Lika men olika. Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet

- 1 - Uppsala universitet Institutionen för informatik och media Enheten för medier och kommunikation C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap Framlagd HT 2010 Lika men olika Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010 Författare: Magnus Mjöhagen Handledare: Amelie Hössjer

- 2 - Abstract Title: Similar but different Sweden Democrats and Swedish Social Democratic Party in Swedish newspapers online during 2010 (Lika men olika Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna i svensk rikspress på nätet 2010). Number of pages: 36 (41 including enclosures) Author: Magnus Mjöhagen Tutor: Amelie Hössjer Course: Media and Communication studies C Period: Autumn 2010 University: Division of Media and Communication, Department of Information and Media, Uppsala University Purpose/aim: To discover any possible difference between the media report concerning The Sweden Democrats and the Swedish Social Democratic Party in Swedish news press. Material/method: A quantitative content analysis has been made with 64 articles from the homepages of the four biggest news papers in Sweden: Aftonbladet.se, Expressen.se, DN.se (Dagens Nyheter) and SvD.se (Svenska Dagbladet). The analysis focused on four themes: 1) framing in the articles, 2) impersonation in the articles, 3) the democratic task of journalism and 4) the expectations of journalism in an election campaign. Main results: The main results showed that the difference between the two parties either was nonexistent or very small. The articles were sometimes framed in specific ways, but a big amount of the articles were not framed. Impersonation occurred in about half of the cases, concerning both parties. The democratic task of journalism was fulfilled in 81,3 percent of the cases concerning Swedish Social Democratic Party and in 90,1 percent of the cases concerning Sweden Democrats. The expectations of journalism in the election campaign were fulfilled in 50 percent of the cases, concerning both parties. Keywords: Media, democracy, political communication, framing, impersonation, election journalism, news papers online.

- 3 - Sammanfattning I valet till Sveriges riksdag hösten år 2010 blev för första gången ett parti med främlingsfientliga rötter invalda. Sverigedemokraterna fick 5,7 % av rösterna och blev därmed större än både Vänsterpartiet och Kristdemokraterna. Socialdemokraterna, däremot, gjorde sitt sämsta val sedan den allmänna rösträtten infördes i Sverige för andra valet i rad. Nederlaget var ett faktum. I takt med att valdagen närmade sig och därmed också valets avgörande blommade den sedvanliga valrörelsen upp, samtidigt som diskussionen om mediernas partiskhet och delaktighet i valrörelsen började diskuteras och ifrågasättas. Denna uppsats undersöker enligt fyra olika teman hur medierapporteringen kring Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna före och efter valet till Sveriges riksdag år 2010 sett ut, i Sveriges fyra största rikstäckande tidningars nätupplagor. Med en kvantitativ innehållsanalys söker uppsatsen få svar på frågan om hur politik gestaltas i fallen med de olika partierna, hur ofta partiledaren representerar sitt parti i text och bild, samt hur väl, ur olika aspekter, journalistiken uppfyller sin demokratiska uppgift. Studiens huvudresultat visar att någon större skillnad mellan de båda partierna inte finns att peka på. Gestaltning av politik som sak och politik som spel förekommer gällande de båda partierna, men en stor del av artiklarna saknar någon form av gestaltning över huvud taget. Partiledarna företräder sina partier i drygt hälften av fallen gällande båda partierna och de demokratiska förväntningar som finns på journalistikens uppdrag uppfylls i 90,1 % av fallen med Sverigedemokraterna och 81,3 % av fallen med Socialdemokraterna.

