Sammanträdesdatum Sida Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45)

Transkript

1 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Plats och tid: Beslutande: Övriga deltagande: Axel Olsons gata 4B, Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, sal Visionen kl 13:15-17:00 Dag Hultefors (M), ordförande Michael Svensson (S) Hans Lundgren (M), Fatma Hergül (S), Houda Axelsson (M), Bengt Björkman (S), Ewy Henriksson (C), Håkan Ramsén (FP), Boel Heed (V), ersätter Anne Bergman (S), Anne Bergman (S), Lovisa Aldrin (FP), Lennart Björnkvist (S), vakant (S), Paulina Strömberg Wester (S), vakant (S), Elisabeth Wetoft Petersson (KD) Fredrik Luhanka (S) Mikael Persson (M), Håkan Björklund (C), och Malin Rimmö (FP) Utbildningschef Annika Vannerberg, utredare/nämndsekreterare Ermin Skoric, 52, Henric Andersson, 43, Klas Jacobsson, 54, Stefan Påhlsson, Jörgen Krantz, 44-48, Anna Doverskär, 43, Ann-Sofie Hammargren, 43, AnnKristin Norrman, 54, Peter Ljungman, 54, Lisbeth Johnson, 54, Kerstin Andersson, Andreas Lökholm, 49, Ewa Forsberg Westerlund, Anette Kjellson, Gunn-Hild Altberg, TCO. Utses att justera: Bengt Björkman Justeringens plats och tid: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningens kansli, Sekreterare: Paragrafer Ermin Skoric Ordföranden: Dag Hultefors Justerande:. Bengt Björkman ANSLAG/BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag Organ: Halmstads kommun, utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden : Datum för anslags uppsättande: Datum för anslags nedtagande: Förvaringsplats för protokollet: Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen Underskrift:... Ermin Skoric

2 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 41 Val av justerare Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att jämte ordföranden (M) utse Bengt Björkman (S) att justera protokollet.

3 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 42 Godkännande av dagordning Beslut Förslag till dagordning godkändes efter revidering. Ärendet Förslag till dagordning föreligger. Ett exträrende tillkommer: Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Halmstads kommun

4 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 43 Finansiell rapport Beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen av den finansiella rapporten Ärendet Finansiell rapport för januari t o m mars 2012 överlämnas till utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden för kännedom. Förslag till beslut Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden godkänner redovisningen av den finansiella rapporten

5 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 44 UAN 2012/0168 Ansökan från Ljungby fria gymnasium AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Ljungby kommun Beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. c. Mot bakgrund av att endast 1 elev från Halmstad för tillfället valt att studera vid gymnasieskola i Ljungby kommun gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan endast skulle få en marginell betydelse för kommunens skolväsende. Ärendet 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan:

6 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. c. Mot bakgrund av att endast 1 elev från Halmstad för tillfället valt att studera vid gymnasieskola i Ljungby kommun gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan endast skulle få en marginell betydelse för kommunens skolväsende. Materiella yrkanden Michael Svensson (S) yrkar avslag. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på liggande förslag och Michael Svenssons (S) avslagsyrkande och finner det liggande förslaget antaget. Socialdemokratiska gruppen och Boel Heed (V) reserverar sig till förmån för eget förslag.

7 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 45 UAN 2012/0166 Ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Halmstads kommun Beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Etableringen kan innebära att kommunen måste anpassa sin skolorganisation utifrån de val som eleverna gör och bedöms därför på kort sikt, men inte på lång sikt, kunna medföra ofördelaktiga ekonomiska konsekvenser för Halmstads kommun. I ett längre perspektiv kan ett ökat utbildningsutbud leda till ökad kvalitet och effektivitet. c. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. 3. Ansökan Drottning Blankas Gymnasieskola har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för en utbildning vid den befintliga fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun. Ansökan innefattar följande utbildning: Program Inriktning Platser per år Ekonomiprogrammet Ekonomi 25

8 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) 4. Kommunens roll (Enligt Skolinspektionens skrivelse Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor ) Kommunen ska påvisa att de negativa följderna för det offentliga skolsystemet av en nyetablering är av så bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte ska ges. Kommunen bör till sitt yttrande därför bifoga en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen ska bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av de planerade utbildningarna vid den fristående gymnasieskolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: a. Aktuell antagningsstatistik till gymnasieutbildningar inom kommunen, såväl vid de kommunala som vid de fristående skolorna. b. Den demografiska utvecklingen i kommunen de kommande fem - tio åren avseende antalet 16-åringar i kommunen c. Elevflöden om andelen elever från närliggande kommuner och antal elever från Halmstad som läser i annan kommun. d. Ange vilka aktuella samverkansavtal som kommunen ingått och vad dessa innebär. e. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende. 5. Konsekvens beskrivning a. Antagningsstatistik för de utbildningar som svarar mot ansökan. Den utbildning Drottning Blankas gymnasieskola ansökt om tillför inte något nytt avseende program eller inriktning för Halmstads Kommuns gymnasieungdomar då den idag bedrivs både vid de kommunala och vid de fristående gymnasieskolorna i Halmstad.

