Sammanfattning av ÅR-enkäten 2007 Enkäten för 2007 omfattar 9 skolor: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) Skolan för bioteknologi (BIO) Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Skolan för industriell teknik och management (ITM) Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) Skolan för kemivetenskap (CHE) Skolan för teknik och hälsa (STH) Skolan för teknikvetenskap (SCI) Totalt har 9 av 9 skolor besvarat den webbaserade enkäten. Siffror inom parentes är uppgifter för 2006 om inte annat anges. Då inget svar angivits har detta tolkats som värde noll.
1. Skolchefens samlade kommentarer 1.1 Skolchefernas övergripande kommentarer till frågor och svar i denna enkät. Kommentarer har kommit från 8 av 9 skolor. Skolan för elektro- och systemteknik (EES) hänvisar till kommentarer vid varje enskild fråga. Två av skolorna efterlyser ett administrativt stödsystem för att löpande kunna registrera uppgifter som ska användas i AR-enkäten. Skolans övergripande mål är alltfort att bli nr 1 i europa inom arktekt- och samhällsbyggnadsområdet och att ha minst en världsledande forskare inom varje verksamhetsområde. Mål och strategier framgår av skolans utvecklingsplan. Nytt för planen är en ökad tonvikt på jämställdhetsfrågor. Under året har tre nya mastersprogram startat. VINNOVA VINN Excellence Centre startat på skolan (10-årigt). VINNOVA-satsning erhållen för bioproduktionsteknologi (5-årigt). Start av ny avdelning. Skolan för kemivetenskap har forskning och forskarutbildning som sitt adelsmärke. Citeringar och antal forskarexamina ligger i toppskiktet bland KTHs skolor, kvalitén på forskarhandledningen fick högt betyg i utredningen Doktorandspegeln, och skolans alla tre institutioner ligger parkerade på den övre halvan bland KTHs samtliga institutioner enligt en utredning om KTH-institutionernas forskareffektivitet. Men skolans forskarpotential kan utvecklas än mer genom olika tvärsatsningar över institutionsgränserna. Olika forskargruppers fina renommé visar sig också i de många nationella och internationella uppdragen, samt i det rika och breda nätverk av samarbetspartners utspritt över hela världen. Skolan har ökat sin handledarkompetens högst väsentligt genom att anställa två professorer (1 kvinna) och fyra biträdande lektorer (1 kvinna) samt antagit två oavlönade docenter (1 kvinna). Den höga akademiska kompetensen visar sig i stor efterfrågan som opponenter, betygsnämnder och den höga vetenskapliga produktionen samt uppdrag att ordna internationella konferenser. Bidrag till internationella konferenser har mer än fördubblats. Skolan har varit värd för 16 konferenser och workshops varav flertalet har attraherat många internationella deltagare. Speciellt kan nämnas WWCS 2007 med 190 deltagare varav hälften från utlandet och IEEF International Conference on Robotics med ca 50 deltagare varav 45 från utlandet. Ett fortsatt glädjeämne är våra EU anslag och en ökad tilldelning från VR. Det nystartade Vinnex centret förväntas ge ökad forskarutbildningsfinansiering. Kommentar angående kategori 9 och 10. Pga av extra ordinär situation på CSC har dekan bedömt att planer för riskanalys och arbetsmiljö kommer att uppdateras under våren 2008. Enkäten har skickats ut så att den har nått alla i skolan som rimligen har haft uppgifter att lämna. Dock är det som tidigare svårt att värdera kvaliteten på svaren. När det gäller de för skolan något nedslående svaren i avsnitt 10 gällande hållbar utveckling kan sägas att i allt vad gäller energianvändning, personalens resor, upphandling, avfall, etc, så är skolan en del av KTH och följer de centrala riktlinjer och system som finns. Detta gäller inte minst all miljö- och energianvändning som är relaterad till utnyttjande av lokaler. Dessa frågor hanteras bäst av KTH centralt. Kvaliteten i svaren är också förmodligen låg, som en konsekvens av den stora detaljeringsgraden.
STH är fortfarande i ett uppbyggnadsskede. Det gäller såväl volymmen forskningoch forskarutbildning som en del av rutinerna för administrationen och hanteringen av densamma. Tillväxten förväntas vara fortsatt snabb och våra redan pålitliga rutiner ska vi fortsätta att förfina ytterligare. Dessa uppgifter borde kontinuerligt tas in under året detta skulle underlätta arbetet, svarsfrekvensen samt underlaget skulle bli mer tillförlitligt. Förslagsvis skulle KTH kunna bygga en gemensam databas för detta. Det saknas ett administrativt stödsystem som möjliggör såväl löpande inregistrering av denna information som möjlighet att ta fram uppföljningsrapporter för styrning av verksamheten.
2. Forskarutbildning 2.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 2 Forskarutbildning. Tre skolchefer har kommenterat forskarutbildningen. En hänvisar till övergripande kommentarer för enkäten Samordningen av forskarutbildningskurser kommer att stärkas. Vinnova har beslutat finansiera en nationell doktorandkurs på temat "tjänsteinnovationer". Vi har fått ett markant ökat intresse vid utlysning av doktorandanställningar. Speciellt har antalet kvinnor som sökt fördubblats. Svårt att hitta finansiering till doktorander då de externa finansiärerna hellre satsar på seniora forskare. Dessutom svårt att få en garanterad finansiering på en fyrårsperiod. KTH har svårt att attrahera kvinnliga doktorander. Dock verkar det som om KTHs allmänna relativt maskulina profil skulle medföra att kvinnor inte i tillräcklig grad söker sig till forskarstudier. 2.2 Har intresset för forskarutbildning vid skolan ökat eller minskat detta år i förhållande till de tre föregående åren? Fyra skolchefer (44 %) anger att intresset är oförändrat och fem (56 %) att intresset har ökat vilket procentuellt innebär att intresset ökat jämfört med 2006 då värdena var 56 % resp 44%. Man är nu tillbaka på samma värden som för 2005. Hur anmäls intresset: Via E-mail och personlig kontakt. E-mail. Tar direkt kontakt med presumtiv handledare. Mest via kontakter, annars internet. 70% mail, 20% telefon och 10% personliga möten. De anmäler sig via personlig kontakt och email. Genom exjobb och utlysning av anställningar. E-mail, telefon, ansökningar, rekrytering, personlig kontakt, kontakter med lärare. Uppmuntran av bra exjobbare. Många utländska ansökningar, men få bra svenska. Via annonserade anställningar, förfrågningar via brev, mail, telefon. Personlig kontakt, via e-mail och telefon, svar på annonser, mm. Personlig kontakt, via e-mail, muntlig förfrågan. Via kontakter med studierektor. Via direktkontakt med prefekt. Direktkontakt med forskningsledare vid internationella konferenser och möten.
