Masterprogrammet i Pedagogiskt arbete/didaktik med utomhuspedagogisk inriktning/specialpedagogik och fristående kurs STUDIEHANDLEDNING Vetenskapsteori och forskningsmetod: Kvalitativ analys, 7,5 hp Theory and method in scientific work: Qualitative analysis, 7,5 ECTS Programkurs: 949A11 Fristående kurs: 950A01 Ht 2016 1
Innehållsförteckning Förord... 3 Schema för kurstillfällen på LiU:s Campus Valla... 4 Läsanvisningar... 5 Kurslitteratur... 8 2
Förord Välkommen till kursen Vetenskapsteori och forskningsmetod: Kvalitativ analys. Kursen ingår i Masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området. Den här kursen är en fördjupningskurs i forskningsmetod. Kursen omfattar 7,5 hp. Det motsvarar en termins läsning på kvartsfart och en genomsnittlig studietid av 10 timmer per vecka. Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper inom vetenskapsteori och forskningsmetod som rör kvalitativ analys av data. Kursen behandlar de kvalitativa metodansatserna fenomenografi, diskursanalys och grundad teori avseende: vetenskapsfilosofiska och teoretiska utgångspunkter, datainsamling, bearbetning och analys, kvalitetskriterier, forskarens roll och forskningsetik. Särskild tonvikt läggs på kvalitativ analys inom dessa tre metodansatser. Kursens hemsida: http://liu.se/utbildning/pabyggnad/l7mpd/student/pedagogisktarbete/vetenskapsteori-och-forskningsmetod-kvalitativa-metoder-949a11 http://www.ibl.liu.se/student/pedius/950a01 Denna studiehandledning erbjuder stöd och vägledning i studierna. Om något är oklart är du välkommen att ta kontakt med mig (paul.horton@liu.se) som kursansvarig lärare eller Malin Åberg (malin.aberg@liu.se) som är kursadministratör. Handledningen innehåller schema över de campusförlagda kurstillfällena, läsanvisningar, och kurslitteraturen. En mer komplett studiehandledning kommer att distribueras vid första kurstillfället och på lärplattformen Lisam. Jag hoppas att denna handledning ska underlätta Ditt arbete. För att kunna utveckla och revidera den tar jag gärna emot synpunkter på innehåll, struktur, uppgifter, examination och kurslitteratur. Lycka till med Dina studier i kursen! 3
Schema för kurstillfällen på LiU:s Campus Valla Träff vid LiU 9 september 2016, 13-16, Sal KY21, hus Key* 4 november 2016, 10-15, Sal KY21, hus Key 9 december 2016, 10-16, Sal KY21, hus Key Kurstillfälle 1: fredag 9 september 2016, kl. 13-16, KY21 13:15-14 Upprop och introduktion 14:15-15 Föreläsning: Kvalitativ analys 15:15-16 Seminarium: Fenomenografi Kurstillfälle 2: fredagen 4 november 2016, kl. 10-15, KY21 10:15-12 Föreläsning: Diskursanalys 13:15-15 Seminarium: Diskursanalys Kurstillfälle 3: fredag 9 december 2016, kl. 10-16, KY21 10:15-12 Föreläsning: Grundad teori 13:15-15 Seminarium: Grundad teori 15:15-16 Seminarium: Fenomenografi, diskursanalys och grundad teori jämförelser *Lokaler kan sökas på http://www.liu.se/om-liu/till-liu/kartor 4
Läsanvisningar Vecka 34-40 Kurstillfälle 1: Introduktion och fenomenografi Ett av skälen till varför första tillfället ligger en bit in på höstterminen är att du som kursdeltagare ska ges tid till självstudier innan vi ses. Det första tillfället kommer att uppehålla sig kring en introduktion till kvalitativ analys samt fenomenografi som kvalitativ forskningsansats. Rekommenderad läsning inför detta tillfälle är: Introduktion: Vetenskapsteori, kvalitativ forskning och kvalitativ analys 1. Da Silva, António Barbosa & Wahlberg, Vivian (1994). Vetenskapsteoretisk grund for kvalitativ metod. I B. Starrin & P-G Svensson (red), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 41-70). Lund: Studentlitteratur. 2. Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2008). Paradigm och vetenskapstraditioner. I Kompendiet. 3. Morgan, D. L. (2007). Paradigms lost and pragmatism regained: Methodological implications of combining qualitative and quantitative methods. Journal of Mixed Methods Research, 1(1), 48 76. 4. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red) (2014). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. (Kap. 1-10) Fenomenografi 1. Dahlgren, Lars Owe & Johansson, Kristina (2014). Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 2. Alexandersson, Mikael (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin & P-G Svensson (red), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-136). Lund: Studentlitteratur. 3. Uljens, Michael (1989). Att uppfatta. I Kompendiet. 4. Stenfors-Hayes, Terese, Hult, Håkan & Dahlgren, Madeleine A. (2013). A phenomenographic approach to research in medical education. Medical Education, 47 (3), 261-270. 5. Marton, Ference (1981). Phenomenography describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10 (2), 177-200. 5
