Sammanträde med vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt

Transkript

1 PROTOKOLL 1 (10) VATTENMYNDIGHETEN NORRA ÖSTERSJÖN Sammanträde med vattendelegationen för Vattenmyndigheten i Norra Östersjöns vattendistrikt : 26 april 2016 Plats: Länsstyrelsen, Västerås Närvarande: Ledamöter: Minoo Akhtarzand, ordförande Petter Ström Annika Israelsson Stefan Löfgren Peder Eriksson (t o m punkt 12) Lennart Gladh Cathrin Bergenstråhle Talla Alkurdi Lars Nyberg (em) Övriga: Mats Wallin, Vattenmyndighetens kansli Jenny Caruso, Vattenmyndighetens kansli, sekreterare Malin Willför, Vattenmyndighetens kansli Martin Larsson, Vattenmyndighetens kansli Teresia Wällstedt, Vattenmyndighetens kansli Elin Jantze, Vattenmyndighetens kansli Ingrid Hägermark, Vattenmyndighetens kansli Mikael Gyllström, Vattenmyndighetens kansli Malin Pettersson, Vattenmyndighetens kansli Mathias Cramér, Vattenmyndighetens kansli Åsa Erlandsson, Vattenmyndighetens kansli Förhinder: Klas Lundbergh Lena Tilly Postadress Besöksadress Telefon/Fax Webb/E-post VÄSTERÅS Västra Ringvägen 1 VÄSTERÅS (vx) (fax) vastmanland@lansstyrelsen.se

2 PROTOKOLL 2 (10) 1. Ordförande öppnar mötet Mötet förklarades öppnat. 2. Välkomna Ordföranden hälsade alla välkomna till mötet. 3. Presentationsrunda Vattendelegationens ledamöter och vattenmyndighetens kansli presenterade sig kort. 4. Val av justerare Lennart Gladh valdes att jämte ordföranden justera protokollet. 5. Godkännande av dagordningen Dagordningen godkändes. 6. Föregående mötes protokoll Mats Wallin redovisade uppföljningspunkter från föregående möte och hur vattenmyndigheten har hanterat, eller planerar att hantera, dem. 1. Hemställa om ett förtydligande från regeringen om hur miljökvalitetsnormerna kan revideras under en förvaltningscykel. a. Konstaterades vid förra sammanträdet att det är oklart hur processen ska se ut vid eventuell revidering av miljökvalitetsnormerna under en pågående förvaltningscykel. Vattendelegationen föreslog då att detta skulle lyftas till Regeringen. b. Vattenmyndigheterna har i gemensam skrivelse med kommentarer angående prövningen (skickat 23 mars 2016) konstaterat att det inte finns några formella hinder att fatta beslut om reviderade miljökvalitetsnormer under en pågående förvaltningscykel. c. Diskuterades konsekvenserna av att löpande revidera MKN. Fördelen skulle vara att MKN är baserade på det senaste tillgängliga underlaget och vi får en adaptiv vattenförvaltning. Det skulle dock innebära betydligt mer arbete och risken är att tillämpningen skulle börja spreta allt för mycket.