2.3 Finns det behov av fler forskarutbildade inom skolans forskningsområden än vad skolan har möjlighet att ta emot? Samtliga skolor anger att behovet är större och alla anger brist på finansiering som orsak till att fler inte kan antas till forskarstudier. Några anger också brist på handledare och brist på lämpliga studenter. Vilka är skälen till att fler sökande inte kunnat antas? Brist på medel för studiefinansiering och brist på handledare. Brist på medel för studiefinansiering. Brist på handledarkapacitet. Skolan har ett begränsat antal forskarutbildningsplatser pga bristande finansiering. Brist på medel för studiefinansiering. Pga minskad finansiering har vi inte kunnat antaga så många nya doktorander under 2007 som vore önskvärt och som vi har handledarekapacitet för. Brist på handledare, ekonomiska resurser. Brist på kompetenta sökanden. Brist på bidrag till teoretiska ämnen. Brist på medel för studiefinansiering. Huvudorsak är brist på medel. I något fall behörigheten. Huvudsakligen brist på finansiering. Brist på medel. Brist på bra studenter, särskilt när det gäller doktorander finansierade med fakultetsmedel Kommentarer: Det är högkonjunktur på arbetsmarknaden och många duktiga teknologer söker till industrin. Fler forskarstuderande önskvärt inom flera av skolans områden. Detta (brist på medel för studiefinansiering) är en viktig del att beakta i och med att vi nu får civ ing examen. 2.4 Ange antal doktorandanställningar som utannonserats externt under året samt antal sökande till dessa. Totalt har 120 (103) doktorandtjänster fördelat på 9 skolor utannonserats. 1084 (966) personer har sökt dessa 120 tjänster varav 858 (808) var män och 226 (158), eller 21% (11%), var kvinnor. Söktrycket varierar mellan 1 sökande per tjänst vid ITM till 27 sökande per tjänst vid CSC.
2.5 Ange antal utbildningsbidrag som utannonserats externt under året samt antal sökande till dessa. Totalt har 16 (10) utbildningsbidrag fördelat på fem skolor (BIO, ICT, ITM, SCI och STH) utannonserats. 44 (34) personer har sökt dessa 16 bidrag varav 29 (28) var män och 15 (6), eller 34% (18%), var kvinnor. Söktrycket varierar mellan 0 sökande per bidrag för ITM och STH upp till 9 för BIO. 2.6 Ange bakgrund för de som antagits till forskarutbildningen under året. Män Kvinnor 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 Examinerad från KTH 93 32 125 130 115 155 155 114 108 Examinerad från övriga högskolor i Sverige 28 8 36 40 44 73 97 79 92 Studerande med examen från utlandet 86 24 110 59 54 89 52 78 107 Öv rigt 0 0 0 0 0 0 1 2 1 Totalt 207 64 271 229 213 317 303 273 308 2.7 KTH har som mål att andelen kvinnor bland forskarstuderande ska uppgå till minst 35 procent. Vad har skolan gjort för att få en jämn könsfördelning bland de forskarstuderande? I annonser och kommunikation med studenter framhålla behovet av fler kvinnliga forskarstuderande. Utan direkta åtgärder är ca. 50 % kvinnor i detta fält (bioteknik). Skolan har lyckligtvis i dagsläget en jämn könsfördelning. Vi är glada för det och anser inte att aktiva åtgärder är nödvändiga i nuläget. Skolan har förhållandevis många kvinnliga handledare vilket vi tror attraherar fler kvinnliga doktorander. Vi anstränger oss för att intressera fler kvinnor att läsa datalogi och numerisk analys, detta görs främst bland våra övningsassistenter som utför examensarbeten.
Information och träffar med kvinnliga teknologer som ev. skulle kunna vara intresserade. Kontakter via våra kvinnliga doktorander. Kontakt via våra kurser. På avdelningen Elektriska Energisystem har 13 st aktiva doktorander och av dessa är 3 st kvinnor. På avd för Rymd och Plasmafysik är 60% forskarstuderande kvinnor. Skolan har en jämställdhetsgrupp som bland annat tittar på villkoren för kvinnliga doktorander. Inga aktiva åtgärder. Teknik och hälsa har dock en hög andel kvinnliga forskarstuderande vilket förmodligen kan tillskriva ämnets karaktär. Informerar i grundutbildningen. Avdelningen Genus, teknik och ledning ger grundutbildningskurser i "Genus". ITM ger extra finansiering till kvinnliga forskarstuderande. Vi behandlar alla sökande lika och anställer enbart på meriter.