9 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Kommunala skolor Program Sökande, behöriga 1:a hand Övriga Läges kommun Antal platser Ekonomiprogrammet, totalt Ekonomi Fristående skolor Program Sökande, behöriga 1:a hand Övriga Lägeskom mun Antal platser Ekonomiprogrammet, totalt Ekonomi Siffrorna avser 1 mars, före preliminär antagning. Eleverna har sökt till respektive inriktning som en intresseanmälan då inriktningarna påbörjas först i årskurs två. Statistiken är uppdelad på behöriga förstahandssökande, övriga sökande, sökande från lägeskommunen och antal platser. Statistiken uppvisar att de sökande kommer att få sina förstahandsval och att organisationen totalt sett kan ta emot de ungdomar som sökt dessa utbildningar vilket leder till att inga reserver kommer att finnas vid slutlig antagning den 1 juli. Kontaktuppgifter för slutlig antagning vilka publiceras den 2 juli 2012 Antagningsenheten Lennart Håkansson lennart.hakansson@halmstad.se b. Demografisk utveckling för 16-åringar i Halmstads Kommun Tabellen visar prognos för antalet folkbokförda 16-åringar i Halmstad c. Elevflöden

10 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Elevflöden per den 15 februari Andelen elever vid de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad som kommer från närliggande kommuner är 17,7 % (572 elever). Antalet elever som läser i annan kommun är 145, fördelade på samtliga nationella program enligt Lpf 94 samt till Barn- och fritidsprogrammet, Byggoch anläggningsprogrammet, Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, International Baccalaureate, Naturvetenskapsprogrammet, Naturbruksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Samhällsvetenskapsprogrammet enligt Gy-11. Totalt läser 975 elever hos annan huvudman. d. Samverkansavtal Halmstads Kommun har samverkansavtal inom Region Halland (Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun, Hylte kommun och Region Halland) avseende gymnasiala utbildningar. Samverkansavtalet inom Region Halland har som syfte att erbjuda gymnasieeleverna ett brett och allsidigt utbildningsutbud av hög kvalitet. Samverkan syftar dessutom till förbättrad kostnadseffektivitet. Från och med hösten 2011 tillämpas förstahandsmottagande (fritt sök) för alla elever inom Region Halland på samtliga gymnasieutbildningar i de samverkande kommunerna. Halmstads Kommun erbjuder till hösten 2012 samtliga nationella program i egen regi förutom Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet. Naturbruksprogrammet med inriktningarna Djur, Lantbruk, Skog och Trädgård sker i samverkan med Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet, båda Region Halland. Hantverksprogrammet med inriktningarna Florist sker i samverkan med Munkagårdsgymnasiet, Region Halland e. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för Halmstads Kommun. Krav på anpassning Vid en överetablering, d.v.s. då antalet erbjudna utbildningsplatser överstiger antalet elever, kan en ekonomisk omfördelning som baseras på elevernas val bli nödvändig. Detta kommer att kräva en anpassning av den kommunala gymnasieskolans organisation. Anpassningen kommer övergångsvis att belasta den kommunala budgeten med utökade kostnader för bl.a. personal och lokaler p.g.a LAS regler samt uppsägningar av gällande hyresavtal. Ett minskat och mindre varierat utbud När antalet sökande till respektive program/inriktning minskar, uppkommer frågan om hur länge en utbildning är ekonomiskt bärkraftig, d.v.s. uppnår

11 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) break-even. Detta break-even skiljer sig åt mellan olika program och är avgörande för om huvudmannen ska kunna erbjuda utbildningen eller ej. En utökning av antalet utbildningsanordnare, som erbjuder inriktningar där antalet sökande är få, riskerar att utarma sökandeunderlaget. Ekonomiska förutsättningar bidrar till att ingen utbildningsanordnare i längden kan driva dessa inriktningar. Resultatet blir ett minskat och mindre varierat utbud av program och inriktningar för eleverna, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ungdomarna i Halmstads kommun. Om detta inträffar krävs både samverkan och samordning mellan de olika huvudmännen, för att säkerställa att elevernas valfrihet tillgodoses. På motsvarande sätt samverkar redan idag regionens kommuner kring utbildningsutbudet, för att kunna svara upp mot elevernas behov av mångfald. Kommunens skyldighet - allsidigt urval av nationella program Skollagen (SkolL 16 kap 42 ) kräver att kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program för samtliga ungdomar i kommunen. Ett vikande antal elever i årskullarna i kombination med en fortsatt överetablering av utbildningsplatser inom gymnasieskolan kommer att kräva stora anpassningsåtgärder hos samtliga etablerade skolhuvudmän. En utökad samverkan och samordning blir nödvändig för att säkerställa kommunens skyldigheter enligt skollagen. Pedagogiska begränsningar Minskande elevgrupper kan framtvinga sammanslagningar av elever från olika program, för att få tillräckligt underlag för att bedriva undervisning. En negativ pedagogisk konsekvens blir att arbetet med programinfärgning i undervisningen försvåras, vilket kan bidra till en otydlighet i programkaraktären. Ärendet 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Etableringen kan innebära att kommunen måste anpassa sin skolorganisation utifrån de val som eleverna gör och bedöms därför på kort sikt, men inte på lång sikt, kunna medföra ofördelaktiga ekonomiska konsekvenser för

