LIVSMEDELSSPÅRET. Halmstad 29 februari 2012 Susanne Lång

Relevanta dokument
LIVSMEDELSSPÅRET. Huskvarna 30 maj 2012 Susanne Lång

LIVSMEDELSSPÅRET. Örebro Monica Sihlén

LIVSMEDELSSPÅRET. Uppsala Susanne Lång och Lisa Sennström

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER Livsmedelskonferens U24, Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

HUR KAN VI UPPHANDLA LOKALT PRODUCERAT OCH EKOLOGISKT? UPPDATERING - VAD HÄNDER I SVERIGE RÄTTSLÄGET

Möjligheter och hinder i den offentliga affären

LIVSMEDELSSPÅRET. Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

Produktspecifika krav. Upphandling: 2014 Livsmedel. Upphandling dnr: Upphandlare: Kristin Blomkvist

Livsmedelspolicy Dalslandskommunerna och Säffle kommun

Avtalsform Ramavtal & enstaka köp. Namn Livsmedel 2014

Offentlig upphandling

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Upphandla livsmedel. SMS:a frågor till

Upphandling av livsmedel frukt, grönsaker och potatis. KS

Tips och råd från Upphandlingsmyndigheten på hur upphandling kan användas för hållbara inköp

Offentlig upphandling

Kriterier för kolonial/specerier

Öka dina möjligheter att sälja till offentlig sektor

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Projekt. Två scenarior Ett anbuds olika delar. Krav på Leverantör. Anbuds inbjudan. Skallkrav. Avtal. Krav spec. Avtalet.

Öppet intressentmöte livsmedelskriterier Helena Robling Monica Sihlén

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Riktlinjer för upphandling av livsmedel Knivsta kommun

ursprungsmärkning av livsmedel

Hållbara livsmedelsinköp

CHECKLISTA för dig som vill förbereda frågorna i kategorin

Riktlinjer för upphandling av livsmedel i Knivsta kommun KS-2013/

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

Datum Redovisning av uppdrag: Inventering av aktiviteter kring etiskt handlande

Webbinarium 30 augusti 2018

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljökravsmodul: Livsmedel

Sibylle Mendes. Criadora Consult. Upphandla livsmedel Stockholm 19 nov 2013

Hållbarhetskriterier för ansvarsfull användning av antibiotika Upphandlingsmyndigheten

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

OFFENTLIG UPPHANDLING KRITERIER OCH RÄTTSFALL. KSLA Monica Sihlén, projektledare livsmedel,

Kostpolicy Norrtälje kommun. Antagen i fullmäktige den 20 juni 2016

Vad ska man äta egentligen? Matens hållbarhetsutmaningar Haninge, 21 augusti 2012 Anna Richert

Upphandlings- och inköpspolicy för Växjö kommun

Förutsättningar för ökad konsumtion av lokalt producerad mat i våra offentliga kök

Christl Kampa-Ohlsson

HUR HANTERAR VI KEMIKALIEPROBLEMATIKEN I OFFENTLIG SEKTOR

Ekologiska livsmedel hur lyckades vi? Annika Christensson Miljöchef

KLIMATSMARTA MATTIPS

Måltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Eko-målet. På lördag är det dags igen!!! med siktet på en hållbar utveckling. GRUNDAD 2006 NR 29 Maj 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Underlag för dig som vill förbereda frågorna om. service & pedagogik, samt miljöpåverkan

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun. Källor

Måltiden. som vi vill ha den i Ronneby kommun

Motivas upphandlingsrådgivning

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

Livsmedelspolicy för Vänersborgs kommun

KF Ärende 11. Löpnummer i Politikerrummet: 28. Motion om upphandlingar av råvaror

KALLELSE. Datum Nr Ärenden Föredragande/ handläggare

Matens miljöpåverkan Sid 1 (5)

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

UPPHANDLINGSKRÖNIKA DJURSKYDDSHÄNSYN VID LIVSMEDELSUPPHANDLINGAR

Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

Världen har blivit varmare

Kost & Livsmedelspolicy för Övertorneå Kommun

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

HANDLINGSPLAN. Sveriges landsting & regioner. Livsmedel REGION B

MILJÖSTYRNINGSRÅDET DATUM SIDOR 1 (5) A. OBLIGATORISKA KRAV PÅ LEVERANTÖREN

STADSDELENS ÖSTERMALMS KOSTPOLICY FÖR FÖRSKOLOR 1

Upphandling av livsmedel

24 Svar på skrivelse från Gabriel Kroon (SD) om halal- och kosherslakt i hälso- och sjukvården HSN

Medborgarförslag Djurskyddskrav i den offentliga upphandlingen

Klimatpåverkan från livsmedel. Material framtaget av Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik för SLL 2013