3. Forskarskolor 3.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 3 Forskarskolor. Kommentarer har kommit från fyra av skolcheferna. Skolan har beslutat undersöka möjligheterna att via Cluster-nätverket och med EU-bidrag kunna etablera en eller flera forskarskolor. VR-ansökan om skolövergripande forskarskola ansökt och avslagen. Skolan har haft begränsat värdskap för forskarskolor hittills. 2008 kommer dock flera sådana att starta. ITM har tre forskarskolor. 3.2 Är skolan värd för någon/några forskarskolor? KTH är värd för 10 (6) forskarskolor fördelade på 6 skolor. Forskarskolorna har sammantaget givit 27 (12) kurser under år 2007 med totalt 190 (197) deltagare varav 36 (29) var kvinnor. Antal deltagare från KTH var 98 (79) varav 17 var kvinnor. Forskarskolor som angivits Forskarskolan KTH/HiG. Université Berger, Saint Louis. Senegal - Addis Abeba University. Alemaya University, Ethiopias KCSE forskarskola i vetenskapliga beräkningar Summer School in Sound & Music Graduate School in Telecommunications (GST), ACCESS forskarskola. KTH Advanced Programme in Reflektive Practice Brinellcentret Designforskarskolan PIEp Brinellcentrets forskarskola Forest Products Industry Research College I samarbete med SIDA, Nile Basin Initiative KTH Mekanik, Materialvetenskap, Fysik, Fordon, numerisk analys BTH, HIG, MU Combitech AB, Vattenfall, Föreingssparbanken m fl KIMAB m fl Chalmers, Göteborgs univ, Konstfack, Lund och Umeå uni Luleå Tekniska univ, Högskolan Jönköping, Umeå och Lunds univ, KTH
4. Konferensbidrag 4.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 4 Konferensbidrag. Kommentarer har kommit från två av skolcheferna. Skolan har som mål att öka andelen konferensbidrag som resulterar i publikationer i vetenskapliga tidskrifter. Flera av BIOs forskningsområden ligger i internationell forskningsfront. Skolan deltar därför i ett stort antal internationella konferenser. 4.2, 4.3 Hur många konferensbidrag (uppsatser, artiklar, föredrag etc) till konferenser inom/utom landet har accepterats? 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 Nationella 436 435 479 476 312 358 325 458 367 384 Internationella 1786 1746 1802 1778 1351 1292 1348 1746 1305 1338 Totalt 2222 2181 2281 2254 1663 1650 1673 2204 1672 1722 4.4 KTH har som mål att alla examinerade forskarstuderande under sin forskarutbildning skall ha deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser. Hur många av de under året examinerade forskarstuderande har under sin totala studietid deltagit i och redovisat egna forskningsrön vid internationella konferenser? Av de examinerade licentiaterna har 80 (118) presenterat resultat i internationella sammanhang och för examinerade doktorer gäller att 169 (172) har presenterat resultat i internationella sammanhang. Detta motsvarar 53% (65%) av licentiaterna och 81% (80%) av doktorerna.
5. Konferenser, workshops 5.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 5 Konferenser, workshops. Två skolchefer har kommenterat avsnittet. Konferenser och workshops ger en bred krets av yngre studerande möjlighet att knyta kontakter och bygga personliga nätverk. Totalt har 551 personer deltagit i workshops/konferenser anordnade inom ITM. Utav dessa var 85 personer från utlandet. 5.2 Har skolan under året anordnat någon nationell eller internationell konferens/workshop med externa deltagare? Totalt har 81 (108) konferenser eller workshops arrangerats av samtliga 9 skolor. 5.3 Ange titeln på konferensen/workshopen. Antal deltagare på dom 74 arrangemangen var 5882 (6468) varav 3146, 53% (57%), var utländska gäster. Titel på konferens/workshop Borgar och slott i finland och Sverige - Restaurerade kulturarv Natural Resources Information for Management of National Parks Drift och underhåll av tunnlar Workshop ang MS 3 i Interregionala projekt ReMiDo SiTCit Workshop, Situations of Opportunity and Change of Stockholm Why decision support fails - establishing a platform for researcher - practice dialogue XXVII International School of Hydraulics Anammox Workshop - State of Art Treatment and Municipal Solid Disposal in Ukraine, Sweden and Poland Regionala landskapsstrategier I Regionala landskapsstrategier II THERESA Conference
Arsenic : From nature to Human (Session T29) GSA Annual Meeting, Denver, USA KTH China Winter school Advanced Course on Pichia Technology 2 konferenser, 1 EU-möte, 2 workshops och 3 symphosium Bertinoro computational biology meeting Statistical mechanics of distributed information systems Summer School on Multiscale Modelling and Simulation in Science Stockholm SA-1 Meeting MWSG-Meeting ISSGC 07 Summerschool Gripsholm PDC Summerschool 07 Blue Geene Workshop VR-Lab Kick-Off Meeting All Hands Meeting AHM 07 Work With Computing Systems (WWCS 2007) Fonetik 2007 Forum on English for Specific Academic Purposes Sångarsymposium om sångröstens funktion Minisymposium on Spoken Dialogue with Humans and Machines IEEE international Conference on Robotics and Automation, ICRA, Rome Italy Workshop on Variable Frequency Diagnostics Enterprise Architecture på Stockholms Läns Landsting Enterprise Architecture: Erfarenheter från Nordea Personutveckling och livsmål Hur får vi igång och håller liv i EA-arbetet Enterprise Architecture Symposiet EKC2 Seminarium Kreativitet på beställning MIMO Communication System and Antennas International Vacuum Conference Power Components in silicon Carbide Optikdagen Nordic Semiconductor Meeting
Adhoc-07,NSF workshop Adhoc-07,NSF workshop Turbokraft forskningsprogram The bioenergy dialogue between Sweden and Brazil - promoting innovation and sustaibable development Work with comåuting systems, WWCS 2007 Svenska Projektnationella utbildnings workshop Natural Reffrigerant Heat Pumps The threshold behavior of iron-chromium allyos Anomalous surface relaxations in hexagonal transition metals Quantum theory and stainless steels Aspects of Membrane Dynamics ENIGMA Conference on Mathematical Physics Workshop on PDE & Biology Second Workshop on PDE & Finance Containment Thermal-Hydraul Melt-Structure-Water interactions Melt-Structure-Water interactions 10th PAMELA workshop Information for Choice, IFAC Fartygs robusthet Machine Noise and Vibration Control IFASD 2007 SAMBA Seminarium SAMBA Seminarium Gröna Tåget Seminarium Gröna Tåget Seminarium Medtech workshops I rättvisans namn - Patientsäkerhet Livslångt boende