12 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Halmstads kommun. I ett längre perspektiv kan ett ökat utbildningsutbud leda till ökad kvalitet och effektivitet. c. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. 3. Ansökan Drottning Blankas Gymnasieskola har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för en utbildning vid den befintliga fristående gymnasieskolan Drottning Blankas Gymnasieskola i Halmstads kommun. Ansökan innefattar följande utbildning: Program Inriktning Platser per år Ekonomiprogrammet Ekonomi Kommunens roll (Enligt Skolinspektionens skrivelse Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor ) Kommunen ska påvisa att de negativa följderna för det offentliga skolsystemet av en nyetablering är av så bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte ska ges. Kommunen bör till sitt yttrande därför bifoga en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen ska bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av de planerade utbildningarna vid den fristående gymnasieskolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: a. Aktuell antagningsstatistik till gymnasieutbildningar inom kommunen, såväl vid de kommunala som vid de fristående skolorna. b. Den demografiska utvecklingen i kommunen de kommande fem - tio åren avseende antalet 16-åringar i kommunen c. Elevflöden om andelen elever från närliggande kommuner och antal elever från Halmstad som läser i annan kommun.

13 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) d. Ange vilka aktuella samverkansavtal som kommunen ingått och vad dessa innebär. e. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende. 5. Konsekvens beskrivning a. Antagningsstatistik för de utbildningar som svarar mot ansökan. Den utbildning Drottning Blankas gymnasieskola ansökt om tillför inte något nytt avseende program eller inriktning för Halmstads Kommuns gymnasieungdomar då den idag bedrivs både vid de kommunala och vid de fristående gymnasieskolorna i Halmstad. Kommunala skolor Sökande, behöriga Program 1:a hand Övriga Läges kommun Antal platser Ekonomiprogrammet, totalt Ekonomi Fristående skolor Sökande, behöriga Program 1:a hand Övriga Lägeskom mun Antal platser Ekonomiprogrammet, totalt Ekonomi Siffrorna avser 1 mars, före preliminär antagning. Eleverna har sökt till respektive inriktning som en intresseanmälan då inriktningarna påbörjas först i årskurs två. Statistiken är uppdelad på behöriga förstahandssökande, övriga sökande, sökande från lägeskommunen och antal platser. Statistiken uppvisar att de sökande kommer att få sina förstahandsval och att organisationen totalt sett kan ta emot de ungdomar som sökt dessa utbildningar vilket leder till att inga reserver kommer att finnas vid slutlig antagning den 1 juli.

14 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Kontaktuppgifter för slutlig antagning vilka publiceras den 2 juli 2012 Antagningsenheten Lennart Håkansson lennart.hakansson@halmstad.se b. Demografisk utveckling för 16-åringar i Halmstads Kommun Tabellen visar prognos för antalet folkbokförda 16-åringar i Halmstad c. Elevflöden Elevflöden per den 15 februari Andelen elever vid de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad som kommer från närliggande kommuner är 17,7 % (572 elever). Antalet elever som läser i annan kommun är 145, fördelade på samtliga nationella program enligt Lpf 94 samt till Barn- och fritidsprogrammet, Byggoch anläggningsprogrammet, Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, International Baccalaureate, Naturvetenskapsprogrammet, Naturbruksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Samhällsvetenskapsprogrammet enligt Gy-11. Totalt läser 975 elever hos annan huvudman. d. Samverkansavtal Halmstads Kommun har samverkansavtal inom Region Halland (Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun, Hylte kommun och Region Halland) avseende gymnasiala utbildningar. Samverkansavtalet inom Region Halland har som syfte att erbjuda gymnasieeleverna ett brett och allsidigt utbildningsutbud av hög kvalitet. Samverkan syftar dessutom till förbättrad kostnadseffektivitet. Från och med hösten 2011 tillämpas förstahandsmottagande (fritt sök) för alla elever inom Region Halland på samtliga gymnasieutbildningar i de samverkande kommunerna. Halmstads Kommun erbjuder till hösten 2012 samtliga nationella program i egen regi förutom Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet. Naturbruksprogrammet med inriktningarna Djur, Lantbruk, Skog och Trädgård sker i samverkan med Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet, båda Region Halland.