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

Frigående hönsfåglar. Foto: Renée Olsåker

Minnesanteckningar från konsumentrådets möte den 4 mars 2014

Kostchef Sara Ekelund Antagen i Kommunfullmäktige DEN GODA MÅLTIDEN I DALS-EDS KOMMUN

ja vi tar bort kravet på att pos 152, 153 inte får innehålla palmolja

Avtal/Ramavtal/Enstaka köp Namn Livsmedel 2014

Frågor och svar - Kommers Annons Ängelholm, Örkelljunga och Höganäs

Uppdaterad Eko i Finland 2018

Branschdialog hur håller vi koll på var maten kommer ifrån?!

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

Välkommen till Borlänge. Då -läget. Genomförande. Gemensam livsmedelsupphandling. Borlänge, Gagnef Säter Smedjebacken Ludvika Falun.

På grund av bildrättigheter är vissa bilder borttagna i presentationen FUTURE KITCHEN Lockar ny arbetskraft till offentliga kök 1 Väl

Martin & Servera: Vår fisk- och skaldjurspolicy

Konkurrensen i Sverige Kapitel 29 Offentlig upphandling av livsmedel RAPPORT 2018:1

Monica Holm Verksamhetsutvecklare Evonne Kjellsdotter Mattsson Kostchef

Dags för Sverige att ställa krav på modern, hållbar upphandling

e-avrop - Örnsköldsvik Kommun

Kostenheten. Diarienummer: 2014/330 Fastställd: POLICY. Kost- och livsmedel

Vilken fisk kan man köpa med gott miljösamvete och gör konsumentens val någon skillnad?

Etiska krav i offentlig upphandling. Mathias Sylwan Fairtrade city En möjlighet för din kommun Vänersborg 10 oktober 2013

Bättre upphandling av livsmedel

1. BAS 1.1 Kunskap och utbildning (10 poäng) 1.2 Energi i butik (10 poäng) 1.3 Avfall i butik (10 poäng) 1.4 Matsvinn (15 poäng)

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Kvalité på livsmedel i de offentliga köken. Eva Sundberg

Transkript:

LIVSMEDELSSPÅRET Halmstad 29 februari 2012 Susanne Lång

AGENDA Sverige - det nya matlandet Fråga 1 Miljöstyrningsrådets kriterier Fråga 2 Möjligheter och utmaningar Fråga 3

Sverige - det nya matlandet

SVER

OFFENTLIG MAT LIVSMEDELSSTRATEGIN 2012 Måltid i offentlig sektor För att få bättre måltider inom skolan, äldrevården och sjukvården behövs projekt som förbättrar måltidsupplevelsen och kunskapen om värdet av bra måltider. Maten inom framför allt sjukvården är ett område som kräver extra insatser. Projekt som stödjer samverkan mellan skola och primärproduktion är viktiga. Det är även viktigt med projekt som stimulerar systematiskt kvalitetsarbete kring måltidsverksamheten.

MATLANDET DEN OFFENTLIGA MATEN Mat som serveras inom den offentliga sektorn ska genomsyras av kvalitet och matglädje Öka förutsättningarna för små och medelstora företag att lägga anbud på marknaden för offentlig upphandling Mat ska serveras i en miljö och i en omgivning som är tilltalande

PROJEKTPLAN 2012 (FEBRUARI TILL NOVEMBER) 1. Förstärkt information 2. Samordning 3. Klimatinformation eller miljömervärde 4. Verifiering och uppföljningsfunktion

Miljöanpassad upphandling

FRÅGA 1 Hur ser ni på er roll i Sverige - det nya matlandet? Kan Miljöstyrningsrådet bidra/hjälpa till?

MSR:S LIVSMEDELSSKRITERIER

ÖVERGRIPANDE STATISTISK FFU SEDAN 2010 Övergripande statistik 70 60 50 40 30 20 10 0 Totalt Miljökrav Ekologiska krav Djurskyddskrav Förpackningskrav GMO-krav Sociala krav Klimatkrav Ja Nej Ej aktuellt

DJURSKYDDSKRAV Djurskyddskrav 35 30 25 20 15 10 5 0 Information om ursprung Salmonellafrihet Antibiotika Transport till slakt Slaktmetod Övriga djurskyddskrav Ja Nej Ej aktuellt

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS LIVSMEDELSKRITERIER EU-ekologiskt (834/2007) EU-ekologiskt (834/2007) produktion med ytterligare miljö- och djurskyddskrav (motsvarande KRAV-produktion) Miljökrav och djurskyddskrav på konventionell produktion Samtliga/ett urval/ett fåtal namngivna produkter som ingår i det offererade sortimentet skall uppfylla kriterierna www.msr.se/livmedel Olika verifieringscertifieringar och produktionsstandarder

