2007-12-03 Risbergska skolans handlingsplan när elever riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Vad måste eleven göra som eleven inte vill? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja? Inledning 2 Tecken/Misstanke 3 Varför bör vi vara uppmärksamma? 3 Tecken att vara uppmärksam på 3 Hur får vi veta? 4 Viktigt att tänka på 4 Arbeta aldrig ensam! 4 Anmälningsplikt 4 Sekretess extra viktigt!! 5 En lång process 5 Rektors roll 5 Skolkurator stödjer 5 Överväga att möjliggöra frihet 6 Skolan agerar 7 Samarbete 7 Socialtjänst och polis 7 Flykt/flytt skolans roll 7 Besöksadress: Hagagatan 53, Postadress: Box 31150, 701 35 Örebro Telefon 019-21 65 32, Fax: 019-21 66 00 www.orebro.se/risbergskaskolan e-post: risbergska@orebro.se
2(7) Inledning Mycket kortfattat kan hederskultur-fenomenet beskrivas som existerande i familjer med tydlig patriarkal struktur där kollektivet är viktigare än individen. I dessa familjestrukturer är begreppen heder och skam centrala i den sociala kontrollen av medlemmarna. Handlingar som individerna i kollektivet utför bedöms utifrån gruppens bästa och huruvida de är hedervärda, inte nödvändigtvis rätt eller fel. I sådana skamkulturer ligger den sociala kontrollen utanför individen, i gruppen. Alla medlemmar har ansvar inför varandra och representerar varandra genom sina handlingar, man kan ge ära eller dra skam över varandra. Familjernas mål med hedersförtryck och kontroll är att hålla sexualiteten inom det heterosexuella äktenskapet. Historiskt sett har man ägnat sig åt detta för att på så vis kunna kontrollera släktskap och arvsfrågor. Särskilt flickors sexuallitet kontrolleras. Oskulden ses mer eller mindre som gruppens ägodel, som ska bevaras och bevakas. Den sociala kontrollen kring oskuld och flickors beteende i relation till pojkar utövas ofta genom snabb informationsspridning och rykten. Pojkar kan användas som kontrollanter och informationskällor, vilket kan leda till att de utsätts för tvång och situationer som de inte själva väljer. Pojkar kan ha relativt stor heterosexuell frihet före äktenskapet, men sen ha en begränsad valmöjlighet vad gäller äktenskapsparter. Hedersrelaterat våld och förtryck kan yttra sig på många olika sätt. Det gemensamma är att den utsatta elevens mänskliga fri och rättigheter inskränks. Förtrycket kan bestå i allt från orimliga krav på att hjälpa till i hemmet, via strikt kontroll av elevens personliga tillhörigheter och umgänge, till genomförda tvångsäktenskap och dödshot. Många ungdomar accepterar dessa strukturer och anpassar sig till dem. Den här handlingsplanen vill hjälpa oss att stödja de elever som börjat fundera kring den livssituation de befinner sig i. Bakgrundsinformationen är hämtad från boken Hedersrelaterat våld och förtyck ett kunskapsunderlag för hälso- och sjukvården (2007, ansvarig utgivare Länsstyrelsen i Skåne län). Ett kapitel ur denna bok finns också bilagd, som källa till ytterligare bakgrundskunskap. Vissa delar av handlingsplanen är hämtat från Länsstyrelsen i Östergötland (www.hedersfortryck.se).
3(7) Tecken/Misstanke Varför bör vi vara uppmärksamma? Skolan har i sitt värdegrundsuppdrag ansvar att förmedla människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta. I och med detta har vi också ett ansvar att hjälpa eleverna att förstå sina egna mänskliga rättigheter och rätten till frihet och integritet. En elev som upplever det som ett bekymmer att de är starkt kontrollerade av sin familj och sitt sociala sammanhang kan dessutom, på goda grunder, anses ha sämre möjligheter att på ett fullgott sätt tillgodogöra sig undervisningen och gymnasieutbildningen. Även om eleven själv väljer att i grunden acceptera familjens tradition och synsätt så kan det finnas ett stort behov av att med samtalspartners diskutera situationen och kanske finna strategier för att på olika vis påverka familjen och underlätta vardagen. Tecken att vara uppmärksam på Vad måste eleven göra som eleven inte vill göra? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja göra? Viktiga observationspunkter kan vara: Får eleven delta i all undervisning, idrottsämnet och sex- och samlevnadsundervisningen inräknat? Får eleven vara med på skolresor och lägerskolor? Tycks eleven ha stort behov av att umgås med sina vänner i skolan? Får eleven träffa dem på fritiden? Får eleven möjlighet till fritid eller skall eleven åka hem direkt efter skoldagen? Måste eleven ljuga om partner, vilka eleven umgås med, fritidsvanor och dylikt? Hur ser elevens studiemotivation och prestation ut över tid? Är eleven tidvis (oförklarligt) ledsen eller orolig? Uppvisar eleven psykosomatiska symtom (till exempel huvudvärk eller magont)? Har eleven sömnsvårigheter? Är eleven utsatt för någon form av bevakning, till exempel från ett syskon på skolan? Verkar eleven oförklarligt rädd för något/någon? Talar eleven om problem hemma eller sin ofrihet i termer av vår kultur kräver? Talar eleven om att förlova sig eller gifta sig trots att eleven är ung och inte är klar med skolan? Är partnern någon som eleven rimligen inte kan känna särskilt väl? Har eleven själv valt sin blivande äktenskapspartner? Vill eleven gärna tillbringa mycket tid i skolan före/efter skoldagen?
