AV SYNPUNKTER FRÅN VATTENFÖRVALTNINGENS SAMRÅD

VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING 2014-2015 SÄRSKILD SAMMANSTÄLLNING AV SYNPUNKTER FRÅN VATTENFÖRVALTNINGENS SAMRÅD 2014-2015 samt hur hänsyn tagits till dem i de reviderade förslag som regeringen ska pröva

Förord Den 1 november 2014 startade det halvårslånga samrådet inom vattenförvaltningen. När samrådet avslutades i april hade omkring 400 yttranden kommit in till Västerhavets vattenmyndighet. De fem vattenmyndigheterna har gemensamt under hösten arbetat om samrådsversionerna utifrån samrådssynpunkterna till reviderade förslag till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer. Under senhösten beslutade regeringen att pröva det reviderade förslaget till åtgärdsprogram. På vattendelegationsmötet i Västerhavet den 2 december 2015 beslutade delegationen, mot bakgrund av regeringens beslut, att sända det reviderade åtgärdsprogrammet, förvaltningsplanen och miljökvalitetsnormer till regeringen som underlag för prövningen. Vattendelegationen beslutade också att arbetet med den särskilda sammanställningen, som du nu har i din hand, skulle slutföras. Den särskilda sammanställningen är viktig information till regeringen i arbete med prövningen, eftersom den summerar hur de synpunkter som kommit in under samrådet tagits om hand i arbetet med att ta fram reviderade förslag till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer. När regeringen beslutat i prövningsärendet kan det komma att krävas en kompletterande särskild sammanställning. De fem vattenmyndigheterna har arbetat tillsammans med att ta fram den särskilda sammanställningen och texten är därför i stort densamma. I förekommande fall har distriktsvisa anpassningar gjorts. Ett stort tack till alla som deltagit i samrådet och gett oss synpunkter på våra förslag. Synpunkterna är mycket värdefulla för det fortsatta vattenförvaltningsarbetet. Göteborg, 2015-12-14 Lars Bäckström, Landshövding i Västra Götalands län Ordförande i Västerhavets vattendelegation 1

Innehåll Förord... 1 Innehåll... 2 1 Sammanfattning... 3 2 Bakgrund kring samrådsprocessen... 5 2.1 Deltagande i samrådet... 5 3 Hantering av remissynpunkter... 8 3.1 Prövning av åtgärdsprogrammet... 9 4 Inkomna samrådssynpunkter och hur de har beaktats...10 4.1 Övergripande synpunkter... 10 4.2 Synpunkter på förvaltningsplanen... 12 4.3 Synpunkter på åtgärdsprogrammet med bilagor... 13 4.4 Synpunkter på miljökvalitetsnormerna... 18 4.5 Synpunkter angående kraftigt modifierade vatten... 19 4.6 Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen... 20 4.7 Synpunkter som ligger utanför vattenmyndigheternas ansvarsområde... 21 5 Noteringar inför framtida arbete...23 Bilaga 1. Bilaga 2. Aktörer som lämnat remissynpunkter Förändringar i åtgärder riktade till myndigheter och kommuner 2

1 Sammanfattning Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning har samråtts under perioden 1 november 2014 30 april 2015. Vattenmyndigheten har sammanställt de synpunkter som kommit in, i enlighet med 5 kap. 4 förordning (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) samt 5 kap. 4 miljöbalken och 6 kap. 16 miljöbalken. Sammanställningen är gemensam mellan de fem vattenmyndigheterna för att läsaren endast ska behöva ta del av ett dokument där de viktigaste ändringarna redovisas. Sammanställning är övergripande och beskriver vilka synpunkter som har kommit in och hur synpunkterna har beaktats. Viktiga förändringar som har gjorts i respektive vattendistrikt redovisas i de fall det är motiverat. Vattenmyndigheterna har fått remissynpunkter från nästan 800 instanser (bilaga 1, Aktörer som lämnat remissynpunkter). Remissvar har kommit in från: 26 nationella myndigheter 21 länsstyrelser 234 kommuner 26 nationella bransch- och frivillighetsorganisationer 181 företag och distriktsorganisationer (varav 126 grupper från Lantbrukarnas Riksförbund [LRF]) 105 vattenråd och vattenvårdsförbund 161 privatpersoner 15 universitet och övriga Inkomna remissynpunkter har gett många bra och konstruktiva förslag på förbättringar och lett till såväl strukturella som innehållsmässiga förändringar av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. För att underlätta för läsaren har strukturen på materialet ändrats. Förvaltningsplanen är nu indelad i fem huvudavsnitt där åtgärdsprogrammet och övervakningsprogrammet ses som varsin del. De viktigaste förändringarna i förvaltningsplanen, miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammet efter samrådet är: Reviderade åtgärder. Flertalet åtgärder har fått större eller mindre justeringar i sina formuleringar, sju åtgärder har tagits bort och sex åtgärder har tillkommit utifrån remissynpunkter och i dialog med berörda myndigheter. Reviderade miljökvalitetsnormer - fler vattenförekomster med tidsfrist till 2027. Antalet vattenförekomster med undantag i form av tidsfrist till 2027 har ökat, framförallt i övergödningspåverkade vattenförekomster men även i vattenförekomster med fysisk påverkan, där ekologiskt funktionella kantzoner har föreslagits som åtgärd. Minskad omfattning av åtgärder inom jordbruket. Fler tidsundantag till 2027 används inom jordbruksområden, vilket minskar omfattningen av fysiska åtgärder under nästa förvaltningscykel, 2016-2021. Beräkningar av fosfor- och kvävereducering har för vissa åtgärder justerats på grund av ny kunskap om effekter. 3

Utökad samhällsekonomisk konsekvensanalys. Den samhällsekonomiska konsekvensanalysen och dess underlag har utvecklats och preciserats. Analysen har även blivit distriktsanpassad och inbegriper beskrivning av befintlig samt ökat behov av finansiering av vattenvårdande åtgärder. Mindre förändringar för enskilda vattenförekomster. Vissa förändringar av information om planerade och genomförda åtgärder samt statusklassificeringar av enskilda vattenförekomster har gjorts baserat på de synpunkter som har kunnat lämnas direkt i VISS (VattenInformationsSystem Sverige). Länsstyrelserna har gått igenom dessa synpunkter som lämnats per vattenförekomst, och återkopplat till remisinstanser i vissa fall. Övervakningsprogram 2009-2015. Övervakningen som ligger till grund för den statusklassificering som genomfördes 2013-2014 har summerats enligt de principer som angavs i samrådsmaterialet. Här beskrivs också övergripande hur övervakningen behöver utvecklas för att underlag för klassificeringar och bedömningar ska förbättras. Föreskrift. Föreskriften för kvalitetskrav för vattenförekomster har reviderats bland annat avseende definitioner av bromerade difenyletrar, försämringsförbudet och gynnsamt tillstånd för Natura 2000-områden. 4

