KfS:s medlemmar om Sveriges medlemskap i EU och dess betydelse för konsumenterna - redovisning av telefonintervjuer, november/december 1999 Beatrice Pernehagen Kooperativa institutet Box 200 63 104 60 Stockholm Telefon 08-772 89 90 Fax 08-642 81 06 Besöksadress Östgötagatan 90 http//:www.koopi.se 2000-01-14
2 Sammanfattning och slutsatser Syftet med undersökningen är att belysa hur medlemmarna i Konsumentföreningen Stockholm uppfattar att Sveriges medlemskap i EU har påverkat konsumenternas villkor. Liknande undersökningar gjordes årskiftet 1996/1997 och oktober 1994. Utvecklingen över tiden redovisas när det är möjligt. 1996/97 verkade det i stort finnas en övervägande negativ uppfattning bland medlemmarna om följderna av Sveriges EU-inträde. Idag är man något mindre negativ, minst negativa är män. Nu som då anser man dock att lägre matpriser är en positiv följd av medlemskapet, framförallt vad gäller kött. Medlemmarna tycker fortfarande att det är viktigt med ursprungsmärkningar av livsmedel, även här främst vad gäller kött och charkuterier. Lite mer än hälften av medlemmarna vill att märkningen ska avse både det land varorna är förpackade/framställda i och råvarorna kommer ifrån. Vidare litar nära tre fjärddelar på märkningen. Helst vill man att svenska myndigheter ska bestämma reglerna för märkningen och därefter detaljhandeln. Vad gäller annan märkning av livsmedel tycker två tredjedelar av medlemmarna att det är mycket viktigt att bröd är märkt med bakdag. En femtedel tycker att det är ganska viktigt. Märkning av tillverkningsdatum på charkuterivaror är lika viktigt. Innehållsförteckningarna tycker flertalet (ungefär hälften) inte har förändrats, något fler tycker att de har försämrats än förbättrats. Jämfört med 1996/97 verkar medlemmarna även vad gäller märkning vara något mindre negativ. I undersökningen fanns även en fråga med om man skulle köpa ett livsmedel om man visste att det var framställt med hjälp av genteknik. Få, och då främst de som anser att EU förbättrat för svenska konsumenter, skulle göra det. Majoriteten, drygt åtta av tio, skulle troligen eller absolut inte göra det.
3 Inledning Denna undersökning syftar till att ge en bild av vad Sveriges medlemskap i EU betyder för Konsumentföreningen Stockholms medlemmar. I slutet av november och i december gjordes telefonintervjuer utifrån följande frågeställningar: EU-medlemskapets påverkan på livsmedelskvaliteten EU-medlemskapets påverkan på matpriserna ursprungsmärkning märkning av färskvaror med tillverkningsdag/förpackningsdag innehållsdeklarationer på livsmedel EU-medlemskapets betydelse för konsumenterna i allmänhet Enkäten i sin helhet återfinns i appendix 1. Urval och svarsfrekvens Undersökningen omfattade 500 slumpvis utvalda medlemmar ur KfS:s medlemsregister ( totalt ca 480 000 medlemmar). 314 personer eller 67 procent besvarade intervjufrågorna. Av dessa var 66 procent kvinnor och 34 procent män. Av de medlemmar som ingick i urvalet men som inte har besvarat enkäten ville 13 procent inte delta. 20 procent gick inte att få tag på trots upprepade påringningar (minst sex försök). Resultaten påverkas inte på något systematiskt sätt av bortfallet. Andelen kvinnor och män är ungefär lika fördelat bland de som svarat och de som inte har svarat. Detsamma gäller ålder. Däremot är det inte osannolikt att de som har valt att delta i genomsnitt är mer engagerade i frågan än de som har avstått. Detta skulle kunna påverka resultaten mot en större enighet bland de som svarat än bland alla medlemmar sammantaget. Dock tyder inte resultatet på att så är fallet. Resultatens statistiska tillförlitlighet Antalet svar ger en säkerhet i resultaten som innebär att om 5 procent i undersökningen svarat t.ex. "ja" på en viss fråga, skulle med 95 procent sannolikhet mellan 2 och 8 procent svara "ja" om vi intervjuade samtliga "aktiva" medlemmar (vår "population"). Samma "osäkerhetsintervall" gäller för resultat nära 100 procent. Vid undersökningsresultat på 50 procent är intervallet som störst; värdet för hela populationen ligger då med 95 procent sannolikhet mellan 43 och 57 procent.