15 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Hantverksprogrammet med inriktningarna Florist sker i samverkan med Munkagårdsgymnasiet, Region Halland e. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för Halmstads Kommun. Krav på anpassning Vid en överetablering, d.v.s. då antalet erbjudna utbildningsplatser överstiger antalet elever, kan en ekonomisk omfördelning som baseras på elevernas val bli nödvändig. Detta kommer att kräva en anpassning av den kommunala gymnasieskolans organisation. Anpassningen kommer övergångsvis att belasta den kommunala budgeten med utökade kostnader för bl.a. personal och lokaler p.g.a. LAS regler samt uppsägningar av gällande hyresavtal. Ett minskat och mindre varierat utbud När antalet sökande till respektive program/inriktning minskar, uppkommer frågan om hur länge en utbildning är ekonomiskt bärkraftig, d.v.s. uppnår break-even. Detta break-even skiljer sig åt mellan olika program och är avgörande för om huvudmannen ska kunna erbjuda utbildningen eller ej. En utökning av antalet utbildningsanordnare, som erbjuder inriktningar där antalet sökande är få, riskerar att utarma sökandeunderlaget. Ekonomiska förutsättningar bidrar till att ingen utbildningsanordnare i längden kan driva dessa inriktningar. Resultatet blir ett minskat och mindre varierat utbud av program och inriktningar för eleverna, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ungdomarna i Halmstads kommun. Om detta inträffar krävs både samverkan och samordning mellan de olika huvudmännen, för att säkerställa att elevernas valfrihet tillgodoses. På motsvarande sätt samverkar redan idag regionens kommuner kring utbildningsutbudet, för att kunna svara upp mot elevernas behov av mångfald. Kommunens skyldighet - allsidigt urval av nationella program Skollagen (SkolL 16 kap 42 ) kräver att kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program för samtliga ungdomar i kommunen. Ett vikande antal elever i årskullarna i kombination med en fortsatt överetablering av utbildningsplatser inom gymnasieskolan kommer att kräva stora anpassningsåtgärder hos samtliga etablerade skolhuvudmän. En utökad samverkan och samordning blir nödvändig för att säkerställa kommunens skyldigheter enligt skollagen. Pedagogiska begränsningar Minskande elevgrupper kan framtvinga sammanslagningar av elever från olika program, för att få tillräckligt underlag för att bedriva undervisning. En negativ pedagogisk konsekvens blir att arbetet med programinfärgning i

16 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) undervisningen försvåras, vilket kan bidra till en otydlighet i programkaraktären. Materiella yrkanden Michael Svensson (S) yrkar avslag. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på liggande förslag och Michael Svenssons (S) avslagsyrkande och finner det liggande förslaget antaget. Socialdemokratiska gruppen och Boel Heed (V) reserverar sig till förmån för eget förslag.

17 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 46 UAN 2012/0158 Remiss, dnr :782, ansökan från Drottning Blankas Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Falkenbergs kommun Beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. c. Mot bakgrund av att endast 21 elev från Halmstad för tillfället valt att studera vid gymnasieskola i Falkenbergs kommun gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan endast skulle få en marginell betydelse för kommunens skolväsende. Ärendet 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan:

18 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. c. Mot bakgrund av att endast 21 elev från Halmstad för tillfället valt att studera vid gymnasieskola i Falkenbergs kommun gör utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan endast skulle få en marginell betydelse för kommunens skolväsende. Materiellt yrkande Michael Svensson (S) yrkar avslag. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på liggande förslag och Michael Svenssons (S) avslagsyrkande och finner det liggande förslaget antaget. Socialdemokratiska gruppen och Boel Heed (V) reserverar sig till förmån för eget förslag.

19 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 47 Ansökan från ThorenGruppen AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Halmstads kommun Beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Etableringen kan innebära att kommunen måste anpassa sin skolorganisation utifrån de val som eleverna gör och bedöms därför på kort sikt, men inte på lång sikt, kunna medföra ofördelaktiga ekonomiska konsekvenser för Halmstads kommun. I ett längre perspektiv kan ett ökat utbildningsutbud leda till ökad kvalitet och effektivitet. c. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. 3. Ansökan ThorenGruppen AB har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för utbildningar vid den nya fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet i Halmstads kommun. Ansökan innefattar följande utbildning:

20 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Program Inriktningar Platser per år Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad 5 Mark och anläggning 3 Måleri 4 El- och energiprogrammet Elteknik 5 Fordons- och transportprogrammet Personbil 4 Karosseri och lackering 4 Handel- och administrationsprogrammet Handel och service 6 Hantverksprogrammet Frisör 5 Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens 4 Turism och resor 4 Industritekniska programmet Svetsteknik 4 Vvs- och fastighetsprogrammet Vvs 4 Vård- och omsorgsprogrammet 5 Totalt Kommunens roll (Enligt Skolinspektionens skrivelse Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor ) Kommunen ska påvisa att de negativa följderna för det offentliga skolsystemet av en nyetablering är av så bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte ska ges. Kommunen bör till sitt yttrande därför bifoga en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen ska bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av de planerade utbildningarna vid den fristående gymnasieskolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: a. Aktuell antagningsstatistik till gymnasieutbildningar inom kommunen, såväl vid de kommunala som vid de fristående skolorna. b. Den demografiska utvecklingen i kommunen de kommande fem - tio åren avseende antalet 16-åringar i kommunen c. Elevflöden om andelen elever från närliggande kommuner och antal elever från Halmstad som läser i annan kommun. d. Ange vilka aktuella samverkansavtal som kommunen ingått och vad dessa innebär. e. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende.