- 4-1. Inledning... 5 1.2 Syfte... 6 1.3 Frågeställningar... 6 1.4 Avgränsningar... 6 1.5 Disposition... 7 2. Ämnesbakgrund... 9 2.1 Sverigedemokraterna... 9 2.1.2 Kort historik om Sverigedemokraternas valresultat... 10 2.2 Socialdemokraterna... 10 2.3 Tidningsbakgrund... 11 2.4 Politisk journalistik en kort historisk sammanfattning... 12 2.5 Tidigare forskning... 13 3. Teori... 14 3.1 Gestaltningsteorin... 14 3.2 Nyhetsvärdering och personifiering... 15 3.3 Journalistikens demokratiska uppgifter... 16 3.4 Journalistik i valrörelsen... 17 3.5 Journalismen som ideologi... 17 3.6 Teoriramar... 17 4. Metod och material... 18 4.1 Om kvantitativ innehållsanalys... 18 4.2 Design av metod... 18 4.3 Materialurval och -avgränsning... 18 4.4 Korpus... 19 4.5 Analysmodell... 20 4.6 Kritiska aspekter... 21 5. Resultatredovisning... 23 5.1 Resultatredovisning tema 1 gestaltning... 23 5.2 Resultatredovisning tema 2 personifiering... 24 5.3 Resultatredovisning tema 3 journalistikens demokratiska uppgifter... 25 5.4 Resultatredovisning tema 4 förväntningar på journalistik i valrörelsen... 26 6. Analys... 27 6.1 Analys tema 1 gestaltning... 27 6.2 Analys tema 2 personifiering... 28 6.3 Analys tema 3 journalistikens demokratiska uppgifter... 28 6.4 Analys tema 4 förväntningar på journalistik i valrörelsen... 29 6.5 Övergripande analys... 30 7. Avslutning... 31 7.1 Självkritik och förslag till vidare forskning... 31 7.2 Sammanfattning och slutsats... 32 7.3 Diskussion och egna reflektioner... 31 Litteraturförteckning... 34 Tryckta källor... 34 Elektroniska källor... 35 Bilagor... 37 Bilaga 1 Kodschema... 37 Bilaga 2 Artiklar... 38

- 5-1. Inledning Without journalism there is no democracy, but without democracy there is no journalism either. - James W. Carey 1 De senaste åren har inom svensk politik varit mycket händelserika. 2006 upplevde Sverige ett regeringsskifte och opinionen har fortsatt att svänga sedan dess. De händelser som förmodligen fått mest uppmärksamhet på senare tid är Sverigedemokraternas inträde i Sveriges riksdag tillsammans med Socialdemokraternas kraftiga fall i riksdagsvalet 2010. Vad annat än medierna kan sägas vara både aktören som har skänkt denna händelse uppmärksamhet och arenan där detta utspelat sig? Att medierna är denna arena och aktör kan sägas vara den största anledningen till att de är viktiga i dagens samhälle. Andra vägar till kunskap om politik och samhällsfrågor väger mycket lätt i jämförelse med den kunskap vi kan hitta via medierna. Detta gäller både medborgare och journalister, och i viss mån även politiker. 2 Citatet ovan kommer från boken Medierna och demokratin och förmedlar budskapet att medierna har en central ställning i den politiska kommunikationen. Detta innebär att demokratins kvalitet alltid står i relation till hur medierna fungerar, och i relation till samspelet mellan politiker och medier. Politik, medier, journalistik och demokrati hänger alltså alltid samman. 3 Sverigedemokraterna är ett parti som ständigt intresserar, fascinerar, upprör och väcker debatt. Jag minns hur jag uppfattade partiet första gången jag hörde talas om dem, vilket är ett flertal år sedan nu. Jag vill även minnas att de av allmänheten fortfarande betraktades som ett rasistiskt parti och ett parti som egentligen inte var mycket bättre än Nationalsocialistisk Front och liknande mer eller mindre öppet nynazistiska organisationer. Sverigedemokraterna var bara rasismen iklädd en något mer proper kostym. Nu, hösten år 2010, har de kostymklädda tagit plats i riksdagen och det finns flera skäl till att se dem som ett intressant undersökningsobjekt för en C-uppsats. De är Sveriges nyaste riksdagsparti, de har sina rötter i främlingsfientliga organisationer och det råder många och livliga diskussioner kring huruvida Sverigedemokraterna fått en annan behandling av medier än de övriga partierna. I sin bok Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. skriver journalisten Niklas Orrenius hur han lät sin egen åsikt om Sverigedemokraternas politik påverka sitt omdöme. Därmed anslöt jag mig till en redaktionell tradition på Sydsvenskan och, vågar jag påstå, på de flesta andra svenska nyhetsredaktioner, skriver han. Vidare berättar han att de, journalisterna, inte behandlar Sverigedemokraterna som andra partier utan som en skum gruppering det är vår uppgift att bekämpa. 4 Detta har skapat frågor som: Hur skapas en bild av någonting, i detta fall ett politiskt parti, i medierna? Har inte alla politiska partier rätt till en likvärdig behandling? Varför blir Sverigedemokraterna särbehandlade, om de blir det? Dessa frågor leder oss in på syftet med denna C-uppsats. 1 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 16. 2 Ibid., s. 267. 3 Ibid., s. 267. 4 Orrenius, Niklas: Jag är inte rabiat. Jag äter pizza. En bok om Sverigedemokraterna, Månpocket Fakta, 2010, s. 61.