3 PROTOKOLL 3 (10) d. Förslaget från vattenmyndigheten är att vi i dagsläget inte hemställer om ett förtydligande i denna fråga. Läget är allt för oklart vad gäller lagstiftningen, vad Weserdomen kommer att innebära, vilket resultat som kommer ut av prövningen etc. Vattendelegationen instämmer i att vi avvaktar i frågan och inte gör någon hemställan nu. 2. Förankra förslag på ny formulering angående Bremendomen i FP del 5 (avsnitt 4.4) med övriga vattenmyndigheter och se till att ändring görs. a. Mats Wallin har förankrat förslaget med övriga vattenvårdsdirektörer. Den nya formuleringen användes av samtliga vattenmyndigheter i det underlag som skickades till Regeringen. 3. Skicka skrivelse till Regeringen angående otydlighet i prövningsprocessen. a. Vattenmyndigheterna och vattendelegationerna upplevde att det var otydligt från regeringens sida hur prövningsprocessen ska gå till, vilket underlag som skulle användas etc. Berörda landshövdingar har muntligen framfört detta till statssekreterare Gunvor Ericsson vid möte den 9 november Vattendelegationen godkänner att det framförandet är tillräckligt, ingen särskild skrivelse krävs. Peder Eriksson ställde en fråga om när de planerade seminarierna om MKN för vatten kommer att hållas och när utbildningsmaterialet beräknas vara klart. Mats Wallin berättade ett det planeras tre utbildningstillfällen under året. De första hålls den 8 respektive 9 juni (Göteborg och Hässleholm). Ytterligare en utbildning anordnas i höst (norra Sverige, datum och ort ej bestämt). Vattenmyndigheterna håller på att ta fram en skrift om MKN för vatten men den utgör inte någon formell vägledning utan innehåller övergripande information och ger exempel på vad Weserdomen kan innebära. Vattenmyndigheten skickar skriften till vattendelegationen när den är klar. Protokollet från föregående möte den 2 december 2015 godkändes och lades till handlingarna. Därefter följde en genomgång av vattenförvaltningens verksamheter.

4 PROTOKOLL 4 (10) 7. Introduktion till vattenförvaltningen Mats Wallin gav en introduktion till vattenförvaltningen, vilken lagstiftning som styr arbetet etc. (se powerpoint-presentation i bilaga). Konstaterades att vi använder många förkortningar. Det beslutades att vattenmyndighetens kansli tar fram en lista med de vanligaste förkortningarna och skickar ut till vattendelegationen. Talla Alkurdi: enligt redovisningen skulle alla åtgärder vara påbörjade senast tre år efter att åtgärdsprogrammet har beslutats. Finns det åtgärder som inte är igång? Vad blir konsekvenserna i sådana fall? Mats Wallin: det är flera av åtgärderna i förra ÅP som inte är slutförda (dock påbörjade). Centrala myndigheter, kommuner och länsstyrelser rapporterar årligen till vattenmyndigheterna hur genomförandet av åtgärder fortskrider. Resultaten av återrapporteringen sammanställs varje år i särskild rapport. Där illustreras med kartor hur långt olika kommuner har kommit med genomförandet. Rapporten från den senaste återrapporteringen kommer att skickas ut till vattendelegationen när den är klar (innan sommaren). 8. Organisation och samverkan Jenny Caruso redovisade hur vattenförvaltningsarbetet är organiserat inom varje distrikt och nationellt, samt hur vattenmyndigheterna samverkar med externa aktörer på olika nivåer (se powerpoint-presentation i bilaga). Minoo Akhtarzand: vilken roll har vattenråden i arbetet? Mats Wallin: i Norra Östersjöns vattendistrikt har vi inte aktivt arbetat med att starta upp vattenråd, till skillnad mot hur de södra vattendistrikten har gjort. Där har man även stöttat med finansiering. Problemet är att vattenråden har ett oklart mandat och det finns ingen möjlighet att säkra löpande finansiering. De har i första hand utgjort remissinstans under våra samråd men har inte tagit initiativ till och genomfört åtgärder i någon större utsträckning. Lennart Gladh efterlyste mer samverkan mellan vattendelegationerna. I dagsläget träffas delegationerna bara en gång per år. Kanske borde vattendelegationerna i de distrikt som har likartade problem träffas oftare? Mats Wallin håller med om att mer utbyte mellan vattendelegationerna vore bra och tar med sig frågan.

