Årsredovisning 2011
Årsredovisning 2011 Boverket februari 2012
2 Titel: Årsredovisning 2011 Upplaga: 300 ex Tryck: ISBN 978-91-87131-06-6 PDF: ISBN 978-91-87131-07-3 Dnr: 4704-534/2012 Foto omslag: IBL Bildbyrå AB Foto inlaga: IBL Bildbyrå AB och Anna-Lena Lundqvist Publikationen kan beställas från: Boverket, Publikationsservice, Box 534, 371 23 Karlskrona Telefon: 0455-35 30 50 Fax: 0455-819 27 E-post: publikationsservice@boverket.se Webbplats: www.boverket.se Publikationen finns att ladda ner som pdf på www.boverket.se Publikationen kan på begäran beställas i alternativt format som Daisy, inläst på kassett med mera. Boverket 2012
3 Innehåll Gd har ordet... 4 Vision, verksamhetsidé och värdegrund... 6 Året som gått... 8 Resultatredovisning Introduktion och läsanvisning...12 1. Samhällsplanering och bebyggelseutveckling... 14 2. Byggande och förvaltning... 24 3. Boendefrågor... 38 4. Stöd och bidrag... 46 5. Myndighetsövergripande... 56 PBL är tre konsonanter i en förkortning som styr vår vardag mer än vad de flesta anar. Plan- och bygglagen genomsyrar också Boverkets verksamhet. Vad vi utreder, producerar och publicerar har beröringar med PBL. Kommunernas planarbete, vår uppsikt över planarbetet, vårt arbete med att ta fram nya regler, våra rapporter, våra regeringsuppdrag och vår anpassning till EU:s direktiv och förordningar är delar av vårt dagliga arbete som påverkas av och påverkar PBL. Planoch bygglagen är i vår vardag liksom den är i din vardag. Regeringsuppdrag Avslutade och pågående enligt 2011 års regleringsbrev... 74 Uppdrag enligt tidigare regleringsbrev eller särskilt regeringsbeslut...75 Finansiell redovisning Resultaträkning... 79 Balansräkning... 80 Anslagsredovisning... 81 Tilläggsupplysningar och noter... 84 Väsentliga uppgifter... 91 Bilagor Bilaga 1. Utgivna publikationer 2011... 93 Bilaga 2. Besvarade remisser...95
4 En myndighet i vardagen Gd har ordet En myndighet i dialog med samtiden I en omvärld där utvecklingen sker i allt snabbare takt måste de statliga myndigheterna följa med i det som händer och hela tiden utveckla sin verksamhet. Boverket har under år 2011 på flera sätt utvecklat de yttre arbetsformerna, med ökad tillgänglighet som konsekvens. Boverkets roll är att utifrån ett helhetsperspektiv förmedla och dela med sig av kunskap inom samhällsplanering, byggande och boende. Året inleddes med en intensiv period av förberedelser inför den 2 maj då den nya planoch bygglagen trädde i kraft. Förutom deltagande i en mängd utbildningsinsatser utvecklade Boverket också ett redskap, PBL kunskapsbanken. Den kan beskrivas som en webb-baserad handbok som anpassar sig efter den läsandes behov. Man kan söka både grundläggande och mera avancerad information. Men lösningen med information i olika nivåer och en
En myndighet i vardagen 5 ständigt uppdaterad lagtext, direkt från riksdagens databas, är långt ifrån allt. PBL Kunskapsbanken är också i grunden en strävan att främja en enhetlig tillämpning av den lag som var och en av landets 290 kommuner har att hantera dagligen. Därför har Boverket, med hjälp av en grupp andra aktörer inom samhällsbyggandet, skapat ett nätverk där det pågår en ständig dialog och kvalitetssäkring av det material som publiceras i PBL Kunskapsbanken. Arbetsmodellen har väckt intresse och vi kommer att arbeta vidare med den i andra sammanhang. Under året har också ett mångårigt arbete med revidering av de nationella byggreglerna slutförts. Sist ut var brandregler. Under 2011 har vi vidareutvecklat användningen av sociala medier och i dag har Boverket en bloggsida där ett antal medarbetare regelbundet bloggar. De sociala medierna har visat sig vara ett användbart sätt att öka dialogen och därmed legitimiteten för Boverket som myndighet samt förståelsen för Boverkets frågor. Bostadsbyggandet har varit i fokus hela året och vi har fått flera uppdrag med syfte att öka den samlade kunskapen. Ett exempel är att vi har jämfört bostadsmarknaderna i Norden. Vi ser också att vi även de kommande åren kan ge ett gott underlag inte minst genom den förstärkning av analysfunktionen som önskas av vår uppdragsgivare och som under det kommande året eventuellt kan leda till ett samgående med vår samarbetspartner sedan länge, Statens bostadskreditnämnd. Janna Valik generaldirektör
6 Vision, verksamhetsidé, värdegrund Vision, verksamhetsidé och värdegrund Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. Så lyder Boverkets vision. För att nå visionen måste Boverket utgå från en gemensam värdegrund och visa respekt och öppenhet i det dagliga arbetet. Det handlar om engagemang i vad som händer i omvärlden, men också om kommunikationen på den egna arbetsplatsen. För att visionen ska bli verklighet behövs också en grundläggande övertygelse om att förändring är möjlig. Eftersom samhället förändras måste Boverket ständigt arbeta med att utveckla sina arbetssätt. Våra fokusområden är rättssäker handläggning, effektiv resursanvändning och att vara en attraktiv arbetsplats. Dessa fokusområden fungerar som ett stöd i utvecklingsarbetet. I Boverkets verksamhetsidé ligger att leda utvecklingen med kunskap. Att verka för hållbarhet innebär ett brett arbete med människors livsvillkor, både nationellt och internationellt. Allt arbete ska ske ur ett medborgarperspektiv.