Hur får vi veta? Våga fråga om vilka krav som riktas mot eleven från föräldrarna. Vad tycker föräldrarna om elevens fortsatta skolgång och framtida äktenskap? Vad är det som kommer att hända om eleven bryter mot dessa krav? Anser föräldrarna att familjen skulle skadas om eleven går sin egen väg? 4(7) Vad måste eleven göra som eleven inte vill göra? Vad får eleven inte göra som eleven skulle vilja göra? Det är också viktigt att ta hänsyn till elevens sexuella läggning eftersom homosexualitet kan innebära att hedersproblematiken förstärks ytterligare. Undvik helst att använda begreppet heder i samtal med eleven. Att fråga en elev om den är utsatt för hedersförtryck eller dylikt, kan upplevas som en bekräftelse på att eleven inte följer rådande hederskodex och kan därmed öka den eventuella skuldbörda eleven redan känner. Viktigt att tänka på Arbeta aldrig ensam! Ärenden kring elever där man misstänker hedersproblematik är mycket komplicerade och känsliga. Det finns många delar som kan vara livsviktiga att få med i arbetet, och det är ofta mycket tunga historier eleverna bär på. Då specifik kunskap kring problematiken krävs arbetar skolkurator med dessa elever, och kan vid behov involvera annan personal från elevhälsoteamet. Det är därför mycket viktigt att varje personal som får förtroenden kring hedersproblematik av elever mycket snart informerar eleven om att skolkurator skall involveras. Personal skall aldrig ge några tysthetslöften som sedan inte kan hållas. Det är också väldigt viktigt att tänka på att man ej behöver ha all information om situationen innan man kopplar in skolkurator. När en elev söker upp skolkurator skall mentor efter samtycke från eleven sättas in i den del av problematiken som är nödvändig för att mentor skall kunna utföra sitt uppdrag. I vissa fall kan alla undervisande lärare behöva viss information. Vid allt informationsutlämnande skall stor försiktighet råda, då eleven i dessa ärenden ofta är mycket rädd för att information om att de sökt stöd på omvägar skall nå hemmet. Anmälningsplikt I elevärenden där eleven är under 18 år föreligger anmälningsplikt till socialtjänsten om man misstänker att eleven far illa. I ärenden som berör hedersproblematik skall samråd ske med skolkurator. Anmälan undertecknas av rektor och den personal som upplever misstanken.
Sekretess extra viktigt!! Kring elever med hedersproblematik är det viktigare än annars att sekretessen är stark och tydlig. Det kan vara förödande för eleven om hemmet får reda på att eleven har regelbunden kontakt med elevhälsan. Alla kontakter med elever med dessa bekymmer måste ske på sätt som är uppgjorda tillsammans med eleven. Hälsningar som framförs i korridoren eller via någon som anses vara en god vän kan i förlängningen nå hemmet och kontrollerande personer. Det är alltså av stor vikt att man ej diskuterar elevens problematik så att det finns risk att någon obehörig hör samtalet. 5(7) Varje steg i arbetet kring elever med hedersproblematik skall ske i samverkan med eleven. Inga kontakter tas eller beslut fattas utan elevens samtycke. Om en elev sedermera väljer att med socialtjänstens hjälp lämna sin familj är det viktigt att ingen information lämnar skolan som gör att hemmet kan få vetskap om var eleven befinner sig. En lång process Rektors roll Rektor informeras och sätts in i ärendet när det står klart att hedersproblematik föreligger. Rektor har sedan ansvar för arbetet runt eleven, så som i alla ärenden rörande elever. Det är dock kurator som arbetar med elevens situation och håller rektor informerad i den utsträckning som erfordras för att nödvändiga beslut ska kunna fattas. Skolkurator stödjer Den process som eleven genomgår för att bli medveten om sin livssituation, sina rättigheter, möjlighet och dess konsekvenser kan vara väldigt uppslitande och arbetsam och pågå under lång tid. Eleven genomgår ofta någon gång under processen en kris och kan uppvisa reaktioner såsom kluvenhet, förvirring, oro, rädsla och irritation. Elever som uppvisar ett allvarligt psykiskt dåligt mående kan remitteras till psykiatrin via skolkurator eller skolläkare. Skolan bör visa förståelse för detta och dess påverkan på koncentration och prestationsförmåga. Personal i skolan kan vara den första och enda person eleven berättat för hur hemsituationen ser ut. Nätverket i skolan fyller i och med detta en viktig funktion och kan vara den enda plats som eleven känner är en fristad.
