Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens handlingar - 09-23
Programförkortningar Förkortning BF BP EC EN ES FP HP HR IB IP MP NV-KG NV-SN OP SP-KG SP-SN SP-SR TE BF BF lär BA BA lär EE EK ES FT HA HA lär HT HT lär HU HV IB IN NA-KG NA-SN RL RL lär SA-SN SA-SR TE VF VO VO lär IV/IM IV/IM-ASPB IVIK SÄRFA SÄRIVES SÄRTM SÄRHOS SÄRIVSI SÄRIVEA SÄRES SÄRHR Förklaring Barn- och fritidsprogrammet Byggprogrammet Elprogrammet Energiprogrammet Estiska programmet Fordonsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hotell- och restaurangprogrammet International Baccalaureate Industriprogrammet Medieprogrammet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Omvårdnadsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet, Kattegatt Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Barn- och fritidsprogarmmet Barn- och fritidsprogarmmet, lärling Bygg- och anläggningsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet, lärling El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estiska programmet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet, lärling Hotell- och turismprogrammet Hotell- och turismprogrammet, lärling Humanistiska programmet Hantverksprogrammet International Baccalaureate Industritekniska programmet Naturvetenskapsprogrammet, Kattegatt Naturvetenskapsprogrammet, Sannarp Restaurang- och livsmedelsprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet, lärling Samhällsvetenskapsprogrammet, Sannarp Samhällsvetenskapsprogrammet, Sture Teknikprogrammet Vvs- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet, lärling Individuella programmet/ Introduktionsprogram Individuella programmet/ Introduktionsprogram - Aspbergerklass Individuella programmet introduktionskurs Särskolans Fastighet- och anläggningsprogram Särskolans individuella program estetisk profil Särskolans Trä- och metalltekniska program Särskolans Omvårdnad och handelsprogram Särskolans individuella program sinnesutvecklande profil Särskolans individuella program autismprofil Särskolans Estetiska program Särskolans Hotell och restaurangprogram
HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -09-16 1(2) Box 153 301 05 Halmstad Besöksadress: Axel Olsons gata 4B Tfn: 035 13 95 92 E-post: utbildning.arbetsmarknadsforvaltningen@halmstad.se Plats: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, sal Visionen, Axel Olsons gata 4B Sammanträdesdatum -09-23 Tid: kl 8.15 Ordförande: Sekreterare: Dag Hultefors Ermin Škorić
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden -09-16 2(2) ÄRENDEN Sida 1 Val av justerare 2 Godkännande av dagordning 3 Finansiell rapport delår 2 08.20 08.35 1-20 4 UAN /0268 Gymnasieskolans läsår /2014 slutlig antagning 08.35 08.40 5 UAN /0265 Revidering av rutin för klagomålshantering för gymnasieskolan och Vuxenutbildningen 08.40 08.50 6 UAN /0278 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/ 08.50 09.00 21-24 25-31 32-71 7 Delegationsbeslut 09.00 09.05 72-73 8 Kontaktpolitisk verksamhet 09.05 09.20 9 Information 09.20 09.40 74 10 Övriga frågor Anmälningsärende HUKSAM-protokoll.
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 130 Arbetsmarknadsåtgärder Driftredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Verksamhet 130 består av Arbetsmarknadsenheten, Daglig verksamhet, Ekonomiskt bistånd (de delar som inte är bidrag till enskilda) och Flyktingetablering. Verksamhetens totala nettokostnad är cirka 1 % högre jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamheten har högre intäkter som kompenserar för de högre kostnaderna för köp av verksamhet, personal och lokaler. Arbetsmarknadsenhetens resultat för perioden uppgår till 24 416 kkr, vilket inte innebär någon större förändring jämfört med motsvarande period föregående år. De arbetsmarknadspolitiska anställningarna och anställningsstöden förändras ständigt (bidraget per individ minskar) och enheten har fler deltagare med högre lönekostnader vilket får en direkt effekt på kostnaderna medan intäkterna i form av bidrag minskar. Daglig verksamhet: Resultatet har försämrats med 4 % (1 745 kkr) jämfört med föregående år. Fler resurskrävande deltagare som kräver extraordinära insatser har fått alternativa placeringar i andra kommuner, en kostnad som endast delvis är budgeterad och kommer påverka verksamhetens utfall negativt. Den del av ekonomiskt bistånd som belastar verksamhet 130, d.v.s. kostnader utöver bidrag till enskilda, har för perioden ett resultat som är 0,5 % högre än motsvarande period föregående år. Den marginella förändringen beror på högre personal- och lokalkostnader. Enheten för etablering av flyktingar har jämfört med motsvarande period föregående år ett bättre resultat. Flyktingintroduktionen upphörde 2012 medan etableringen och samhällsorienteringen startade upp sina verksamheter. Detta innebar ett år med minskade intäkter och kostnader och det är därför svårt att göra en jämförelse mellan åren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Verksamhetens lönekostnader har för perioden ökat med 10 % jämfört med föregående års motsvarande period. Detta beror på ökat antal deltagare på de olika enheterna vilket innebär fler arbetsmarknadsanställning, fler timvikarier och en högre personaltäthet. Utfallet påverkas även av årets löneökningar. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamhet 130 prognostiserar en positiv ramavvikelse motsvarande 800 kkr. 1
Arbetsmarknadsenheten prognostiserar inte någon ramavvikelse för periodens resultat. Enheten har förlorat Region Hallands upphandling av tolktjänster vilket kan innebära såväl minskade intäkter som kostnader under hösten. Arbetsmarknadshandläggarna planerar en flytt 1 november vilket kommer att innebära två månaders dubbla hyror. Daglig verksamhet har fått ett tillskott på 2 mkr på grund av fler deltagare. Enheten har infört en ny resursfördelningsmodell som innebär att dess verksamheter får en deltagarpeng beroende på nivåbedömning och närvarotid. Med tanke på att enheten inte fullt ut har anpassat sig efter den nya modellen samt kommer överta vissa lokalytor så prognostiseras en ramavvikelse på cirka - 900 kkr. Det är svårt att förutspå hur stor övergångskostnaden för verksamhetsövergången som påbörjas i september kommer bli. Kostnader för anpassning av vissa lokalutrymmen samt för att upprätta skalenliga ritningar kommer tillkomma. Ekonomiskt bistånd prognostiserar på grund av lägre personalkostnader än budgeterat, fakturering av tre tjänster till Samordningsförbundet och interimsförda medel en positiv ramavvikelse. Totalt beräknar enheten en positiv avvikelse på + 1 700 kkr mot fastställd ram. Enheten för etablering av flyktingar prognostiserar ingen avvikelse mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Resursfördelning av bidragen för etablering av flyktingar är under uppbyggnad och beräknas att bli lägre än budget. Avvikelsen reduceras då en lägre andel av intäkterna från Migrationsverket beräknas betalas ut samt att personalkostnaderna beräknas bli högre. Verksamheten beräknar i dagsläget att interimsföra cirka 3 600 kkr till 2014. Interimsposterna avser bidrag för deltagare vars insatser kommer fortgå efter årsskiftet. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Innebär arbetsmarknadsenhetens förlorade upphandling en minskning av tolkuppdrag minskar även kostnaden för utbetalning av arvoden. Projektet som benämns Prova på plats kommer under höstens att få ett ökat deltagarinflöde vilket våren 2014 genererar ökade lönekostnader. Haldahuset kommer under en övergångsperiod att ha två enhetschefer i stället för en pga en pensionsavgång. I samband med att Orkidén övertar sju enheter inom daglig verksamhet i september har enheten gjort en personalöversyn. Enheten kommer som en konsekvens av övergången få en merkostnad då semesterskulden ska regleras för dem som följer med den nya leverantören. Som ett led av försenade tillsättningar av tjänster, att personal bytt tjänster, att personal är helt eller delvis föräldralediga eller sjukskrivna, prognostiseras lönekostnaderna för ekonomiskt bistånd att bli + 600 kkr lägre än vad som är budgeterat. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamhet 130 har jämfört med föregående ekonomiska rapport minskat sin positiva ramavvikelse med 500 kkr till + 800 kkr. Vilket bland annat beror på att verksamheten under en övergångsperiod kommer att belastas av dubbla kostnader (Haldahuset byter en enhetschef, arbetsmarknadshandläggare och arbetskonsulenter kommer att flytta till nya lokaler). Vidare kommer den förlorade upphandlingen av tolktjänster att påverka årets resultat. 2
Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har på grund av utmaningen av daglig verksamhet varit återhållsam med investeringar. Periodens investeringsnetto uppgår till 1 180 kkr jämfört med 543 kkr föregående år. Arbetsmarknadsenheten har med anledning av arbetsmiljö tvingats genomföra oplanerade investeringar i form av elarbete på Haldahuset och samt ett nytt tak på Byggåtervinningen för motsvarande 960 kkr. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten planerar att hålla sig inom kommunfullmäktiges fastställda ram avseende investeringar. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser 3
Verksamhet 131 Ekonomiskt bistånd Driftredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Nettokostnaden för perioden är 3 % lägre jämfört med motsvarande period föregående år. Den totala kostnaden för bidrag till enskilda samt antalet hushåll har minskat med ca 2 % jämfört med motsvarande period föregående år. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. 2012 betalades det i genomsnitt ut 6 983 kr till 772 st hushåll per månad medan genomsnittet har varit 761 hushåll som mottagit 7 002 kr i månaden. Verksamheten prognostiserar en negativ avvikelse på 2 500 kkr för. Biståndet är reglerat i lag vilket medför ringa möjligheter att påverka utfallet för att nå ekonomisk balans. års prognos beräknas resultera i drygt 3 400 kkr mer i utbetalningar jämfört med budget. Projektet Nollplacerade har bidragit till en ökning av återbetalningar med 110 kkr. Förutom en ökning av återbetalningar beräknar verksamheten att få 90 kkr för flyktingar som etableras i kommunen samt för äldre, sjuka och funktionshindrade personer. Samordningsförbundet avgift kommer bli 270 kkr högre än vad som är budgeterat. De negativa avvikelserna reduceras något bland annat på grund av lägre kostnader för tolkar och förebyggande arbete. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Verksamheten prognostiserar en lägre ramavvikelse med 500 kkr jämfört med föregående ekonomiska rapport. Den förbättrade prognosen beror dels på att utbetalningarna minskat (med 2 %) och dels på att återbetalningarna har ökat (med 2 %). Utbetalningarna i augusti är historiskt lägre än under övriga månader på året. September och oktober månaders utfall avgör om prognosen kommer justeras yterliggare. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Verksamheten har inga investeringsmedel. 4
Verksamhet 651 Gymnasieskolan Driftsredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. I verksamhet 651 ingår förutom gymnasieskolorna även HR, Ekonomi och Vägledningscentrum. Föregående års periodresultat uppgick till ca 252,0 Mkr och årets är 243,9 Mkr. Mellanskillnaden beror bl.a. på periodiseringsskillnader mellan åren samt en minskning av elevtal vilket medfört en mindre organisation på enheterna. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Periodens utfall av lönekostnader har ökat med 3,7 mkr jämfört med föregående år. I föregående års periodutfall ingår inte löneavtalet för undervisande lärare vilket gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från april vilket också gav 4,2%. I årets utfall ingår även löner med 1,6 mkr (uppdrag för Halmstad Kompetens). Även löner för elevbaserat teknikstöd ingår i utfallet med 844 kkr. Dessa finansieras med intäkter respektive bidrag. I utfallet ingår således projekt- och produktionskostnader och löneökningar vilket gör att utfallet inte blir fullt jämförbart. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett nollresultat. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Gymnasieskolan har, trots lägre antal elever och därmed färre grupper och färre lärare, högre löneutbetalningar (2,8 mkr). Förklaringen är att förvaltningen inte har blivit kompenserad för löneökningarna utifrån avtalet och att kringfunktionerna i förvaltningen kvarstår. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 5
Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 1,24 mkr Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 1,66 mkr införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,575 Mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan i nuläget inte får användas 575 kkr. (flytten är inte tidssatt) och 6,0 Mkr avseende ombyggnad av Kattegattgymnasiet. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 6
Verksamhet 651 Gymnasieskolan, Sannarpsgymnasiet Driftsredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 55,7 Mkr och årets är 51,7 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar inom Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och gymnasieskolan har gjort en förändring i ledningsorganisationen (gymnasiechef) samt ett lägre elevintag under våren. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 951 kkr jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på skolhälsovården och minskning av ledningsorganisationen. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sannarpsgymnasiet prognostiserar att uppvisa ett nollresultat. Inflödet av f.d. JB-elever gav ett högre elevtal under hösten med 69 elever. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Inför nuvarande läsår 2012/ gjordes kostnadsanpassningar i tjänstgöringsunderlag i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. JB-konkursen har inneburit nyanställningar för läsåret /2014. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 210 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 832 kkr införskaffats. Dock ska man ha i åtanke att Ipads för 546 kkr införskaffades under denna period som inte räknas som en investering som därmed justerades senare under 2012. Exklusive Ipads så var periodens investeringar på 286 kkr. 7
Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Ingen avvikelse gentemot ram. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Verksamhet 651 Gymnasieskolan, Sturegymnasiet Driftsredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års resultat uppgick till 57,8 Mkr och årets är 48,3 Mkr. Mellanskillnaden beror på organisationsförändringar mellan Halmstad Utbildning och Gymnasieskolan. Skolhälsovård och skolmåltider ligger centralt och att gymnasieskolan har gjort förändring i lednings organisationen där gymnasiechefstjänsten har halverats och en rektorstjänst har tagits bort. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har minskat med 4,1 Mkr jämfört med föregående år. Minskningen beror på organisationsförändring inom skolhälsovården,, minskning i ledningsorganisationen och lägre undervisningskostnader med anledning ett lägre elevtal. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Sturegymnasiet beräknar uppvisa ett negativt resultat på 1,5 Mkr baserat på större elevminskning än prognos samt resultatbalansering från 2012. Elevavstämningen den 15 september kan dock ändra det negativa resultat närmare 0 pga de flesta JB- elever (i nuläget 31st) som valde att lägga sin utbildning på Sturegymnasiet fick plats i befintliga klasser och således behövdes ingen utökning av resurser. JB-konkursen kan även påverka intaget för årskurs 1 och utöka elevantaget jämfört med beräknad prognos. 8
Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Prognosen för personalkostnader är 53,5 Mkr mot utfall 57,2 Mkr 2012. Minskningen på 2,6 Mkr gjordes inför nuvarande läsår 2012/ i tjänstgöringsunderlag i samarbete med HR-funktionen med anledning av minskat elevunderlag. Även en förändring i ledningsorganisationen genomfördes. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 236 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 333 kkr införskaffats. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Inga avvikelser Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Verksamhet 651 Gymnasieskolan, Kattegattgymnasiet Driftsredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Föregående års periodresultat uppgick till 73,1 Mkr och årets är 71,3 Mkr. Mellanskillnaden (1,8 Mkr) beror bl a på att elevhälsan och skolmåltider numera ligger centralt under Halmstad Utbildning samt att årets lönekostnader omfattar två lönerevisioner. 9
Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Årets utfall av lönekostnader har ökat med 2,4 mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror på att uppdragsutbildning för Halmstad Kompetenscentrum medfört kostnader på 1,6 mkr vilket vid uppdragets slut generar motsvarande intäkt. 2012/ års lönepåslag har också varit större än tidigare. Löneavtal för undervisande lärare 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från april gav 4,2%. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Gymnasieskolan prognostiserar att uppvisa ett nollresultat. Elevavstämning sker efter den 15/9 och prognostiseras inte ge någon budgetförändring. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Personalkostnaderna för prognosticeras till 74,5 mkr, föregående års helårsutfall var 72,9 Mkr. Skillnaden är 1,7 mkr. HR-funktionen arbetar fortlöpande med anpassningsprocessen för lärarpersonal och kan ännu inte redovisa effekterna av detta för respektive gymnasieskola. Att beaktas bör också löneavtalet för undervisande lärare som 2012 gav 4,2% (utfall i november 2012) och för från och med april gav 4,2% samt uppdragsutbildningen. Under augusti har också elever från JB antagits och merkostnaderna för dessa ses först i september månads utfall. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Periodens investeringar uppgår till 794,6 kkr. Vid motsvarande period föregående år hade inventarier för 414,7 kkr införskaffats. Investeringarna ligger i linje med upplagd investeringsplan för. 10
Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognostiseras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Verksamheten förväntas för helåret uppvisa ett överskott med 6,575 Mkr. Detta beror på att investeringsanslaget till Nissaskolan (575 kkr) i nuläget inte får användas (flytten är inte tidssatt). 6,0 mkr är avsatta för ombyggnation av Kattegattgymnasiet men kommer inte användas under året. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ram avvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Inga avvikelser. 11
Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet 661 Vuxenutbildning Driftredovisning januari - augusti Periodresultatet ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodresultatet samt kommentera förändringen av periodens resultat jämfört med föregående års motsvarande periodresultat. Periodens resultat uppgår till 32 mkr jämfört med 30 3 mkr motsvarande period föregående år. Resultatet är sämre än föregående år och beror på att verksamheten har infört en resursmodell som bygger på en elevpeng och flödena är inte fullt utbyggda och därför visas vissa avvikelser såsom köp av interna platser och utbetalda medel för yrkesvux och till de externa leverantörerna Lernia och Movant. Kommentera och analysera särskilt periodens personalkostnadsutveckling samt gör jämförelser med föregående års personalkostnader för motsvarande period. Personalkostnaden uppgår under perioden till 22 2 mkr, vilket är en minskning med 9 % jämfört med motsvarande period föregående år. Minskningen i förhållande till föregående år beror på att delar av verksamheten utlokaliserats. Kostnaden härleds till att vi köper verksamhet från idag två leverantörer (Lernia och Movant). Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en negativ avvikelse, beskriv därutöver vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. De stora avvikelserna beror på resursmodellen som bygger på en jämn utbetalningsplan men som fluktuerar under tid. Andra avvikelser är lönerevideringen som verksamheten inte har blivit kompenserad för, utbetalda medel för yrkesvux platser samt högre lokalkostnader. Trots detta så beräknar vuxenutbildningen att hålla sin budget under innevarande år. Kommentera och analysera särskilt prognostiserade avvikelser för personalkostnader jämfört med föregående års helårsutfall. Vuxenutbildningen bedömer att hamna inom budgeterad lönekostnad inklusive lönerevideringen. Löneprognosen är lägre än föregående års utfall, vilket beror på neddragningar som har gjorts på grund av verksamhetsminskning. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 12
Investeringsredovisning Periodens nettoinvesteringar ( Utfall -kolumnerna) Kommentera periodens investeringsnetto samt kommentera förändringen av periodens investeringsnetto jämfört med föregående års motsvarande periods investeringsnetto. Vuxenutbildningen har gjort investeringar för ett värde på 22 kkr jämfört med 249 kkr föregående år. Föregående år var det verksamhetsflytt som medförde stora investeringar och i år är man återhållsam i väntan på nya lokaler. Prognos ( Budget - respektive Prognos -kolumnen) Kommentera prognostiserade avvikelser mot kommunfullmäktiges fastställda ram. Om det prognosticeras en avvikelse, beskriv vilka åtgärder som vidtagits eller planeras att vidtagas för att nå ekonomisk balans gentemot ram. Vuxenutbildningen beräknar att hålla sin tilldelade investeringsram under. Prognosjämförelse ( Budget - respektive Prognos -kolumnen + föregående rapport) Kommentera större förändringar av prognostiserade ramavvikelser jämfört med föregående ekonomiska rapport. Ingen förändring sedan föregående rapport. 13
Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 71 765 43 346 70 328 108 166 104 578-3 587 8 064 26 982-11 651 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -137 938-90 475-99 930-137 784-144 930-7 146-12 229-9 455 5 083 Lokalkostnader -13 639-7 846-9 836-14 389-15 117-728 -2 033-1 990 1 305 Kapitalkostnader -368-245 -267-447 -400 47 46-22 1 Därav avskrivningar -280-187 -222-379 -333 47 47-35 0 Därav internränta -87-58 -45-68 -68 0-1 13 1 Övriga kostnader -39 695-21 856-38 106-76 978-64 763 12 215 7 452-16 250 4 763 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -191 639-120 422-148 139-229 599-225 211 4 388-6 764-27 717 11 152 0 Periodens resultat / nettokostnad -119 874-77 076-77 811-121 433-120 633 800 1 300-735 -500 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -119 874-77 076-77 811-121 433-120 633 800 1 300-735 -500 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -695-543 -1 180-1 604-1 604 0 0-637 0 Investeringsnetto 695 543 1 180 1 604 1 604 0 0 637 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 130 Arbetslivsförvaltningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Avvikelser Arbetsmarknadsenheten: Minskade intäkter pga bla lägre bidrag, färre tolkuppdrag samt att en del av medlen för projekten inom Ökade livschanser kommer erinras 2014. Lägre personalkostnader pga färre tolkarvoden samt att en del av lönekostnaderna för projekten inom Ökade livschanser kommer uppstå senare. Bildstationen Högre lokalhyra Haldahuset samt dubbel lokalhyra vid flytt av handläggare Lägre elkostnader Haldahuset, ingår i den högre lokalhyran Övriga kostnader Avvikelser Daglig verksamhet: Resursfördelning: omställning av personalresurser Resursfördelning: fördelning av budgetmedel Avvikelser Ekonomiskt bistånd: Personalkostnader fakturerade Samordningsförbundet Lägre personalkostnader pga nyanställningar Interimsförda medel Övriga kostnader Avvikelser Flyktingetableringen: Ersättningar flyktingetableringen Anställd för projektet KomPost Resursfördelning Övriga kostnader Att interimsföra Budgetavvikelse -1 261 2 435-500 -1 082-260 668-10 062 9 162 970 629 170-69 -570-150 3 700 680-3 660 Budgetavvikelse 800 Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 14
Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 2 395 819 1 645 2 100 2 200 100-400 826 500 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -967-624 -656-1 000-1 000 0 0-32 0 Lokalkostnader 0 0-1 0 0 0 0-1 0 Kapitalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav avskrivningar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav internränta 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Övriga kostnader -68 102-44 755-45 051-66 209-68 809-2 600-2 600-296 0 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -69 069-45 379-45 708-67 209-69 809-2 600-2 600-329 0 Periodens resultat / nettokostnad -66 673-44 560-44 063-65 109-67 609-2 500-3 000 497 500 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -66 673-44 560-44 063-65 109-67 609-2 500-3 000 497 500 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsnetto 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 131 Ekonomiskt bistånd Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Ökning av återbetalade bidrag som resultat av projekt "Nollplacerade" Del av bidrag för etablering av flyktingar Budgetavvikelse 110 75 15 Bidrag för äldra, sjuka och funktionshindrade Ekonomiskt bistånd -3373 Samordningsförbundet -270 Minskade kostnader 943 Budgetavvikelse -2500 15
Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 98 589 53 333 51 122 89 446 92 146 2 700 0-2 211 2 700 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 Lönekostnader -216 357-143 348-147 028-213 989-219 127-5 138 0-3 680-5 138 Lokalkostnader -58 223-39 731-33 350-55 131-55 131 0 0 6 381 0 Kapitalkostnader -11 469-7 649-6 495-9 790-9 790 0 0 1 154 0 Därav avskrivningar -9 090-6 063-5 154-7 778-7 778 0 0 909 0 Därav internränta -2 379-1 586-1 342-2 013-2 013 0 0 244 0 Övriga kostnader -190 671-114 625-108 141-177 349-174 911 2 438 0 6 484 2 438 Därav realisationsförluster 0 0 0 Verksamhetens kostnader -476 720-305 353-295 014-456 259-458 959-2 700 0 10 339-2 700 Periodens resultat / nettokostnad -378 131-252 019-243 892-366 813-366 813 0 0 8 128 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -378 131-252 019-243 892-366 813-366 813 0 0 8 128 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola (kkr) Helårs-utfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -3 697-1 664-1 240-10 827-4 252 6 575 424 0 Investeringsnetto -3 697-1 664-1 240-10 827-4 252 6 575 0 424 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 651 Gymnasieskola Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Beräknade ökade interkommunala ersättningaar 2 mkr, resterande intern produktion och bidrag Löner för produktion 1,6 mr och lönerevision Höga kostnader för taxiresor för särskolan, resterande är kostnader för projekt Budgetavvikelse 2 700-5 138 2 438 Budgetavvikelse - Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 16
UAN - Kattegattgymnasiet Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201208 Utfall 01-08 Budget Prognos Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter 4 673 2 462 3 388 3 768 5 976-2 208 Därav Interna intäkter 1 734 667 1 678 0 2 378-2 378 0 0 0 0 0 0 Därav Realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 Därav Bidrag 1 441 456 433 500 1 000-500 Därav övriga intäker 1 498 1 338 1 277 3 268 2 598 670 Lönekostnader -72 920-47 289-49 714-72 249-74 571-2 323 Därav Lön Undervisande personal e -42 716-27 701-29 782-43 523-44 673 1 150 Därav Servicefunktion exkl PO -9 566-6 197-5 881-8 866-8 821-45 Därav Övriga lönekostnader -20 638-13 391-14 051-19 860-21 077 1 217 Lokalkostnader -20 835-13 897-13 511-20 709-20 709 0 Därav Hyror -17 227-11 484-11 157-17 198-17 198 0 Därav Fastighetsservice -3 608-2 413-2 353-3 511-3 511 0 Kapitalkostnader -4 680-3 119-2 737-4 395-4 395 0 Avskrivningar -3 694-2461 -2 168-3 541-3 541 0 Därav internränta -987-657 -569-854 -854 0 Övriga kostnader -18 364-11 299-9 138-12 317-12 202 115 Därav Köp av verksamhet FRI & AH -24-24 0 0 0 0 Därav Konsultkostnader -570-376 -289-602 -602 0 Därav Inköp av Läromedel -6 677-3 738-3 305-6 993-5 601 1 392 Därav IT-kostnader -794-437 -386-333 -386-53 Därav Måltider -4 885-3 102-136 -160-160 0 Därav Elever resor -23-19 -19 0-19 -19 0 0 0 0 0 0 Därav bidrag till enskilda -345-234 -245-375 -375 0 Därav Övrigt -5 046-3 369-4 759-3 854-4 759-905 Utlovat till projekt 0 0 0 0-300 -300 Verksamhetens kostnader -116 800-75 603-75 100-109 670-111 878-2 208 Periodens resultat / nettokostnad -112 127-73 141-71 333-105 902-105 902 0 0 Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201208 Utfall 01-08 Budget Prognos Budgetavvikelse Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -2 474-415 -795 8 569-1 994 6 575 Investeringsnetto -2 474-415 -795 8 569-1 994 6 575 URVAL= FÖRETAG/FÖRV.:UN OBJEKT:21-21490 VHT:651-651 Budget: Nissaskolan 575 000 Från 2012 494 000 494 000 Kattegat ombyggnad 6 000 000 Kattegatt 1 500 000 8 569 000 17
Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sture Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201208 Utfall 01-08 Budget Prognos Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter 3 575 934 1 064 3 793 1 887-1 906 Därav Interna intäkter 482 5 5 60 60 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav Bidrag 699 359 507 600 600 0 Därav Övriga intäkter 2 393 569 551 3 133 1 227-1 906 Lönekostnader -57 242-39 468-35 327-53 548-53 548 0 Därav Lön Undervisande personal exkl PO -32 033-21 976-20 131-31 985-31 985 0 Därav Servicefunktion exkl PO -9 015-6 317-5 184-7 064-7 064 0 Därav Övriga lönekostnader -16 194-11 175-10 013-14 499-14 499 0 Lokalkostnader -17 124-11 485-8 928-15 215-13 309 1 906 Därav Hyror -14 989-9 991-7 524-13 200-11 294 1 906 Därav Fastighetsservice -2 134-1 494-1 405-2 015-2 015 0 Kapitalkostnader -3 211-2 141-1 726-2 409-2 408 1 Därav avskrivningar -2 567-1 712-1 396-1 913-1 913 0 Därav intärnränta -644-429 -330-495 -495 0 Övriga kostnader -9 780-5 654-3 399-9 722-11 251-1 529 0 0 0 0 0 0 Därav Konsultkostnader -1 275-591 -526-870 -870 0 Därav Inköp av Läromedel -2 290-1 195-1 212-3 380-3 380 0 Därav IT-kostnader -165-87 -114-125 -125 0 Därav Måltider -3 560-2 260-145 -490-490 0 Därav Elever resor -96-46 -69-38 -38 0 0 0 0 0 0 0 Därav bidrag till enskilda -57-36 -59-76 -76 0 Därav Övrigt -2 337-1 439-1 274-4 743-4 743 0 Elevavstämning 15 februari -800-800 Budgetjustering (underskott och projekt) 0 0 0 0-729 -729 Verksamhetens kostnader -87 357-58 748-49 380-80 894-80 516 378 Periodens resultat / nettokostnad -83 782-57 816-48 316-77 101-78 629-1 528 Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201208 Utfall 01-08 Budget Prognos Budgetavvikelse Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -897-333 -236-833 -833 0 Investeringsnetto -897-333 -236-833 -833 0 URVAL= FÖRETAG/FÖRV.:UN OBJEKT:23-23590 VHT:651-651 18
Ekonomiuppföljning - Halmstads kommun UAN - Sannarp Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201208 Utfall 01-08 Budget Prognos Budgetavvikelse Verksamhetens intäkter 3 837 1 975 1 537 3 325 3 005-320 Därav Interna intäkter 1 756 890 19 320 0-320 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Därav Bidrag 1 311 820 965 1 730 1 730 0 Därav Övriga intäkter 770 265 553 1 275 1 275 0 Lönekostnader -58 379-38 632-37 681-55 894-55 894 0 Därav Lön Undervisande personal exkl PO -31 413-20 897-20 663-31 762-31 762 0 Därav Servicefunktion exkl PO -10 154-6 631-6 167-8 356-8 356 0 Därav Övriga lönekostnader -16 812-11 103-10 851-15 776-15 776 0 Lokalkostnader -16 616-11 082-10 120-15 449-15 130 319 Därav Hyror -14 073-9 368-8 418-12 863-12 543 320 Därav Fastighetsservice -2 543-1 714-1 702-2 587-2 587 0 Kapitalkostnader -3 126-2 084-1 829-2 689-2 689 0 Därav avskrivningar -2 441-1 628-1 424-2 081-2 081 0 Därav intärnränta -685-456 -405-608 -608 0 Övriga kostnader -10 606-5 861-3 619-6 058-6 057-1 Därav Köp av verksamhet FRI & AHM -1 365-617 0-950 -997-47 Därav Konsultkostnader -507-260 -276-170 -170 0 Därav Inköp av Läromedel -1 172-649 -776-2 144-2 144 0 Därav IT-kostnader -104-83 -138-94 -150-56 Därav Måltider -3 984-2 514-259 -447-371 76 Därav Elever resor -114-55 -37-25 -45-20 0 0 0 0 0 0 Därav bidrag till enskilda -114-45 -85-125 -125 0 Därav Övrigt -3 245-1 638-2 048-2 103-2 103 0 Elevavstämning 15 februari 1 950 1 950 Ev justering i elevjustering särskolan -600-600 Budgetjustering (underskott och projekt) 0 0 0 0-1 302-1 302 Verksamhetens kostnader -88 726-57 659-53 249-80 090-79 770 320 Periodens resultat / nettokostnad -84 889-55 685-51 712-76 765-76 765 0 Helårsutfall 201201-201212 Utfall 201201-201208 Utfall 01-08 Budget Prognos Budgetavvikelse Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter 240 832 210 1 060-1 060 0 Investeringsnetto 240 832 210 1 060-1 060 0 URVAL= FÖRETAG/FÖRV.:UN OBJEKT:22-22590 VHT:651-651 19
Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Verksamhetens Intäkter 12 149 7 726 9 253 28 072 25 073-3 000 0 1 527-3 000 Därav realisationsvinster 0 0 0 0 0 0 0 0 Lönekostnader -35 570-24 313-22 239-31 978-32 472-494 0 2 074-494 Lokalkostnader -7 252-5 165-3 468-2 892-4 684-1 792 0 1 697-1 792 Kapitalkostnader -640-427 -339-533 -533 0 0 88 0 Därav avskrivningar -509-340 -272-432 -432 0 0 68 0 Därav internränta -131-87 -67-101 -101 0 0 20 0 Övriga kostnader -19 912-8 165-15 633-40 443-35 157 5 286 0-7 468 5 286 Därav realisationsförluster 0 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -63 374-38 070-41 680-75 845-72 846 3 000 0-3 610 3 000 Periodens resultat / nettokostnad -51 225-30 344-32 426-47 773-47 773 0 0-2 082 0 Periodens resultat / nettokostnad exkl realisationsresultat -51 225-30 344-32 426-47 773-47 773 0 0-2 082 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen (kkr) Helårsutfall 2012 Utfall 2012-08 Utfall -08 Budget Prognos Budgetavvikelse Budgetavvikelse fg rapport Periodutfall jmf fg år Prognosförändring fg rapport Investeringsinkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Investeringsutgifter -349-249 -22-400 -400 0 0 226 0 Investeringsnetto -349-249 -22-400 -400 0 0 226 0 Utbildnings - och arbetsmarknadsnämnden Verksamhet: 661 Vuxenutbildningen Budgetavvikelse för periodens resultat / nettokostnad (kkr) Kortfattade kommentarer i punktform Resursmodell som bygger på elevpeng och flödena är inte fullt utbyggda Lokalhyra, pga verksamhetsflytt Lönerevideringen som verksamheten ännu inte har blivit kompenserad för Budgetavvikelse 2286-1792 -494 Budgetavvikelse 0 Budgetavvikelsen bör vara lika med avvikelsen som redovisas under periodens resultat/nettokotsnad. 20
1(4) Tjänsteskrivelse -08-26 Diarienummer: UAN /0268 Version: 1.0 Beslutsorgan: UAN UAF Kansli Lennart Håkansson E-post: lennart.hakansson@halmstad.se Telefon: 035 19 29 23 Slutlig antagning till gymnasiet läsåret /2014 Förslag till beslut Redovisningen godkänns och läggs till handlingarna. Sammanfattning Slutlig antagning av elever till Halmstads kommun /2014 är nu klar. Den bygger på gymnasieval per den 1 februari, omvalsperiod 15 april-15 maj och den slutliga antagningen den 1/7 samt omval efter John Bauers konkurs, som sker utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslutade organisation. Vid den slutliga antagningen har 965 elever antagits till Halmstad gymnasieskola. 96 elever har tagits in på Individuella programmet, Klaragymnasiet (obehöriga elever). 91% av eleverna kom in på sitt förstahandsval och av de sökande var 796 elever folkbokförda i Halmstads kommun. Ärendet Slutlig antagning av elever till Halmstads kommun /2014 är nu klar. Den bygger på gymnasieval per den 1 februari, omvalsperiod 15 april-15 maj och den slutliga antagningen den 1/7 samt omval efter John Bauers konkurs, som sker utifrån utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens beslutade organisation. Därefter har reservantagning skett och fr.o.m. den 15 augusti sköter respektive skola den fortsatta reservantagningen. Framtagen statistik avser den slutliga antagningen. 21 1
Bakgrund Antalet elever som slutade årskurs 9, vårterminen var 892, jämfört med 935 vårterminen 2012, vilket är en minskning från föregående antagningsperiod. Slutlig antagning Slutlig antagning Halmstad gymnasieskola 13/14 12/13 Slutlig antagning av elever till Halmstad gymnasieskola 965 982 Individuella programmet Klaragymnasiet * 96 62 Antal elever som kommer från årskurs 9 892 880 Antal elever som är äldresökanden 112 102 Antal kvinnor som antagits 467 484 Antal män som antagits 498 498 Andel elever som kom in på sitt förstahandsval 91% 87% Folkbokförda i Halmstads kommun 796 781 - antagna till yrkesprogram 256 301 - antagna till högskoleförberedande program 540 480 Från andra kommuner 169 201 *dessa elever är obehöriga. Slutlig antagning utanför Halmstad gymnasieskola Halmstadselever som antagits av andra utbildningsanordnare än Halmstad gymnasieskolor läsåret 13/14. 13/14 12/13 Andra kommuner 33 27 Naturbruksgymnasier (MU o PL) 35 27 MU O PL=Munkagårdsgymnasiet och Plönningegymnasiet 2 22
Antal antagna till fristående gymnasieskolor 13/14 12/13 Aspero 84 109 Drottning Blanka 37 80 Halmstad Praktiska gy 48 30 John Bauer - 75 Ljud- o Bildskolan 78 62 S:a 247 356 Elever från andra kommuner i Halmstad gymnasieskola 13/14 12/13 Hylte 70 61 Laholm 52 86 Falkenberg 16 17 Varberg 0 1 Övriga huvudmän 32 34 S:a 170 199 Konsekvenser Antalet elever som söker till en annan huvudman än Halmstads kommun är ungefär som prognostiserat. Det är färre elever som söker till oss från andra kommuner. Vid gymnasieansökningen i februari sökte de flesta elever från Klaragymnasiet ett nationellt program innan de visste om de blev behöriga eller ej. De som ej blev behöriga efter vårterminens slut har blivit antagna igen på Klaragymnasiet, eller i vissa fall blivit placerade med stödundervisning till den utbildning och på den skola man haft som förstahandsval. En del av dessa elever har sökt andra kommuner eller friskolor och haft ett lågt jämförelsetal och ej kunnat beredas plats. De elever som ej kunnat beredas plats vid Halmstad gymnasieskola följs upp via KUA (kommunala uppföljningsansvaret). Samverkan sker då med Ungdomskraft. 23 3
Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av UAF kansli och statistik framtagits via antagningskansliet i Falkenberg. Statistik har också tagits fram i samverkan med BUF. Andra grupper Fackliga organisationer HUKSAM kommer att delges information i ärendet. Lista över bilagor --- För utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Annika Vannerberg Förvaltningschef 4 24
1(3) Tjänsteskrivelse -08-23 Diarienummer: UAN /0265 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 035-13 75 37 Revidering av rutin för klagomålshantering för gymnasieskolan och vuxenutbildningen Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen beslutar att revidera fastställa rutin för klagomålsantering för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen enligt bilaga 1. Sammanfattning Enligt den nya skollagen ska varje skolhuvudman ta fram skriftliga rutiner för hantering av klagomål. Detta då huvudmannen har en skyldighet att åtgärda brister i verksamheten. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antog en sådan rutin vid sitt sammanträde 2012-06-25. Med tidens gång så har arbetat med att hantera klagomålsärenden utvecklats och rutinen är i behov av en revidering. Revideringen innebär ett förtydligande om hur en individ som inte är nöjd med hanteringen av ett klagomål på skolenheterna hanterats kan gå vidare och anmäla det till huvudmannen, samt vad som sker när en anmälan kommit in. Revideringen är också motiverad utifrån att Skolinspektionen inte längre hanterar anmälningar som inte hanterats av huvudmänen först. Ärendet 25 1
Uppdrag Enligt den nya skollagen ska varje skolhuvudman ta fram skriftliga rutiner för hantering av klagomål. Utbildnings- och arbetsmarkandsnämnden antog sådana rutiner på sitt sammanträde 2012-06-25. Dessa rutiner är nu i behov av en revidering. Bakgrund I Skollagen 4 kapitlet Kvalitet och inflytande 7-8 har det skett ett förtydligande gällande klagomålshantering. Styckena lyder: 7. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 8. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. Mot bakgrund av detta har Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden antagit rutiner för klagomålshantering för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och den vuxenutbildningen. Under det år som gått sedan rutinerna antogs har Skolinspektionen reviderat sitt arbetssätt som påverkar nämndens hanterting av anmälningar. Det finns behov att revidera nämndens rutiner för klagomålshanteringen för att förtydliga att anmälan först ska lämnas till huvudmannen, och vad som sker när en anmälan kommer in. Analys, förslag och motivering De rutiner för klagomålshantering gällande gymnasieskolan och vuxenitbildningen som nämnden antog bygger på att klagomål ska lämnas i första hand till den som är ansvarig direkt för det som har hänt. I första hand till lärare, i andra hand till rektor, i tredje hand till gymnasiechef osv. Om en elev eller vårdnadshavare tidigare inte var nöjda med en skolas hantering så anmäldes detta ofta direkt till Skolinspektionen som då begärde ett yttrande från kommunen. Där har det dock skett en förändring. Anmälningar som går direkt till Skolinspektionen, utan att först ha anmälts och utretts av huvudman hanteras nu på ett nytt sätt av myndigheten. Myndigheten sänder över anmälan till huvudmannen som får i uppdrag att utreda händelsen. Detta görs med hänvisning till huvudmannens rutiner för klagomålshantering. Utifrån detta finns det ett behov att revidera nämndens rutiner för att förtydliga hur anmälan till huvudmannen ska gå till, samt vad som sker när anmälan kommit in. Förslaget till tillägg för gymnasieskolan lyder: Om den som klagat vänt sig till såväl rektor som gymnasiechef och inte är nöjd med svaret så ska en anmälan göras till utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli. Det kan till exempel ske till skolchef eller kvalitetsutvecklare. En tjänsteman från förvaltningskansliet kommer då att utreda frågan och fatta beslut om skolan anses ha följt lagar och regler, eller om åtgärder för att så ska ske ska vidtas. Detta steg ska ske innan en eventuell anmälan görs till Skolinspektionen. Om anmälan sker direkt till Skolinspektionen brukar myndigheten vanligtvis skicka ärendet till huvudmannen för utredning. Förslaget på tillägg för vuxenutbildningen lyder: 26 2