5 PROTOKOLL 5 (10) 9. Vattendelegationens roll och mandat Mats Wallin gick igenom vilka författningar som reglerar vattendelegationens mandat. För vattendelegationens del är det i första hand viktigt att veta vad som står i Arbetsordningen för Norra Östersjöns vattendistrikt. Arbetsordningen har skickats ut per e-post tidigare men kansliet ser till att också skicka ut den version där ändringar som gjordes vid senaste revideringen 2014 är markerade. Minoo Akhtarzand: det är viktigt att vi har möten där det finns utrymme för dialog, ha med det när dagordning tas fram. Vi inför också som rutin att gå igenom arbetsordningen inför varje årsskifte för att se om revideringar behöver göras. Upprättar även en mötesplan för kommande år (datum + vilka huvudsakliga frågor som ska tas upp). 10. Kartläggning och analys Malin Pettersson redovisade grunderna för vattenmyndigheternas arbete med kartläggning och analys (se powerpoint-presentation i bilaga). Annika Israelsson: hur ser läget ut när det gäller uppgiften att upprätta ett register för utsläpp och spill? Malin Pettersson/Teresia Wällstedt: vattenmyndigheterna och HaV har haft diskussioner om detta men det är ännu inte klart hur frågan ska hanteras. På kort sikt kommer det inte att upprättas något nytt register utan vi kommer att använda oss av redan befintliga databaser. 11. Dagens tillstånd i vattendistriktet Teresia Wällstedt presenterade hur tillståndet i distriktets vattenförekomster ser ut enligt den senaste klassificeringen (se powerpoint-presentation i bilaga). Stefan Löfgren: varför är det så många grundvattenförekomster som bedömts vara i risk att inte nå god kemisk status, när det är så få som faktiskt har otillfredsställande status enligt statusklassificeringen? Vad beror skillnaden på? Malin Pettersson: övervakningsdata saknas i stor utsträckning och där data saknas har vi klassificerat som god status. Riskbedömningen däremot grundar sig inte på mätdata utan i första hand på en GIS-analys som inkluderar potentiella påverkanskällor (vägar, förorenade områden etc.). Riskbedömningen ger en indikation på vilka vattenförekomster som bör undersökas vidare. Innebär inte automatiskt att det ska genomföras åtgärder.

6 PROTOKOLL 6 (10) När det gäller miljögifter så är övervakningen bristfällig i såväl yt- som grundvatten. Mer mätningar skulle säkert visa på att fler vattenförekomster har problem. Samtidigt har de mätningar som gjorts i första hand genomförts i vatten där det finns misstanke om problem. Mats Wallin: vi får inte rapportera vatten som oklassade till EU, det går alltså inte att säga att data saknas. Detta är en pedagogisk utmaning, viktigt att vara tydlig med att vad som ligger till grund för riskbedömningen. 12. Åtgärdsprogrammet Martin Larsson redovisade vilken lagstiftning som reglerar vad åtgärdsprogrammet ska innehålla, syftet med åtgärdsprogrammet och några exempel på åtgärder i vattenmyndigheternas reviderade förslag på ÅP (se powerpoint-presentation i bilaga). I 5 kap Miljöbalken anges att ett åtgärdsprogram ska innehålla uppgifter om: de åtgärder som myndigheter eller kommuner behöver vidta, vilka myndigheter eller kommuner som behöver vidta åtgärderna och när åtgärderna behöver vara genomförda hur krav på förbättringar ska fördelas mellan olika typer av källor och mellan olika åtgärder den förbättring som var och en av åtgärderna bedöms medföra och hur åtgärderna tillsammans bedöms bidra till att normen följs Martin Larsson konstaterade att ovanstående information inte täcks in fullt ut av huvuddokumentet ÅP, för att uppfylla kraven skulle bilagorna till ÅP behöva inkluderas. Vattendelegationen har ännu inte beslutat om huruvida bilagorna ska ingå i det formella åtgärdsprogrammet eller inte. Bestämdes på mötet i december 2015 att beslut om detta skulle tas efter att vi fått resultatet av prövningen. Konstaterades att tidsangivelsen för när åtgärder behöver vara genomförda är viktig. Åtgärder, som att ta fram eller ändra en föreskrift, måste genomföras tidigt om de ska hinna få genomslag under förvaltningscykeln. 13. Bilagor till Åtgärdsprogrammet Mikael Gyllström redovisade syftet med bilagorna till åtgärdsprogrammet och kort vad de innehåller (se powerpoint-presentation i bilaga).