2 Bakgrund kring samrådsprocessen Vattenmyndighetens förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning har samråtts under perioden 1 november 2014 30 april 2015 1. Följande handlingar ingick i samrådet, för respektive vattendistrikt 2 : Förslag till förvaltningsplan Förslag till miljökvalitetsnormer Förlag till åtgärdsprogram (inklusive samhällsekonomisk konsekvensanalys och underlag för åtgärdsområden) Miljökonsekvensbeskrivning för åtgärdsprogram Samrådet kungjordes 31 oktober 2014 i alla större dagstidningar. Information om samrådet har spridits via vattenmyndigheternas nyhetsbrev, länsstyrelsernas och vattenmyndigheternas webbplatser samt på möten där aktörer som berörs av samrådet har deltagit. Information skickades också ut via e-post till samtliga kommuner och länsstyrelser samt en rad bransch- och intresseorganisationer, vattenråd, departement, med flera. Parallellt med vattenmyndigheternas samråd har Havs- och vattenmyndigheten (HaV) haft samråd rörande Åtgärdsprogram för havsmiljön 2015 3, med samma samrådsperiod. Samrådsdokumenten har funnits tillgängliga i digital form på vattenmyndigheternas webbplats under hela samrådsperioden. Tryckta handlingar skickades ut till cirka 800 mottagare, enligt sändlistor i missiven för respektive vattenmyndighets utskick. Materialet har också funnits tillgängligt i tryckt form hos samtliga länsstyrelser och kommuner och handlingarna har funnits tillgängliga på samrådsmöten. 2.1 Deltagande i samrådet Remissynpunkter har kunnat lämnas dels via e-post eller vanlig post och om det gäller enskilda vattenförekomster via databasen VISS. Ett 60-tal samrådsmöten har anordnats, varav två nationella möten som arrangerats av HaV och de fem regionala vattenmyndigheterna gemensamt (tabell 1). Möten har också anordnats inom varje vattendistrikt. Dessa har varierat beroende på förutsättningar och arbetssätt inom respektive vattendistrikt. Vid några av distriktsmötena har HaV medverkat för att presentera åtgärdsprogram enligt havsmiljöförordningen. Mer information om upplägg för samrådsmöten i respektive vattendistrikt finns i kapitel 8 i del 2 Vattenförvaltningen 2009-2015, av förvaltningsplanen. Fördelning av samrådssynpunkter mellan olika aktörsgrupper redovisas i tabell 2, uppdelat per vattenmyndighet 1 I Södra Östersjöns vattendistrikt: 1 november 2014 5 maj 2015 2 Dnr för de olika vattenmyndigheterna: Bottenviken 537-9859-2014, Bottenhavet 537-7197-14, Norra Östersjön 537-5058-14, Södra Östersjön 5346-2014, Västerhavet 537 34925 2014 3 Mer information på HaV:s webbplats 5

Tabell 1. Nationella och distriktsvisa samrådsmöten under vattenmyndigheternas samråd 2014-2015. Arrangör Antal möten/målgrupper Antal deltagare Samtliga vattenmyndigheter och HaV Vattenmyndigheten Bottenviken Vattenmyndigheten Bottenhavet Vattenmyndigheten Norra Östersjön Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenmyndigheten Västerhavet Ett möte med nationella myndigheter Ett möte med nationella branschorganisationer 15 öppna samrådsmöten. En tvådagars workshop riktad till kommuner, länsstyrelser, verksamhetsutövare, intresseorganisationer och allmänhet. Ett möte med vattendelegationens referensgrupp Två separata möten per länsstyrelse Tio öppna samrådsmöten Nio samrådsmöten med riktad inbjudan till kommunernas politiker och tjänstemän 16 separata möten med till exempel LRF Sex öppna samrådsmöten Ett möte för vattendistriktets referensgrupper Nio öppna samrådsmöten Två möten med kommunernas referensgrupp i distriktet. Ett separat möte med LRF och Södra och Skogssektorn i distriktet. 90 60 200 125 20 40 110 140 280 Sex öppna samrådsmöten 360 420 35 570 20 10 Tabell 2. Antal remissinstanser som har lämnat skriftliga synpunkter under vattenmyndigheternas samråd 2014-2015, fördelat per vattenmyndighet och aktörsgrupp. Norra Östersjön Södra Östersjön Remissinstanser Totalt* Bottenviken Bottenhavet Västerhavet Nationella myndigheter 26 23 24 20 23 20 Nationella bransch- och frivilligorganisationer 26 20 23 21 21 15 Länsstyrelser 21 2 5 6 8 7 Kommuner 234 20 30 44 70 81 Företag och distriktsorganisationer Vattenråd och vattenvårdsförbund 358 42 71 82 89 141 106 9 8 14 29 43 Privatpersoner 161 7 10 75 37 38 Övriga 15 4 5 4 7 2 * Totalt antal hanterade samrådssvar. Eftersom samma aktör kan ha skickat svar till flera vattenmyndigheter överensstämmer inte totalsumman med summan av antalet svar per vattendistrikt. Notera att vissa nationella myndigheter inte har skickat till alla distrikt, därav skillnader i antal. 6

En stor del av synpunkterna som berör enskilda vattenförekomster har lämnats via VISS (tabell 3). Drygt 900 synpunkter har lämnats på enskilda vattenförekomster direkt i VISS, vilket ger en bild av det stora engagemenaget som finns på lokal nivå. Bilaga 1 innehåller en förteckning över alla aktörer som lämnat remissynpunkter. Samtliga svar, förutom sådana som inkommit från privatpersoner, finns på vattenmyndigheternas webbplats: www.vattenmyndigheterna.se. Tabell 3. Antal samrådssynpunkter kopplat till enskilda vattenförekomster i VISS. Synpunkter på klassificeringar/bedömningar och synpunkter på åtgärdsförslag redovisas var för sig. Observera att åtgärdsförslag i VISS inte är juridiskt bindande. Typ av synpunkt Totalt Botten -viken Botten havet Norra Östersjön Södra Östersjön Västerhavet Synpunkter på bedömning av vattenförekomst Synpunkter på åtgärdsförslag 711 45 275 71 59 261 194 109 14 20 30 21 Summa 905 154 289 91 89 282 7