Vision, verksamhetsidé, värdegrund 7 Figur 1: Vision, verksamhetsidé och värdegrund Vision Myndighet för samhällsbyggande i världsklass. Verksamhetsidé Vi leder med kunskap. Vi samverkar nationellt och internationellt. Vi arbetar för en hållbar livsstil. Värdegrund Vi är kompetenta, steget före och för dialog. Vi visar respekt, öppenhet och engagemang. Fokusområden Rättssäker handläggning Effektiv resursanvändning Attraktiv arbetsplats
8 Året som gått 1 JANUARI Nya regler i Boverkets byggregler ska underlätta att bygga student- och ungdomsbostäder. 25 JANUARI Rapporten Hyror i Sverige visar att även om hyrorna höjs får vissa grupper mer pengar att röra sig med. 3 FEBRUARI Statliga regelrådet berömmer Boverket för ett gott arbete med regeländringar. 25 FEBRUARI Samlingslokaldelegationen delar ut 1,6 miljoner kronor i stöd till fem kulturlokaler. 7 MARS Cirka 15 000 hissar är inte besiktigade, det är skälet till starten för en informationskampanj från Boverket och Swedac. Året som gått Boverket ska bidra till en god livsmiljö för alla medborgare. Den ambitionen har vi i år försökt uppfylla genom ett intensivt arbete med plan- och bygglagen samt våra regler och författningar, främst då våra byggregler. En fungerande plan- och bygglag och enkla byggregler är nödvändiga byggstenar för att utveckla ett hållbart samhälle. Att kommunicera plan- och bygglagen och byggreglerna till medborgare och professionella är också en del av vårt uppdrag. Under året har Boverket och Statens bostadskreditnämnd (BKN) tillsammans på regeringens uppdrag utrett konsekvenserna av en sammanslagning av de båda myndigheterna. Rapporten visar att sammanslagningen skulle innebära det som beställaren eftersträvar, nämligen en förstärkt analysfunktion på bostadsområdet. Under året har de två myndigheterna samarbetat kring att ta fram ett förslag på hur bostadshusen inom miljonprogrammet kan upprustas. Myndigheterna anordnade även ett rådslag med temat Bostadsbristen hur ser den ut och vad kan vi göra? som riktade sig till olika aktörer som berörs av frågeställningen. Under 2012 förväntas regeringen fatta beslut om sammanslagningen av Boverket och BKN. Information och kommunikation anpassas till allmänhet och proffs Boverkets breda uppdrag ställer krav på en genomtänkt kommunikation till olika målgrupper. Vi har fortsatt att utveckla arbetet med sociala medier som tillsammans med webbplatserna boverket.se och omboende.se ger en bred kontaktyta mot medborgare och våra andra målgrupper. Nytt för 2011 är att vi är aktiva på Facebook och att Boverksbloggen har startat. På Boverksbloggen bloggar ett antal medarbetare om olika ämnesområden. Genom bloggen kan de kommunicera direkt med alla som är intresserade och som verkar inom vårt område. Bygg barnsäkert i byggnader, på tomter och i utemiljön
Året som gått 9 5 APRIL Antalet antagna översiktsplaner ökar och är det högsta antalet sedan 1991. 2 MAJ Den nya plan- och bygglagen börjar gälla. Boverket presenterar nya byggregler, webbsidor om den nya lagen samt webb-handboken PBL kunskapsbanken. 7 JUNI Rapporten Fara på taket kommer ut. 31 MARS Boverkets byggprognos visar att bostadsbyggandet snabbt skjuter i höjden. 15 APRIL Rapporten Ungdomars boende visar att drygt hälften av landets kommuner har brist på bostäder för ungdomar. 20 MAJ Generaldirektör Janna Valik börjar blogga på generaldirektoren.se. Ämnet var taksäkerhet. En kraftsamling kring nya plan- och bygglagen Boverkets ska arbeta för goda kunskaper om planering och plangenomförande som följer plan- och bygglagen. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska kommuniceras och spridas till myndigheter och andra berörda på lokal, regional och central nivå. Boverket har skapat förutsättningar för ett utvecklat vägledningsarbete där uppföljning och erfarenhetsspridning av god tillämpning av plan- och bygglagen ingår som viktiga delar. Vi har till exempel byggt upp en effektiv hantering av frågor och svar som är kopplade till nya plan- och bygglagen, PBL. PBL kunskapsbanken en interaktiv webbhandbok ersätter befintliga handböcker för tillämpning av planoch bygglagen sedan den 2 maj 2011. Målgruppen är i huvudsak professionella användare. Genom att arbeta i webbmiljö kan vägledningen utvecklas i dialog med målgrupperna. Ett externt nätverk är kopplat till PBL kunskapsbanken med representanter från Sveriges Kommuner och Landsting, länsstyrelserna, Lantmäteriet och Stockholm, Göteborg och Malmö deltar. Under året har den nya plan- och bygglagen trätt i kraft och därför har en stor del av insatserna koncentrerats på den nya lagen. Den nya broschyren Behöver jag söka bygglov, marklov eller rivningslov? och informationspaketet Får vi lov att presentera, som alla kommuner har försetts med och som många har använt, är goda exempel på information som är anpassad för medborgare. En total översyn av byggreglerna är klar Arbetet med att utveckla tydliga och verifierbara funktionskrav i byggreglerna har pågått i nästan tio år. Reglerna för brandskydd var sist klara. Alla avsnitt i Boverkets byggregler (BBR) är nu bearbetade med målet att skapa tydliga och enkla byggregler. Regler som ger förutsättningar för hög kvalitet i byggandet. BBR-dagarna var ett sätt att sprida kunskap om tillämpningen av de nya byggreglerna som gäller från 1 januari 2012. Nya föreskrifter om ändring av byggnader har också arbetats in i byggreglerna och ska tillämpas från den 1 januari 2013. Borttagna krav kan ge fler studentbostäder Det råder brist på bostäder för studenter i hälften av universitets- och högskoleorterna. För att underlätta byggandet har kraven på bostäder som är högst 35 kvadratmeter lättats upp. Byggreglerna möjliggör att studentbostäder kan utformas på många olika sätt. Utrymmen för samvaro, att sova och matlagning behöver inte längre vara avskiljbara. Det innebär att bostäderna kan göras upp till tre kvadratmeter mindre. Boverket har tagit fram en bok om gemensamhetsutrymmen för studentbostäder som kommer ut i februari 2012. Där visas att det går att minska areorna till åtminstone 21 25 kvadratmeter i studentbostäder om en stor eller liten del av funktionerna matlagning, samvaro och måltider flyttas till gemensamma delar. Intensivt arbete med byggproduktförordningen Byggproduktförordningen (CPR) trädde i kraft den 24 april 2011 och från och med den 1 juli 2013 gäller den fullt ut. Det innebär att byggprodukter som tillverkas och säljs inom EU ska märkas och beskrivas på samma sätt. Förordningen ska underlätta den fria handeln. Boverket har granskat vilka ändringar som måste göras i svensk lagstiftning. En stor utmaning är att kommunicera förändringarna till aktörer inom byggsektorn. Det är en uppgift som pågått under året och som blir ännu mer i fokus under de kommande två åren. Uppföljning och analys av bostadsmarknaden Under året har bostadsbyggande och bostadsmarknad studerats och analyserats ur olika aspekter. Fokus har varit på bostadsbyggandet och bostadsmarknaderna i Norden och situationen för vissa grupper.