6. Uppdrag 6.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 6 Uppdrag. Tre skolchefer har kommenterat avsnittet och en hänvisar till övergripande kommentar för enkäten. Uppdragsverksamhet av detta slag är en indikator för omvärldens förtroende för skolans forskare. Vi strävar efter att öka detta förtroende. Med hänsyn till antalet senioria forskare vid TIM kan antalet uppdrags ses som relativt moderat. Prof. Lars-Åke Brodin är även redaktör för Scandinavian Cardiovase J+Eur Jechocardiog. 6.2 Ange antalet erhållna uppdrag för skolan under året. 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Sakkunnig 428 Nationellt 396 402 320 308 330 229 242 319 Internationellt 275 231 267 224 213 177 202 201 Opponent 121 Nationellt 82 78 88 92 65 69 72 61 Internationellt 90 81 104 67 68 67 53 83 Referee 1504 Nationellt 153 139 144 102 151 227 118 137 Internationellt 2767 2857 2306 1966 2044 1853 1650 1588
7. Patent 7.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 7 Patent. Ingen av skolcheferna har kommenterat avsnittet. 7.2 Ange antalet sökta och beviljade patent för skolan under året. 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 Sökta 33 35 43 21 23 34 42 57 32 Beviljade 13 23 12 10 10 15 19 15 15
8. Internationellt utbyte 8.1 Skolchefens kommentarer till avsnitt 8 Internationellt utbyte. En skolchef har kommenterat avsnittet och en hänvisar till övergripande kommentar för enkäten. Vi ser det som angeläget att öka skolans internationella utbyte. 8.2 Hur många av de under året examinerade licentiaterna och doktorerna har tillbringat minst tre månader av sin totala studietid utomlands? 2007 Procent 2006 Procent 2005 Procent 2004 Procent 2003 Procent 2002 Procent Lic 20 13 9 5 22 13 25 13 10 13 20 13 Dr 29 14 49 23 40 18 43 19 68 30 39 23
8.3 8.11 Antal utresande som studerat/forskat/undervisat utomlands under en sammanhängande period. Fo-stud Professorer Lektorer Adjunkter Fo-assar Övriga <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 <1 >=1 mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån mån EU 67 20 78 14 33 3 13 17 11 Övr Europa 11 7 18 10 1 3 3 1 USA 14 14 22 6 14 3 5 1 Övr OECD 4 4 18 1 5 3 2 Övr världen 12 9 10 12 8 2 4 2 18 10 Totalt 54 (7) 33 (5) 11 (1) 22 (3) 120 (26) Inom parentes anges antal kvinnor. 8.12 Har något av utbytena för utresande skett inom ramen för något utbytesprogram? Erasmus/Sokrates Visbyprogrammet Stanford University Erasmus/Intensiv Program (IP): 2007-04-10--24 vid University of Bicocca i Milano, Dept of Urban and Economic Studies (KTH/Bosse Bergman/SP). Utbyte sker inom ramen för de båda Sida-finansierade samarbetsprogrammen med Ardhi University (fd UCLAS) i Tanzania och Faculty of Technology, Makerere University, Uganda. I samarbetet ingår att seniorforskare från ABE/KTH föreläser och fungerar som externa examinatorer vid de östafrikanska universiteten, liksom att seniorforskare föreläser, opponerar vid seminarier och fungerar som kritiker vid besök på KTH. Flera nya gemensamma forskningsprojekt har initierats. STINT, SI-/ VISBY, SSF EU Marie Curie Transfer of knowledge-program. 2 st från CTU Prag inom STINT samarbete 2 st från IPM Teheran inom SIDA samararbete Utreseande lektorer under Linnaeus-Palme programmet
HYCON FP 6 NoE Kina - Joint research center in Photonics. Jorcep KTH, Mekanik - University of Bologna, Italy Enigma ESF-programmet HCAA KVA-utbyte med f d Sovjetunionen ERASMUS Berlin KTH och Marocko KTH och Joint Inst for Power & Nuclear Research Minsk Belarus TEMPUS Swedish Link (SIDA/VR) EDSVS CANTOR Marie Curier, EU EU-Asia Link (Mohite Ulhas) 8.13 Finns inom skolan forskargrupper eller personer som har välutvecklade internationella samarbeten som kan vara till nytta i KTHs internationaliseringsarbete? 20-25 Universitet inom EU, fd Sovjet, balkan, Afrika.Sandford University. University of Parma. Canada - Universitet i Manitoba Spanien - Universitetet i Santiago de Compostella Institute. Chinese Academy of Science, Wuhan, China. University of Kalyani, Kalyani,India. University of Dhaka, Bangladesh. Physical Research Laboratory, Ahmedabad, India. Canada, RADARSAT-2. Ardhi University (fd UCLAS) i Tanzania och Faculty of Technology, Makerere University, Uganda. Zhejiang University, Hangzhou, China. University of South Australia, Australia Department of Water Supply and Sewerage, Kathmandu, Nepal. Universidad Nacional de Santiago del Estero, Argentina.UNE PySA, San José, Costa Rica. Shukla University, Raipur, Chattisgarh, India. UCL, London. Universitetet i Essen. KLH, Graz.An-Najah National University, Nablus, Palestina. Istanbul Technical University,Turkiet. Ecole Nationale d'architecture, Rabat, Marocko. Ordre des Architectes, Paris. Yokohamas nationella universitet pan. Smithsonian Institution, Washington DC. Museihögskolan i Danmark. Laboratory of Materials Science, Helsinki University of Technology, Espoo, Finland. The University of Sheffield, United Kingdom. Universität Karlsruhe (TH), Karlsruhe, Germany. Eidgenössische Technische Hochschule, ETH, Zürich Sydöstra universitetet i Nanjing. University of Birmingham, GB. University of central england, GB. Hult, Ernst-Moritz-Arndt University Greifswald, Tyskland Hult, Eindhoven University of Technology, Nederländerna Hult, University of La Rochelle, Frankrike Hult, University of Minnesota, USA Ståhl, Fox-Chase Cancer Institute, NIH, Colombia University, MIT, USA; Cambridge, UK Det finns ett stort antal professorer och forskargrupper som har välutvecklade internationella samarbeten T ex Göran Lindbergh, Ecole Nationale Supérieure de Chemie de paris Göran Lindbergh, Ecole Nationale Supérieure de Electrométallurgie de Grenoble Per Alvfors, Universitetet i Perugia, Italien Anders Hult, Universitet i Singapore. OBS att listan är långt från fullständig, där finns mängder med ytterligare samarbeten. Professor Jens Lagergren, MCGill University, Canada Professor Erik Aurell, Helsinki University of Technology Tekn.dr. Lennart Edsberg: TU Delft, Univ. Erlangen Nürnberg, TU Berlin Olof Runborg:Peking University, Indian Association for the Advancement of Science Professor Björn Engquist: UTexas at Austi Research fellow Raul Tempone, Univ. of Florida Professor Lennart Johnsson: UTexas at Houston Professor Yngve Sundblad: Aarhus Universitet, University of Nottingham, University of Limerick, Universitá di Siena, Academy of Arts and Science in Split, napier University in Edinburgh, Technical University of Timisoara, Université Paris-Sud XI en Orsayville Kontakt Olle Bälter: William Jones, Univ. of Washington, Seattle, USA Kontakt Kerstin Severinson Eklundh: Univ. of Bielefeld, Tech.