- 6-1.2 Syfte Sverigedemokraternas intåg i riksdagen, och den ökade medierapporteringen kring partiet som detta medfört, aktualiserar frågan kring huruvida media behandlar Sverigedemokraterna på samma sätt som andra partier. Syftet med denna C-uppsats är således att undersöka hur den svenska rikspressen arbetar efter de uppgifter som beskrivs som journalistikens demokratiska uppgifter. Vilka dessa är beskrivs i kapitel 3.3. Uppsatsen vill även undersöka huruvida det är någon skillnad i tidningarnas rapportering kring Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Hädanefter kommer Sverigedemokraterna att i uppsatsen förkortas SD och Socialdemokraterna kommer att förkortas SAP. 5 Ett hypotetiskt resultat är att man kan se en skillnad mellan partierna där SD behandlas på ett mindre seriöst sätt. De artiklar som handlar om SD skulle fokusera mer på att gestalta politik som ett spel än på att lyfta fram partiets olika sakfrågor, och det skulle vara vanligare i fallet SD att de krav som finns på journalistik inte uppfylls eftersom journalisterna skulle vilja motverka dem på det sätt som Orrenius ovan beskriver. Jag grundar denna hypotes på Orrenius uttalande och liknande sådana. 1.3 Frågeställningar Den övergripande fråga som denna uppsats söker ett svar på är om det finns någon större skillnad mellan rapporteringen kring SD och SAP i rikspressen, i denna uppsats representerad av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, hösten år 2010. Uppsatsen försöker att besvara denna frågeställning genom följande frågor: Hur gestaltas SD i pressen? Hur gestaltas SAP i pressen? I vilken utsträckning förekommer personifiering av partiledare? Hur väl uppfyller pressen de krav och förväntningar som finns på dem enligt journalistikens demokratiska uppgifter? Hur väl uppfyller pressen de krav och förväntningar som finns på dem i en valrörelse? Finns det någon övergripande skillnad mellan hur SD och SAP behandlas enligt ovanstående frågor och hur ser den i sådant fall ut? 1.4 Avgränsningar Vid en undersökning av denna karaktär hade idealet naturligtvis varit att undersöka samtliga partiers framställning i rikspressen. Då detta på grund av den tid som givits för uppsatsen och dess omfattning inte är möjligt i en uppsats på C-nivå har jag valt att jämföra SD med SAP eftersom SD är det parti som intresserar mig mest att undersöka och då jag måste ha ett parti att jämföra med väljer jag SAP eftersom de idag är Sveriges största parti. SD är intressanta i en undersökning delvis för att de är ett kontroversiellt parti, men här är de även med i egenskap av nytt och litet riksdagsparti och SAP alltså i egenskap av att vara ett etablerat parti och även Sveriges största parti. Ytterligare en avgränsning som gjorts i denna undersökning är den gällande själva undersökningsmaterialet. Fyra stora dagstidningars hemsidor kommer att undersökas. Valet av medium beror i första hand på att jag personligen finner störst intresse för just svensk press som medium, men också på att pressen är ett av de medier vi spenderar mest tid med, och framförallt ett av de medier vi använder oss flitigast av när det handlar om att hämta 5 Förkortningen SAP används i denna uppsats, dels för att den i själva verket är den officiella beteckningen för Sveriges Socialdemokratiska Arbetareparti, men också för att skilja dem och SD åt på ett enklare sätt.

