Två förvaltningsspråk i kommunerna - hur fungerar det i praktiken? Regionförvaltningsverkets fortbildningsdag för bibliotekspersonal på tvåspråkiga orter, Kommunernas hus, B 3.6, onsdagen den 14 maj 2014 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi linnea.henriksson@abo.fi / 040-5294894 Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 1
Beställning Användning av två språk i förvaltningen. Är fungerande tvåspråkighet möjligt i praktiken? Vilka är de praktiska hindren? Förslag för förbättrad språklig verksamhet? Hur ser tillgången till svensk service ut i kommuner med olika språkmajoritet? Hur används två språk i olika typer av situationer? Språkplanering? Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 2
Utmaningar för svenskspråkiga i finskdominerad biblioteksmiljö att vara expert på allting när andra kan specialisera sig att fungera som översättare när man kanske inte kan eller inte avdelas tid för det bristande språkplanering svenskan kommer in i ett för sent skede konkurrensen med flerspråkigheten Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 3
Ligger spänningen mellan språk i biblioteksvärden inom personalgruppen? i förhållande till kundfältet? i förhållande till kommunens övriga förvaltning i förhållande till den politiska styrningen? Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 4
Mitt perspektiv PL i offentlig förvaltning (samspelet mellan politik och förvaltning) Primära forskningsintressen är kommuner, kommunala politiker och språkmiljöer Undervisar i bland annat budgetering, personalförvaltning och resursutnyttjande Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 5
Disposition Språklig förvaltning i olika miljöer Betydelsen av perspektivet En- och tvåspråkiga lösningar Bibiliotek på två språk Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 6
Språklig förvaltning i olika miljöer Trots samma lagstiftning finns en uppsjö av olika lösningar och en stor variation i tillgång till service på 'eget språk'. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 7
Förvaltning och service på svenska fungerar olika i olika språkmiljöer Stadganden betyder inte alltid så mycket i praktiken. Strategier betyder inte heller så mycket i praktiken. Tillgången till service på svenska fungerar olika i olika språkmiljöer. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 8
I stora kommuner varierar den svenska servicen Liten svensk minoritet i stor kommun: 2,8-8 % svenskspråkiga 9-19 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Helsingfors, Esbo 250.000-600.000 invånare, varav 20.000-36.000 svenskspråkiga Vanda, Åbo 178.000-205.000 invånare, varav 5.500-10.000 svenskspråkiga Lojo 40.000 invånare, varav 1.600 svenskspråkiga Mindre svensk minoritet i stor kommun: 13-18 % svenskspråkiga 36-41 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Karleby, Kyrkslätt 37.000-47.000 invånare varav 6.000-7.000 svenskspråkiga Större svensk minoritet i stor kommun: 24-31 % svenskspråkiga 74-84 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Borgå, Vasa 48.500-60.500 invånare, varav 14.500-15.500 svenskspråkiga Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 9
I små kommuner är förvaltningen liten och resurserna små Liten minoritet i liten kommun: minoritetens andel 8-20 % 200-1.250 invånare med minoritetsspråk Pyttis, Mörskom 2.000-5.500 invånare, 4-6 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kronoby, Malax, Nykarleby, Pedersöre, Vörå 5.500-11.000 invånare, 47-69 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Större minoritet i liten kommun: minoritetens andel 27-45 % 300-3.300 invånare med minoritetsspråk Kaskö, Lappträsk, 1.400-3.000 invånare, 85-90 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Grankulla, Sjundeå 6.100-8.900 invånare, 75-81 procent får ofta eller alltid service på modersmålet Kimitoön, Ingå, Kristinestad 5.500-7.500 invånare, 85-95 procent får ofta eller alltid service på modersmålet
Kommuner med stora minoriteter Stor minoritet i medelstor kommun Hangö, Lovisa, Sibbo 9.400-19.000 invånare, 4.000-7.000 svenska (36-43%) 80-89 procent Jakobstad, Korsholm, Pargas, Raseborg 15.500-29.000 invånare, 5.700-10.000 finska (30-44%) 77-91 procent
Språkmiljöns byggstenar (Henriksson, under utgivning) Stabila element Institutioner Språkmiljö Mötesplatser / speglar Samhörighet / relationer Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 12
Betydelsen av perspektivet Finsk-, svensk- eller tvåspråkig? Språk eller identitet? Minoritet och majoritet Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 13
Svensk- eller tvåspråkig so what? I det finska Finland ses modersmålet som instrument och inte som avgörande för personlighet och identitet, eller för språkgemenskapens och nationens identitet (Tandefelt 2003). Bland tvåspråkiga finns både personer med en svenskspråkig identitet och personer med ett instrumentellt förhållande till språk. De senare tenderar att inte förstå svenska behov. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 14
Majoritetsperspektivet försvårar tvåspråkighet i praktiken Majoriteten har inte minoritetens perspektiv. (På ett främmande språk säger man det man kan, inte det man vill.) Eftersom företrädarna för majoritetsspråket inte automatiskt tar hänsyn till minoritetens behov, beaktas dessa inte i olika beslut, vilket leder till att verksamheten på minositetsspråket småningom blir svårare att upprätthålla. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 15
Majoritetsperspektivets mekanism Oförstående majoritet Sämre verksamhet Förbisedd minoritet Sämre förutsättningar Minoritetens behov beaktas inte i beslut Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 16