I de samtal eleven har med skolkurator diskuteras nedanstående. 6(7) Eleven ges stöd i att förstå innebörd och konsekvenser av olika alternativ som att: Underordna sig och godta föräldrarnas krav och regler. Godta en del krav men slåss för sina rättigheter på andra områden. Helt ta avstånd från föräldrarnas krav och regler. Eleven stöds genom att olika aspekter av förekommande alternativ belyses och genom att eleven därefter erbjuds fortsatt stöd. Elevens medvetenhet och egen kraft stöds i samtal med skolkurator. Samtal om varför eleven vill gå sin egen väg, försök att hjälpa eleven att se sin frigörelsekamp som ett försvar för mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män. Samtal om hur föräldrarnas inställning till elevens frihet kan förändras. Diskussioner om taktik för detta förändringsarbete: Vilka argument är bra att använda? Vilken tidpunkt är lämplig? Hur ska det läggas upp? Vilka är viktiga att påverka först? Vilka kan hjälpa eleven med att påverka föräldrarna? Eleven görs medveten om vad som händer om eleven bryter sig ur systemet. Vilka knep kommer att användas för att få eleven tillbaka? Eleven görs medveten om riskerna som kan finnas under lång tid. Vilka skyddsåtgärder finns och vilket skydd behöver eleven? Ingående samtal om hur en ny, friare situationen kan gestalta sig med ensamhet, nytt nätverk, ny bostadsort. Elevens möjligheter att klara sig ensam diskuteras, särskilt om eleven hänger upp mycket på en partner. Skolkurator kan vara elevens återkommande stöd och hjälpa eleven hitta andra som kan stödja eleven: socialtjänst, polis, kvinnojour, ungdomsmottagning, sjukvård, privatpersoner och föreningar. Det är viktigt att dokumentera vad som framkommit under arbetets gång. Dokumentationen kan vara viktig kunskap vid rättegångar och för dem som tar över stödansvaret. När en eventuell flykt eller brytning skett är det viktigt att låta andra ta över stödansvaret helt. Skolans personal behöver inte veta hur det går för eleven när man säkert vet att andra ställer upp. Överväga att möjliggöra frihet Då elever lever i en mycket trängd hemsituation kan skolan hamna i situationer då eleven önskar att skolan, med rektors goda minne, kan bidra till viss ökad rörelsefrihet. Det kan som exempel handla om att skapa ett specialschema med extra schemapositioner för att göra det möjligt för eleven att få tidsfrist efter skoldagens slut. Det kan också handla om att undvika att markera eleven som frånvarande i Adela när eleven träffar kurator eller annan stödkontakt, eller att undvika vissa delar som rör problematiken under mentorssamtal med vårdnadshavare.
Skolan agerar 7(7) Samarbete Utöver det nödvändiga samarbetet inom skolan behöver samarbete med organisationer utanför skolan upprättas. Det kan gälla ungdomsmottagningen Knuffen, barn- och ungdomspsykiatrin, socialtjänsten, polisen och frivilliga organisationer. Kurator är ansvarig för att dessa kontakter tas. Vid behov kan andra myndigheter och organisationer konsulteras anonymt för att eleven skall få information om vilken hjälp eleven kan få. Det kan också vara väldigt viktigt att möten med andra organisationer av säkerhetsskäl sker i skolans lokaler. Socialtjänst och polis I de samtal kurator har med eleven sker ett motivationsarbete för en kontakt med socialtjänsten. En strävan finns om att eleven efter samråd med kurator skall vara beredd att ta en kontakt med socialtjänsten i dessa fall blir inte en anmälan till socialtjänsten från skolan aktuell. Socialtjänsten är den myndighet som har ansvar för den hjälp och det stöd som eleven kan vara i behov av för att konkret förändra sin situation. Det stöd som socialtjänsten ger är företrädesvis ekonomiskt och praktiskt såsom sekretesskydd och skyddat boende. I slutskedet av processen när en elev bestämt sig för en förändring kan socialtjänsten också vara en viktig samtalspartner. För elev under 18 år avgör eleven och socialtjänsten huruvida en polisanmälan skall göras. Elever över 18 år avgör själva om polisanmälan skall göras. Vid hot- eller våldssituation i skolan som har sin grund i hedersproblematik skall rektor polisanmäla detta. Flykt/flytt skolans roll I de fall elev står inför en flykt/flytt från sin familj skall skolan vara behjälplig med praktiska delar kring skolbyte. Det är viktigt att skolan eftersträvar flexibla lösningar i detta arbete och att de utförs i nära samarbete med eleven, då eleven som regel har fått sekretesskyddade personuppgifter. Eftersom skolan inte kan få veta var eleven skall bo och i vilken skolan eleven skall gå kan vi inte ha någon direktkontakt med den mottagande skolan. Elevens anhöriga kan vid en flykt/flytt kontakta skolan och desperat försöka få information om eleven, skolsituationen och eventuella kontakter eleven haft i skolan kring sin problematik. Det handlar i regel om ett försök från anhöriga att samla information för att kunna utröna var eleven befinner sig. Det är av yttersta vikt att sekretessen hålls i dessa fall. Skolans personal får inte lämna ut någon information om eleven till anhöriga. Övriga elever och klasskamrater informeras på det vis och till den grad som eleven i samråd med skolkurator bedömer är lämpligt.