10 Året som gått 22 JUNI De flesta nybyggda bostäder har en god ljudmiljö. Det visar rapporten Trafikbuller och nybyggda bostäder som bygger på undersökningar av drygt 130 000 bostäder. 12 JULI Boverkets nygamla magasin Planera Bygga Bo kommer ut med sitt första nummer med nya plan- och bygglagen som tema. 25 AUGUSTI Regeringen presenterar en ny strategi för politiken om funktionshinder. Strategin ger exempel på konkreta mål för berörda myndigheters insatser. 17 AUGUSTI Anställda på Boverket bloggar från två nordiska planmöten i Finland. 19 SEPTEMBER Hushållen kan konsumera mera 2012 eftersom inkomsterna ökar mer än boendeutgifterna. Det är en slutsats i rapporten Hushållens boendeekonomiår 2009 med prognos 2012. 23 SEPTEMBER Boverkets mest uppskattade, nedladdade och beställda broschyr om bygglov kommer ut i en ny version: Behöver jag söka bygglov, marklov eller rivningslov. Utblick mot övriga Norden I rapporten Analys av bostadsbyggandet i Norden analyseras bostadsbyggandet ur ett nordiskt perspektiv. Jämförelser av byggkostnader i Norden och övriga Europa visar att Sverige ofta hamnar i mitten. Andra intressanta skillnader mellan de nordiska länderna redovisas i Många bäckar små den svenska planprocessens roll för ett ökat bostadsbyggande. Koll på bostadsmarknaden i Sverige Under 2011 har Boverket studerat hur landets allmännyttiga bolag har förhållit sig till den nya lagstiftningen för hyressättningen och hur allmännyttans utveckling ter sig med tanke på förändringarna i hyreslagen. I tre nummer av skriften Boverkets indikatorer har vi beskrivit och analyserat utvecklingen av bostadsmarknaden och bostadsbyggandet. Den årliga bostadsmarknadsenkäten med svar från alla landets kommuner är en bred kunskapskälla att ösa ur på Boverkets webbplats. I enkäten konstateras till exempel att ungdomar, pensionärer, och medelålders personer som vill flytta till en mindre bostad samt stora barnfamiljer är de grupper som har särskilt svårt att få bostäder. Olika gruppers förutsättningar på bostadsmarknaden Bostadsmarknaden för ungdomar och studenter är något som Boverket ägnar stor uppmärksamhet. I rapporten Ungdomars boende används åtta indikatorer samt analyser för att visa vilka förhållanden och villkor som råder i vissa delar av Sverige. Exempel på indikatorer är antalet kommuner med brist på bostäder för ungdomar, antal unga i hyresrätt med förstahandskontrakt, antalet ungdomar med eget rum samt trivsel i bostadsområdet. Bostäder för äldre Äldre har svårt att få bostäder och det gäller speciellt äldre med särskilda behov. I december beslutade regeringen att investeringsstödet för äldrebostäder ska förlängas till den 31 december 2014. Stödet omfattar även trygghetsbostäder för äldre. Det finns en ökad efterfrågan av de här boendeformerna.
13 OKTOBER Medborgardialog om vindkraft är en broschyr som ger exempel på hur kommuner har arbetat med dialog med invånare och politiker. 18 OKTOBER Konferensen SB11 om hållbart byggande startar i Finland. Boverket deltar aktivt med bloggande på seminarier och arrangerar frukostmöten. 10 NOVEMBER Fyra myndigheter konstaterar i ett pressmeddelande att buller är ett samhällsproblem. Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen och Trafikverket ska stärka samarbetet för att begränsa bullret. 1 DECEMBER Boverkets forum hålls i Stockholm och årets tema är byggregler och byggkvalitet. Året som gått 16 DECEMBER Boverksbloggen startar med en samling bloggar som skrivs av våra experter. Rubrikerna är Boendebloggen, Byggbloggen, Internationella bloggen och Samhällsplaneringsbloggen. 11 I Boverkets bostadsmarknadsenkät uppger 150 kommuner att de har planer på att bygga totalt 4 300 trygghetsbostäder. Sekundära bostadsmarknaden Den sekundära bostadsmarknaden fortsätter att växa. I rapporten Sociala hyreskontrakt via kommunen Den sekundära bostadsmarknadens kvantitativa utveckling efter år 2008 konstateras att 221 kommuner hyr lägenheter för att hyra ut dem i andra hand. Boendet är förenat med tillsyn och/eller särskilda villkor eller regler. Den sekundära bostadsmarknaden har blivit större jämfört med den senaste kartläggningen. Arbete med energihushållning på internationell och nationell nivå Boverket har lämnat synpunkter på hur EU-direktiven om byggnaders energiprestanda och främjande av användning av förnybar energi på lämpligast sätt kan genomföras i Sverige. Energiprestandadirektivet innebär att regler för energihushållning och energideklarationer behöver ses över. Vi har lämnat underlag till Näringsdepartementet för bedömningar om direktivet kräver förändringar i svensk lagstiftning. Boverket har utrett om byggreglerna kan främja användningen av förnybar energi. Utredningens slutsats blev att användningen bör främjas på annat sätt än genom byggregler. Vi har föreslagit åtgärder för att förbättra energideklarationerna med fokus på hur konsumentperspektivet kan stärkas. Definitionen av nära-nollenergibyggnader har varit en viktig fråga under året. Boverket menar att byggreglerna uppfyller energiprestandadirektivets krav om nära-nollenergibyggnader och att det i dag inte finns behov att ytterligare skärpa kraven.
12 Resultatredovisning Resultatredovisning Introduktion och läsanvisning Boverkets årsredovisning utgör grunden för en samlad uppföljning och analys av året som gått. Årsredovisningen är i huvudsak ett instrument för återrapportering till vår uppdragsgivare. Boverket har valt nedanstående indelning för sin resultatredovisning: Samhällsplanering och bebyggelseutveckling (Boverkets instruktion 1, 2 punkt 1 4) Byggande och förvaltning (Boverkets instruktion 1, 3 punkt 7) Boendefrågor (Boverkets instruktion 1, 3 punkt 4 och 5) Statliga stöd och bidrag (Boverkets instruktion 1, 3 punkt 4, 8 och 9) Myndighetsövergripande (Boverkets instruktion 3 punkt 1, 2 3 och 6, 4, 5 och 6 ) Under rubriken Myndighetsövergripande redovisas bland annat frågor om miljö, tillgänglighet och energi samt Boverkets arbete inom EU och internationellt. Under det gångna året har Boverket definierat sina prestationer. Denna indelning i prestationer skiljer sig från den tidigare indelningen, varför det inte alltid går att göra relevanta jämförelser av prestationerna över åren på det sätt som anges i Ekonomistyrningsverkets (ESV) förskrifter till 3 kap. 1 FÅB. Kostnad per prestation kan avse såväl kostnad per prestationstyp och år som en enskild prestations totala kostnad. I det senare fallet, som exempelvis kan avse längre projekt, bör kostnader från tidigare år som är hänförbara till prestationen inkluderas i redovisningen. Boverket har identifierat Marknadskontroll som ett område där det faktiskt är möjligt att se kostnaden för en enskild prestation. Boverket kommer att arbeta vidare med sin prestationsredovisning framöver. Boverkets regleringsbrev för 2011 finns ett antal återrapporteringskrav beträffande effekter på samhällsnivå som ska, eller kan, redovisas utanför årsredovisningen vid angivna tidpunkter. Dessa återrapporteringskrav redovisas i särskilda rapporter. Det innebär att pre-
Resultatredovisning 13 stationer eller prestationsnära effekter som kan tänkas uppstå som en direkt följd av Boverkets prestationer redovisas i årsredovisningen, medan effekter på samhällsnivå huvudsakligen redovisas i andra rapporter. En sådan rapport är Planering, byggande och boende Boverkets lägesrapport april 2011, ISBN 978-91-86827-05-2, vilken redovisas under området Myndighetsövergripande. Boverket har gjort en resultatbedömning på de områden i regleringsbrevet 2011 där mål finns angivna: råd och stöd gällande planering och plangenomförande hållbart byggande och förvaltning energipolitiska åtgärder på kort sikt icke-statliga kulturlokaler bidrag till allmänna samlingslokaler Figur 2: Sambandet mellan processer, prestationer och effekter PROCESSER PRESTATIONER påverkan på EFFEKTER process delprocess delprocess regler utbetalda bidrag antal konferenser antal remisser antal besvarade samtal etc säkrare byggkonstruktioner mindre radon i bostadshus mer vindkraft bättre kunskap om PBL i kommuner etc
14
15 1 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling I planeringsprocessen ska olika samhällsintressen vägas mot varandra och mot enskilda intressen i en öppen och demokratisk process. Boverket bevakar och vägleder bland annat hur lagstiftningen för planering och byggande tillämpas.