Univ. Wien Univ. of Hertfordshire, Univ. of Antwerpen Docent Danica Kragic: Technical University Vienna, Austria, Lappeenrata University of Technology, Finland, Karlsruhe University, Germany, Jozef Stefan Institute, Slovenia Jenny Sundén och Leif Dahlberg: Peking University NTNU/Norweigen Univ. Of Science and Technology, Norge. Göran Andersson, ETH, Zürich. Joachim Oberhammar TKK/HUT, Finland RadioLAB/Smarad, espoo, Finland Prof. Sailing He, Univ of Zhejiang, Kina. Universidad Completense, Madrid Gunnar Björk Sasebo/Fagan pan Alexander Grishin Domain S:t Petersburg Alexander Grishin DIT,UEM,KUCT,NUR,UNIMA Björn Pehrson Mats Hansson och Margareta Norell - Stanford- Boston och Minneapolis Univ 2. n Wikander - Ain Shamns Univ, Cairo, Johannes Kepler Univ Linz, Tallin Univ Techn, Katholicke Univ Leuven, Rheinisch-Westf Techn Hochschule Aachen 3. Martin Törngren - Univ Jseph Fourier Grenoble, Aalborg Univ, Univ de Aveiro, Univ de Cantabria, Univ de Liege, Univ Dortmund 4. Hans-Erik Ångström - Univ of Genova 5. Staffan Laestadius - Techn Univ Dortmund, Oslo Univ 6. Lena Mårtensson - Trinity College, Dublin, Delft Univ, La Laguna Teneriffa 7. Claes Gustafsson - Shandong Economic Univ, Zheijan Univ, School of Management, St Petersburg State Polytechnic Univ, Politecnico di Milano, Univ politecnica de Madrid 8. Bo Göranzon - Cambridge, UK, Kingston, Bodö, Insbruck Universitetet i Bergen, Björn Gustafsson University of California in Santa Barbara, USA Björn Gustafsson University of California San Diego, Anders Forsgren Yale University, n-olof Strömberg Imperial College, Ari Laptev Université Bordeaux, I Håkan Hedenmalm Helsingfors Universitet, Håkan Hedenmalm NTNNU Trondheim, Håkan Hedenmalm ETH Zurich, Jens Hoppe Universiteit van Amsterdam, Carel Faber Yale University, Michael Benedicks UCLA, Michael Benedicks IMPA Rio de neiro, Michael Benedicks Stony Brook, Michael Benedicks Univ of Paris Sud, Michael Benedicks Univ of Paris VII, Michael Benedicks Heraklion, Grekland, Anders Szepessy Padova-Universitetet, Anders Lindquist Washington University in St Louis, Anders Lindquist University of California Berkeley, Anders Lindquist University of Minnesota, Anders Lindquist Eötvös Lorand University Budapest, Anders Lindquist Tsinghua-universitetet Peking, Anders Lindquist Kyoto-universitetet pan, Anders Lindquist UT Austin, Henrik Shahgholian Perdue, Henrik Shahgholian Chicago, Henrik Shahgholian University of Tokyo, Henrik Shahgholian St Petersburg University, Henrik Shahgholian Yerevan State University, Henrik Shahgholian Université de Paris, Mattias Jonsson University of Milan, Sandra DiRocco Notre Dome, USA, Sandra DiRocco Oslo Universitet, Sandra DiRocco University of Geneve, Sandra DiRocco University of Geneve, Anders Karlsson Hebrew University, Anders Karlsson City College New York CUNY, Anders Karlsson University of Melbourne, Ulf Jönsson Kyoto University, Ulf Jönsson Farkost & Flyg: Shanghai Normal University Kun Ming University och Science Tech. IIT, Delhi Helwan University, Cairo Ain Shams University, Cairo Tongji University, Shanghai Zhejiang University, Hangzhou, Kina Chinese Academy of Sciences University of Southampton Technical University of Eindhoven University of Navarra CNAM, Paris KU, Leuven Trinity College Dublin Prof Lars-Åke Brodin: BMJ Heart center Bangalore, Indien ; Curitiba University Brasilien ; University of Wales Cardiff UK ; Katolishes universitet Leuven Benglien. Prof Hans von Holst: University Technology of Sydney. Prof Sture Holmberg: University of Hong Kong ; Helsinki University of Technology.