Kompetenscentrum kommer då att utreda frågan och fatta beslut om lagar och regler följts, eller om åtgärder för att så ska ske ska vidtas. Konsekvenser Rutinen för klagomålshantering blir tydligare och stämmer bättre överens med den hantering som idag sker av klagomål hos Skolinspektionen och förvaltningen. Elever och föräldrar får en tydlighet i vart de kan vända sig om de har ett klagomål. För personalen i verksamheten blir det också tydligare vilka klagomål man har skyldighet att själv hantera (och eventuellt åtgärda) och vilka som ska dirigeras vidare, samt till vilken instans. Ärendets beredning Inom kommunen Ärendet har beretts av kvalitetsutvecklare för Halmstad Utbildning och samråd har skett med chefen för Halmstad Kompetens. Andra grupper Ett informationsutbyte har skett kring Barn- och ungdomsförvaltningens rutiner för klagomålshantering. Fackliga organisationer Förslaget är behandlat i HUKSAM i sedvanlig ordning. Lista över bilagor 1. Rutiner för klagomålshantering - Gäller för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen (reviderad version) För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef Andreas Lökholm Chef Halmstad Kompetens 3 27
Rutiner för klagomålshantering Gäller för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 28
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Ca 3000 elevers lärande och utveckling sker på våra kommunala gymnasieskolor Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvar för de tre kommunala gymnasieskolorna Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet, Sturegymnasiet (där även Klaragymnasiet ingår) och Vuxenutbildningen. Därutöver ansvarar även nämnden för Daglig verksamhet, Arbetsmarknadsenheten och Ekonomiskt bistånd. UAN, som består av förtroendevalda politiker, är huvudman för verksamheten. UAN ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. UAN fattar politiska beslut som tjänstemän inom utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen (UAF) ska genomföra. UAF leds av en förvaltningschef. Ansvarig för de kommunala gymnasieskolorna är skolchefen och för vuxenutbildningen chefen för Halmstad kompetens. För varje gymnasieskola finns en gymnasiechef och för varje program finns det en rektor. Rektor ansvarar för ledning och samordning av det pedagogiska arbetet, som utförs av ca 300 lärare. Chefen för kompetenscentrum ansvarar för all vuxenutbildning. Den kommunalt drivna vuxenutbildningen leds av en samordningsrektor. Den externt utförda vuxenutbildningen leds av en rektor. Verksamheten inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen styrs av lagar och förordningar som riksdag och regering fattar beslut om. Information om t.ex. skollag och läroplaner inklusive ämnesplaner med mål för elevernas lärande, finns på Skolverkets hemsida: www.skolverket.se Hantering av klagomål en del i det systematiska kvalitetsarbetet 3. Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. (Skollagen 2010:800, kap 3, 3 ) 7. Om det vid uppföljning, genom klagomål eller på annat sätt kommer fram att det finns brister i verksamheten, ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. 8. Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen. Information om rutinerna ska lämnas på lämpligt sätt. (Skollagen 2010:800, kap 4, 7-8 ). Denna skrift beskriver UANs rutin för klagomål för den kommunala gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen. 29
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Två olika sätt att framföra klagomål 1. Direkt med den det berör För att utveckla och förbättra verksamheterna är det angeläget att klagomål kommuniceras med den det berör. Till exempel genom samtal mellan berörda i nära anslutning till den händelse som lett till klagomål. Klagomål från studerande och vårdnadshavare eller annan intressent lämnas därför till närmast berörd lärare eller annan berörd personal. Gäller klagomålet verksamheten i stort för ett program på en kommunal gymnasieskola så framförs dessa till ansvarig rektor. Klagomål gällande rektors tjänsteutövning lämnas till gymnasiechefen. Gäller klagomålet gymnasiechefen lämnas det till skolchefen. Gäller klagomålet skolchefen så lämnas det till förvaltningschefen. Om den som klagat vänt sig till såväl rektor som gymnasiechef och inte är nöjd med svaret så ska en anmälan göras till utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli. Det kan till exempel ske till skolchef eller kvalitetsutvecklare. En tjänsteman från förvaltningskansliet kommer då att utreda frågan och fatta beslut om skolan anses ha följt lagar och regler, eller om åtgärder för att så ska ske ska vidtas. Detta steg ska ske innan en eventuell anmälan görs till Skolinspektionen. Om anmälan sker direkt till Skolinspektionen brukar myndigheten vanligtvis skicka ärendet till huvudmannen för utredning. Gäller klagomålet verksamheten i stort för vuxenutbildningen så framförs dessa till ansvarig rektor. Klagomål gällande rektors tjänsteutövning inom den kommunalt drivan vuxenutbildningen lämnas till samordningsrektorn. Gäller klagomålet rektor för en extern utförare eller samordningsrektorn för den kommunalt drivan vuxenutbildningen lämnas det till chefen för Kompetenscentrum. Kompetenscentrum kommer då att utreda frågan och fatta beslut om lagar och regler följts, eller om åtgärder för att så ska ske ska vidtas. Gäller klagomålet chefen för Kompetenscentrum så lämnas det till chefen för Halmstad kompetens. Gäller klagomålet chefen för Halmstad kompetens så lämnas det till förvaltningschefen. Förvaltningschefen hanterar rapporteringen till UAN. Klagomål gällande förvaltningschefen lämnas till UANs ordförande eller kommunchefen. Den person som tar emot synpunkterna har ett ansvar att hantera dessa och se till att den som framfört synpunkterna får en återkoppling. 2. Åsikten Halmstads kommuns service för åsikter om kommunal verksamhet "Åsikten" är namnet på Halmstads kommuns service för hantering av åsikter om kommunal verksamhet. En åsikt har inga begränsningar. Det kan vara ett förslag, ett klagomål eller beröm. En Åsikt kan lämnas på olika sätt: Genom åsiktsformuläret på kommunens webbplats: www.halmstad.se/omkommunen/insynochpaverkan/paverka/sagdinasikt/asiktsformular Via blanketten "Åsikten", som kan hämtas på kommunens förvaltningar, bibliotek eller i Rådhusets reception. Ifylld blankett kan lämnas där den hämtades eller skickas via post till: Åsikten Halmstads kommun Box 153 301 05 Halmstad. Skickas via e-post till: asikten@halmstad.se 30
UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADS- FÖRVALTNINGEN Skickas via sms till nummer 72456. Inled meddelandet med HALMSTAD. På sms lämnas inga svar. Åsikterna hanteras därefter i ett av kommunens diarier. Inom en vecka tas en kontakt med den som framfört åsikten, ifall kontaktuppgifter har lämnats. 31
1(6) Tjänsteskrivelse -09-05 Diarienummer: UAN /0278 Version: 1,0 Beslutsorgan: UAN Halmstad Utbildning Klas Jacobsson E-post: klas.jacobsson@halmstad.se Telefon: 035-13 75 37 Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/ Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att godkänna Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar, utifrån rapportens innehåll, att följande åtgärder ska genomföras: a. Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. b. Under läsåret /2014 påbörjas ett gemensamt utvecklingsarbete med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllese och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser. c. Förvaltningen ska förbereda införande av ett nytt arbetssätt för att hantera elever i behov av särskilt stöd, utifrån det nya lagförslag som har lagts fram gällande åtgärdsprogram. Gemensamma rutiner om hur vi hanterar elever i behov av särskilt stöd ska finnas på plats 1 maj 2014, under förutsättningen att riksdagen beslutar enligt regeringens förslag. d. För att öka andelen elever som går en UF-utbildning ska insatserna för att öka andelen lärare med UF-handledarutbildning med särskilt fokus på yrkesprogrammen fortsätta. e. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 32 1