3 Hantering av remissynpunkter Synpunkter som berör samtliga vattendistrikt har hanterats gemensamt av de fem vattenmyndigheterna (figur 1). Synpunkter som är distriktsspecifika har hanterats av berörd vattenmyndighet. Synpunkter som rör enskilda vattenförekomster, eller som på annat sätt är knutna till ett mindre geografiskt område, har vidarebefordrats för hantering på berörd länsstyrelse. Många synpunkter rör frågor som vattenmyndigheten inte kan påverka och som vattendelegationen inte fattar beslut om. Dessa synpunkter kan inte beaktas, i den meningen att de leder till några förändringar i dokumenten. Däremot tar vattendelegationerna och vattenmyndigheterna med sig många av dessa synpunkter i det vidare arbetet genom dialog med berörda myndigheter. Figur 1. Övergripande process för hur samrådssynpunkter har tagits om hand. 8

3.1 Prövning av åtgärdsprogrammet Jordbruksverket, VA Syd, 16 kommuner (Falköpings kommun, Säffle kommun, Munkedals kommun, Växjö kommun, Tranemo kommun, Torsby kommun, Åmåls kommun, Storfors kommun, Alvesta kommun, Ödeshög kommun, Mjölby kommun, Svedala kommun, Orust kommun, Krokom kommun, Åre kommun samt Miljönämnden Östra Skaraborg) och vattenmyndigheterna själva har gett regeringen möjlighet att pröva förslagen till de åtgärdsprogram som ska gälla för perioden 2016-2021. Regeringens prövning av åtgärdsprogrammen kan leda till att regeringen fastställer ett eller flera åtgärdsprogram, eller delar av åtgärdsprogram, men den kan också innebära att regeringen beslutar att någon myndighet ska göra det. Den 19 november meddelade regeringen att de kommer att pröva åtgärdsprogrammen. 9

4 Inkomna samrådssynpunkter och hur de har beaktats Vattenmyndigheten har sammanställt de synpunkter som kommit in, i enlighet med 5 kap. 4 förordning (2004:660) om förvaltningen av kvaliteten på vattenmiljön (vattenförvaltningsförordningen) samt 5 kap. 4 miljöbalken och 6 kap. 16 miljöbalken. Nedan redovisas övergripande dessa synpunkter och hur de har beaktats. 4.1 Övergripande synpunkter Många synpunkter handlar om omfattningen och utformningen av samrådsmaterialet. Flera instanser menar att förvaltningsplan, åtgärdsprogram och bilagor till åtgärdsprogrammet tillsammans med databasen VISS innehåller den information de behöver för sitt vattenrelaterade arbete men många efterfrågar kortversioner av förvaltningsplan och åtgärdsprogram. Flera instanser har även lämnat synpunkter kring språket i dokumenten och där varierar synpunkterna från att språket är svårtillgängligt till att det är lättfattligt. Några remissinstanser saknar en redogörelse för hur synpunkterna tas om hand och arbetas in i beslutsdokumenten. Flera remissinstanser konstaterar att VISS har utvecklats och förbättrats men många påpekar att det krävs mer arbete för att göra VISS mer tillgängligt för sällananvändare. Några aktörer anser att kvalitetssäkringen av data i VISS är otillräcklig och efterlyser bland annat samverkan med kommunerna för att rätta till felaktigheter. Några instanser konstaterar att underlagen för klassificeringar har förbättrats under denna förvaltningscykel, bland annat eftersom recipientkontrolldata har använts i större utsträckning. Flera trycker dock på att det finns ett fortsatt behov av att förbättra underlagen och utöka övervakningen. Flera instanser saknar en analys av brister i underlagsmaterialet. Många efterfrågar också en bättre redovisning av förändringar sedan föregående förvaltningscykel. Flera aktörer menar att samverkansarbetet har förbättrats sedan den föregående förvaltningscykeln, bland annat dialogen mellan länsstyrelser och kommuner. Samtidigt konstateras i många svar att samverkansarbetet behöver utvecklas och förbättras på flera olika nivåer; mellan myndigheter, mellan myndigheter och kommuner, med lokala samverkansorgan et cetera. Flera instanser trycker på vikten av att ta tillvara lokal kunskap för att få fram bra underlag för åtgärder och anser att det arbetet hittills har brustit. Generella förändringar som har gjorts Inkomna remissynpunkter har lett till både strukturella och innehållsmässiga förändringar av förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Allt material är nu samlat i förvaltningsplanen som består av fem huvudavsnitt (figur 2). 10

Figur 2. Ny struktur för förvaltningsplanen. Del 1 sammanfattar och inleder förvaltningsplanens alla delar. Fungerande samverkan är centralt i vattenförvaltningsarbetet. Här beskrivs nätverk och roller på alla samverkansnivåer, tillsammans med en bakgrund till varför arbetet är så viktigt. Här finns också en sammanfattning av åtgärdsprogrammet. I del 2 redovisas alla resultat från kartläggnings- och analysarbetet. Här finns även information om utifrån vilka principer miljökvalitetsnormer och undantag fastställts och hur de tillämpats. Samverkan och samråd som genomförts under den gångna sexårscykeln redovisas också. Beskrivningarna har fokus på att visa resultat medan metoder och arbetssätt återfinns i separat bilaga. Del 3 är Övervakningsprogram 2009-2015. Den här delen visar bland annat vilken övervakning som ligger till grund för statusklassificeringen. Del 4 innehåller åtgärdslistan med samtliga åtgärder riktade till myndigheter och kommuner, samt den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av åtgärdsprogrammet. I del 5 beskrivs vad som behöver göras de kommande sex åren i svensk vattenförvaltning. I föreskrifterna om kvalitetskrav för vattenförekomster (Miljökvalitetsnormer) redovisas de miljökvalitetsnormer som ska fastställas för vattenförekomsterna inom respektive distrikt. I föreskriftens bilaga, liksom för respektive vattenförekomst i VISS, anges de miljökvalitetsnormer, eventuella undantag och andra bestämmelser som gäller för respektive vattenförekomst. I VISS framgår vilket miljöproblem som ligger till grund för respektive undantag per vattenförekomst. Föreskrifterna ingår i respektive länsstyrelses författningssamling. Till förvaltningsplanen finns ett antal bilagor. I dessa beskrivs metoder och arbetssätt som använts i statusklassificeringen, vilka krav från vattenförvaltningsförordningen som 11