- 7 - information om politiska partier. 6 Vidare finns det flera anledningar till att denna undersökning endast kretsar kring tidningarnas hemsidor och inte alls berör de fysiska tidningarnas artiklar. Framförallt har det gjort urvalsprocessen betydligt smidigare och materialet är mycket lättillgängligt för de allra flesta på ett sätt arkiverade fysiska tidningar är. Att undersökningen ändå blir tillförlitlig kan motiveras med att det numera är en allmän uppfattning att papperstidningen inte är framtiden, och vi tar i allt större utsträckning del av nyheter via Internet. I dag är det självklart att i princip varje dagstidning finns tillgänglig på nätet. Stig Hadenius & Lennart Weibull menar att de tidningar som idag inte finns på nätet har gjort ett mycket medvetet val. 7 De nämner också att det är på Internet den stora ekonomiska tillväxten finns 8, samt att betydelsen av dagspressens närvaro på Internet markerats av statsmakten, delvis genom att det delats ut särskilda bidrag till andratidningar som velat utveckla nättjänster, men som inte haft de ekonomiska resurserna att göra det 9. Frågan har även uppmärksammats i pressutredningen 10. När det gäller själva artiklarna som utgör undersökningsmaterialet har ytterligare avgränsningar gjorts i form av att endast artiklar av rapporterande karaktär eller nyhetskaraktär undersökts. Det vill säga, ledare, debattartiklar och liknande har helt uteslutits. Detta kommer att redovisas utförligare i kapitel 4: Material och metod. 1.5 Fortsatt disposition I uppsatsens inledande del, som just avhandlats, introducerades uppsatsens ämne samt syfte, och dess frågeställningar och hypotes lades fram. Här beskrevs också de avgränsningar som gjorts för att uppsatsen skulle vara möjlig att genomföra. I mitt andra kapitel presenterar jag partierna SD och SAP. Denna ämnesbakgrund är relevant för uppsatsen i första hand för att jag vill ge en bakgrund kring de faktorer jag undersöker, men också eftersom detta avsnitt ger en tydlig bild av att uppsatsen behandlar två partier som är väldigt olika varandra. Eftersom SAP har en betydligt mer omfattande historia än SD kommer de förra att presenteras i väldigt stora drag. Här presenteras även de tidningar som använts som undersökningsmaterial. Varje tidnings historia, webbupplaga och bakgrund beskrivs kortfattat. Till sist berättar jag lite kort om hur politisk bevakning sett ut historiskt och exempel på vilken tidigare forskning som finns inom det område som denna uppsats belyser. Kapitel 3 är själva teoriavsnittet i uppsatsen och beskriver de teorier och analysmodeller som använts. Först presenteras teorierna var för sig i sin helhet och därefter redogör jag för de olika roller teorierna kommer att spela vid arbetet med det empiriska materialet. I det fjärde kapitlet beskrivs den kvantitativa innehållsanalys jag använt som metod i undersökningen. Här redogörs för vilken analysmodell med olika teman som använts samt vilka avgränsningar som gjorts vad gäller materialet, hur urvalsprocessen gått till och hur det slutgiltiga materialet, korpus, ser ut. I detta avsnitt resonerar jag även kring de kritiska aspekter som undersökningen medfört. Resultatredovisningen sker i kapitlet därpå, kapitel 5. Här presenteras den kvantitativa innehållsanalysens resultat i form av olika diagram. De teman som beskrivits i analysmodellen och använts i den kvantitativa innehållsanalysen kommer att presenteras var för sig. Skillnaden emellan SD och SAP tydliggörs med hjälp av kommentarer i löpande text. 6 Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) : På väg mot medievärlden 2020 Journalistik, teknik, marknad, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2008, s. 29. 7 Hadenius, Stig, m.fl.: Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern(9:e uppl.), Ekerlids förlag, Helsingborg 2008, s. 158. 8 Ibid., s. 158. 9 Ibid., s. 158. 10 Ibid., s. 158.