7 PROTOKOLL 7 (10) Förslag till fysiska åtgärder har hämtats in både från externa källor och genom vattenmyndigheternas egna analyser. Förslagen finns inlagda i VISS och i bilagorna sammanfattas de för respektive åtgärdsområde. 14. Regeringens prövning av åtgärdsprogrammet Det senaste beskedet vi har fått är att regeringsbeslut om prövningen ska komma innan sommaren. Ansvariga tjänstemän på Miljö- och energidepartementet håller nu på att redovisa sina förslag för övriga berörda departement. Ärendet kommer sannolikt att föredras på ministernivå för att sedan beslutas av regeringen. Förmodligen lämnar regeringen förslag på justeringar i tre nivåer : detta måste justeras, detta bör justeras, detta justeras om möjlighet finns. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram har varit uppe för debatt i riksdagen och diskussionerna handlar framförallt om genomförbarheten för ÅP (kostnad och finansiering), samt konsekvenser för svensk livsmedelsproduktion och påverkan när det gäller arbetstillfällen. Det kan bli aktuellt att göra ändringar i listan med åtgärder som behöver genomföras. Åtgärdsprogrammet ska bara innehålla åtgärder som tydligt ger effekt på miljökvalitetsnormerna. Krävs en tydligare prioritering/gradering av nuvarande åtgärder. De justeringarna är hanterbara och kan göras i år. Om vi däremot ska justera ambitionsnivån (MKN) kommer arbetet att ta betydligt längre tid eftersom analyser behöver göras om etc. Det skulle innebära att vi inte kan rapportera till EU under 2016, vilket Sverige har lovat att göra. Försenad rapportering kan innebära böter. Stefan Löfgren: hur förväntas vi agera vad gäller genomförbarheten? Vi ansvarar ju inte för finansieringen. Mats Wallin: det går förmodligen att hantera en ofinansierad del om det finns en plan för hur finansiering skulle kunna lösas. Cathrin Bergenstråhle: varför valde Regeringen att pröva åtgärdsprogrammen? Mats Wallin: Regeringen har inte tagit eget initiativ till prövning. Det finns olika formella grunder för att begära prövning av ÅP. HaV och SGU kan göra det om de anser att vi inte har följt vattenförvaltningsförordningen. Enstaka myndighet och kommuner kan pröva om de tycker att åtgärder strider mot annan lagstiftning, Jordbruksverket har begärt prövning pga. detta. Vattenmyndigheten kan också ge Regeringen möjlighet att pröva åtgärdsprogrammet om det bedöms ha konsekvenser för andra samhällsnyttiga verksamheter än de som omfattas av miljöbalken (t.ex. energi- och livsmedelsproduktion). Samtliga vattenmyndigheter begärde prövning av denna anledning, bedömdes att vi måste ge Regeringen möjlighet att pröva.