förvaltningsplanen uppfyller och vilka referenser som har använts i arbetet. Vidare har varje vattendistrikt sina egna bilagor. Texterna har språkgranskats för att göra dem mer lättillgängliga även för läsare som inte är bekanta med den terminologi som används i vattenförvaltningsarbetet. Illustrationer har bearbetats och nya illustrationer har tillkommit för att underlätta förståelsen av texterna. Under våren 2015 har kvalitetsgranskning av innehållet i databasen VISS genomförts av vattenmyndigheterna och länsstyrelserna. I denna process har samrådssynpunkter varit en viktig del. Länsstyrelserna har i varierande utsträckning haft dialog med kommuner och verksamhetsutövare för att justera felaktiga uppgifter. 4.2 Synpunkter på förvaltningsplanen Många remissinstanser tycker att förvaltningsplanen sammanfattar vattenförvaltningsarbetet på ett bra sätt och att den har förbättrats jämfört med föregående förvaltningscykel. Samtidigt pekar flera instanser på att dokumentet är omfattande och komplext, och att det krävs förkunskaper för att kunna ta till sig informationen. Kortversioner av förvaltningsplan och åtgärdsprogram efterfrågas. Vad gäller innehållet i förvaltningsplanen efterfrågar några instanser en bättre redovisning av kulturhistoriska värden i anslutning till vatten, och hur kulturmiljöfrågorna beaktas i samband med åtgärdsarbeten inom ramen för vattenförvaltningen. Mer information om hur klimatförändringar och översvämningsarbete ska integreras med vattenförvaltningen efterfrågas. Några remissinstanser pekar på att det i förvaltningsplanen saknas en del av den information som är krav enligt vattenförvaltningsförordningens bilaga 1 (Information som ska finnas med i förvaltningsplaner för vattendistrikten enligt 5 kap. 1 ). Några instanser önskar få en bättre beskrivning av vilka lagar, förordningar med mera. som styr vattenförvaltningsarbetet och hur de hänger ihop med miljömålen, klimatarbetet, andra direktiv et cetera. Flera remissinstanser önskar en bättre redovisning och djupare analyser av vilka förändringar som har skett sedan föregående förvaltningscykel vad gäller åtgärdsarbete, status och miljökvalitetsnormer. Några anser också att förvaltningsplanen borde vara mer framåtsyftande. Flera remissinstanser instämmer i vattenmyndigheternas slutsats att övervakningen behöver förbättras för att få ett mer komplett underlag till statusklassificeringar och beräkningar av åtgärdsbehov. Sveriges geologiska undersökning (SGU) menar att vattenmyndigheterna måste redogöra för övervakningsbehovet och ta fram ett program för kontrollerande och operativ övervakning, samt redogöra för konsekvenserna när övervakningen brister. Förändringar som har gjorts i förvaltningsplanen Förvaltningsplanen har fått en ny struktur för att underlätta för läsaren att hitta information samt tydliggöra resultaten av vattenförvaltningsarbetet (statusklassificeringar et cetera.). Förvaltningsplanen har kompletterats med mer utvecklade redovisningar av vilka förändringar som har skett sedan föregående förvaltningscykel, och vad förändringarna kan bero på. 12

Klimatförändringar och hur sådana kan påverka vattenmiljöerna har lyfts fram i ett eget kapitel i förvaltningsplanen: Vatten i ett förändrat klimat. Där redovisas också hur kopplingen ser ut mellan vattenförvaltningsarbetet och arbetet med översvämningsdirektivet. Kulturhistoriska värden och andra värden kopplade till vattenmiljöer lyfts på fler ställen i förvaltningsplanen, bland annat i del 5. Förvaltningsplanen har kompletterats med information för att täcka in de redovisningskrav som anges i bilaga 1 i vattenförvaltningsförordningen (2004:660). För att tydliggöra vilken information det handlar om och var i förvaltningsplanen den återfinns, beskrivs detta i en egen bilaga till förvaltningsplanen (Bilaga 2, Krav enligt Vattenförvaltningsförordningens bilaga 1). I förvaltningsplanen finns nu en egen del (del 5, Vattenförvaltningen 2015-2021) som är framåtsyftande och redovisar vad som behöver göras under den kommande förvaltningscykeln. Samrådssynpunkter har gett viktig input för innehållet och utformingen av denna del. Här redovisas förutsättningar för åtgärdsprogrammets genomförande, ett avsnitt som i samrådsversionen fanns i åtgärdsprogrammet. För att ge en bild de viktigaste arbetsmomenten under nästa cykel, och när de genomförs, finns en genomgång av vad som behöver göras år för år under perioden 2016-2021. I övervakningsprogrammet (del 3) finns ett avsnitt som övergripande beskriver utvecklingsbehov för den framtida övervakningen. Här redovisas också vilket arbete som har påbörjats för att förbättra övervakningen och hitta möjliga vägar till finansiering. Förändringar rörande miljökvalitetsnormer och kraftigt modifierade vatten redovisas separat. Synpunkter som berör statusklassificering och riskbedömningar på enskilda vattenförekomster har hanterats av länsstyrelserna. För att en statusklassificering ska ändras krävs ett väl motiverat underlag i form av analysresultat från relevanta undersökningar. 4.3 Synpunkter på åtgärdsprogrammet med bilagor Merparten, ca 80 procent, av synpunkterna som har lämnats under samrådet berör olika aspekter av åtgärdsprogrammet. En stor andel av remissinstanser kommenterar bristen på finansiering av åtgärder. Av de synpunkter som ligger inom vattenmyndigheternas ansvarsområde rör de flesta förslagen till åtgärdsprogram, den samhällsekonomiska konsekvensanalysen, underlagsmaterial till åtgärdsprogrammen eller åtgärdsarbete generellt. Nedan redovisas övergripande de synpunkter som inkommit och de förändringar som har gjorts. En redovisning av samtliga förändringar som har gjorts i formuleringarna av åtgärderna som riktar sig till myndigheter och kommuner finns i bilaga 2, Förändringar i åtgärder riktade till myndigheter och kommuner. Generella synpunkter Flera remissinstanser tycker att åtgärdsprogrammen har förbättrats betydligt sedan föregående förvaltningscykel. Några remissinstanser menar att åtgärdsprogrammet är väl genomarbetat och innehåller många nödvändiga åtgärder för att uppnå vattendirektivets mål samt nationella miljömål och de svenska åtagandena i Baltic Sea Action Plan. Andra remissinstanser tycker att åtgärdsprogrammet har en alltför hög ambitionsnivå och menar att åtgärdstakten är för omfattande och att det inte är rimligt att genomföra alla åtgärder 13