Hinder och missförstånd Oklara definitioner Missförstånd Känsliga mekanismer Tvåspråkig allting på två språk eller lite på svenska också? Goda kunskaper knaggliga fraser eller obehindrat samtal? Service på minoritetsspråket formalitet eller självklarhet? Service på svenska är en särrättighet, en bonus eller hör till speciallagarna Service på svenska är en grundrättighet. Yrkeskunskapen är viktigast Språkkunskaper är en del av yrkeskunskapen. Alla svenskspråkiga kan finska. Alla kan inte finska. Ännu färre behärskar all terminologi på alla områden. Närvarons politik ingen minns behov som ingen påminner om Kritisk massa för att fungera i praktiken krävs tillräckligt många som kan båda språken Självselektion om man inte kan lite svenska söker man sig inte till en tvåspråkig kommun
En- och tvåspråkiga lösningar Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 18
Fördelar med enspråkig organisering (i finsk omgivning) Garanterad svensk verksamhet Samma utgångspunkter i verksamheten (ur språklig synvinkel) Samma världsbild Samordning Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 19
Risker vid enspråkig organisering (i finsk omgivning) Leder ofta till små enheter små enheter ökar sårbarheten Organisatorisk kompetensbrist (inte personlig, utan organisationens!) Myndighets-/utvecklingsinformation kommer på finska = olika referensramar kan leda till för olika verksamhetsprinciper Att tvingas motivera sin existens Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 20
Enspråkig organisering En enspråkigt svensk verksamhet innebär i praktiken idag ofta avvikande regional eller sektoriell organisering (över kommungränser eller över sektorgränser), jämfört med verksamhet på finska. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 21
Tvåspråkig organisering i teorin Stora potentiella kommunikativa, kulturella och kognitiva fördelar. Fördelar beskrivs sällan, misslyckanden och nackdelar ofta. Tvåspråkigheten uppfattas ofta som ett slags teoretisk norm; det är självklart att verksamheten formellt är tvåspråkig (men ändå rätt långt enspråkigt finsk i praktiken). Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 22
Risker vid tvåspråkig organisering Tvåspråkighet förväntas fungera automatiskt, utan insatser. Tvåspråkig verksamhet betyder olika saker för olika personer. (Vad betyder Tillgång till service på svenska beaktas?) I praktiken skapar tvåspråkig organisering ofta en tvåspråkig tillvaro för de svenskspråkiga men möjliggör en enspråkig tillvaro för finskspråkiga. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 23
Förutsättningar för tvåspråkig verksamhet i praktiken 1) Minoritetens andel får inte vara för liten. 2) En formulering av minoritetens behov. 3) Medveten språkplanering. Att det finns en plan är viktigare än exakt hur den ser ut. 4) Uttalat ansvar. Någon i ledningen måste ha (och ta) ett uttalat ansvar för verksamheten på minoritetsspråket. 5) Eldsjälar. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 24
Bibliotek på två språk (och något tillämpat även på fler språk) Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 25
Två språk vid bibliotek områden att arbeta med (?) 1. Konstaterande av viljan. 2. Insikten om behovet av systematik. 3. En obruten servicekedja, ur kundens synvinkel men också ur personalens synvinkel. 4. Formulerande av handlingsrutiner för språkbruk organisationsinternt, kommuninternt och externt. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 26
5. Hantering av handlingar och texter på olika språk hur och av vem översätts de, i vilken prioritetsordning, hur fungerar rutiner för publicering och uppdatering? 6. Tillräckligt många språkkunniga, vid varje skift. Kartläggning av (också övriga) språkkunskaper. Rutiner för oväntade behov. 7. Uttalat ansvar, på alla nivåer. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 27
8. Kompetensförsörjning - Serviceproduktionen inte beroende av person. Regelbunden ut- och fortbildning för olika språkliga behov. 9. Öppenhet och konflikthantering system för att ta upp det som är jobbigt 10. Horisontalitet hur upprätthålla samma typer av system och nivå på finskt och svenskt håll? Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 28
För att sluta cirkeln: Utmaningar i finskdominerad biblioteksmiljö: att vara expert på allting när andra kan specialisera sig att fungera som översättare när man kanske inte kan eller inte avdelas tid för det bristande språkplanering svenskan kommer in i ett för sent skede konkurrensen med flerspråkigheten Spänningarna mellan språk ligger inom personalgruppen? i förhållande till kundfältet? i förhållande till kommunens övriga förvaltning i förhållande till den politiska styrningen? Övrigt relevant? Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 29
Tack för Din uppmärksamhet! Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 30
Två förvaltningsspråk i praktiken Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 31
Två förvaltningsspråk i praktiken: 1. Kommunen vill fungera jämbördigt på finska och svenska i all sin verksamhet. 2. Kommunen arbetar systematiskt för att fungera på finska och svenska i all sin verksamhet. 3. Systematiken innebär att en obruten servicekedja kan skrivas ut - att alla ärenden kan skötas på det egna språket från början till slut.
4. Kommunen formulerar handlingsrutiner för hur språkbruket mellan beredningen och den beslutsfattande organisationen, internt inom organisationen och externt ut till invånarna fungerar. 5. Kommunen går systematiskt igenom alla typer av handlingar som produceras inom kommunen och fastslår hur dessa översätts och i vilken prioritetsordning. Det gäller framför allt interna dokument och handlingar under beredning. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 33
6. Språkkunskaper krävs i alla funktioner, på alla nivåer. Dessutom skall det finnas tillräckligt många anställda med tillräckliga språkkunskaper per enhet/per skift. 7. Inom alla enheter finns personer som ansvarar för servicen på minoritetsspråket. Den huvudansvariga finns inom kommunens ledningsgrupp. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 34
8. Personalens språkkunskaper värdesätts. 9. Kommunen skall ha ett regelbundet utbildningsutbud, för att förkovra personalens språkkunskaper. 10. I förhållande till andra myndigheter agerar kommunen enligt språklagen. Åbo Akademi Domkyrkotorget 3 20500 Åbo 9.5.2014 35