21 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) 5. Konsekvens beskrivning a. Antagningsstatistik för de utbildningar som svarar mot ansökan. De utbildningar ThorenGruppen AB ansökt om tillför inte något nytt avseende program eller inriktning för Halmstads Kommuns gymnasieungdomar då den idag bedrivs både vid de kommunala och vid de fristående gymnasieskolorna i Halmstad. Kommunala skolor Program Sökande, behöriga 1:a hand Övriga Läges kommun Antal platser Bygg- och anläggningsprogrammet, totalt Hus Mark och anläggning Måleri El- och energiprogrammet. totalt Elteknik Fordons- och tranportprogrammet, totalt Personbil Handel- och administrationsprogrammet, totalt Handel och service Hotell och turismprogrammet, totalt Hotell Turism Industritekniska programmet, totalt Svetsteknik Vvs- och fastighetsprogrammet, totalt Vvs Vård- och omsorgsprogrammet, totalt

22 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Fristående skolor Sökande, behöriga Program 1:a hand Övriga Läges kommun Antal platser Bygg- och anläggningsprogrammet, totalt Hus Mark och anläggning Måleri El- och energiprogrammet. totalt Elteknik Fordons- och tranportprogrammet, totalt Personbil Karosseri och lackering Hantverksprogrammet, totalt Frisör Hotell och turismprogrammet, totalt Hotell Turism Industritekniska programmet, totalt Svetsteknik Vvs- och fastighetsprogrammet, totalt Vvs Vård- och omsorgsprogrammet, totalt

23 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Siffrorna avser 1 mars, före preliminär antagning. Eleverna har sökt till respektive inriktning som en intresseanmälan då inriktningarna påbörjas först i årskurs två förutom till Hantverksprogrammet och Industritekniskaprogrammet där inriktningarna kan påbörjas under år ett. Statistiken är uppdelad på behöriga förstahandssökande, övriga sökande, sökande från lägeskommunen och antal platser. Statistiken uppvisar att de sökande kommer att få sina förstahandsval och att organisationen totalt sett kan ta emot de ungdomar som sökt dessa utbildningar vilket leder till att inga reserver kommer att finnas vid slutlig antagning den 1 juli. Kontaktuppgifter för slutlig antagning vilka publiceras den 2 juli 2012 Antagningsenheten Lennart Håkansson lennart.hakansson@halmstad.se b. Demografisk utveckling för 16-åringar i Halmstads Kommun Tabellen visar prognos för antalet folkbokförda 16-åringar i Halmstad c. Elevflöden Elevflöden per den 15 februari Andelen elever vid de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad som kommer från närliggande kommuner är 17,7 % (572 elever). Antalet elever som läser i annan kommun är 145, fördelade på samtliga nationella program enligt Lpf 94 samt till Barn- och fritidsprogrammet, Byggoch anläggningsprogrammet, Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, International Baccalaureate, Naturvetenskapsprogrammet, Naturbruksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Samhällsvetenskapsprogrammet enligt Gy-11. Totalt läser 975 elever hos annan huvudman. d. Samverkansavtal Halmstads Kommun har samverkansavtal inom Region Halland (Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun, Hylte kommun och Region Halland) avseende gymnasiala utbildningar. Samverkansavtalet inom Region Halland har som syfte att erbjuda gymnasieeleverna ett brett och allsidigt utbildningsutbud av hög kvalitet. Samverkan syftar dessutom till förbättrad kostnadseffektivitet. Från och med