under kommande förvaltningscykel. Några remissinstanser är oroade över att åtgärdsarbetet går alltför långsamt för att målen ska kunna nås. Flera remissinstanser, bland annat HaV och SGU, lyfter att det är otydligt vilka åtgärder som är bindande enligt gällande lagstiftning och vilka åtgärder som är aktiviteter för att kunna genomföra åtgärdsprogrammet. Flera av branschorganisationerna, samt vissa vattenråd och privatpersoner, förordar frivilliga åtgärder före tvingande regler. Svenskt Vatten har uttryckt att kvalitetssäkringen av data i VISS är otillräcklig och borde göras i samverkan med kommunerna. De anser även att dialogen med kommunerna inte varit tillräckligt omfattande. Flera andra remissinstanser anser också att samverkan behöver lyftas mer i åtgärdsprogrammet och framhållas som ett lämpligt styrmedel i vattenförvaltningen. Bland annat HaV och SGU lyfter att det saknas en uppdelning i grundläggande och kompletterande åtgärder. De efterfrågar en beskrivning av hur grundläggande och kompletterande åtgärder har definierats och en analys av om de grundläggande åtgärderna räcker för att nå målen eller om kompletterande åtgärder behövs. Flera remissinstanser, bland annat flera kommuner, framför att det inte framgår tydligt i åtgärdsprogrammet när åtgärder ska vara genomförda eller att det i vissa fall är en central myndighet som måste genomföra sin åtgärd först innan kommunerna kan genomföra sina åtgärder. Flera remissinstanser tycker att det i åtgärdsprogrammet tydligare behöver framgå vad redan pågående åtgärdsarbete har gett och förväntas ge framöver. Flera remissinstanser anser att det saknas koppling mellan åtgärderna i åtgärdsprogrammet och de svenska miljömålen. Remissinstanserna efterfrågar ett tydliggörande av hur vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidrar till att även uppfylla dessa mål. Bland annat Svenskt Vatten anser att vattenmyndigheterna och HaV behöver samordna sina åtgärder i respektive program i större utsträckning. Flera remissinstanser, bland annat, Jordbruksverket och LRF på central, regional och lokal nivå, efterlyser bättre beskrivningar av internbelastningens betydelse som källa för fosfor. Detta för att kunna ge en rättvisare bild av jordbrukets bidrag till övergödningsproblematiken. Generella förändringar Åtgärdsprogrammen har setts över utifrån inkomna samrådssynpunkter och ändrats eller kompletterats för att göra de förtydliganden som efterfrågats. Vattenmyndigheterna har bland annat förtydligat vilka åtgärder som utifrån lagstiftningen är bindande för myndigheter och kommuner att genomföra i ett avsnitt om ansvar i inledningen av del 4 Åtgärdsprogram. Icke-bindande aktiviteter (förutsättningar) som vattenmyndigheterna ser behöver göras för att åtgärdsprogrammet ska kunna genomföras återfinns i del 5 Vattenförvaltning 2015-2021. Det har också gjorts tydligare att det är åtgärdsmyndigheterna som utformar de styrmedel som gör att miljökvalitetsnormerna följs, inom den ram som ges i åtgärdsbeskrivningen i kapitel 2 i åtgärdsprogrammet. Under våren 2015 har vattenmyndigheterna tillsammans med länsstyrelserna kvalitetssäkrat informationen i VISS, bland annat förslag till fysiska åtgärder för att täcka åtgärdsbehovet och därmed följa miljökvalitetsnormerna. Utifrån denna granskning har justeringar gjorts, framförallt när det gäller omfattningen av åtgärder som tar jordbruksmark i anspråk. Den tidigare siffran på ca 80 000 hektar jordbruksmark har 14

minskats till ca 20 000 hektar och åtgärderna omfattar nu cirka 0,6 procent av Sveriges jordbruksmark. Justeringarna har också fått effekt på miljökvalitetsnormerna. Utredningsarbete angående internbelastning har påbörjats och detta kan leda till revideringar av åtgärdsprogrammen längre fram. Åtgärderna har kompletterats med en bedömning av om de är grundläggande eller kompletterande åtgärder. Detta redovisas under egen rubrik för varje åtgärd i åtgärdslistan, samt samlat i den sammanfattning av åtgärdsprogrammet som finns i del 1 Introduktion. I bilaga 1 Arbetssätt och metoder till förvaltningsplanen beskrivs hur de olika typerna av åtgärder definieras och hur vattenmyndigheterna har kategoriserat åtgärderna i åtgärdsprogrammet. I den samhällsekonomiska konsekvensanalysen är kostnader för åtgärder till viss del kopplade till grundläggande och kompletterande åtgärder. Förtydligande av när åtgärder ska vara genomförda har gjorts i själva åtgärdsformuleringarna. Även sambandet mellan olika åtgärder, exempelvis att vissa åtgärder som kommunerna behöver genomföra är beroende av att en central myndighet först har genomfört sin åtgärd, beskrivs tydligare i åtgärdslistan under rubriken Sammanhang. Hur åtgärderna hänger ihop tydliggörs också genom att åtgärderna har tidssatts. Åtgärdernas bidrag till att uppfylla de svenska miljömålen har förtydligats i själva åtgärderna under en egen rubrik Miljömål. Under 2015 har vattenmyndigheterna haft samverkansmöten med HaV för att säkerställa att åtgärder i respektive åtgärdsprogram inte överlappar varandra eller fallit mellan respektive ansvarsområden. Ingen åtgärd har tagits bort utan istället finns hänvisningar mellan åtgärdsprogrammen där det finns beröringspunkter. För varje åtgärd som har koppling till HaV hänvisar vattenmyndigheterna till HaV:s faktablad under rubriken Sammanhang. Synpunkter och ändringar på åtgärder riktade till myndigheter och kommuner Många remissinstanser har lämnat konkreta synpunkter på förslagen till åtgärder. Flertalet åtgärder har justerats i någon utsträckning utifrån remissvar och i dialog med berörda åtgärdsmyndigheter. Sju åtgärder har tagits bort, sex nya åtgärder har tillkommit och tre åtgärder har bytt ansvarig myndighet. I bilaga 2, Förändringar i åtgärder, riktade till myndigheter och kommuner återfinns en detaljerad redovisning av vilka åtgärder som ingick i förslaget till åtgärdsprogram, samråd, och hur dessa har ändrats till fram till den version av åtgärdsprogrammet som skickades till regeringen i december 2015. Synpunkter på den samhällsekonomiska konsekvensanalysen av åtgärdsprogrammet Flera remissinstanser anser att konsekvenserna av åtgärdsprogrammet inte är tillräckligt utredda och att bördorna kan vara allt för stora för en del sektorer. Remissinstanser vill också se tydligare prioritering, val av styrmedel, och förslag på hur åtgärderna ska finansieras. Många anser att kostnaderna är underskattade och nyttorna överskattade. Flera kommuner menar att konsekvensanalysen är svår att tillämpa i en enskild kommun eftersom den har genomförts på nationell nivå. Förändringar på konsekvensanalysen Konsekvensanalysen har arbetats om och kompletterats efter inkomna samrådssynpunkter. 15