4 Resultat från telefonintervjuerna Allmänt I appendix 2 finns tabeller över svarsfrekvenserna för olika grupper som har besvarat enkäten: alla, män respektive kvinnor, medlemmar mellan 20 och 45 år, 46 och 54 år, 55 och 78 år, de som anser att EU-medlemskapet gjort det bättre (här kallat EU-positiva) respektive sämre (EU-negativa) för svenska konsumenter. Det finns ingen genomgående skillnad mellan de olika grupperna, även om män generellt är positivare inställda till EU än kvinnor. Därför har resultaten inte delats upp i redovisningen för olika grupper utan avser samtliga. När det finns skillnader, klara eller antydan till, så redovisas de. Resultaten för frågorna presenteras i samma ordning som de har ställts. I början av varje intervju lästes följande inledning upp: Hej, jag heter nn och ringer från Kooperativa institutet på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, du är ju medlem. Vi håller på med en medlemsundersökning om vad Sveriges medlemskap i EU betyder för konsumenterna. Har du tid att svara på några frågor, det tar bara några minuter. Fråga 1 1. Hur anser du att EU-medlemskapet har påverkat livsmedelskvaliteten i stort i Sverige? Har den blivit bättre, sämre eller har den inte påverkats alls? Svarsfördelning i procent 1999 1996/97 Bättre 14 9 Oförändrad 35 46 Sämre 35 31 Ingen uppfattning 16 14 Av de tillfrågade medlemmarna tycker knappt 15 procent att livsmedelskvalitén i stort har blivit bättre i och med Sveriges EU-medlemskap. Män och EU-positiva (drygt 20 procent) tycker det i något större utsträckning än andra grupper.lite drygt en tredjedel anser att den inte har påverkats medan lika många anser att den försämrats. Bland EU-negativa (knappt 40 procent) tycker nära 70 procent att kvalitén försämrats. Jämfört med 1996/1997 är bilden relativt oförändrad, något fler tycker att kvaliteten har blivit bättre respektive sämre och något färre att den är oförändrad. Förväntningarna inför EU-medlemskapet var dock mer negativa. Hälften av medlemmarna trodde hösten 1994 att livsmedelskvaliteten skulle bli sämre vid ett medlemskap medan drygt en fjärdedel trodde att den skulle förbli oförändrad. Bara något fler än en av tjugo trodde att den skulle bli bättre.
5 Fråga 2 Vad anser du om hur EU-medlemskapet har påverkat de svenska matpriserna? Har EU-medlemskapet påverkat matpriserna nedåt, uppåt eller inte alls i allmänhet Svarsfördelning i procent 1999 1996/97 Nedåt 33 36 Delvis upp/delvis ned 24 22 Uppåt 13 14 Inte alls 20 21 Ingen uppfattning 10 7 En tredjedel av alla medlemmar och nära hälften av de EU-positiva anser att priserna i allmänhet har gått ned sedan Sverige blev medlem i EU och ungefär en sjundedel att de har gått upp. Knappt hälften anser att priserna är oförändrade eller att vissa priser har gått upp och andra ned medan en femtedel inte anser att priserna har påverkats alls. Jämfört med 1996/97 är svaren närmast oförändrade. Inför EU-medlemskapet 1994 trodde nästan varannan av de tillfrågade medlemmarna att EU-medlemskapet skulle ge lägre matpriser. En fjärdedel trodde att de inte skulle påverkas och en tiondel att priserna skulle stiga. I enkäten ställdes även följdfrågor om hur priserna på kött, frukt & grönsaker samt övrigt har påverkats: Svarsfördelning i procent Kött Frukt & grönt Övrigt Nedåt 38 20 15 Delvis upp/delvis ned 9 12 20 Uppåt 18 19 15 Inte alls 19 25 26 Ingen uppfattning 17 24 25 Den vanligaste uppfattningen om priset på kött är att priserna har sjunkit. En dryg tredjedel av medlemmarna har svarat så medan en femtedel anser att de har stigit. Vad gäller frukt & grönt och övrigt anser ungefär lika många, 20 respektive 15 procent, att priserna har sjunkit som att de har stigit. I övrigt skiljer sig inte svaren särskilt mycket från den generella bilden, frånsett att en större andel, mellan var fjärde och femte medlem, inte har någon uppfattning i frågan. Troligen beror det på att man är osäker, att man inte kommer ihåg prisbilden före EUmedlemskapet.