FRUKT OCH GRÖNT Spridning av farliga ämnen vid odling Spridning av övergödande ämnen vid odling Utsläpp av klimatpåverkande gaser Resursutnyttjande genom användning av engångsförpackningar

PRODUKTER AV FRUKT OCH GRÖNSAKER INFORMATION OM URSPRUNG» För samtliga icke-sammansatta varor av potatis, rotsaker, grönsaker, baljväxter, frukt och bär skall skriftlig information kunna lämnas om var varan är odlad och förädlad. EFTERBEHANDLING» Efterskördsbehandling genom s.k. smartfresh, d.v.s. behandling med svampmedel eller tillväxtreglerande medel efter skörd får ej ha använts på äpplen, matpotatis och lök.

FISK OCH SKALDJUR MSR: s fisklista: Bra kan köpas i större mängd vid upprepade tillfällen, t.ex. alaska pollock OK bör köpas i mindre mängder vid enstaka tillfälle, t.ex. lax (odlad) Avstå bör inte köpas alls vid något tillfälle, t.ex. nordsjötorsk

PRODUKTER AV FISK OCH SKALDJUR INFORMATION OM URSPRUNG Vildfångade produkter» Samtliga offererade produkter skall komma från hållbara bestånd» Fisklistan med rekommendationer på artnivå; Bra, OK, Avstå Odlade produkter från vattenbruk:» EU-ekologisk produktion» Samtliga offererade produkter skall komma från miljöanpassad produktion

BRÖD, MJÖL OCH GRYN Spridning av hälso- och miljöskadliga ämnen Spridning av övergödande ämnen vid odling Utsläpp av klimatpåverkande gaser i samband med uppvärmning av växthus Tillverkning av mineralgödsel

PRODUKTER AV BRÖD, MJÖL OCH GRYN INFORMATION OM URSPRUNG» För samtliga produkter av mjöl (råg, vete, korn, havre), flingor/gryn (råg, vete, korn, havre och majs), socker och/eller ris skall skriftlig information vid förfrågan kunna lämnas om var produkten är odlad och förädlad. KADMIUNHALT» I samtliga produkter av spannmålsråvara (höstvete, råg, korn och havre) skall halten kadmium ej överstiga 0,08 mg/kg våtvikt. För vårvete ska halten kadmium ej överstiga 0,1 mg/kg våtvikt.» Med våtvikt avses 12 % vattenhalt efter torkning. Gränsvärdet baseras på reglerna för standarden för integrerad produktion (IP).

KAFFE, TE OCH KAKAO Bevara den biologiska mångfalden Bevarad jordkvalitet Miljöanpassad användning av mineralgödsel Effektiv och uthållig bevattning Krav på utsläpp till mark och vatten Sociala krav

PRODUKTER AV KAFFE FRÅN ETISK PRODUKTION HÅLLBAR ETISK PRODUKTION Produkter som ingår i det offererade sortimentet av kaffe skall uppfylla produktionsregler enligt de åtta kärnkonventioner* som identifierats av ILO, International Labour Organisation.» Säkerställer att grundläggande, arbetsrättsliga villkor erbjuds arbetstagarna. Se Vägledning för sociala och etiska krav i offentlig upphandling, www.msr.se/sv/informationsmaterial/vagledningar/upphandling/

ANIMALISKA LIVSMEDEL Kyckling Nötkött Naturbeteskött Griskött Lamm Mjölk Ägg Gemensamma djurskyddskrav

KÖTTPRODUKTER - GEMENSAMMA KRITERIER INFORMATION OM URSPRUNG» För produkter av en köttråvara ska skriftlig information kunna lämnas vid förfrågan om i vilket land djuret är fött, uppfött, slaktat och förädlat. SALMONELLAFRIHET» Samtliga levererade produkter ska vara fria från samtliga salmonella serotyper. ANTIBIOTIKA» Antibiotika får användas endast efter ordination av veterinär och när det är veterinärmedicinskt motiverat. TRANSPORT AV DJUR TILL SLAKT (EJ ÄGG OCH MJÖLK)» Djuret har transporterats max 8 timmar till slakt eller max 12 timmar nattetid för fjäderfä. SLAKTMETOD (EJ ÄGG OCH MJÖLK)» Djuret är helt bedövat när avblodning sker.