De viktigaste förändringarna är: Förtydligande av att det är de myndigheter som omfattas av åtgärdsprogrammet (framgår av avsnitt Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner ), tillsammans med kommunerna ska se till att styrmedel nyttjas eller utvecklas så att miljökvalitetsnormerna kan följas. Den bemyndigade myndighetens analys av lämpligt styrmedel kan skilja sig från den analys som vattenmyndigheterna genomfört i konsekvensanalysen. Beroende på tillgången på underlag har i vissa fall en distriktsanpassad analys kunnat göras. Både kostnader för åtgärder för vattendistriktet och för landet som helhet presenteras. Ökad tydlighet i presentation av kostnader för åtgärder. Det är tydligare vad som är investeringskostnad, löpande kostnader och produktionsbortfall. Det har också förtydligats att de fysiska åtgärderna inte är bindande för myndigheter och kommuner men att de ansvarar för att miljökvalitetsnormerna följs och att de inom sina ansvarsområden ska vidta de åtgärder som behövs. En tydligare redovisning av befintlig finansiering och behovet av ny finansiering har gjorts. Förtydligande av nuvarande åtgärdstakt samt vilka åtgärder som ryms inom redan befintlig lagstiftning och vilka åtgärder som är en direkt konsekvens av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Synpunkter på underlagsdokument till åtgärdsprogrammen Synpunkter som berör förslag på åtgärder på enskilda vattenförekomster hanteras av länsstyrelserna. Många av åtgärderna samt effekter och kostnad för respektive åtgärd är framtagna utifrån nationella beräkningar. Under nästa cykel kommer det att ske ett verifieringsarbete för att konkretisera åtgärderna som behövs för att uppnå önskad effekt i vattenförekomsten. Eftersom sammanställningarna av åtgärdsområdena skiljer sig åt i utformning mellan vattendistrikten redovisas synpunkter och genomförda revideringar på dessa distriktsvis. I samtliga vattendistrikt har vattenmyndigheterna förtydligat att sammanställningarna endast är ett underlag till åtgärdsprogrammet och inget som är juridiskt bindande. Bottenviken Åtgärdsområdessammanställningarna för Bottenvikens vattendistrikt är ett levande material som speglar klassificeringar och åtgärdsförslag registrerade i VISS. De samrådssvar som har kommit in pekar främst på svårigheter att förstå och överblicka materialet. Att utveckla sammanställningarna och göra dem mer användarvänliga är ett pågående arbete för myndigheten. Bottenhavet Flera remissinstanser har lämnat synpunkter på sammanställningarna av åtgärdsområdena. De flesta synpunkter berör felaktigheter (avsaknad av påverkan eller åtgärd) och frågor kring vattenkraftspåverkade vattendrag samt ansvar för åtgärder. Efter samrådet har justeringar gjorts i bilagorna, bland annat förtydligande kring åtgärdsansvar och kostnader för åtgärder. Det har tillkommit beskrivningar om de åtgärdsplaner för KMV-objekt som tas fram till år 2018, tabeller för vattentäkter, skyddade områden per åtgärdsområde samt justeringar i text för att underlätta läsbarheten. Vissa revideringar har genomförts som en följd av ändringar i åtgärdslistan i 16

åtgärdsprogrammet. Dessutom har förslag till fysiska åtgärder i flera fall ändrats efter inkomna samrådssynpunkter. Tabellerna har fått nytt utseende där kopplingen till åtgärder i Förvaltningsplan 2015-2021 i Bottenhavets vattendistrikt tydligare framgår. En ny tabell om kostnader för åtgärdsförslag har också lagts till. Kartorna har också bytts ut för att tydliggöra skillnaderna mellan bebyggda områden och grundvattenförekomster. Åtgärdsområdessammanställningarna för Bottenhavets vattendistrikt kommer att revideras årligen om ny kunskap och ny data framkommer. Att utveckla sammanställningarna och göra dem mer användarvänliga är dessutom ett pågående arbete för myndigheten. Norra Östersjön Flera remissinstanser konstaterar att bilagorna till åtgärdsprogrammet utgör ett bra stöd i åtgärdsarbetet på lokal nivå eftersom de tydliggör vilka åtgärder som behöver genomföras, var och av vem. Efter samrådet har mindre justeringar gjorts i bilagorna. Vissa revideringar har genomförts som en följd av ändringar i åtgärdslistan i åtgärdsprogrammet. Dessutom har förslag till fysiska åtgärder i flera fall ändrats efter inkomna samrådssynpunkter. Texterna har kortats ner och dubbelskrivningar har tagits bort. En sammanfattning för vattendistriktets största sjö Mälaren har tillkommit som bilaga. Södra Östersjön Sammanställningarna av åtgärdsområden för Södra Östersjöns vattendistrikt är ett levande material som speglar klassificeringar och åtgärdsförslag registrerade i VISS. De samrådssvar som har kommit in pekar främst på svårigheter att förstå och överblicka materialet. Att utveckla sammanställningarna och göra dem mer användarvänliga är ett pågående arbete för myndigheten. Bilaga 3 till samrådsversionen av för Södra Östersjöns vattendisitrikt listar de reningsverk som behöver minska utsläppen av fosfor och/eller kväve. Listan fick kritik av många kommuner under samrådet då den inte var korrekt. Länsstyrelserna har efter samrådet kvalitetssäkrat uppgifterna men det har inte varit möjligt att ta fram en korrekt lista som både svarar mot resultatet av den nationella prioriteringen av övergödnings-åtgärder (Gyllström m.fl. 4 ), status i de enskilda recipienterna, överensstämmelse med nuvarande tillstånd i miljöbalken samt vad som är rimligt enligt principen om bästa möjliga teknik. Avvägningen mellan reningsgrad av kväve och fosfor har också varit komplicerad att avgöra. Listan på reningsverk utgår därför som bilaga till åtgärdsprogrammet men däremot kommer innehållet i VISS, som ständigt kan uppdateras med nya uppgifter, att ligga till bas för en årlig återrapportering av genomförda åtgärder. Västerhavet Sammanställningarna har justerats efter inkomna synpunkter, bland annat har direkta felaktigheter rättats till. Flera kartor har tagits fram för att bättre illustera situationen i varje område. Sammanställningarna för Värmlands län publiceras på Länsstyrelsen i Värmlands webbplats i ett delvis annat format än övriga sammanställningar. 4 Gyllström M, Larsson M, Petersson J, Mentzer J, Cramér M, Boholm P och E Witter, 2015. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015 2021. Rapport, Vattenmyndigheterna 17