8.14 Har skolan någon/några lärare som är gästprofessor vid något annat universitet? Namn Luo, Yi Andersson-Svahn, Helene Karl-Henrik Johansson Peter Händel Björn Ottersten Shili Zhang Lars Thylén Ari T Friberg Hannu Tehnunen Muhammed Ismail Jonsson Mattias Lars-Åke Brodin Hans von Holst Tore J Larsson Universitet USTC China Twente CalTech, USA HIG University of Luxembourg Fudan shanghai Berkely Univ of California Fidipro at TKK,Univ Joersun Finland Univ of Turku, Fudan Univ Shanghai Ohio State Univ, Univ Putra Malaysia University of Michigan, USA BMJ Bangalore Indien National University of Singapore Monash University, Accident Research Centre
8.15 8.20 Antal inresande som studerat/forskat vid KTH under en sammanhängande period. Fo-stud Professorer Postdoc Övriga lärare Övriga <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån <1 mån >=1 mån EU 15 28 49 13 5 33 8 5 30 Övr Europa 4 4 21 7 1 3 43 USA 2 24 11 1 5 3 1 2 Övr OECD 1 13 1 1 1 37 Övr världen 6 48 17 5 13 2 60 Totalt 82 (19) 36 (4) 53 (12) 3 (0) 172 (54) 346 (89) Inom parentes anges antal kvinnor. 8.21 Har något av utbytena för inresande skett inom ramen för något utbytesprogram? Erasmus/Sokrates Visbyprogrammet Linnaeaeus palme, utbytesprogram SIDA/SAREC UCLAS/ARDHI Inresande professorer under Linneaus-Palme-programmet EECI Kina, Joint Resaech Center in Photonics. Jorcep China Scholarship Council Suspower, ECATA, Leonardi da Vinci
9. Uppföljning av KTHs arbetsmiljöarbete samt risk- och sårbarhetsanalys. 9.1 Är riskanalys med tillhörande checklistor genomförd? Checklista systematiskt brandskyddsarbete Riskinventering Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) Nej Skolan för bioteknologi (BIO) Nej Nej Nej Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) Nej Nej Nej Skolan för elektro- och systemteknik (EES) Skolan för industriell teknik och management (ITM) Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) Nej Skolan för kemivetenskap (CHE) Skolan för teknik och hälsa (STH) Skolan för teknikvetenskap (SCI) Checklista brandskyddsarbete bilaga 1
10. Uppföljning av KTHs arbete med yttre miljö och hållbar utveckling. 10.1 Examination i miljöinriktade kurser, kompetensinriktningar och forskarutbildning. Skola Kurs/inrikting Antal deltagare ABE Risk och säkerhetsanalys 20 ABE Digital Image processing & Applications 20 ABE Life Cycle Assessment 19 ABE Remote Sensing technology 20 ABE Planning the Sustainable City 49 ABE Kurser på EESI-programmet. EIA-kursen EIA-kursen har ca 40 deltagare, vidareutbildningskursen 40 ABE Environmental Geology and Geophysics ics 17 ABE Water- and Wastehandling 40 ABE Engineering Hydrology and Climate 25 ABE Applied Hydrology 4 ABE Environmental Data 35 ABE Environmental Dynamics, Physical 26 ABE Environmental Dynamics, Chemical 19 ABE Grundvattenskydd och hälsa 8 ABE Naturresursteori 140 ABE Tillämpad ekologi 2 ABE Natural Resources Management 20 ABE Hydrologi 26 ABE Miljösystemanalys för samhällsbyggnad 38 ABE Environmental Aquatic Chemistry 29 ABE Quantitative Hydrogeology 13 CHE Aspekter på miljö och hållbar utveckling integreras i de flesta kemi- och kemiteknik-kurser. SCI Ljud och vibrationer, 6 hp 130 SCI Ljud och vibrationer, 9 hp 100 SCI Introduktion till bullerbekämpning, 3 hp 20 SCI Fördjupningsarbete i ljud, vibrationer och mekaniska system, 15 hp 14 SCI Fordonssystemteknik för en bättre miljö, 8 hp 22 SCI Miljövänligare fordon - projektkurs, 8 hp 9
STH HF1902, HN1902 Miljö- och arbetsvetenskap 300 STH Inom ca 30 av hingutb. ca 120 kurser 1000 ITM MJ1501 28 ITM MJ1502 104 ITM MJ1505 0 ITM MJ2611 64 ITM MJ2651 32 ITM MJ2652 50 ITM MJ2653 5 ITM MJ2662 104 ITM MJ2691 80 ITM MJ191V 18 ITM MJ2411 262 ITM MJ2413 114 ITM KY-kurs 14 Totalt 3080
10.2 I vilka kurser, projekt och examensarbeten har miljö- och naturresursaspekter integrerats? Skola Kurs/inrikting/examensarbete Antal deltagare ABE A GIS project + Thesis in Geoinformatics 27 ABE Flera projektkurser inom samhällsplanering 25 ABE Ex arb Comparation Between Numerical and Analytical Design 1 ABE * Regionala landskapsstrategier i Stockholm. Uppdrag åt Länsstyrelsen i Stockholms län vilket innef. Landsskaps- ABE * Lansskapsekologisk sudie av scenarios i samband med Regional Utvecklingsplan för Stockholm. Uppdrag ABE * Landsskapsekologisk analys av Hanvenden - mellankommunalt samarbete kring naturvård och ABE * Evaulating Public Availability of Environmental Information - An actor-based assessment" ABE * Low-cost adsorption materials for removal of metals from contaminated water" ABE * Osäkerheten i höjddata från laserskanning och effekterna på hydrologisk modellering ABE *Perspective on Opportunities to Acheive Sustainable Water and Wastewater ABE SUITABILITY OF DIFFERENT REACTIVE FILTER MEDIA FOR ONSITE WASTEWATER TREATMENT ABE * Modelling of methane emission from forest ecosystem. Implementation and test of submodel as part o CoupModel. ABE * Methods for treatment of landfill leachates ABE * Uncoupling metabolism stimulated by chemical uncoupler to reduce excess sludge production. ABE * Regeneration Capasity OF Reactive filter media for onsite Wastewater treatment ABE * Impact Assessment of the Mg-I Thermochemical Cycle for Mass-Production of Hydrogen ABE *Comparison Between 1d and 2D Models to Analyze The Dam Break Wave Using The BIO Bioprocessteknik BIO Teknisk mikrobiologi BIO Enzyme technology CHE Inlededande kemiteknik 100 STH Miljö-och naturresursapekter, se ovan. 5 exarbeten med Stockholmsanknytning. ITM MH2500 20 ITM MF1014 86 ITM MF2001 56 ITM KYkurs MF 20 ITM MJ2611 64 ITM MJ2621 3 ITM MJ2623 17 ITM 3C1350 45
ITM 3C1352 43 ITM MJ2663 57 ITM MJ2680 63 ITM MJ286V 31 ITM MJ1101 144 ITM MJ1112 274 ITM MJ140X 34 ITM MJ1403 274 ITM MJ2405 122 ITM MJ2407 114 ITM MJ2409 88 ITM MJ2412 111 ITM MJ2420 19 ITM MJ2422 22 ITM MJ2423 23 ITM MJ2426 78 Totalt 1961 10.3 Redovisa forskningsinitiativ och satsningar i forskningen som främjat hållbar utveckling. Skola ABE EES SCI STH Forskningssatsningar: Mistra läkemedel. Forr båtrisk- gemensamt med SU. Chem.Reg. Chem.TEC. Dr-avhandling Mobility management and Climate Change policies. Several on-going projects on Sustainable Urban Development funded by FORMAS. Flera forskningsprojekt och undervisning handlar om hållbar utveckling. Flera projekt rörande det hållbara energialternativet vindkraft. Förstudie har påbörjats med målsättning att kunna minimera flygets miljöpåverkan genom optimerade flygbanor där luftföroreningar modelleras och sätts samman till ett miljöindex som används som målfunktion vid optimerandet. Magnus Knutsson; IC-engine intake noise predictions based on linear acoustics, Lic. Tech Thesis TRITA-AVE 2007:70 Crispin Dicksson; A few aspects of aircraft noise. Lic. Tech. Thesis TRITA-AVE 2007:62 Avhandling: Facilities Management and Health Care at Home, Stefan Lundberg.