24 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) hösten 2011 tillämpas förstahandsmottagande (fritt sök) för alla elever inom Region Halland på samtliga gymnasieutbildningar i de samverkande kommunerna. Halmstads Kommun erbjuder till hösten 2012 samtliga nationella program i egen regi förutom Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet. Naturbruksprogrammet med inriktningarna Djur, Lantbruk, Skog och Trädgård sker i samverkan med Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet, båda Region Halland. Hantverksprogrammet med inriktningarna Florist sker i samverkan med Munkagårdsgymnasiet, Region Halland e. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för Halmstads Kommun. Krav på anpassning Vid en överetablering, d.v.s. då antalet erbjudna utbildningsplatser överstiger antalet elever, kan en ekonomisk omfördelning som baseras på elevernas val bli nödvändig. Detta kommer att kräva en anpassning av den kommunala gymnasieskolans organisation. Anpassningen kommer övergångsvis att belasta den kommunala budgeten med utökade kostnader för bl.a. personal och lokaler p.g.a. LAS regler samt uppsägningar av gällande hyresavtal. Ett minskat och mindre varierat utbud När antalet sökande till respektive program/inriktning minskar, uppkommer frågan om hur länge en utbildning är ekonomiskt bärkraftig, d.v.s. uppnår break-even. Detta break-even skiljer sig åt mellan olika program och är avgörande för om huvudmannen ska kunna erbjuda utbildningen eller ej. En utökning av antalet utbildningsanordnare, som erbjuder inriktningar där antalet sökande är få, riskerar att utarma sökandeunderlaget. Ekonomiska förutsättningar bidrar till att ingen utbildningsanordnare i längden kan driva dessa inriktningar. Resultatet blir ett minskat och mindre varierat utbud av program och inriktningar för eleverna, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ungdomarna i Halmstads kommun. Om detta inträffar krävs både samverkan och samordning mellan de olika huvudmännen, för att säkerställa att elevernas valfrihet tillgodoses. På motsvarande sätt samverkar redan idag regionens kommuner kring utbildningsutbudet, för att kunna svara upp mot elevernas behov av mångfald. Kommunens skyldighet - allsidigt urval av nationella program Skollagen (SkolL 16 kap 42 ) kräver att kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program för samtliga ungdomar i kommunen. Ett vikande antal elever i årskullarna i kombination med en fortsatt överetablering av utbildningsplatser inom gymnasieskolan kommer att kräva stora

25 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) anpassningsåtgärder hos samtliga etablerade skolhuvudmän. En utökad samverkan och samordning blir nödvändig för att säkerställa kommunens skyldigheter enligt skollagen. Pedagogiska begränsningar Minskande elevgrupper kan framtvinga sammanslagningar av elever från olika program, för att få tillräckligt underlag för att bedriva undervisning. En negativ pedagogisk konsekvens blir att arbetet med programinfärgning i undervisningen försvåras, vilket kan bidra till en otydlighet i programkaraktären. Ärendet 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden gör bedömningen att en eventuell etablering enligt ansökan inte skulle medföra påtagliga negativa följder på lång sikt för skolväsendet i kommunen. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämndens samlade slutsatser och ställningstagande i sakfrågan: a. Nämnden understryker sin positiva grundinställning till andra huvudmän/aktörer på utbildningsmarknaden. En etablering enligt ansökan skulle öka valfriheten för eleverna mellan olika utbildningsanordnare. b. Etableringen kan innebära att kommunen måste anpassa sin skolorganisation utifrån de val som eleverna gör och bedöms därför på kort sikt, men inte på lång sikt, kunna medföra ofördelaktiga ekonomiska konsekvenser för Halmstads kommun. I ett längre perspektiv kan ett ökat utbildningsutbud leda till ökad kvalitet och effektivitet. c. Idag finns ett antal olika utbildningsanordnare i kommunen. Enligt kommunens demografiska prognoser kommer Halmstads kommun att ha ett vikande elevunderlag under flera år framöver. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden är därför angelägen om att de gymnasieutbildningar som erbjuds kommunens ungdomar är bärkraftiga, håller hög kvalitet och inte bidrar till en utarmning av utbildningsutbudet. 3. Ansökan ThorenGruppen AB har inkommit med ansökan till Skolinspektionen om statlig tillsyn och rätt till bidrag för utbildningar vid den nya fristående gymnasieskolan Yrkesgymnasiet i Halmstads kommun. Ansökan innefattar följande utbildning:

26 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Program Inriktningar Platser per år Bygg- och anläggningsprogrammet Husbyggnad 5 Mark och anläggning 3 Måleri 4 El- och energiprogrammet Elteknik 5 Fordons- och transportprogrammet Personbil 4 Karosseri och lackering 4 Handel- och administrationsprogrammet Handel och service 6 Hantverksprogrammet Frisör 5 Hotell- och turismprogrammet Hotell och konferens 4 Turism och resor 4 Industritekniska programmet Svetsteknik 4 Vvs- och fastighetsprogrammet Vvs 4 Vård- och omsorgsprogrammet 5 Totalt Kommunens roll (Enligt Skolinspektionens skrivelse Att yttra sig till Skolinspektionen om fristående skolor ) Kommunen ska påvisa att de negativa följderna för det offentliga skolsystemet av en nyetablering är av så bestående karaktär och är så påtagliga att bidrag inte ska ges. Kommunen bör till sitt yttrande därför bifoga en konsekvensbeskrivning. Konsekvensbeskrivningen ska bl.a. visa på ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser som uppkommer vid start av de planerade utbildningarna vid den fristående gymnasieskolan. Effekterna ska gälla förhållanden på lång sikt, d.v.s. fem-sex år. För att Skolinspektionen ska kunna göra en helhetsbedömning bör kommunen till sin konsekvensbeskrivning bifoga följande: a. Aktuell antagningsstatistik till gymnasieutbildningar inom kommunen, såväl vid de kommunala som vid de fristående skolorna. b. Den demografiska utvecklingen i kommunen de kommande fem - tio åren avseende antalet 16-åringar i kommunen c. Elevflöden om andelen elever från närliggande kommuner och antal elever från Halmstad som läser i annan kommun. d. Ange vilka aktuella samverkansavtal som kommunen ingått och vad dessa innebär. e. Beskrivningen bör även visa vilka ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser den planerade fristående skolan skulle få för kommunens skolväsende.