16 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Verksamhetsöversikt Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev: Boverket ska *lämna en redovisning och analys av de uppgifter som Boverket särskilt erhåller från länsstyrelserna, Gotlands kommun, berörda landsting och samverkansorgan. *sammanställa och analysera redovisningen av hur ovanstående parters arbete med fysisk samhällsplanering och bebyggelseutveckling fortlöper. *ge en nationell bild av hur verksamheten utvecklas. När det gäller tillämpningen av plan- och bygglagen ska Boverket även dra slutsatser utifrån länsstyrelsernas redovisning och lämna förslag till hur tillämpningen kan förbättras. Länsstyrelserna, Gotlands kommun, berörda landsting och samverkansorgan ska lämna redovisningen till Boverket senast den 31 januari 2012. Formerna för återrapporteringen ska utformas i dialog med länsstyrelserna respektive Gotlands kommun, berörda landsting och samverkansorganen. *Därutöver ska Boverket sammanställa statistiska uppgifter rörande verksamhet inom plan- och bygglagstiftningen gällande: - överklaganden av kommunens beslut om detaljplaner, områdesbestämmelser, bygglov och förhandsbesked, - resursinsatser avseende överklaganden av beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser, - prövning enligt 12 kap. plan- och bygglagen (1987:10) av kommunens beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser (gäller prövningar t.o.m. den 1 maj 2011), - prövning enligt 11 kap. 10-12 nya plan- och bygglagen (2010:900) av kommunens beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser (gäller prövningar fr.o.m. den 2 maj 2011). aktiviteter som Boverket genomfört inom främst planoch byggområdet. En central del av underlaget för uppsiktsrapporten får Boverket från länsstyrelsernas svar på den årliga plan- och byggenkäten. Enkäten har tagits fram av Boverkets och länsstyrelsernas gemensamma enkätråd. I uppsiktsrapporten som lämnades i mars 2011 lyfter Boverket bland annat fram ett antal problemställningar. Översiktsplaner Kommunernas översiktsplaner ska vara aktuella för att de ska fylla sin funktion. Detta kan ske på olika sätt, genom omarbetning, tillägg till översiktsplanen eller genom fördjupningar för delar av kommunens yta. I många kommuner har den kommunomfattande planen inte omarbetats på många år. Planen kan dock ändå vara aktuell, genom att tillägg eller fördjupningar gjorts efter behov. Förutsättningarna för länens och kommunernas resurser varierar stort. Länsstyrelsen ska, minst en gång per mandatperiod, i en sammanfattande redogörelse redovisa synpunkter i form av sådana statliga intressen som kan vara av betydelse för kommunens beslut samt ange hur synpunkterna, enligt länsstyrelsens mening, förhåller sig till översiktsplanen. Ökat resursbehov med nya PBL Nya plan- och bygglagen (PBL) medför ett ökat resursbehov i kommuner och länsstyrelser när det gäller byggfrågor. Detta kan innebära problem med tillämpningen då kommuner och länsstyrelser sedan en längre tid tillbaka har pekat på brister i såväl kompetens som resurser på området. Uppföljning av plan- och bygglagen och uppsikt över miljöbalken En uppsiktsrapport lämnades till regeringen i mars enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2010, Boverkets uppsiktsrapport planering och byggande under 2010, dnr 1109-3756/2010 och 209-2901/2010. Uppsiktsrapporten innehåller en samlad bedömning av alla de olika uppsikts- Fler nya översiktsplaner på gång Trenden är fortsatt positiv för översiktsplanering i många kommuner. Under 2011 antogs det största antalet översiktsplaner sedan 1991 och den utvecklingen ser ut att fortsätta. Kommunernas resurser och kompetens Boverket har tidigare tagit initiativ till att skapa en grupp för frågor om kommunernas organisation, resurser och
Samhällsplanering och bebyggelseutveckling 17 kompetens (ORK-gruppen). I gruppen deltar företrädare för Boverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt några kommuner. Fokus har bland annat legat på att identifiera vilka åtgärder som kan vara till stöd för kommunerna i den resurs- och kompetensförsörjningssituation de befinner sig i. Bättre statligt samspel genom vision 2025 Samspelet mellan Boverket, länsstyrelser och andra statliga myndigheter behöver göras tydligt och effektiviseras för att arbetet med planeringsunderlag och samordning av statliga intressen ska förbättras. Boverket har ambitionen att åstadkomma en sådan samordning inom ramen för arbetet med Vision Sverige 2025. Boverkets uppsiktsverksamhet Tabell 1 Prestationstypen Uppsikt Kostnader i mnkr 2011 2010 2009 2,0 Ingen uppgift Uppsiktsrapporter 1 Ingen uppgift Ingen uppgift Ingen uppgift Källa Boverkets diarium (se även förteckning över Boverkets publikationer, bilaga 1) samt Agresso för kostnader. Uppsikt är en prestationstyp, varför det inte ska tolkas som kostnaden för att ta fram Boverkets uppsiktsrapport, vilken enbart är en delmängd i Boverkets totala uppsiktsverksamhet under området Samhällsplanering och bebyggelseutveckling. Prestationstypen omfattar hela uppsiktsverksamheten kring PBL där också möten med länsstyrelserna, enkätsammanställning och analyser med mera ingår. Uppgifter om jämförelsetal mellan åren kan inte lämnas då prestationen är ny för året. Vision Sverige 2025 Under året har Boverket rapporterat den första delen av regeringsuppdraget Vision för Sverige 2025, Sammanställning av nationella mål, planer och program av betydelse för fysisk samhällsplanering delrapport med dnr 109-2640/2011. I arbetet har 28 nationella myndigheter fått en förfrågan om underlag och merparten av dem har bidragit aktivt till innehållet. Dialog har också skett med länsstyrelserna om underlaget och om kopplingar till deras regeringsuppdrag. Nationella myndigheter och organisationer har bjudits in till två arbetsmöten som en början på visionsarbetet. Syftet med det första mötet var att kartlägga utvecklingen och nuläget för de nationella målen. Det andra mötet syftade till