8 PROTOKOLL 8 (10) HaV har nyligen publicerat en rapport som redovisar en analys av förändrad betalningsförmåga för bedömning av orimliga kostnader. Studien är en viktig del i HaV:s arbete med att ta fram vägledning om bedömning av orimliga kostnader inom vattenförvaltningsförordningen. Rapporten kan laddas ner på följande länk: Konsekvensanalys av Åtgärdsprogrammet Malin Willför gick igenom vilken lagstiftning som reglerar hur konsekvensanalysen av åtgärdsprogrammet ska genomföras och redovisade i stora drag hur konsekvensanalysen av förslag till ÅP är uppbyggd. Konsekvensanalysen innefattar både kostnader och nyttor med att genomföra åtgärdsprogrammet. Cathrin Bergenstråhle: analysen görs utifrån några tänkbara åtgärder, men vilka är det som väljer vilka åtgärder som faktiskt ska genomföras? Malin Willför: det är upp till de som ansvarar för respektive åtgärd (exempelvis kommunerna) att välja den bästa lösningen för att följa MKN. Mats Wallin: vi har gjort analyser av vilket som är den mest kostnadseffektiva kombinationen av åtgärder på avrinningsområdesnivå. Detta är en bra utgångspunkt för samverkan mellan kommuner och för kommunala handlingsplaner. Eftersom vi inte har all relevant information för individuella verksamhetsutövare, kommuner etc. kan det ändå finnas andra åtgärder som är bättre än de som vi har föreslagit. Det är upp till respektive kommun/myndighet att avgöra vilken lösning som är bäst. 16. Miljökvalitetsnormer och Kraftigt modifierade vatten (KMV) Miljökvalitetsnormer för vatten Martin Larsson redovisade grundprinciperna för hur MKN för vatten är uppbyggda, vad som krävs för att tillämpa undantag i form av tidsfrist eller mindre strängt kvalitetskrav etc. Minoo Akhtarzand: behöver vi i undantagen ange någon plan för vilka åtgärder som behöver genomföras och när? Martin Larsson: det framgår av ÅP och bilagorna till ÅP när olika åtgärder ska vara genomförda under den förvaltningscykel som åtgärdsprogrammet gäller för. Planen sträcker sig dock inte in i nästa förvaltningscykel, vilket den kanske borde göra i de fall vi har tillämpat tidsfrister till Kraftigt modifierade vatten (KMV) Mats Wallin gick igenom vilka kriterier som gäller för att en vattenförekomst ska kunna förklaras som KMV. Ännu så länge tillämpas i Sverige bara KMV på sådana vatten som är kraftigt

9 PROTOKOLL 9 (10) påverkade av vattenkraft. Därför berörs Norra Östersjöns vattendistrikt bara i begränsad omfattning (4 st vattenförekomster i Kolbäcksån). Havs- och vattenmyndigheten har påbörjat ett projekt rörande KMV kopplat till markavvattning. Projektet kommer dock sannolikt inte att utmynna i någon vägledning utan är snarare en förstudie. 17. Tillämpning av MKN för vatten Annika Israelsson gav en sammanfattning av Weserdomen och diskuterade möjliga konsekvenser av domen vid tillämpningen av MKN för vatten. Enligt Weserdomen ska försämringsförbudet gälla på kvalitetsfaktornivå. Finns oklarheter om hur detta går ihop med nuvarande utformning av svensk lagstiftning. Intressant att följa den vidare utvecklingen. Konstaterades att denna fråga bör tas upp på kommande vattendelegationsmöte, med mer möjlighet till fördjupning. 18. Kommande möten Fyra möten är planerade under året, varav ett nationellt möte med samtliga vattendelegationer. 22 juni. Inte sannolikt att det blir ett beslutsmöte men vi bör ha fått regeringsbeslut angående prövningen och kan diskutera utifrån det. Preliminärt i Västerås. 11 oktober. Kan eventuellt bli ett beslutsmöte. 1 december. Nationellt vattendelegationsmöte (Stockholm) Samtliga vattendelegationer deltar. Kan bli aktuellt med gemensamma ställningstaganden om mötet i mitten av december (se nedan) blir beslutsmöte. 14 december hade reserverats för preliminärt beslutsmöte. Eftersom en ledamot har förhinder detta datum undersöks möjligheten att byta mötesdatum till den 16 december (Sekr. kommentar: datum ändrat efter mötet till 16 december!) 19. Övriga frågor Inga övriga frågor hade anmälts.

10 PROTOKOLL 10 (10) 20. Mötet avslutas Ordföranden förklarade mötet avslutat. Justeras: Minoo Akhtarzand (ordf) Lennart Gladh Vid protokollet: Jenny Caruso Bilagor: Powerpointpresentationer från mötet (samlade i pdf). Aktivitetslista Vad Ansvarig Deadline Ta fram förteckning med vanliga förkortningar som används inom vattenförvaltningsarbetet och skicka till vattendelegationen. Skicka till vattendelegationen den version av arbetsordningen där det framgår vilka ändringar som gjorts sedan tidigare version. VM kansli VM kansli 22 juni Snarast Upprätta mötesplan för vattendelegationens möten under 2017 VM kansli Okt 2016