6 Fråga 3 Det finns nu (från -95) en frivillig överenskommelse inom handeln om att styckat kött ska vara märkt så att man ser från vilket land köttet kommer. a) Tycker du att en sådan ursprungsmärkning är viktig eller oviktig? Svarsfördelning i procent 1999 1996/97 Mycket viktig 76 84 Ganska viktig 19 11 Oviktig 4 4 Ingen uppfattning 1 1 Drygt sju av tio medlemmar i genomsnitt och i stort sett alla kvinnor anser att det är mycket viktigt att ursprungsmärka styckat kött och två av tio att det är ganska viktigt. Nästan alla medlemmar tycker alltså att det är viktigt. Det gjorde de även 1996/1997. Dock verkar man inte längre anse det riktigt lika viktigt. Det har skett en viss förskjutning från mycket till ganska viktigt. Kvinnor och unga tycker i högre utsträckning än andra grupper att det är mycket viktigt. Knappast någon, nu liksom tidigare, saknar uppfattning i frågan. En grupp som skiljer ut sig är de EU-positiva. Bland dessa tycker 10 procent att det är oviktigt med märkning. Ingen annan grupp har i så stor ursträckning svarat så. b) Vem anser du ska bestämma om reglerna för ursprungsmärkning? Svarsfördelning EU 15 procent Detaljhandeln 18 procent Svenska myndigheter 56 procent Annan 3 procent Ingen uppfattning 9 procent Lite mer än varannan medlem i genomsnitt anser att svenska myndigheter ska bestämma reglerna för ursprungsmärkning. EU-positiva medlemmar och män anser det i mindre utsträckning. Lite drygt var sjätte medlem anser att EU, och lika många att detaljhandeln, ska bestämma reglerna. Ungefär var tionde medlem hade ingen uppfattning i frågan. c) Litar du på att ursprungsmärkningen är korrekt/riktig? Svarsfördelning Ja, alltid 19 procent Ja, ofta 53 procent Nej, sällan 18 procent Nej, aldrig 8 procent Ingen uppfattning 3 procent
7 Medlemmarna har en relativt god tilltro till ursprungsmärkningen. Drygt hälften litar ofta på märkningen medan var femte medlem alltid gör det. Få, var tionde, litar aldrig på den och var femte sällan. Fråga 4 Tycker du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av: Svarsfördelning i procent Mycket viktigt Ganska viktigt Oviktigt Ingen uppfattning a) charkvaror som korv, pastej etc 68 25 5 3 b) frukt och grönsaker 42 43 12 3 c) alla livsmedel 30 44 15 12 Charkvaror: knappt sju av tio medlemmar tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka charkvaror, var fjärde att det är ganska viktigt. För medlemmarna är det alltså nästan lika viktigt att märka charkuterivaror som styckat kött. 1996/97 var bilden ungefär densamma, drygt sju av tio medlemmar ansåg då att det var mycket viktigt med märkning medan knappt två av tio att det var ganska viktigt. Frukt och grönsaker: drygt fyra av tio medlemmar tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka frukt och grönsaker. Lika många anser att det är ganska viktigt. I genomsnitt var tionde medlem anser att det är oviktigt, män, EU-positiva och yngre i högre utsträckning än övriga. Medlemmarnas inställning har inte förändrats särkskilt sedan 1996/97 då något fler, cirka 50 procent, ansåg det mycket viktigt och något färre, drygt 35 procent, ansåg det ganska viktigt med märkning av frukt och grönsaker. Alla livsmedel: lite färre än var tredje medlem tycker att det är mycket viktigt att ursprungsmärka alla livsmedel. Något fler, drygt var fjärde, anser att det är ganska viktigt medan ungefär var tionde medlem anser att det är oviktigt, EU-positiva och 46-54-åringar i högre utsträckning än övriga. Fråga 5 Anser du att ursprungsmärkningen ska avse i vilket land livsmedlet är förpackat/framställt, eller råvarorna kommer ifrån eller både och? Svarsfördelning Förpackat/framställt 10 procent Råvarorna kommer ifrån 31 procent Både och 55 procent Ingen uppfattning 4 procent