Sammanfattning Enligt skollagen ska varje huvudman genom ett systematiskt kvalitetsarbete planera, följa upp och utveckla utbildningen. Resultatrapporten för gymnasieskolan läsår 2012/ är en del i detta arbete. I rapporten presenteras statistik som hämtats från förra läsåret. Utifrån innehållet i rapporten så har förvaltningen identifierat ett antal åtgärder som behöver vidtas. Flera av dessa åtgärder är långsiktiga och kommer att kräva ett bibehållet fokus över ett antal år för att ge effekt. Resultaten i matematik har förbättrats något sedan föregående år. Fortfarande är det dock en allt för stor del elever som är underkända i Matematik 1a och 1b. Därför är det angeläget att den satsning som nämnden fattade beslut om föregående år fortsätter. I rapporten kan vi också se andra ämnen där resultaten behöver förbättras. Till exempel Naturkunskap. För att nå en högre måluppfyllelse i alla ämnen görs en satsning på att fortbilda alla lärare i Bedömning för lärare/formativ bedömning. Vi kan också se att det inom vissa ämnen förekommer skillnader mellan de betyg som eleverna får på de nationella proven och de slutbetyg som de sedan får. I Svenska 1 och Engelska 5 är det en förhållandevis stor andel som får ett bättre slutbetyg än det de fått på det nationella provet. Hanteringen av åtgärdsprogram skiljer sig mycket åt mellan enheterna. Regeringen har dock aviserat förändringar gällande hanteringen av åtgärdsprogram, som innebär att kravet på att upprätta åtgärdsprogram för alla elever som riskerar att inte uppnå målen slopas. På grund av detta behöver ett nytt gemensam arbetssätt för hur arbetet med elever i behov av särskilt stöd ska se ut tas fram. Nämnden har ett mål att alla elever ska erbjudas möjligheten att genomföra ett UF-år. Det har skett en minskning av andelen elever som genomför ett UF-år mellan läsåret 2011/2012 och läsåret 2012/. Under nuvarande läsår kommer dock troligen andelen elever som genomför ett UF-år öka då kursen entreprenörskap blev obligatorisk för många program i årskurs 3 genom gymnasiereformen GY11. Satsningen att öka andelen lärare med UF-handledarutbildning, framförallt inom yrkesprogrammen föreslås fortgå. Ärendet Uppdrag Enligt skollagen 4 kapitel Kvalitet och inflytande ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete på huvudmannanivå och på skolnivå. 33 2
Bakgrund För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. Modellen är fastställd i ledningsgruppen för Halmstad Utbildning och Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har tidigare informerats om modellens upplägg. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2012/ Åtgärderna som nämnden beslutar om i denna rapport kommer att följas upp i samband med nästa års resultatrapport. Beslut som fattades med anledning av fjolårets resultatrapport följs upp i denna rapport. Fler av åtgärderna som beslutades föregående år föreslås fortsätta för att de ska få verkligt genomslag i verksamheten. Vikten om ett långsiktigt i det systematiska kvalitetsarbetet framkommer också i styrdokumenten. I rapporten görs en genomgång av elevernas resultat på huvudmannanivå. Föregående år belystes resultaten i matte, svenska och engelska. I årets rapport ingår alla de gymnasiegemensamma ämnena utom idrott och hälsa. Anledning till att de inte ingår är att de flesta inte får sitt betyg i denna kurs förrän i årskurs 3. Statistiken i rapporten har två primära källor. Extens, vilket är vårt eget elevregistreringssystem. Härifrån kommer alla uppgifter som hanterar förra läsårets resultat, samt avbrottsstatistik och de plockas fram med hjälp av modulen IST Analys. Där upptill används Skolverkets databaser SIRIS och Jämförelsetal och berör då framförallt jämförelser med andra städer och över tid. Gällande statistiken från Extens så är det viktigt att påpeka att den visar på ögonblicksbilder för elever som fortfarande går kvar i gymnasieskolan. I dagsläget är systemet uppbyggt utan att det finns några tydliga brytperioder. Det innebär att om en elev till exempel lyckas höja sitt betyg från F till E så får det direkt genomslag i systemet. Det betyder att siffrorna kan skilja något från dag till dag, utan möjlighet att få tillbaka samma siffra som tagits fram dagen innan. Det finns också en viss felmarginal på grund av att det finns en del dubbelregistreringar i systemet. En elev kan ha lyckats höja sitt betyg från F till E, men det kan vara så att båda betygen fortfarande finns med i systemet under en tid. Det innebär att siffrorna kan slå på upp till någon enstaka procentenhet beroende på när man tittar i systemet. Dock visar statistiken på tydliga tendenser, varför den ändå är relevant att redovisa. Önskemål har lämnats till systemägarna att det vore önskvärt med vissa brytpunkter för att studera elevernas utveckling över tid i systemet. I rapporten presenteras resultaten för de nationella programmen och de specialutformade programmen i Halmstad. International Baccalureate Diploma Program är inte med i alla siffror då deras slutbetyg fastställs på ett annat sätt. Detta sammanslaget innebär att siffrorna kommer att vara något annorlunda när Skolverket presenterar dem i SIRIS och Jämförelsetal under nästa år. 34 3
Resultaten i rapporten bryts ned på rektorsnivå och utifrån detta har kvalitetsutvecklaren ett samtal med respektive rektor kring de program som denna ansvarar för. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem och återrapporterar till nämnden. Kvalitetsutvecklaren ger också rektor feedback på åtgärderna. Analys, förslag och motivering Läsåret 2012/ har varit ett turbulent år i verksamheten. På grund av kostnadsanpassningarna med anledning av vikande elevantal har elever i flera fall fått byta lärare under en pågående kurs. Detta påverkar givetvis möjligheten att bedriva en bra undervisning med ett genomtänkt kursupplägg för läraren och påverkar rimligtvis även elevens betyg. Trots det visar verksamheten i flera fall på bättre resultat, vilket tyder på ett gott arbete av såväl lärare som elever. Att byta personal påverkar också rektors förutsättningar till att bedriva ett bra utvecklingsarbete. Då vi nu ser en stabilisering av elevunderlaget framöver kommer detta troligtvis leda till en större stabilitet i personalstyrkan, vilket gynnar arbetet mot en högre måluppfyllelse. I rapporten framkommer det att vi har ett fortsatt problem med resultaten i matematik, även om resultaten har blivit något bättre. Fortsatta satsningar är här av stor vikt. Därutöver kan vi se att det även finns en stor del elever som är underkända i naturkunskap. I många fall undervisar naturkunskapslärarna även i matematik varför vi bör se synergieffekter även på detta ämne från satsningen på Matematiklyftet. Satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning kommer också riktas mot alla lärare för att få en ökad måluppfyllelse i samtliga ämnen. Även denna satsning kommer förhoppningsvis minska andelen underkända i naturkunskap. Om vi studerar programmens resultat och elevstuktur så framkommer att vi överlag kan se att ungdomars socioekonomiska bakgrund fortfarande spelar stor roll för resultaten. Som ett exempel så resulterar välutbildade föräldrar i att utbildning ses som naturligt och en självklarhet i hemmet. Dessa föräldrar kan även stödja elever bättre när de behöver hjälp med sitt skolarbete. Forskning visar att skolan kan kompensera för skillnader i socioekonomisk bakgrund, men att detta samtidigt är allt annat än lätt. Forskning av Dylan Wiliam, som är fil.dr och arbetar med att utveckla effektiv och evidensbaserad formativ bedömning över hela välden, visar också att en undervisning som präglas av en formativ bedömning gynnar alla elever, men särskilt lågpresterande elever. Eftersom det finns fler lågpresterande elever bland de som har sämre socioekonomiska förutsättningar så blir en satsning på Bedömning för lärande/formativ bedömning också en satsning på att bli bättre på skolans kompensatoriska uppdrag. En annan mycket viktig del i det kompensatoriska uppdraget är att ha en fungerande verksamhet för elever i behov av särskilt stöd. Nu när kravet på att upprätta åtgärdsprogram för dessa elever föreslås tas bort är det av stor vikt att ta fram andra rutiner som garanterar att dessa elever får det stöd som de behöver. En risk med att ta bort kravet på att en utredning ska genomföras om en elev misstänks inte nå målen, är att åtgärderna kan bli schablonmässiga och inte är anpassade efter elevens specifika behov. Det finns också en risk att åtgärder oftare läggs på individnivå, att eleven ska 35 4