10.4 Redovisa eventuella under året nytillkomna exempel på interdiciplinära fora och nätverk för hållbar utveckling. Skola ABE SCI STH Mistra läkemedel- stiftelsen för miljöstrategisk forskning. Chem. TEC.-Naturvårdsverket. Samarbete mellan institutionen och KTHs center för Hållbar kommunikation. Geoinformatics has participated in KTH-VIC (Visualization, Interaction Communication) activities. Sedan 2006 håller institutionen för mark- och vattenteknik på att arbeta med ett tvärvetenskapligt projekt finansierat av MISTRA, Targeting Arsenic-safe Aquifers in Regions with high Arsenic Groundwater and its Worldwide Implications i samarbete med KTH Skolan för bioteknologi, avdelningen för miljömikrobiologi. Interdisciplinär växelverkan är snarare regel än undantag och det är inte möjligt att lista alla sådana samarbeten. I STHs huvudinriktning ligger att förena teknik och hälsa. Hållbar utveckling är en väsentlig del av detta. Konkret sker detta genom ett intensivt samarbete främst mellan KTH/Sth och KI, där i uppbyggnadsskedet ständigt nya kontakter knyts och nya nätverk skapas. Såväl Campus Telge projektet som tillskapandet av Byggtekniskt centrum innebär nya kontakter och nya nätverk bl.a. för att behandla frågor rörande hållbar utveckling. Inom GRU har etablerats ett närmare samarbete mellan skolans enheter inom området hållbar utveckling genom utökat lärarutbyte. 10.5 Exempel på hur samarbete med industri och samhälle har främjat en hållbar utveckling. Skola ABE SCI STH Installationsteknik deltar i projekt om miljöklassning av byggnader i Sverige. Byggnadsteknik samarbetar med olika industriföretag kring hållbar byggnadsteknik. Sedan juli 2006, institutionen för mark- och vattenteknik håller på att arbeta med en tvärvetenskaplig projekt financierat av MISTRA Targeting arsenic-safe aquifers in regions with high arsenic groundwater and its worldwide implications tillsammans med Ramböll AB. KTH medverkar också i ett Ramböll projekt med en industridoktorand.institutionen har nära samarbete med Vägverket, Banverket och på konsultsidan i olika projekt. ECO2 Samtliga projekt inom programemt Värdig vård utgör exempel på forskning inriktad på social (och i viss mån ekonomisk) hållbarhet: Tidig Systematisk Fallprevention - implementering av ett säkerhetshanteringssystem: 2 projekt i samarbete emd Södertälje och Huddinge kommuner, SLL m.fl. Kognitivt stöd i bostaden äldreboende i Huddinge 2006-08, i samarbete med Huddinge kommun. Kognitivt stöd i bostaden LSS-boende i Nykvarn 2005-08, i samarbete med Nykvarns kommun. Livslångt boende, i samarbete med Haninge, Huddinge, Botkyrka kommuner m.fl. Patientsäkerhet i hemsjukvården, 4 projekt i samarbete med Socialstyrelsen, HSAN, Södertälje, Huddinge, Botkyrka och Stockholms kommuner, ASIH Långbro Park m.fl.
10.6 Har skolan en strategi för energibesparing? Skola ABE BIO CHE CSC EES ICT ITM SCI STH Strategi Nej Nej Ej besvarad Ej besvarad Nej Nej Nej 10.7 Har skolan riktlinjer för personalens resor kopplade till miljö? Skola Riktlinjer Kopplade till miljö ABE Nej Nej BIO Nej CHE CSC Ej besvarad Ej besvarad EES Nej ICT ITM Nej Ej besvarad SCI Nej Nej STH
10.8 Har skolans enheter ett gemensamt arbete för avfallshantering? Skola ABE BIO CHE CSC EES ICT ITM SCI STH Avfallshantering Nej Ej besvarad Nej 10.9 Finns det bland ansvariga kännedom om det finns miljöfarliga kemikalier på skolan? Skola ABE BIO CHE CSC EES ICT ITM SCI STH Kännedom Ej besvarad Nej
10.10 Hur planerar skolan att 80% av personalen ska ha genomgått KTHs webbaserade miljökurs senast 2010? Skola Plan ABE Arbetet påbörjas under 2008. BIO Ej besvarad CHE I dagsläget kan vi inte svara på det. CSC Ej besvarad EES Ej besvarad ICT Plan ej klar. ITM Detta måste aktualiseras under 2008. Det får bli ett av de mål som sätts upp under 2008 i miljöarbetet. SCI Detta har inte ännu planerats. STH Detta fanns i planerna för år 2007, men kom ej att genomföras. Skall genomföras under år 2008. 10.11 Har skolan vid någon upphandling ställt miljökrav? Skola ABE BIO CHE CSC EES ICT ITM SCI STH Miljökrav Nej Nej Nej ja
10.12 Har skolans personal informerats om vem som är skolans Miljöombud? Vem är utsedd och hur mycket resurser har avsatts? Skola Miljöombud ABE Frågan är under behandling. BIO Det har inte informerats ut till skolans personal eftersom ombudet tillsattes i november och arbetsuppgifterna ännu inte är klara. Anja Persson 10% CHE Information om att Catharina Silfwerbrand Lindh utsetts och hennes arbtesuppgfter har protokollförts i samverkansgruppen och lagts ut på skolans hemsida. Fastställs i samband med budgeten för 2008. CSC Ej besvarad EES Ingen har ännu utsetts, men vi har tagit upp frågan i skolans samverkansgrupp och kommer ICT Ej besvarad ITM Information finns. Det kan diskuteras om den har synliggjorts tillräckligt. SCI Det har informerats till personalen att Per Berg har utsetts till skolans miljöombud. STH Miljöombud nyligen utsedd. Miljöombud är STHs kvalitetssamordnare Nils-Erik Åkesson. Ca 20% av tjänsten är avsatt för ändamålet. Information skall ske.