- 8 - I kapitel 6 presenteras analysen av varje tema var för sig, samt en övergripande analys. I det avslutande avsnittet, Kapitel 7 Avslutning, kommer de slutsatser uppsatsen kommit fram till att presenteras och resultaten att sammanfattas. Därefter kommer dessa att diskuteras med egna reflektioner från uppsatsförfattaren. Detta avsnitt innehåller även förslag på vidare forskning och förslag på hur denna studie kunnat se annorlunda ut. Efter uppsatsens avslutning följer litteraturförteckningen samt ett antal bilagor. Dessa är länkar till och namn på de artiklar som använts i undersökningen samt det kodschema som använts vid den kvantitativa innehållsanalysen.

- 9-2. Ämnesbakgrund I följande avsnitt presenteras kortfattat partierna Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Denna ämnesbakgrund är relevant för uppsatsen eftersom den ger en tydlig bild av att den behandlar två partier som är väldigt olika varandra. Eftersom de senare har en betydligt mer omfattande historia än de förra kommer Socialdemokraterna presenteras i väldigt stora drag. Jag presenterar även de mediekanaler som används som undersökningsmaterial, samt berättar lite kort om hur politisk bevakning sett ut historiskt. Avslutningsvis nämner jag exempel på vilken tidigare forskning som finns inom detta område. 2.1 Sverigedemokraterna Partiet Sverigedemokraterna grundades 6 februari år 1988 ur de rasistiska organisationerna Bevara Sverige Svenskt och Sverigepartiet, enligt NE.se 11, eller som ett intresseparti för svenskar, som de själva uttrycker det i sitt principprogram från år 2005 12. De kallar sig själva för ett demokratiskt, nationalistiskt parti som idémässigt inspirerats både av det förra sekelskiftets nationalkonservatism och av delar av den socialdemokratiska folkhemstanken. De menar att den viktigaste faktorn i ett tryggt samhälle är den gemensamma identiteten, som de i sin tur menar uppnås genom en hög grad av etnisk och kulturell likhet hos befolkningen. 13 De första åren efter partiets grundande präglades SD av främlingsfientlighet och kopplingar till vit makt-rörelsen och skinheadkulturen. 14 1995 valdes Mikael Jansson, som inte hade några nazistkopplingar, till partiledare. Detta var en del av en omorganisering inom partiet som berodde på ekonomiska svårigheter. Janssons partiledarskap ledde till en utbrytning och att det något mer extrema Hembygdspartiet bildades. Under Janssons partiledarskap började partiet arbeta med att göra sig kvitt sina främlingsfientliga rötter, bland annat genom att införa förbud mot bombarjackor och uniformer. 15 I sin granskande bok Sverigedemokraterna Den nationella rörelsen anmärker dock Stieg Larsson och Mikael Ekman att SD ännu inte vid denna tid på något sätt tog avstånd från nazister eller att nazister inte var välkomna till exempelvis demonstrationer, utan det var bara de yttre tecknen på nazism, såsom bombarjackor och uniformer, som det togs avstånd ifrån. 16 2001 bildade två uteslutna medlemmar partiet Nationaldemokraterna som kritiserade SD för att vara för milda gällande partiets tidigare profilfrågor, detta efter att SD ändrat riktning något. 