att beskriva trender och möjliga framtidsbilder. Det första arbetsmötet visade på problematiken med att bryta ner nationella mål till en geografisk/fysisk verklighet som sedan skulle kunna appliceras på en regional/ lokal planeringsverklighet. Ett fortsatt gemensamt utvecklingsarbete skulle behövas för att effektivisera målstyrningen och göra den till ett användbart styrmedel för det vidare arbetet i regioner och kommuner. Den svenska planprocessens roll för bostadsbyggandet För att få fram underlag till arbetet med att ge stöd, råd och kunskap till dem som planerar och bygger vårt samhälle har rapporten Många bäckar små den svenska planprocessens roll för ett ökat bostadsbyggande, dnr 1409-4982/2011, tagits fram. Den beskriver översiktligt hinder och framgångsfaktorer i den svenska plan- och byggprocessen. Rapporten har även legat till grund för Boverkets arbete med regeringsuppdraget Bostadsmarknaden i Norden, och redovisades för departementet i december. Boverket konstaterar i rapporten att det inte går att identifiera en enskild orsak till att det tar tid att planera för bostäder. Processen är komplex och varje moment kan innebära hinder. Miljonprogrammet I början av året inledde Boverket och Statens bostadskreditnämnd (BKN) ett samarbete kring miljonprogramsområdenas förväntade upprustning. 1
18 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Centrala frågor i uppdraget är byggnaders bristande tekniska status, områdenas svaga socioekonomiska profil och bristande integration. Aktiviteten under 2011 har handlat om att öka kunskaperna om vad som behöver göras, utöver den tekniska upprustningen, för att dessa områden ska bli långsiktigt socialt hållbara. Bland annat har Boverket varit med om att utforma frågorna i en enkätstudie, vilken riktade sig till hushåll som bor i storskaliga bostadshus som byggdes under perioden 1965 1974. Materialet kommer att användas som underlag inför det fortsatta arbetet med att utveckla analyser av den sociala hållbarheten kopplat till upprustningen av miljonprogrammets bostäder. Mistra urban futures Under året blev Boverket en associerad part till Mistra Urban Futures, ett nystartat centrum för hållbar stadsutveckling. Boverket fick på så sätt möjlighet att vara med och diskutera inriktning i uppbyggnadsskedet, samt delta i de aktiviteter som handlar om att förstå, förbättra och förmedla stadsutvecklingsprocesser i enlighet med de pågående pilotprojekten. Boverket har deltagit i en workshop i Göteborg i februari om strategiska områden. Den konkreta insatsen under året har bestått i att läsa och kommentera pilotprojektet Multi-level governance. Samhällsplanering för fysisk aktivitet Boverket har regeringens uppdrag att ansvara för ett samverkansprojekt som går ut på att samordna och utveckla arbetet kring samhällsplanering och bebyggelseutveckling för en miljö som möjliggör och stimulerar till fysisk aktivitet i vardagen, bland annat avseende tillgänglighet till grönområden och tätortsnära friluftsområden samt säkra, trygga och attraktiva gång- och cykelbanor. Boverket kommer särskilt att sätta fokus på fyra sorters landskap; fotgängarens, cyklistens respektive barnens landskap samt det tätortsnära landskapet. De olika landskapen kräver olika typer av kunskapsunderlag, metoder och arbetssätt. I uppdraget ingår att aktivt sprida kunskap och goda exempel om hur planeringen av den fysiska miljön kan bidra till fysisk aktivitet och hälsosamma val. Boverket planerar bland annat att ta fram en vägledning till kommuner. Boverket ska genomföra arbetet i samverkan med Statens Folkhälsoinstitut, länsstyrelserna, Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda aktörer. Uppdraget ska slutrapporteras till regeringen den 31 december 2012. Ett projektprogram har tagits fram och en delrapportering levererades till regeringen i december 2011, Samordning av utveckling av samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet delredovisning, dnr 10149-4269/2011. Framtidens friluftsliv I december 2010 antog riksdagen propositionen Framtidens friluftsliv 2009/2010:238. Naturvårdsverket fick i uppdrag att samordna nationella myndigheter och organisationer som arbetar med friluftsliv, däribland Boverket. Tio nätverk för friluftsliv arbetar för att samordna och utveckla arbetet inom sitt område. Boverket har under 2011 lett två av dessa nätverk, Tillgänglighet och Tätortsnära natur, där man bland annat arbetat med att ta fram mätbara mål för friluftslivspolitiken. Målen ska rapporteras till regeringen i mars 2012. Blå och gröna strukturer Boverket har följt Stockholms landstings avdelning Tillväxt, miljö och regionplanerings arbete med metodutveckling av grönstrukturplanering, bland annat framtagandet av en gröntypologi. Den europeiska landskapskonventionen (ECL) trädde i kraft i Sverige den 1 maj 2011. Riksantikvarieämbetet har en sammanhållande roll i Sveriges arbete med ECL och Boverket ingår, tillsammans med andra myndigheter, i det nationella nätverk som bildats. Boverket har deltagit i en rad samtal och konferenser kring landskapskonventionen utifrån ett planeringsperspektiv. Hållbara städer Delegationen för hållbara städer (DHS) tillsattes av regeringen för perioden hösten 2008 2010 för att genomföra olika åtgärder vars syfte var att bidra till förbättrade förutsättningar för utveckling av hållbara städer. En viktig uppgift för delegationen är att hantera ett statligt stöd till utveckling av hållbara städer. Stödprojekten ska bidra till långsiktiga, välfungerande och attraktiva stadsmiljöer där hög livskvalitet går hand i hand med förbättrad miljö, ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och minimerad klimatpåverkan. Boverket är representerat i DHS. Under 2011 beslutade DHS att fördela drygt 15 miljoner kronor till sammantaget ett investeringsprojekt och 27 planeringsprojekt. Boverket har bistått DHS i bedömningsprocessen samt hanterat bidragsadministrationen kring stödet. 2012 är sista året som DHS fattar nya beslut.