8 Det vanligaste svaret är att ursprungsmärkningen bör avse både vilket land livsmedlet är förpackat/framställt i och det land råvarorna kommer ifrån. Lite mer än hälften av medlemmarna har svarat så. Var tredje medlem i genomsnitt och något fler män, EU-positiva och 46-54-åringar anser att märkningen bör avse det land råvarorna kommer ifrån. Endast var tionde anser att ursprungsmärkningen bör avse det land som varan framställts/paketerats i. Fråga 6 Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att även bakdag, dvs datum för när brödet bakades, finns angivet på bröd förpackningen utöver bäst-före datum? Svarsfördelning Mycket viktigt 67 procent Ganska viktigt 21 procent Oviktigt 11 procent Ingen uppfattning 2 procent Flertalet medlemmar anser att det är viktigt att även bakdag, utöver bäst-före datum, finns angivet på brödförpackningen. Två tredjedelar av de tillfrågade medlemmarna anser att det är mycket viktigt medan en femtedel anser att det är ganska viktigt. Ungefär var tionde medlem anser att det är oviktigt. Få saknade uppfattning i frågan. Fråga 7 Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att tillverkningsdag för charkprodukter (korv, leverpastej etc.) finns angivet på varans förpackning? Svarsfördelning Mycket viktigt 64 procent Ganska viktigt 21 procent Oviktigt 8 procent Ingen uppfattning 6 procent Det är viktigt för medlemmarna att tillverkningsdag för charkuterivaror finns angivet på förpackningen, mindre än var tionde tycker att det är oviktigt. För knappt var tredje medlem är det mycket viktigt och för var femte att det är ganska viktigt.
9 Fråga 8 Tycker du att innehållsdeklarationerna på livsmedel är bättre eller sämre nu än tidigare eller är de oförändrade? Svarsfördelning Bättre 15 procent Oförändrade 46 procent Sämre 21 procent Ingen uppfattning 18 procent En femtedel av alla medlemmarna anser att innehållsförteckningarna är sämre nu än tidigare och drygt var sjunde att de är bättre. Flertalet, knappt hälften, tycker dock att de är oförändrade Var femte medlem saknade uppfattning. 1996/97 ställdes en liknande fråga: Hur anser du att EU-medlemskapet har påverkat innehållsdeklarationerna på livsmedel? Har de blivit bättre eller sämre eller har de inte påverkats alls av att Sverige har gått med i EU? Svaren på frågan visade en tendens på att de flesta även då ansåg att innehållsdeklarationerna inte hade förändrats (42 procent), men att uppfattningen annars övervägde åt att de hade försämrats. Endast 2 procent av medlemmarna svarade att de blivit bättre. Fråga 9 Om du vet att ett livsmedel har framställts med hjälp av genteknik, köper du det då? Svarsfördelning Ja, absolut 3 procent Ja, troligen 12 procent Nej, troligen inte 35 procent Nej, absolut inte 48 procent Vet inte 2 procent Nära hälften av medlemmarna skulle absolut inte köpa ett livsmedel om det har framställts med hjälp av genteknik, drygt en tredjedel skull troligen inte göra det. Få, var tionde, skulle troligen köpa livsmedlet medan endast tre av hundra absolut skulle göra det. Det är framförallt EU-positiva som kan tänka sig att köpa genmodifierade livsmedel. Nästan ingen medlem har svarat att de inte vet hur de skulle göra.
10 Fråga 10 Tycker du att EU-medlemskapet i allmänhet har gjort det bättre eller sämre för svenska konsumenter? Svarsfördelning i procent 1999 1996/97 Bättre 22 17 Varken eller 32 29 Sämre 38 40 Ingen uppfattning 8 14 Bland medlemmarna tycker flest, knappt fyra av tio, att Sveriges EU-medlemskap har försämrat för de svenska konsumenterna. Lite drygt två av tio svarar att det blivit bättre medan tre av tio svarar att medlemskapet varken har gjort till eller ifrån. Män och medlemmar över 55 år tillhör de minst negativa. Var tionde medlem saknar uppfattning. Jämfört med 1996/97 har medlemmarna blivit något mindre negativa. Dock är skillnaden för liten för att vara statistiskt säkerställd. I undersökningen 1994 fanns en fråga som handlade om huruvida man ansåg att konsumentfrågorna sammantaget talade för eller emot ett svenskt medlemskap i EU. På den frågan svarade drygt en fjärdedel att de inte hade någon uppfattning. Fyra av tio ansåg att konsumentfrågorna talade emot, hälften så många att de talade för och drygt en av tio menade att de talade varken för eller emot.