17 Partiets nuvarande ledare Jimmie Åkesson valdes år 2005. Sedan dess har partiet fortsatt arbetet med att tvätta bort den främlingsfientliga stämpeln och breddningen av partiets politiska bas. 18 Till exempel byttes partisymbolen Facklan ut mot en blåsippa år 2006, då Facklan ansågs påminna om en annan fackla som använts av extrema rörelser i Europa 19. SD är politiskt mest kända för sin restriktiva invandringspolitik. De ser mångkulturen som ett hot mot det som de beskriver som det svenska välfärdssamhället och vill kraftigt begränsa asyl- och anhörighetsinvandringen. Deras andra politiska huvudområden innefattar kriminalpolitik, familjepolitik, äldreomsorg samt ett motstånd till EU. 20 11 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 12 http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf 13 http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf 14 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 15 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 16 Ekman, Mikael & Larsson, Stieg: Sverigedemokraterna Den nationella rörelsen, Ordfront, Stockholm 2002, s. 169. 17 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 18 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17 19 http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ 2010-11-17 20 http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/ 2010-11-17

- 10 - Larsson och Ekman skriver vidare i sin bok att SD inte kan definieras som ett nazistiskt parti eftersom nationalsocialismen innehåller teser som SD inte omfattar. De menar dock att SD tveklöst kan etiketteras som nazistanstruket. Som exempel på detta nämns bland annat dubbelorganiserade aktivister från gatuplanet ända upp till toppen och den tidigare partisymbolen Facklan (som nämnts ovan) som hämtats från den engelska nazistorganisationen National Front 21 (se fig.2.1 2223 ). Figur 2.1 visar tydligt likheten mellan SD s före detta partisymbol Facklan och brittiska National Front s partisymbol. Figur 2.1 2.1.2 Kort historik om Sverigedemokraternas valresultat 1994 fick SD mandat i kommunfullmäktige i tre kommuner (Dals-Ed, Höör och Ekerö). I valet 1998 avancerade man och fick mandat även i Haninge, Trollhättan och Sölvesborg. I riksdagsvalet samma år fick SD 19 600 röster. Framgångarna i de allmänna valen fortsatte år 2002 då man erhöll 49 mandat i 29 kommuner och 1,4 % (76 000 röster) av rösterna i riksdagsvalet. I valet 2006 fick partiet 2,9 % i riksdagen, alltså mer än en dubblering av föregående valresultat. På lokal nivå fick SD 280 mandat i 144 kommuner. År 2009 fick partiet 3,3 % i EU-valet. I riksdagsvalet 2010 nådde Sverigedemokraterna för första gången över fyraprocentsspärren i ett nationellt val. SD fick 5,7 % av rösterna och fick därmed 20 mandat i riksdagen. Partiet tog vid valet 2010 även plats i 246 av landets 290 kommunfullmäktige samt i 15 av landets 20 region- och landstingsfullmäktige. Flest kommunal- och landstingsmandat hade partiet i Skåne. 24 2.2 Socialdemokraterna Partiet Socialdemokraterna, eller Sveriges socialdemokratiska arbetareparti som de egentligen heter, bildades redan år 1889 och är därmed Sveriges äldsta politiska parti. År 2010 är de fortfarande Sveriges största parti, både sett till antalet medlemmar och antalet röster i senaste riksdagsval. Partiets politiska grund är demokratisk socialism och man arbetar för jämlikhet mellan olika klasser, kön och etniska grupper. SAP är emot kapitalism men har kommit att acceptera marknadsekonomin. SAP har alltid varit knutet till fackrörelsen. Till en början ville partiet skapa ett socialistiskt samhälle där staten skulle äga industrierna. En del i partiet tyckte att det gick för långsamt och bröt sig ut år 1917 för att bilda det som senare fick namnet Sveriges Kommunistiska Parti. Med tiden har SAP s politik kommit att anpassas mer efter rådande samhällsklimat, exempelvis övergav man tanken på vem som skulle äga industrierna. Acceptansen av marknadsekonomi är ett annat exempel. Man började istället 21 Ekman, Mikael & Larsson, Stieg: Sverigedemokraterna Den nationella rörelsen, Ordfront, Stockholm 2002, s. 171. 22 http://sverigedemokraterna.se/vart-parti/partiets-historik-i-kronologisk-ordning/ 2010-12-20 23 http://www.martinfrost.ws/htmlfiles/nf_flame.jpg 2010-12-20 24 http://www.ne.se/lang/sverigedemokraterna?i_whole_article=true 2010-11-17