Samhällsplanering och bebyggelseutveckling 19 Tabell 2 Stöd till Hållbara städer 2011 2010 2009 Antal utbetalda ärenden 21 9 0 Utbetalt belopp mnkr 128,8 94,6 0 Källa bidragssystemet Bofinc samt Agresso för utbetalt belopp. Inga utbetalade ärenden under 2009. Under tiden för genomförandet av projekten betalar Boverket ut förskott, maximalt 75 procent av beviljat bidrag. Det är långt ifrån alltid som stödmottagarna väljer att ansöka om förskottsutbetalning, utan man väntar att ansöka tills projektet är helt slutfört. Boverket godkänner också slutrapporter när projekten är slutförda och betalar därefter ut resterande bidrag. Under 2011 har tre planeringsprojekt avslutats och deras slutredovisningar har godkänts. Fyra investeringsprojekt och två planeringsprojekt har under året ansökt om totalt 19 avvikelser eller ändringar. Boverket har godkänt alla utom en. Under året har kostnaderna för stödet till Delegationen för hållbara städer samt bidragsadministrationen av stödet uppgått till 1,0 miljoner kronor. Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning Boverket ska medverka till genomförandet av den Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007 2013 och dess prioriteringar som tydliggörs i regeringens skrivelse 2009/10:221. Boverket ska även delta i analysarbetet kring genomförande, avstämning och uppföljning av den nationella strategin. Boverket har medverkat i den analysgrupp som Näringsdepartementet har bildat. Under året har gruppens arbete inriktats på att stärka den interna informations- och erfarenhetsöverföringen mellan de involverade myndigheterna och berörda delar av Regeringskansliet. Boverket har genomfört en kartläggning av det arbete som bedrivs inom landets regioner avseende kopplingen mellan det regionala utvecklingsarbetet och kommunernas översiktliga planering. Uppdraget avrapporteras i april 2012. Detaljplaneremisser under 2011 Under året har Boverket fått 12 detaljplaneremisser och besvarat 14. Av de besvarade remisserna har två kommit in under föregående år. Av årets remisser har två kommit från mark- och miljödomstolar, som sedan den 2 maj 2011 är överklagandeinstans efter länsstyrelsen i flertalet PBL-mål. Övriga remisser har kommit från regeringen. Av regeringsremisserna har sex avsett kommuners överklaganden av länsstyrelsens beslut att, för att bevaka statliga intressen, ingripa och upphäva planer med stöd av 12 kap. i plan- och bygglagen. Frågor som lett till ett upphävande enligt 12 kap. har varit riksintressepåverkan, hälsa och säkerhet samt påverkan på miljökvalitetsnormer för vatten. Boverket har anslutit sig till länsstyrelsernas bedömning i två av fallen, men ansett att länsstyrelserna inte haft stöd för sina bedömningar i de övriga fyra yttrandena. Resursinsatser avseende överklaganden av beslut om detaljplaner och områdesbestämmelser bedöms till 0,9 årsarbetskrafter och 0,9 miljoner kronor. Råd och stöd gällande planering och plangenomförande Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev 1. Boverket ska redovisa myndighetens arbete och aktiviteter med att sprida och höja kunskapen om planering och plangenomförande i landet i enlighet med målet. 2. Boverket ska redovisa vilka fortsatta insatser som verket gjort för att inom ramen för den fysiska planeringen skapa förutsättningar för en enhetlig tillämpning av miljöbalkens bestämmelser om miljökvalitetsnormer och miljökonsekvensbeskrivningar. 3. Enligt krav i plan- och bygglagen och miljöbalken ska kommuner alltid göra en behovsbedömning av om det ska göras en miljöbedömning för bland annat detaljplaner. Kravet härstammar från direktiv 2001/42/EG om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan. En viktig aspekt i behovsbedömningen är att avgöra om planen har en betydande miljöpåverkan. Det har visat sig att det finns brister i den praktiska tillämpningen av bestämmelserna. Boverket ska i samråd med Naturvårdsverket ta fram riktlinjer för hur kommunerna bör arbeta med miljöbedömningar av detaljplaner och andra kommunala planprocesser. 4. Boverket ska sammanställa erfarenheter från planering, praktisk tillämpning samt forskning gällande frågor om jämställdhet i den fysiska planeringen.
20 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Ny plan- och bygglag Boverket har under året genomfört informationsinsatser om nyheterna i plan-och bygglagen, som trädde i kraft den 2 maj 2011. De viktigaste målgrupperna var kommuninvånare, personer som arbetar i bygg- och fastighetssektorn samt kommuner och länsstyrelser. De som arbetar i kommuner och länsstyrelser fick en specialutbildning av kommittén Ny PBL på rätt sätt där Boverkets medarbetare har deltagit som föreläsare i utbildningarna under året. Det har handlat om grundutbildning i nya PBL av handledare och lärare samt fördjupningsutbildning i form av webbseminarier och tre timmars webbsänd utbildning med olika tema. Deltagarna i webbseminarierna har kunnat skicka in frågor via en chatt/frågelåda. Ett urval av dessa frågor besvarades eller diskuterades av experterna under webbsändningen och flera av de övriga frågorna har i efterhand besvarats skriftligt och lagts ut på www.nypbl.se. Utestående frågor som behöver mer ingående behandling har lämnats till Boverket så att de kan ge värdefulla bidrag till utvecklingen av PBL kunskapsbanken. I informationskampanjen, kallad Får vi lov att informera om plan- och bygglagen?, ingick en lång rad aktiviteter. Boverket försåg landets kommuner med ett webbmaterial i form av texter och processbilder som de kunde använda på sina egna webbplatser. Vidare producerades webbsidor och trycksaker med korta fakta om lagen, vad som gäller när man söker bygglov etcetera. Ett faktablad togs fram med information om när man behöver en kontrollansvarig. Boverket har under året tagit fram en broschyr Behöver jag söka bygglov, rivningslov eller marklov?, ISBN 978-91-8627-36-6, där kortfattad information finns om den nya plan- och bygglagen. Boverkets tidskrift, Planera Bygga Bo, trycktes i stor upplaga och ägnades åt den nya lagen. Filmer om olika delar i lagen producerades och lades ut på Youtube samtidigt som Boverkets experter svarade på frågor i bloggar och i chattforum. I samband med att lagen började gälla sjösatte Boverket också PBL kunskapsbanken. Det är en vägledning för planoch bygglagen som vänder sig till professionella användare och finns på Boverkets webbplats. PBL kunskapsbanken har haft drygt 50 000 besökare under året. Denna webbaserade handbok omfattar hela planoch bygglagen regionplanering, översiktsplanering, detaljplanering samt lov- och byggprocessen. Det finns även temafördjupningar kring speciella frågor som till exempel klimat. PBL kunskapsbanken kommer att ersätta befintliga handböcker för plan- och bygglagen. Arbetet med att komplettera och fördjupa vägledningsmaterialet pågår. Tabell 3 Prestationstyp Handbok/vägledning prestation PBL kunskapsbank 2011 2010 2009 Kostnader i mnkr 1,8 1,8 - Besökare på PBL kunskapsbanken 51 649 - - Källa Agresso för kostnader och för webbstatistiken har använts Sitecatalyst. PBL kunskapsbanken började som projekt 2010 och har därför inga kostnader 2009. Igångsättning skedde 2 maj, varför antalet besökare räknas från detta datum. Boverket har fått många frågor kring nya PBL och har sedan lagen trädde i kraft byggt upp en funktion för kunskapsdelning och erfarenhetsspridning av tillämpningen av den nya lagen. Sedan den 2 maj har det kommit in över tusen frågor via telefon och e-post. Exempel på vanliga frågor är bygglov för byggnader, bygglov för anläggningar, sanktionsavgifter, sammanhållen bebyggelse, kontrollansvariga, övergångsbestämmelser och anmälningsplikt för eldstad i friggebod. Frågorna ger Boverket en bild av vilka problemområden som finns i den nya plan- och bygglagen. De ger också indikation på var det finns störst vägledningsbehov. Boverket har påbörjat ett arbete med att identifiera behovet av allmänna råd kopplat till nya PBL. Tillsynsvägledning Tillsynsvägledning är ett nytt ansvar för Boverket enligt nya PBL. Boverket ska vägleda länsstyrelserna i deras tillsyn över kommunerna och tillsammans med länsstyrelserna vägleda kommunerna i deras tillsyn över 11 kap. PBL och vägledning över tillsynsmetodik. Samarbetet med länsstyrelserna har påbörjats kring ansvar och roller i tillsynen. Under hösten har tillsynsvägledning till byggnadsnämnderna diskuterats med länsstyrelserna vid två BULT-möten samt vid årets länsrådsmöte. BULT står för Boverkets uppsikt (uppföljning) och länsstyrelsernas tillsyn. Frågan har även diskuterats vid ett möte med Sveriges Kommuner och Landsting. Diskussionerna har lett fram till att ett inledande möte mellan Boverket och länsstyrelsernas forum för hållbart samhälle ska hållas den 18 januari 2012.