11. Jämställdhets-, mångfalds, och likabehandlingsplan 11.1 När är jämställdhets-, mångfalds, och likabehandlingsplan insänd? Skola Planen insänd: ABE 2007-10-30 BIO Se 11.2 CHE 2008-01-25 CSC 2007-09-01 EES Ej besvarad ICT Ej besvarad ITM 2008-01-25 SCI Ej besvarad STH 2007-01-31 11.2 Vilka är skolans viktigaste insatser för jämställdhet, mångfalds och likabehandling för personal under 2007? Skola ABE BIO CHE CSC Insatser Aktiv medverkan i FF-projektet. Andelen kvinnor har ökat i skolans styrelse och ledningsgrupp. Styrelsen har lagt fast en ny utvecklingsplan med en klar strategi för ökad jämställdhet. Avvaktar kommentarer till nya blanketten finns tillgänglig. Lämnas in 25 januari. Ej besvarad De viktigaste insatserna för anställda har varit seminaireserien "Pedagogik för alla" som under året arrangerats vid fem tillfällen, samt var en viktig punkt under vårens lärarinternat där Gertrud Åström (bl a jämställdhetsrådgivare till regeringen) var inbjuden talare. "Pedagogik för alla" är en satsning som syftar till att göra våra lärare medvetna om hur genus och andra skillnader som sexualitet, etnicitet och klass spelar in i och formar olika lärandesituationer. Kunskap på dessa områden är en förutsättning för förändring. Seminarieserien syftar till att bearbeta grundläggande värderingar och hur dessa kommer till uttryck i det pedagogiska arbetet, att hitta strategier för att medvetet gå in och bryta vissa ordningar och strukturer för att i förlängningen bidra till att skapa en bättre studiemiljö för alla. Serien inleddes under våren av Gunilla Carstensen (Genusvetenskap, Uppsala) som talade om könsmedveten pedagogik. Därefter kom Pia Höök (Fosfor, KTH) som talade om hur det är att vara minoritet (om det så gäller styrelserum eller klassrum -- en
EES ICT ITM situation som t ex kvinnliga studenter på KTH tydligt befinner sig i). Sedan hade vi besök av Lars lmert (pedagogik, SU) som pratade om maskulinitet, makt och utbildning. Under hösten har vi vid två tillfällen fokuserat på queerpedagogiska frågor. Hösten inleddes med ett besök av nne Bromseth (genusvetenskap, Uppsala) som pratade om heteronorm och utbildning. Året avslutas med ett seminarium av Claes Nyberg (RFSL, tidigare ordförande i SFS samt initiativtagare till Sveriges Förenade Gaystudenter) om homosexualitet och studenters situation. "Ingen student har ju sagt till mig att den är homosexuell. Arbete med Future Faculty - framtidens fakultet Dels har vi aktivt arbetat med det policy-dokument som KTH tar fram, dels har vi gjort en aktiv rekrytering av yngre lärare, manliga och kvinnliga. Vi har anställt 2 professorer, en man och en kvinna; 4 bitr. lektorer, en kvinna och 3 män; pågående förhandlingar med en man och två kvinnor. Ej besvarad Ej besvarad ITMs ledning/styrelse har beslutat att ITM i ett första steg riktar in sig på jämställdhetsfrågorna under 2008. Detta innebär inte att ledningen inte tycker att samtliga frågor är av största vikt utan ser vikten avv att fokusera på en fråga i taget. ITM kommer att göra en översyn över ITMs tjänstestruktur/organisations-struktur med avseende på jämstölldhetsfrågor under 2008. Dessutom kommer ITM utbilda ledning/chefer under 2008 rörande jämställdhetsarbetet. SCI Skolan arrangerade en temadag "KTH och jämställdheten, spelar det någon roll" med Claes Borgström som huvudtalare 23/10 2007. Anna Wahl, Elisabeth Rachlew-Källne, Sandra DiRocco, Lina Bertling, Margareta Norell-Bergendal samt Cathrine Mavriplis har presenterat sitt jämställdhetsarbete för skolans ledningsgrupp. STH Strävan efter ökad jämställdhet i råd och ledningsgrupp vid genomförd omorganisation Anställning av skolans första kvinnliga professor. Behandling och uppföljning av frågorna i samband med medarbetarsamtal. Strävan att behålla en jämlik lönesättning vid lönerevision och nyanställningar. Deltagande i KTHs jämställdhetskommitté.
11.3 Vilka är skolans viktigaste insatser för jämställdhet, mångfalds och likabehandling för studenter under 2007? Skola ABE BIO CHE CSC Insatser Medverkan vid tillsättning av unviversitetsadjunkter vid institutione för arkitektur. Avvaktar kommentarer till nya blanketten finns tillgänglig. Lämnas in 25 januari. Ej besvarad De viktigaste insatserna för studenter har varit att se över strategierna för rekrytering för att hitta sätt att bättre fånga upp såväl kvinnliga studenter som studenter av båda könen som skiljer sig från rådande ingenjörsnorm (av i huvudsak manliga, vita, svenska, unga, heterosexuella personer från studievana medelklassförhållanden i Stockholmsområdet). Hand i hand med detta återfinns seminarierna "Pedagogik för alla", eftersom den bärande idén med dessa är att skapa ett bättre studieklimat för alla typer av studenter (se ovan). Vi har stöttat projektet DataTjej - en konferens för kvinnliga IT och Datastuderande i hela landet tillsammans med näringslivet. Vi har också stöttat Datas damers nystart och uppmuntrat samverkan med Datas kvinnliga alumiförening. EES Ej besvarad ICT Ej besvarad ITM Ej besvarad SCI Ej besvarad STH Målmedveten strävan att öka andelen kvinnliga studenter (minst 30% hing och minst 35% basår/bastermin senast år 2010) Temautbildningar med en profil som lockar större andel kvinnor Besök i gymnsieskolor inför val till högskolan (s.k. Road Show) Coachning för nyantagna studenter Stöd erbjudet till kvinnliga nätverk. Speciell uppföljning av studiemiljö och studiesituation för funktionshindrade studenter.