4.4 Synpunkter på miljökvalitetsnormerna Majoriteten av de inkomna synpunkterna avseende miljökvalitetsnormer (MKN) är generella och berör systemet med normer, rättsverkan och ambitionsnivån i vattenförvaltningsförordningen. Få synpunkter berör tillämpade principer och specifika miljökvalitetnormer för vattenförekomster. Flera remissinstanser menar att föreslagen åtgärdstakt är orimlig att nå och att undantag i form av tidsfrist till 2027 och mindre stränga krav borde tillämpas i större utsträckning. Många är också oroade över att underlaget för statusklassificeringar i många fall är osäkert och att miljökvalitetsnormerna därmed blir felaktiga. SGU anser att miljökvalitetsnormerna för grundvatten inte är utformade enligt direktivsintentioner och SGU:s myndighetsföreskrifter (SGU-FS 2013:2), vilket är en allvarlig avvikelse. Vidare konstaterar SGU att påverkansanalysen inte har verifierats i tillräcklig grad och att kopplingen mellan föreslagna åtgärder och miljökvalitetsnormer för grundvatten fortfarande är svag. Några remissinstanser har lämnat synpunkter på förslaget till föreskrifter om miljökvalitetsnormer. HaV anser att föreskrifterna bör ses över och hänvisa tydligare till förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Några remissinstanser anser att det är felaktigt att likställa miljökvalitetsnormer för ekologisk status med juridiskt bindande normer och menar att formuleringen i 4 ska uppnå eller behålla hög eller god ekologisk status behöver ersättas med bör uppnå eller behålla hög eller god ekologisk status eller liknande. Förändringar i miljökvalitetsnormer De viktigaste förändringarna i miljökvalitetsnormerna för ytvatten är att: Andelen vattenförekomster med miljökvalitetnorm som ska uppnås till 2021 och 2027 har ökat då målåret när god status ska uppnås flyttats framåt i tid från 2015 eller 2021. Utifrån HaV:s remissvar har mindre strängt krav för PBDE (polybromerade difenyletrar) tillämpats för samtliga ytvattenförekomster i landet. Mindre strängt krav har även tillämpats för hamnar som tidigare varit klassade som kraftigt modifierade vatten men som nu klassats om till naturliga vatten. Miljökvalitetnormen uppåtgående trend har fastställts för de grundvattenförekomster med parametrar där halten riskerar att överstiga riktvärdet enligt SGU:s föreskrifter. Under samrådstiden fortsatte vattenmyndigheterna arbetet med att utveckla metoder för hur undantag från miljökvalitetsnormen god ekologisk status 2015 ska fastställas. Bland annat har en metodik för tidsundantag för ekonomiskt orimliga kostnader avseende åtgärder mot övergödning arbetats fram 5. Tillämpningen av denna metodik innebar en fördelning av åtgärdstakten med miljökvalitetsnormer till 2021 respektive 2027. Även för vissa vattenförekomster som har problem med fysisk påverkan har en utvecklad metodik använts. Det gäller vattenförekomster där ekologiskt funktionella kantzoner har föreslagits som åtgärd för att god ekologisk status ska kunna uppnås. I dessa fall har miljökvalitetsnorm till 2027 fastställts, med delmål att åtgärden ska vara genomförd 2021. Anledningen till det framskjutna målåret är att det tar tid innan kantzonerna har 5 Gyllström M, Larsson M, Petersson J, Mentzer J, Cramér M, Boholm P och E Witter, 2015. Åtgärder mot övergödning för att nå god ekologisk status underlag till vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015 2021. Rapport, Vattenmyndigheterna 18

etablerats och effekter kan avläsas i miljön. Den beskrivna metodiken har tillämpats i alla vattendistrikt utom i Södra Östersjön, där man istället har använt en metod som utgår från vattenförekomstens värde (Natura 2000, riksintressen, områden utpekade enligt fiskvattendirektivet, nationellt särskilt värdefulla vatten och värdefulla vatten samt vatten utan särskilt skydd). Vattenmyndigheterna fortsätter att huvudsakligen använda det arbetssätt för normsättningen som HaV förespråkar. I planeringen av arbetsmomenten i nästa cykel (2015-2021) arbetar HaV och SGU för att ena arbetssätten mellan ytvatten och grundvatten. MKN-föreskriften har uppdaterats avseende hänvisningar till förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. Den angivna tidpunkten för hur försämringsförbudet ska bedömas är borttagen och istället anges "som vid var tid gäller" (4 andra stycket, 6 andra stycket och 7 andra stycket) samt "den senast aktuella bedömningen" (10 ). Begreppet "gynnsamt tillstånd" har införts istället för "gynnsam bevarandestatus" baserat på Länsstyrelsen i Kalmar läns samrådsyttrande och efter avstämning med Naturvårdsverket. Definition av bromerade difenyletrar har införts, i enlighet med bilaga 6 i HaV:s föreskrifter om statusklassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvattenstatus. Slutligen används begreppet "följas" när hänvisning görs till normerna och begreppet god status. 4.5 Synpunkter angående kraftigt modifierade vatten Vad gäller principer för att klassificera vattenförekomster som kraftigt modifierade (KMV) har remissynpunkter framförallt lämnats av vattenkraftbolagen och LRF. Generellt anser dessa instanser att betydligt fler vattenförekomster ska fastställas som KMV och att HaV:s och Energimyndighetens överenskommelse, Strategi för åtgärder i vattenkraft 6 ska väga tungt i vattenmyndigheternas beslut. Samtidigt har flera instanser, däribland kommuner, länsstyrelser och Kammarkollegiet, pekat på att denna strategi inte har någon juridisk status utan endast är en överenskommelse mellan två myndigheter. Flera remissinstanser har kritiserat att vattenmyndigheterna inte pekat ut vattenförekomster som påverkas av annan verksamhet än vattenkraft som KMV. Det gäller framförallt markavvattning men även verksamhet med kulturella värden såsom äldre kvarndammar och små vattenkraftanläggningar. Remissinstanserna anser att vattenmyndigheterna borde kunna utföra detta arbete även om att det saknas vägledning från föreskrivande myndigheter. HaV har i sitt samrådsyttrande påpekat att de fem vattendistrikten agerat olika vad avser utpekandet av vattenförekomster med hamnar som KMV. HaV framhåller att utpekandet av KMV i vattenförekomster med hamnanläggningar kräver en mycket komplex beskrivning av miljökvalitetsnormen God ekologisk potential, och att vissa åtgärder som bedöms rimliga för att förbättra det hydromorfologiska tillståndet kan vara negativa för att uppnå god status avseende miljögifter. HaV förordar därför att vattenmyndigheterna tillämpar mindre strängt krav i samband med hamnanläggningar istället för KMV. HaV anser även att hanteringen av KMV för hamnar ska vara enhetlig mellan vattendistrikten och inte skilja sig åt som i nuläget. 6 Strategi för åtgärder i vattenkraften Avvägning mellan energimål och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag. Havs- och vattenmyndighetens rapport 2014:14. 19