Samhällsplanering och bebyggelseutveckling 21 Miljökvalitetsnormer Boverket har deltagit och initierat PBL pilotprojekt Fysisk planering och vattenförvaltning. Projektets syfte har varit att belysa hur länsstyrelserna och kommunerna kan hantera miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen för vatten i den kommunala fysiska planeringen. Fokus har legat på hanteringen i översiktsplaner och detaljplaner samt på vilket planeringsunderlag som behövs. Boverket har under året haft ett antal möten med Vattenmyndigheten, vilket resulterat i ett projekt med syfte att ta fram en tillsynsvägledning för länsstyrelserna om hantering av normerna för vatten i PBL-planer. Kompetenssatsning för bättre PBL-tillämpning Boverket har i samverkan med länsstyrelserna genomfört en treårig kompetensutvecklingsinsats för en bättre tilllämpning av plan- och bygglagstiftningen. Kompetenssatsningen har riktat sig till länsstyrelsens olika sakområden, men även andra statliga myndigheter har deltagit. Efter att projekten avslutats har resultaten från dessa sammanställts i tre skrifter: Språngbräda för nya Planoch Bygglagen åtta pilotprojekt; INTRO, ISBN 978-91- 86827-28-1, ANTOLOGI, ISBN 978-91-86827-30-4, respektive EXEMPEL, ISBN 978-91-86827-32-8. På Boverkets webbplats finns slutrapporterna i sin helhet. Arbetet avslutades med ett nationellt seminarium Forum Ny PBL i Uppsala. Syftet var dels att sprida resultaten från pilotprojekten samt att diskutera hur resultaten kan användas, dels att ge tillfälle till erfarenhetsutbyte från de genomförda översiktskurserna om nya PBL. Plangenomförande och fastighetsbildning Boverket och Lantmäteriet fortsatte det arbete som påbörjades 2010 om samordning av processerna för planering och lovgivning enligt plan- och bygglagen med plangenomförandet enligt fastighetsbildningslagen. Denna samverkan, som går under namnet Samordnad planerings-, fastighetsbildnings- och genomförandeprocess (SPF), ska pågå till 2015. SPF har under året bland annat arbetat med Boverkets regeringsuppdrag om kommuners planarbete i digital miljö och där tagit fram en lägesrapport, Harmonisering av kommunernas planarbete i digitalmiljö, dnr 229-370/2010, och en aktivitetsplan för harmoniseringsfrågorna fram till 2015. I rapporten föreslås ett antal åtgärder som behöver vidtas för att utveckla harmoniseringen av kommunernas planarbete i digital miljö. Uppdraget kommer att redovisas för Regeringskansliet i januari 2012. I rapporten lämnas även förslag på en flerårig handlingsplan som ska främja en harmonisering av kommunernas planarbete i digital miljö samt ett mer enhetligt tillhandahållande av den digitala planinformationen. Delaktighet och jämställdhet Boverket och länsstyrelserna har haft ett uppdrag att stödja ett utvecklingsarbete för att stärka tryggheten i stads- och tätortsmiljöer ur ett jämställdhetsperspektiv (M2008/3813/H). I uppdraget ingick bland annat att fördela stöd till kommunala insatser och andra projekt. Uppdraget avslutades år 2010. Under sommaren har Boverket fått ett uppföljningsuppdrag (S2011/6087/PBB) att utvärdera effekterna av de projekt som Boverket och länsstyrelserna beviljat stöd för. I uppdraget ligger också att integrera jämställdhets- och trygghetsperspektivet i samhälls- och bebyggelseplaneringen. Uppdraget pågår till och med februari 2013. I uppdraget samverkar Boverket med länsstyrelserna och samråder med Sveriges Kommuner och Landsting. Barn och ungas delaktighet i samhällsplaneringen Trafikverket har i uppdrag att tillsammans med Boverket stötta sex pilotkommuner som arbetar med barn och ungas delaktighet i samhällsplaneringen. Projektet pågår 2010 2012. Planering för djurhållning och bostäder På senare år har antalet hästar ökat kraftigt i landet. Hästhållning sker, i motsats till annan djurhållning, inte längre traditionellt på landsbygden, utan i allt större utsträckning i eller i närheten av tätorter. 1
22 Samhällsplanering och bebyggelseutveckling Boverket fick under året i uppdrag att utarbeta en vägledning för planering av och invid djurhållning. Boverket redovisade Vägledning för planering för och invid djurhållning, dnr 1499-1354/2011, i april 2011. En film om den nya vägledningen togs fram och publicerades på Youtube. Boverket konstaterar i rapporten att fram till senare år har det traditionella sättet att begränsa omgivningspåverkan från djurhållning varit att placera störningskällan, det vill säga djuren, långt från känsliga miljöer och vice versa. Det har dock visat sig att detta sätt att hantera konflikter inte ger bra planeringsresultat och att det finns alternativa möjligheter att begränsa störningar och olika sätt att åstadkomma godtagbar samexistens mellan djurhållning och bebyggda miljöer. Geografiska analyser erfarenheter från Interreg-projekt Boverket har under året samarbetat med Tillväxtverket, Sidas Östersjöenhet och Sveriges Kommuner och Landsting i arbetet med att sprida erfarenheter av det svenska deltagandet i territoriellt samarbete. Centralt för samarbetet har varit att arrangera det tredje Interreg-forumet där Boverket genomfört två seminarier, ett om havsplanering och ett om den fysiska planeringens roll i ett förändrat framtida klimat. Inom ramen för uppdraget Lärande inom territoriellt samarbete, lägesbeskrivning av samarbetet mellan Tillväxtverket, Sida, Boverket samt Sveriges Kommuner och Landsting, har Boverket studerat den konkreta projektverksamheten inom ramen för Interreg. Redovisningen, Territoriellt samarbete. Fem exempel på kunskaps- och nätverksbyggande, dnr 1172-1992/2011, ger en inblick i de nya möjligheter som öppnats genom ett Europasamarbete om territoriella utvecklingsfrågor. Geodataportalen Boverket ingår sedan årsskiftet 2010/2011 i det nationella geodatasamarbetet. Samverkansavtalet ger Boverket tillgång till en stor del av all geodata som produceras i landet, vilket har möjliggjort bland annat förbättringar i energideklarationssystemet samt i de geografiska