11 Appendix 1 Enkät Hej, jag heter nn och ringer från Kooperativa institutet på uppdrag av Konsumentföreningen Stockholm, du är ju medlem. Vi håller på med en medlemsundersökning om vad Sveriges medlemskap i EU betyder för konsumenterna. Har du tid att svara på några frågor, det tar bara några (3-4) minuter 1. Hur anser du att EU-medlemskapet har påverkat livsmedelskvaliteten i stort i Sverige? Har den blivit bättre, sämre eller har den inte påverkats alls? Bättre 4 Oförändrad 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1 2. Vad anser du om hur EU-medlemskapet har påverkat de svenska matpriserna? Har EU-medlemskapet påverkat matpriserna nedåt, uppåt eller inte alls: a. Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1..och priserna vad gäller: b. Kött Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1 c. Frukt o grönsaker Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1 d. Övrigt (ex. ris, pasta, mjöl) Nedåt 5 Delvis nedåt/delvis uppåt 4 Uppåt 3 Inte alls 2 Ingen uppfattning 1 3a. Det finns nu (från -95) en frivillig överenskommelse inom handeln om att styckat kött ska vara märkt så att man ser från vilket land köttet kommer. Tycker du att en sådan ursprungsmärkning är viktig eller oviktig? Mycket viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 3b Vem anser du ska bestämma om reglerna för ursprungsmärkning? EU 5 Detaljhandeln 4 Sv myndigheter 3 Annan 2 Ingen uppfattning 1 3c Litar du på att ursprungsmärkningen är korrekt/riktig? Ja, alltid 5 Ja, ofta 4 Nej, sällan 3 Nej, aldrig 2 Ingen uppfattning 1
12 4. Tycker du att det är viktigt eller oviktigt med ursprungsmärkning av: a. charkvaror som korv, pastej etc.? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 b. frukt och grönt? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 b. alla livsmedel? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 5. Anser du att ursprungsmärkningen ska avse i vilket land livsmedlet är förpackat/framställt, eller råvarorna kommer ifrån eller både och? förpackat/framställt 4 råvarorna kommer ifrån 3 både och 2 ingen uppfattning 1 6. Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att även bakdag, dvs datum för när brödet bakades, finns angivet på bröd för-packningen utöver bäst-före datum? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 7. Tycker du att det är viktigt eller oviktigt att tillverkningsdag för charkprodukter (korv, leverpastej etc.) finns angivet på varans förpackning? Mkt viktigt 4 Ganska viktigt 3 Oviktigt 2 Ingen uppfattning 1 8. Tycker du att innehållsdeklarationerna på livsmedel är bättre eller sämre nu än tidigare eller är de oförändrade? Bättre 4 Oförändrade 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1 9. Om du vet att ett livsmedel har framställts med hjälp av genteknik, köper du det då? Ja, absolut 5 Ja, troligen 4 Nej, troligen inte 3 Nej, absolut inte 2 Vet ej 1 10. Tycker du att EU-medlemskapet i allmänhet har gjort det bättre eller sämre för svenska konsumenter? Bättre 4 Varken eller 3 Sämre 2 Ingen uppfattning 1