Vecka 41-45 Kurstillfälle 2: Diskursanalys Vid det andra tillfället behandlas diskursanalys. Rekommenderad läsning inför detta tillfälle är: 1. Bolander, Eva & Fejes, Andreas (2014). Diskursanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 2. Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. 3. Olsson, Maria, Fejes, Andreas, Dahlstedt, Magnus & Nicoll, Katherine (2014). Citizen discourses: production and curriculum. British Journal of Sociology of Education (Published online February 24). Vecka 46-51 Kurstillfälle 3: Grundad teori Vid det tredje tillfället behandlas grundad teori. Rekommenderad läsning inför detta tillfälle är: 1. Thornberg, Robert & Forslund Frykedal, Karin (2014). Grundad teori. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 2. Hallberg, Lillemor R-M. (2006). The core category of grounded theory: Making constant comparisons. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 1, 141-148. 3. Thornberg, Robert & Charmaz, Kathy (2014). Grounded theory and Theoretical Coding. I Kompendiet. 4. Charmaz, Kathy (2014). Constructing grounded theory: A practical guide through qualitative analysis (2 nd ed.). London: Sage. 6
Vecka 52-03 Kursmoment 4: Jämförelser mellan ansatser och kvalitet i kvalitativ forskning Det fjärde kursmomentet utgörs av endast självstudier och skrivande. Rekommenderad läsning är att återvända till de delar av kurslitteraturen som behandlar fenomenografi, diskursanalys och grundad teori, samt till dina egna tre tidigare skrivna kursuppgifter. I tillägg till ovan angiven litteratur utgör följande läsning en viktig grund: Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativ forskning 1. Larsson, Staffan (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I B. Starrin & P-G Svensson (red), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 163-189). Lund: Studentlitteratur. 2. Thornberg, Robert & Fejes, Andreas (2014). Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (red), Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. 3. Collier-Reed, Brandon I., Ingerman, Åke & Berglund, Anders (2009). Reflections on trustworthiness in phenomenographic research: Recognising purpose, context and change in the process of research. Education As Change, 13(2), 339-355. 4. Nixon, Anne & Power, Charmaine (2007). Towards a framework for establishing rigour in a discourse analysis of midwifery professionalisation. Nursing Inquiry, 14(1), 71-79. 5. Corbin, Juliet & Strauss, Anselm (2008). Criteria for evaluation. I Kompendiet. 7
Kurslitteratur Kursböcker Charmaz, Kathy (2014). Constructing grounded theory: A practical guide through qualitative analysis (2 nd ed.). London: Sage. Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2014). Handbok i kvalitativ analys. Andra upplagan. Stockholm: Liber. Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994) (red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. (Utvalda delar: kapitel 2, 5 och 7.) Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Kompendiet (Corbin & Strauss, 2008; Sohlberg & Sohlberg, 2008; Thornberg & Charmaz, 2014; Uljens, 1989). Artiklar Artiklarna nedan kan laddas ner kostnadsfritt på universitetsbibliotekets hemsida (http://www.bibl.liu.se/?l=sv) under fliken Tidskrifter (för att ha tillgång till tidskrifterna behöver du dock vara registrerad som studerande vid LiU): Collier-Reed, Brandon I., Ingerman, Åke & Berglund, Anders (2009). Reflections on trustworthiness in phenomenographic research: Recognising purpose, context and change in the process of research. Education As Change, 13(2), 339-355. Marton, Ference (1981). Phenomenography describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10 (2), 177-200. Morgan, D. L. (2007). Paradigms lost and pragmatism regained: Methodological implications of combining qualitative and quantitative methods. Journal of Mixed Methods Research, 1(1), 48 76. Nixon, Anne & Power, Charmaine (2007). Towards a framework for establishing rigour in a discourse analysis of midwifery professionalisation. Nursing Inquiry, 14(1), 71-79. Olsson, Maria, Fejes, Andreas, Dahlstedt, Magnus & Nicoll, Katherine (2014). Citizen discourses: production and curriculum. British Journal of Sociology of Education (Published online February 24). Stenfors-Hayes, Terese, Hult, Håkan & Dahlgren, Madeleine A. (2013). A phenomenographic approach to research in medical education. Medical Education, 47 (3), 261-270. Thornberg, R., Halldin, K., Bolmsjö, N., & Petersson, A. (2013). Victimising of school bullying: A grounded theory. Research Papers in Education, 28, 309-329. 8