Förändringar i hantering av KMV Efter samrådet har följande ändringar gjorts med avseende på KMV: Hamnar som tidigare klassificerats som KMV har klassats om till naturliga vatten. Miljökvalitetsnormen har fastställts till den ekologiska status som vattenförekomsten är klassificerad till i nuläget, och hänsyn tas till den del och de kvalitetsfaktorer som påverkas av hamnverksamheten (se kapitel om Miljökvalitetsnormer för vatten i del 2, Vattenförvaltningen 2009-2015, i förvaltningsplanen). Vattenmyndigheterna tillämpar inte längre HaV:s och Energimyndighetens strategi för att föreslå mindre stränga krav på KMV, vilket innebär att förslaget till MKN för kraftigt modifierade vattenförekomster i Lule och Göta älv har ändrats från Måttlig till God ekologisk potential (se kapitel om Miljökvalitetsnormer för vatten i del 2, Vattenförvaltningen 2009-2015, i förvaltningsplanen). Ett 10-tal vattenförekomster har klassificerats om till naturliga vatten efter att granskning av underlagsmaterialet visat att de inte uppnår kriterierna för utpekande av KMV. Ett fåtal vattenförekomster har klassats om till KMV efter att granskning av underlagsmaterialet visat att de uppfyller kriterierna för utpekande som KMV. Bibehållen hantering av KMV Vattenmyndigheterna har behållit förslaget till klassificering av vissa, av vattenkraft kraftigt påverkade, vattenförekomster som naturliga vatten, där varken länsstyrelserna eller SMHI bedömt att dessa har sämre än måttlig ekologisk status med avseende på hydromorfologiska förhållanden. Dessa bör ingå i ett nytt förslag till klassning 2018, med förbättrat underlag för klassificeringen av status. Vattenmyndigheterna har, i avsaknad av vägledning för beskrivning av bl.a. miljökvalitetsnormer, inte föreslagit klassificering som KMV för vatten med andra verksamheter än vattenkraft, såsom markavvattning eller kulturvärden. 4.6 Synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningen Ett 50-tal remissinstanser lämnade synpunkter på miljökonsekvensbeskrivningarna (MKB) av förslagen till åtgärdsprogram. Miljökonsekvensbeskrivningarna kommer inte att uppdateras efter samrådet men de synpunkter som kommit in har använts som underlag vid revidering av åtgärdsprogrammen, förutom några redaktionella ändringar i MKB:n för Bottenhavets vattendistrikt. Flera remissinstanser framför att de hade önskat en mer omfattande beskrivning av miljökonsekvenserna av åtgärdsprogrammet, men flera har också förståelse för att miljöbedömningen görs på en övergripande nivå. HaV bedömer att miljökonsekvensbeskrivningen fyller sitt syfte som beslutsunderlag. Vattenmyndigheterna bedömer inte att det framkommit uppgifter i samrådet som skulle göra det nödvändigt att komplettera eller utveckla i miljöbedömningsprocessen. De viktigaste påtalade bristerna i miljöbedömningen har beaktats i revideringen av åtgärdsprogrammet. 20

4.7 Synpunkter som ligger utanför vattenmyndigheternas ansvarsområde Det finns många frågor som är viktiga för ett effektivt vattenvårdsarbete men som vattenmyndigheterna inte har ansvar och mandat för att åtgärda. Nedan sammanfattas de huvudsakliga områden dessa handlar om och hur vattenmyndigheterna ser på sitt ansvarsområde. Synpunkterna har inte lett till några förändringar i vattenmyndigheternas dokument men många av dem tar vattenmyndigheterna vidare på olika sätt, bland annat i dialoger med berörda myndigheter. Hur vattendirektivet har implementerats och organiserats i Sverige Ett par remissinstanser, anser att åtgärdsprogrammets intressen inte har avvägts mot andra samhällsintressen. Några aktörer menar att det borde vara regeringen som beslutar om åtgärdsprogram. Riksdag och regering har implementerat vattendirektivet genom bland annat miljöbalken, vattenförvaltningsförordningen och länsstyrelseinstruktionen. Det är här det framgår att det är vattendelegationerna som beslutar om förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer. Finansiering av åtgärder Flera remissinstanser har pekat på att kompletterande finansiering krävs för att kunna genomföra de åtgärder som föreslås. Historiskt har staten bidragit ekonomiskt till att bland annat utdikning och torrläggning av våtmarker har utförts och borde därför nu bidra när detta ska återställas. Naturskyddsföreningen och WWF föreslår att regeringen redan från nästa år avsätter en vattenmiljard per år under de närmaste åren för att säkerställa att åtgärder verkligen kommer till stånd. Det är inte vattenmyndigheternas ansvar att säkerställa finansiering av åtgärderna. Vattenmyndigheterna pekar på hur åtgärderna kan finansieras. Det är sedan upp till varje åtgärdsmyndighet att arbeta för att åtgärderna blir finansierade. Behov av reviderad lagstiftning Flera remissinstanser har påtalat att det finns behov av att revidera viss lagstiftning på vattenområdet. Bland annat efterfrågas en översyn av lagstiftningen som behandlar dagvattenhantering och en mer effektiv lagstiftning för prövning och omprövning av vattendomar. Vattenmyndigheterna konstaterar att det pågår utredningar inom flera olika områden och att det är regering och riksdag som beslutar om en reviderad lagstiftning. Nya bemyndiganden för myndigheter I några remissvar anges att utpekade myndigheter i åtgärdsprogrammet saknar nödvändiga bemyndiganden för att kunna genomföra en del av åtgärderna i förslaget till åtgärdsprogram. I viss utsträckning har åtgärderna omformulerats för att bättre sammanfalla med berörd myndighets definierade ansvarsområde. I övriga fall är det den myndighet som behöver ett utökat bemyndigande i någon fråga som ska kontakta sitt ansvariga departement och begära det. Bedömningsgrunder och andra föreskrifter inom vattenförvaltningen Flera aktörer har lämnat synpunkter på bedömningsgrunderna för ekologisk status (HVMFS 2013:19). Kritik har bland annat framförts mot att hydromorfologiska parametrar kan få så stort genomslag i den ekologiska statusen. Det är Havs- och 21