalet årsarbetare lägre än förra året. Ökningen av årsarbetare inom administration består av att vi valt att anställa en barn- och ungdomsproducent samt kreativ utvecklare istället för att köpa in de tjänsterna som vi gjorde tidigare. Även inom restaurangen och teknik har vi under året månadsanställt medarbetare där vi tidigare har löst det med timanställningar eller inhyrda, för att skapa bättre stabilitet och kontinuitet. 5.6 Jämix Antal yrkesgrupper vid 4 periodens slut 2011 2010* Totalt antal 5 st 5st Antal med könsfördelning mellan