27 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) 5. Konsekvens beskrivning a. Antagningsstatistik för de utbildningar som svarar mot ansökan. De utbildningar ThorenGruppen AB ansökt om tillför inte något nytt avseende program eller inriktning för Halmstads Kommuns gymnasieungdomar då den idag bedrivs både vid de kommunala och vid de fristående gymnasieskolorna i Halmstad. Kommunala skolor Program Sökande, behöriga 1:a hand Övriga Läges kommun Antal platser Bygg- och anläggningsprogrammet, totalt Hus Mark och anläggning Måleri El- och energiprogrammet. totalt Elteknik Fordons- och tranportprogrammet, totalt Personbil Handel- och administrationsprogrammet, totalt Handel och service Hotell och turismprogrammet, totalt Hotell Turism Industritekniska programmet, totalt Svetsteknik Vvs- och fastighetsprogrammet, totalt Vvs Vård- och omsorgsprogrammet, totalt

28 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Fristående skolor Sökande, behöriga Program 1:a hand Övriga Läges kommun Antal platser Bygg- och anläggningsprogrammet, totalt Hus Mark och anläggning Måleri El- och energiprogrammet. totalt Elteknik Fordons- och tranportprogrammet, totalt Personbil Karosseri och lackering Hantverksprogrammet, totalt Frisör Hotell och turismprogrammet, totalt Hotell Turism Industritekniska programmet, totalt Svetsteknik Vvs- och fastighetsprogrammet, totalt Vvs Vård- och omsorgsprogrammet, totalt

29 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Siffrorna avser 1 mars, före preliminär antagning. Eleverna har sökt till respektive inriktning som en intresseanmälan då inriktningarna påbörjas först i årskurs två förutom till Hantverksprogrammet och Industritekniskaprogrammet där inriktningarna kan påbörjas under år ett. Statistiken är uppdelad på behöriga förstahandssökande, övriga sökande, sökande från lägeskommunen och antal platser. Statistiken uppvisar att de sökande kommer att få sina förstahandsval och att organisationen totalt sett kan ta emot de ungdomar som sökt dessa utbildningar vilket leder till att inga reserver kommer att finnas vid slutlig antagning den 1 juli. Kontaktuppgifter för slutlig antagning vilka publiceras den 2 juli 2012 Antagningsenheten Lennart Håkansson lennart.hakansson@halmstad.se b. Demografisk utveckling för 16-åringar i Halmstads Kommun Tabellen visar prognos för antalet folkbokförda 16-åringar i Halmstad c. Elevflöden Elevflöden per den 15 februari Andelen elever vid de kommunala gymnasieskolorna i Halmstad som kommer från närliggande kommuner är 17,7 % (572 elever). Antalet elever som läser i annan kommun är 145, fördelade på samtliga nationella program enligt Lpf 94 samt till Barn- och fritidsprogrammet, Byggoch anläggningsprogrammet, Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet, Hantverksprogrammet, International Baccalaureate, Naturvetenskapsprogrammet, Naturbruksprogrammet, Restaurang- och livsmedelsprogrammet samt Samhällsvetenskapsprogrammet enligt Gy-11. Totalt läser 975 elever hos annan huvudman. d. Samverkansavtal Halmstads Kommun har samverkansavtal inom Region Halland (Varbergs kommun, Falkenbergs kommun, Halmstads kommun, Laholms kommun, Hylte kommun och Region Halland) avseende gymnasiala utbildningar.