informationssystem där alla geografiska analyser och kartredovisningar produceras. Boverket har nu möjlighet att utveckla och lansera kartbaserade webbapplikationer och tjänster. Boverkets deltagande i geodatasamverkan är en av förutsättningar som möjliggör omvandlingen till en e-myndighet. PilotGIS+ Boverket har huvudansvaret för förvaltningen av standarden PilotGIS+, för leverans och utbyte av digital planeringsinformation. Boverket förvaltar, utvecklar och ajourhåller PilotGIS+standarden i samverkan med representanter för kommuner, länsstyrelser och Lantmäteriet i den gemensamma förvaltningsgruppen. Arbetet bedrivs enligt uppgjord förvaltningsplan. En förvaltnings- och utvecklingsplan för 2012 håller på att tas fram utifrån de behov av förändringar som uppstått, bland annat på grund av EU:s direktiv om geografisk information, det så kallade INSPIRE-direktivet, Infrastructure for Spatial Information in Europe. Uppdrag till kultur- och miljömyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling I mars lämnade Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Arkitekturmuseet en gemensam slutrapport av regeringsuppdraget som pågått sedan 2009, Slutrapport av regeringsuppdraget till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling (Ku2009/1620/KV), dnr 20121-3452/2009. Redovisningen visar bland annat hur de fyra myndigheterna fortsatt avser att arbeta för att, inom hållbar stadsutveckling, integrera miljö- och kulturpolitiken. I november hölls ett välbesökt seminarium, Hållbar stadsutveckling - Den kulturella dimensionen i samverkan med bland andra Delegationen för hållbara städer. Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer Boverket, Statens Konstråd, Riksantikvarieämbetet och Arkitekturmuseet arbetar tillsammans för att utveckla en arbetsmetod för hur gestaltningen av offentliga miljöer bättre integreras i plan- och byggprocessen. Just nu pågår elva samverkansprojekt runt om i landet. Regeringsuppdraget har bland annat presenterats på Arkitekturmässan i Göteborg. Delrapport för uppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer, dnr 2320-2766/2010, lämnades till Kulturdepartementet i maj 2011. Uppdraget pågår till och med 2012. Ur delrapporten framkommer ett gemensamt önskemål om förlängning av uppdraget med hänvisning bland annat till att flera av samverkanprojektens processer sträcker sig längre än 2012. I övrigt beskrivs statusen i såväl samverkansprojekten som i det myndighetsgemensamma arbetet.
Samhällsplanering och bebyggelseutveckling 23 Kulturvärden i samhällsbyggandet Under året har Boverket och Riksantikvarieämbetet träffat en överenskommelse om att utarbeta en vägledning om kulturvärdenas hantering i PBL-systemet, alltifrån riksintressen och översiktsplanering till bygglov och kontrollplan. Samordningsmöjligheter och synergieffekter med annan närliggande lagstiftning som till exempel miljöbalken och kulturminneslagen ska tydliggöras. Vägledningen kommer att publiceras som ett tema inom ramen för webbhandboken PBL kunskapsbanken. frågor och svar kopplat till PBL. Denna del av uppföljningen av lagtillämpningen utgör en viktig bas för Boverkets fortsatta vägledningsarbete. PBL kunskapsbanken, som är ett interaktivt webbverktyg, ersätter befintliga handböcker för tillämpningen av plan- och bygglagen. Målgruppen är i huvudsak professionella användare. Resursanvändning inom samhällsplanering och bebyggelseutveckling Nordiska Arkitekturmässan i Göteborg Boverket arrangerade ett seminarium om nordisk arkitekturpolitik i Finland, Danmark och Norge vid Arkitekturmässan i Göteborg den 25 oktober. Samma dag bjöd Boverket in företrädare från de nordiska länderna samt olika myndigheter och organisationer till ett samtal på Världskulturmuseet om Boverkets uppdrag att verka för god arkitektur. Miljömål i kommunernas ÖP Under året påbörjades projektet Miljömålen i översiktsplaneringen. Projektet syftar till att belysa hur miljömålen har infogats i kommunernas översiktsplanering och om ställningstaganden har varit en utgångspunkt i olika beslutssammanhang. Goda exempel ska identifieras. Projektresultatet ska vara framåtsyftande och fungera som underlag för ett fortsatt arbete med en vägledning för hur kommunerna bör arbeta med miljökvalitetsmålen i översiktsplaneringen. Resultatbedömning Målet för råd och stöd gällande planering och plangenomförande enligt regleringsbrevet 2011 är att det ska finnas goda kunskaper om planering och plangenomförande samt om planinstrumenten på såväl central, regional som lokal nivå. Effektiva planeringsmetoder ska finnas tillgängliga och erfarenheter av tillämpningen av lagstiftningen ska tas tillvara för att kommuniceras och spridas till berörda på lokal, regional och central nivå. Boverket bedömer att vi medverkat till att målet uppnås. Boverket har skapat förutsättningar för ett utvecklat vägledningsarbete, i dialog med målgrupperna, där även uppföljningen, erfarenhetsspridning av god tillämpning av plan- och bygglagen ingår som viktiga delar. Boverket har byggt upp en effektiv hantering av Tabell 4 Resursanvändning inom området Samhällsplanering och bebyggelseutveckling åak* mnkr åak* mnkr åak* mnkr Intäkter av anslag 177,6 72,9 70,5 Övriga intäkter 1,4 2,9 3,1 Kostnader -179,0-75,9-73,6 -Förvaltningskostnader 2011 2010 2009-50,0-63,7-56,8 -Transfereringar -129,0-12,2-16,8 Årsarbetskraft 51,5 60,9 48,6 Källa Agresso. Avrundningsdifferens står för skillnaden mellan ovanstående siffror för intäkter av anslag 2010 och det som redovisades i ÅR 2010 (73,0 mnkr). * Årsarbetskraft Det ökande antalet transfereringar under året jämfört med tidigare år kommer sig av utbetalningar till stöd för Hållbara städer 128,8 miljoner kronor. Under 2010 var verksamheten placerad under området Boendefrågor. Förvaltningskostnaderna har minskat jämfört med tidigare år vilket beror på satsningen på trygghet i stadsoch tätortsmiljöer ur ett jämställhetsperspektiv som pågick under 2008 2010. 1