STÄLLDA KRAV SKA KUNNA VERIFIERAS Certifierings- och produktionsstandarder» EU-ekologisk, KRAV-ekologisk» IP Sigill, Antonius certifiering, North trade certifiering» IP Sigill, Global-gap» MSC (Marine stewardship council), ASC (Aquaculture stewardship council)» Rainforest Alliance, Utz Certified, Fairtrade» eller likvärdiga produktions- eller kontrollsystem uppfylls

DISKUSSIONSFRÅGOR Vilka miljöaspekter/krav är viktiga för er? Politiska beslut, andel ekologiskt o.s.v. Vilka slags krav ställer ni idag? Använder ni Miljöstyrningsrådets krav? Varför/varför inte? Hur arbetar ni med att följa upp kraven?

RÄTTSUTVECKLINGEN

FALLEN SIGTUNA OCH RÄTTVIK Sigtuna kriterier antibiotika endast när det är veterinärmedicinskt motiverat transport max 8 timmar till slakt bedövning när avblodning sker Rättvik kriterier antibiotika endast när det är veterinärmedicinskt motiverat transport max 8 timmar till slakt bedövning när avblodning sker Gris: Strö och golvyta Höns: Inredda burar och förbud mot näbbtrimning Mjölk: betessäsong

KAMMARRÄTTSDOM SIGTUNA Inget generellt förbud att vid upphandling ställa längre gående krav än tillämplig unionslagstiftning, oavsett om reglering är harmoniserad eller ej Upphandlande myndighet har stor frihet att ställa upp krav på produktens egenskaper, t.ex. djurskyddshänsyn, som en del av miljöhänsynen Kraven anses motiverade av djurskyddshänsyn och har koppling till de aktuella produkterna Part som ansöker om prövning har bevisbördan för att ett krav är otillåtet Kommun inte skyldig att vid utvärdering kontrollera att uppgifter stämmer när omständigheterna inte ger anledning att ifrågasätta detta Alla tre i rätten anser att kommunen har möjlighet att kontrollera att kraven uppfylls

MILJÖSTYRNINGSRÅDETS STÄLLNING Djurskyddskrav är en typ av miljökrav Kunden har rätt att efterfråga produkter där djurens välmående efterfrågas Miljöstyrningsrådets krav är proportionerliga och går att följa upp

Möjligheter och utmaningar

UPPHANDLINGSPROCESSEN EN OMFATTANDE ORGANISATIONSPROCESS

UPPFÖLJNING I HELA ORGANISATIONEN Inkludera flera internt Upphandlingsfunktionen: Avstämningsmöten, statistik, siffror och beställningsinstruktioner Beställningsfunktionen: Beställningsrutiner, tekniskt stöd och morötter för gott resultat Ekonomiavdelningen: Bokföring, internkontroll och leverantörsreskontra

FRÄMJA KONKURRENSEN MED HJÄLP AV LOU Möjliggör för samtliga marknadsaktörer att lägga anbud: Tydliggör kommunens mål i behovsanalysen Livsmedel eller måltidstjänster Dela på anbuden enligt marknadsanalysen Följ upp Förbered förbättrad konkurrens genom att: Utbilda upphandlare/beställare att minska miljöpåverkan Utbilda leverantörer/producenter att lägga anbud Informera om kommande upphandlingar Bered och lös logistikfrågan Arbeta långsiktigt med strategin och acceptera kostnaden

kg CO2-ekvivalenter/portion 3 Klimatpåverkan skolmåltider 2,5 2 1,5 1 0,5 standardrätt alternativ rätt 0

SAMORDNAD DISTRIBUTION Innebär att transporter och samlastningstjänst (t.ex. i egen central omlastningscentral) upphandlas separat vilket ger större möjligheter att ställa krav Fördelar: Högre fyllnadsgrad Bättre arbetsmiljö med färre leveranser Högre trafiksäkerhet Skapar större konkurrensmöjligheter för SME Miljökrav kan ställas lättare Nackdelar: Bygger på logistikutredning om egna förutsättningar Fler komplexa upphandlingar Mer internt informationsarbete

GODA EXEMPEL Borlänge Halmstad Katrineholm Nacka Uppsala Växjö Värnamo

WORKSHOP Skapa den ultimata livsmedelsupphandlingen Vilken målbild vill vi ha resultatet Har vi organisationen för det? Är det något vi ska förändra för att nå dit?

MILJÖSTYRNINGSRÅDET JOBBAR PÅ Enligt handlingsplanen Stödja i att ställa miljö- och djurskyddskrav Enligt Matlandet-visionen Stödja i att ställa rätts sorts krav Enligt önskemål Många vill ställa och att det ställs - djurskyddskrav Finns även stöd för beställningsarbetet Ställ krav annars kan inget krävas

VID YTTERLIGARE FRÅGOR: KONTAKTA MONICA SIHLÉN, MONICA@MSR.SE