13 Appendix 2 Frekvenstabeller Svarsfördelning i procent Alla Kvinnor Män 19-46- 55- EUpositinegativ EU- 45år 54år 78år Fråga 1 EU-medlemskapet och livsmedelkvalitet? Bättre 14 7 27 14 14 13 50 0 Oförändrad 35 36 33 41 32 32 27 21 Sämre 35 39 27 33 43 31 16 69 Ingen uppfattning 16 18 12 12 12 23 7 10 Fråga 2a EU-medlemskapet och livsmedelspriserna? Nedåt 33 30 37 28 30 39 55 22 Delvis ned/delvis upp 24 22 26 25 29 18 20 30 Uppåt 13 15 9 10 16 13 5 25 Inte alls 20 21 20 28 15 18 12 18 Ingen uppfattning 10 12 8 9 11 12 7 5 Fråga 2b pris/kött Nedåt 38 37 39 44 35 34 51 36 Delvis ned/delvis upp 9 8 10 8 12 6 12 7 Uppåt 18 18 18 7 29 19 8 36 Inte alls 19 20 18 23 14 21 12 11 Ingen uppfattning 17 17 15 18 11 21 16 10 Fråga 2c pris/frukt och grönsaker Nedåt 20 16 28 21 22 18 31 20 Delvis ned/delvis upp 12 13 9 12 15 9 14 8 Uppåt 19 20 18 15 26 18 14 37 Inte alls 25 26 23 33 15 24 19 18 Ingen uppfattning 24 26 22 19 22 31 23 17 Fråga 2d pris/övrigt Nedåt 15 10 25 17 15 13 24 15 Delvis ned/delvis upp 20 22 15 16 22 21 20 25 Uppåt 15 14 16 15 20 11 8 28 Inte alls 26 27 23 37 16 23 23 18 Ingen uppfattning 25 26 22 16 27 32 24 14 Fråga 3a Ursprungsmärkning styckat kött? Mycket viktigt 76 80 68 84 72 71 70 78 Ganska viktigt 19 18 22 10 23 24 17 22 Oviktigt 4 1 9 6 2 4 11 0 Ingen uppfattning 1 1 1 0 2 1 2 0 Fråga 3b Vem bestämmer regler? EU 15 12 21 20 6 16 27 9 Detaljhandeln 18 15 23 12 23 18 23 17 sv myndigheter 56 62 46 60 60 50 38 68 Annan 3 3 3 1 5 3 4 1 Ingen uppfattning 9 9 8 7 5 13 8 5 Fråga 3c Litar du på ursprungsmärkningen? Ja alltid 19 17 23 31 13 20 20 16 Ja ofta 53 53 53 49 59 48 58 54 Nej sällan 18 18 16 11 19 20 11 22 Nej aldrig 8 8 7 7 7 10 11 8 Ingen uppfattning 3 3 1 2 2 3 0 0 Svarsfördelning i procent Alla Kvinnor Män 19-45år 46-54år 55-78år EUpositiv EUnegativ
14 Fråga 4a/ viktigt märkning av charkvaror? Mycket viktigt 68 73 59 67 71 71 70 75 Ganska viktigt 25 23 28 27 23 22 18 20 Oviktigt 5 2 10 6 2 5 11 2 Ingen uppfattning 3 2 3 1 4 2 1 3 Fråga 4b/ viktigt märkning av frukt och grönt? Mycket viktigt 42 47 34 42 42 46 40 45 Ganska viktigt 43 41 45 41 43 41 38 44 Oviktigt 12 9 18 17 10 11 21 9 Ingen uppfattning 3 3 3 1 5 3 1 3 Fråga 4c / viktigt märkning av alla livsmedel? Mycket viktigt 30 32 25 38 28 31 32 36 Ganska viktigt 44 41 49 39 43 43 38 44 Oviktigt 15 15 16 16 18 13 22 11 Ingen uppfattning 12 12 10 7 12 13 8 10 Fråga 5 Vad ska märkningen avse? Förpackat/framställt 10 12 5 4 12 12 8 12 Råvarorna kommer ifrån 31 28 37 29 36 27 41 25 Både och 55 57 52 65 49 56 45 61 Ingen uppfattning 4 3 6 3 3 6 7 2 Fråga 6 Märkning av bakdag? Mycket viktigt 67 73 56 78 54 71 72 63 Ganska viktigt 21 19 25 19 29 15 18 26 Oviktigt 11 7 17 3 15 12 9 9 Ingen uppfattning 2 2 2 1 2 2 1 2 Fråga 7 Märkning tillverkningsdag, charkprod? Mycket viktigt 64 65 63 75 54 69 66 66 Ganska viktigt 21 19 25 17 27 18 19 15 Oviktigt 8 9 7 3 13 8 8 14 Ingen uppfattning 6 7 5 6 6 5 7 5 Fråga 8 Innehållsdeklarationerna bättre/sämre? Bättre 15 14 16 14 15 17 15 12 Oförändrade 46 41 56 50 50 42 50 41 Sämre 21 25 13 12 26 21 11 35 Ingen uppfattning 18 20 15 24 10 20 24 12 Fråga 9 Köper livsmedel framställt m genteknik? Ja absolut 3 3 3 4 2 3 11 0 Ja troligen 12 9 16 14 11 9 22 6 Nej troligen inte 35 34 36 36 38 30 27 30 Nej absolut inte 48 52 41 44 48 55 38 62 Vet ej 2 2 3 3 1 4 3 2 Fråga 10 EU: Bättre eller sämre sv konsumenter? Bättre 22 18 30 24 23 23 100 0 Varken eller 32 32 32 31 30 35 0 0 Sämre 38 41 31 36 40 33 0 100 Ingen uppfattning 8 10 6 9 6 9 0 0