30 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Samverkansavtalet inom Region Halland har som syfte att erbjuda gymnasieeleverna ett brett och allsidigt utbildningsutbud av hög kvalitet. Samverkan syftar dessutom till förbättrad kostnadseffektivitet. Från och med hösten 2011 tillämpas förstahandsmottagande (fritt sök) för alla elever inom Region Halland på samtliga gymnasieutbildningar i de samverkande kommunerna. Halmstads Kommun erbjuder till hösten 2012 samtliga nationella program i egen regi förutom Naturbruksprogrammet och Hantverksprogrammet. Naturbruksprogrammet med inriktningarna Djur, Lantbruk, Skog och Trädgård sker i samverkan med Plönningegymnasiet och Munkagårdsgymnasiet, båda Region Halland. Hantverksprogrammet med inriktningarna Florist sker i samverkan med Munkagårdsgymnasiet, Region Halland. e. Ekonomiska, organisatoriska och pedagogiska konsekvenser för Halmstads Kommun. Krav på anpassning Vid en överetablering, d.v.s. då antalet erbjudna utbildningsplatser överstiger antalet elever, kan en ekonomisk omfördelning som baseras på elevernas val bli nödvändig. Detta kommer att kräva en anpassning av den kommunala gymnasieskolans organisation. Anpassningen kommer övergångsvis att belasta den kommunala budgeten med utökade kostnader för bl.a. personal och lokaler p.g.a. LAS regler samt uppsägningar av gällande hyresavtal. Ett minskat och mindre varierat utbud När antalet sökande till respektive program/inriktning minskar, uppkommer frågan om hur länge en utbildning är ekonomiskt bärkraftig, d.v.s. uppnår break-even. Detta break-even skiljer sig åt mellan olika program och är avgörande för om huvudmannen ska kunna erbjuda utbildningen eller ej. En utökning av antalet utbildningsanordnare, som erbjuder inriktningar där antalet sökande är få, riskerar att utarma sökandeunderlaget. Ekonomiska förutsättningar bidrar till att ingen utbildningsanordnare i längden kan driva dessa inriktningar. Resultatet blir ett minskat och mindre varierat utbud av program och inriktningar för eleverna, vilket kan leda till negativa konsekvenser för ungdomarna i Halmstads kommun. Om detta inträffar krävs både samverkan och samordning mellan de olika huvudmännen, för att säkerställa att elevernas valfrihet tillgodoses. På motsvarande sätt samverkar redan idag regionens kommuner kring utbildningsutbudet, för att kunna svara upp mot elevernas behov av mångfald.

31 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) Kommunens skyldighet - allsidigt urval av nationella program Skollagen (SkolL 16 kap 42 ) kräver att kommunen ska erbjuda ett allsidigt urval av nationella program för samtliga ungdomar i kommunen. Ett vikande antal elever i årskullarna i kombination med en fortsatt överetablering av utbildningsplatser inom gymnasieskolan kommer att kräva stora anpassningsåtgärder hos samtliga etablerade skolhuvudmän. En utökad samverkan och samordning blir nödvändig för att säkerställa kommunens skyldigheter enligt skollagen. Pedagogiska begränsningar Minskande elevgrupper kan framtvinga sammanslagningar av elever från olika program, för att få tillräckligt underlag för att bedriva undervisning. En negativ pedagogisk konsekvens blir att arbetet med programinfärgning i undervisningen försvåras, vilket kan bidra till en otydlighet i programkaraktären. Materiellt yrkande Michael Svensson (S) yrkar avslag. Beslutsgång Ordföranden (M) ställer proposition på liggande förslag och Michael Svenssons (S) avslagsyrkande och finner det liggande förslaget antaget. Votering begärs. Följande propositionsordning godkänns: Ja-röst för det liggande förslaget och Nej-röst för Michael Svenssons (S) avslagsyrkande. Efter avslutad omröstning antecknas att 7 ledamöter röstar ja och 6 ledamöter röstar nej. Följande ledamöter röstar ja: Dag Hultefors (M), Hans Lundgren (M), Houda Axelsson (M), Ewy Henriksson (C), Håkan Ramsén (FP), Lovisa Aldrin (FP), Elisabeth Wetoft Petersson (KD). Följande ledamöter röstar nej: Michael Svensson (S), Fatma Hergül (S), Bengt Björkman (S), Boel Heed (V), Lennart Björnkvist (S), Fredrik Luhanka (S). Socialdemokratiska gruppen och Boel Heed (V) reserverar sig till förmån för eget förslag.

32 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden (45) UAN 48 UAN 2011/0294 Gymnasieorganisation läsåret Beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2012/2013 inte erbjuda Barn- och fritidsprogrammet som traditionell utbildning utan endast i lärlingsform. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2012/2013 inte erbjuda Hantverksprogrammet. Ärendet Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden har som mål att så många elever som möjligt skall komma in på sitt förstahandsval. Ett annat mål är att verksamheten skall vara i ekonomisk balans vilket gör att program med ett fåtal sökande får svårt att klara sin budget. En analys utifrån elevernas förstahandsval är gjord på Barn- och fritidsprogrammet, Hantverksprogrammet, Humanistiska programmet och Industriprogrammet. Humanistiska programmet och Industriprogrammet bör fortsättningsvis erbjudas inom Halmstad gymnasieskola. Barn- och fritidsprogrammet bör erbjudas som lärlingsutbildning. Hantverksprogrammet bör inte erbjudas inom Halmstad gymnasieskola läsåret 2012/2013. Eleverna som sökt Barn- och fritidsprogrammet erbjuds att läsa programmet i lärlingsform samt ges möjlighet till omval. Ärendets beredning Tjänsteskrivelsen är framtagen tjänsteman vid Halmstad Utbildning. Berörda gymnasiechefer och rektorer är informerade om att analys görs av berörda program. Förhandling enligt MBL 11 i HUKSAM Förslag till beslut 1. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2012/2013 inte erbjuda Barn- och fritidsprogrammet som traditionell utbildning utan endast i lärlingsform. 2. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar att inför läsåret 2012/2013 inte erbjuda Hantverksprogrammet. Beslutsgång Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar i enlighet med förvaltningens förslag.