ändra sig, istället för organisation, där skolan ska ändra sig. Därför är det nu av vikt att förbereda hur verksamheten ska arbeta med särskilt stöd från det att den nya lagstiftningen träder i kraft den 1 maj 2014 (under förutsättning att riksdagen antar regeringens förslag). I detta arbete måste hänsyn tas till att säkra de goda intentionerna med reformen, mindre dokumentation och mer fokus på åtgärder, och se till att nämnda risker undviks. Utifrån de resultat som har framkommit i rapporten så föreslås nämnden att besluta om vissa övergripande åtgärder som är gemensamma för hela Halmstad Utbildning. Utöver de åtgärder som nämnden beslutar om tar varje rektor tillsammans med sin personal fram förslag på åtgärder utifrån de resultat som är aktuella för just deras program. Det är här det viktigaste arbetet sker då resultaten i många fall skiljer sig mycket mellan programmen. Alla åtgärder samlas in av förvaltningen och rektorerna får feedback på sina föreslagna åtgärder. Dessa sammanställs sedan och redovisas till nämnden. I samband med genomgången av nästkommande års resultatrapport så följs rektorernas beslutade åtgärder upp i ett samtal mellan rektor och kvalitetsutvecklare. Denna resultatrapport är den andra i sitt slag. Av de åtgärder som beslutades föregående år så finns det anledning att hålla kvar vid några under ett antal år framöver för att en tydlig positiv utveckling ska hinna ske ute på skolorna. Gällande matematiken kan vi se en positiv utveckling, men fortfarande är andelen elever med underkänt allt för stor. Andra beslut är tagna i samband med Elevbarometern, som till exempel satsningen på Bedömning för lärande/formativ bedömning, men tangerar även resultatrapporten. Utifrån detta föreslås nämnden att besluta om följande åtgärder: Utvecklingsarbetet med matematik fortsätter under kommande år. Resultaten ska förbättras genom ett utvecklingsarbete som bygger på ändrade undervisningsmetoder i klassrummet. Alla matematiklärare ska ingå i denna satsning. Särskilt fokus läggs på resultaten i Matematik 1a och 1b. Under läsåret /2014 påbörjas ett gemensamt utvecklingsarbete med alla lärare rörande Bedömning för lärande/formativ bedömning, med syfte att skapa en skola på vetenskaplig grund samt att nå högre måluppfyllese och en mer likvärdig bedömning i samtliga ämnen och kurser. Förvaltningen ska förbereda införande av ett nytt arbetssätt för att hantera elever i behov av särskilt stöd, utifrån det nya lagförslag som har lagts fram gällande åtgärdsprogram. Gemensamma rutiner om hur vi hanterar elever i behov av särskilt stöd ska finnas på plats 1 maj 2014, under förutsättningen att riksdagen beslutar enligt regeringens förslag. För att öka andelen elever som går en UF-utbildning ska insatserna för att öka andelen lärare med UF-handledarutbildning med särskilt fokus på yrkesprogrammen fortsätta. En sammanställning av de åtgärder som rektorerna tillsammans med sin personal fastställer ska tas fram till nämnden. 5 36
Konsekvenser Eftersom resultatrapportern arbetar med aktuella siffror blir konsekvensen att vi kan arbeta effektivare med åtgärder med de elever som fortfarande befinner sig i den kommunala gymnasieskolan. Det ökar möjligheterna till att nå en högre måluppfyllese framöver. Genom att hålla fast vid flera av de stora utvecklingsinsatser som nämnden redan beslutat under flera år förbättras möjligheten att nå större framgång i dessa satsningar. Eftersom resultat tas fram för varje rektorsenhet så kan varje program utöver de gemensamma åtgärderna, arbeta specifikt med de utmaningar som de står inför. Ärendets beredning Inom kommunen Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslagen på gemensamma åtgärder har en diskussion förts om resultaten på ett pedagogiskt möte, ett form där alla gymnasierektorer träffas. Andra grupper Gällande åtgärderna sker nu ett samarbete med barn- och ungdomsförvaltningen, framförallt gällande matematiken inom Matematiklyftet. Fackliga organisationer Information om rapporten har skett i sedvanlig ordning i HUKSAM. Lista över bilagor 1. Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/ För Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Annika Vannerberg Förvaltningschef Ann-Sofie Hammargren Skolchef 37 6
Resultatrapport för gymnasieskolan läsår 2012/ UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN 38
Innehåll Systematiskt kvalitetsarbete... 3 Betygspoäng och behörighet läsåret 2012/... 6 Betyg i gymnasiegemensamma ämnen... 10 Slutbetyg och nationella prov... 19 Genomströmning och studieavbrott... 23 Andel elever med mer än 10 procent IG och elever med åtgärdsprogram... 25 Andel elever som påbörjat högskoleutbildning... 29 Andel elever med utbildning via Ung Företagsamhet... 30 Föregående års beslutade åtgärder... 31 Övergripande analys och förslag på åtgärder utifrån årets resultatrapport... 33 2 39
Systematiskt kvalitetsarbete Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (UAN) i Halmstad ansvarar för de tre kommunala gymnasieskolorna, Kattegattgymnasiet, Sannarpsgymnasiet och Sturegymnasiet. Tillsammans utgör dessa skolor Halmstad Utbildning. Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Detta ska ske genom ett systematiskt kvalitetsarbete som ska ske både på huvudmannanivå och på skolnivå. Skollagen, kapital 4 Kvalitet och inflytande Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras. För Halmstad Utbildning har det tagits fram en modell för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska gå till. För det statliga uppdraget är målen långsiktigt formulerade och för uppföljning av detta görs två rapporter varje år. En rapport under vårterminen som behandlar elevernas trivsel, förekomsten av kränkande behandling, utbildningens kvalité, insatser för elever i behov av särskilt stöd, IKT-användning och elevinflytande. En andra rapport, en resultatrapport, tas fram under höstterminen och behandlar föregående läsårs måluppfyllelse gällande betygsstatistik, nationella prov med mera. Det som framkommer i rapporterna ligger till grund för planering av insatser för ökad måluppfyllse. Detta är resultatrapporten för läsåret 2012/. I rapporten presenteras uppgifter som betygsstatistik, resultat på nationella prov, genomströmning av elever, andel elever med åtgärdsprogram, andel färdiga elever som påbörjat högskolestudier med mera. Rapporten presenteras på skolnivå, programnivå och i vissa fall på ämnesnivå. Kvalitetsutvecklaren har tagit fram rapporten. Som stöd till de övergripande analyserna och förslaget på gemensamma åtgärder har diskussioner skett med rektorerna på ett pedagogiskt möte. I rapporten ingår en rapportering av de åtgärder som nämnden beslutade om i samband med föregående års resultatrapport. Efter att rapporten är klar träffar kvalitetutvecklaren varje rektor och tillsammans görs en analys kring de program som rektorn ansvarar för. Inför dessa möten tas uppgifter för just den aktuella rektorsenheten fram. Eventuella åtgärder diskuteras med utgångspunkt från analysen. Rektor får i uppdrag att tillsammans med sin personal vidare anlysera resultaten och sedan planera och fastställa åtgärder utifrån resultaten i rapporten och det som framkommit i de siffror som plockats fram för rektorsenheten. Åtgärderna ska syfta till verksamhetutveckling och större måluppfyllelse. Dessa rapporteras till kvalitetsutvecklaren som sammanställer dem till nämnden. 3 40
De föreslagna åtgärderna följs upp i samband med nästa års rapport i samtalet mellan kvalitetsutvecklare och rektor. Tillvägagångssättet kring Elevbarometern är snarlikt. I nedanstående modell illustreras årshjulet för det systematiska kvalitetsarbetet för Halmstad Utbildning. Verksamhetsplan Workshop rektorer om fokusområden för kommande år Åtgärder planeras på skolnivå Verksamhets berättelse Januari Elevbarometer (Trivsel, IKT-anvädning, utbildningskvalité, inflytande mm.) Tertialrapport Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Genomgång kvalitetsutvecklare och rektor Tertialrapport Resultatrapport (Betyg, nationella prov) Augusti Åtgärder planeras på skolnivå 4 41