- 11 - bygga det så kallade folkhemmet, ett samhälle där alla skulle ha fast jobb, bra bostad, rätt till semester och så vidare, med hjälp av högre skatter. 25 SAP har sedan 1900-talets början varit Sveriges största parti. Under större delen av denna tid har de även innehaft regeringsmakten. Sedan år 2007 är Mona Sahlin partiets ledare och sedan riksdagsvalet år 2006 befinner sig partiet i opposition. Mona Sahlin är partiets första kvinnliga ledare. Från och med december 2008 samarbetar man med Miljöpartiet och Vänsterpartiet under namnet De rödgröna 26. I riksdagsvalet år 2006 fick SAP 34,99 % av rösterna 27 och därmed sitt sämsta valresultat sedan den allmänna rösträtten infördes 28. I riksdagsvalet år 2010 var ytterligare ett nederlag ett faktum då partiet endast fick 30,66 % och med knapp marginal behöll platsen som Sveriges största parti. 2.3 Tidningsbakgrund Aftonbladet är idag Sveriges uppskattningsvis största rikstäckande nyhetstidning med en upplaga på 348 800 exemplar på vardagar och 410 800 exemplar på söndagar (2009) 29. Vecka 45 år 2010 hade Aftonbladet.se 5,4 miljoner unika besökare, vilket gör den till Sveriges största webbtidning och även, noterbart, Sveriges mest besökta webbsida efter MSN. 30 Aftonbladet grundades år 1830 och är socialdemokratisk. 31 Under åren 1933-1956 etablerade sig Aftonbladet som en modern tabloid med snabba sensationsnyheter. År 1996 återtog tidningen sin plats som Sveriges största dagstidning, efter en tid av sviktande upplagor. Aftonbladet var tidiga med att lansera sig på Internet, redan år 1994 startades Aftonbladet.se och man var därmed den första svenska dagstidningen på nätet. 32 Aftonbladet ägs till 91 % av norska mediekoncernen Schibsted, och till 9 % av Landsorganisationen i Sverige(LO) 33. Tidningen Expressen har idag en upplaga på 272 800 exemplar på vardagar och 375 500 på söndagar. 34 Tidningens webbplats, Expressen.se, hade vecka 45 år 2010 2,5 miljoner unika besökare. 35 Expressen grundades år 1944 av AB Dagens Nyheter. Tidningen uppger sig vara liberal och ägs idag av Bonnierkoncernen. 36 Mellan åren 1952 och 1996 var Expressen Sveriges största tidning. 37 Dagens Nyheter (DN) är Sveriges idag största dagstidning och hade år 2009 en upplaga på 316 200 exemplar per dag 38. Vecka 45 år 2010 hade tidningens webbplats, DN.se, 1,5 miljoner unika besökare 39. DN grundades år 1864 och betecknar sig själv som oberoende liberal. Genom bland annat DN Debatt har DN en ledande ställning som opinionsorgan. DN utges av AB Dagens Nyheter som är ett dotterbolag till Bonnier AB. 40 Svenska Dagbladet hade år 2009 en upplaga på 196 900 exemplar per dag. 41 SvD.se hade vecka 45 år 2010 ca 970 000 unika besökare. 42 Tidningen grundades år 1884 och ägs till 25 http://www.ne.se/enkel/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti 2010-11-18 26 http://www.ne.se/lang/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti 2010-11-18 27 http://www.val.se/val/val2006/slutlig/r/rike/roster.html 2010-11-18 28 http://www.ne.se/lang/sveriges-socialdemokratiska-arbetareparti?i_whole_article=true 2010-11-18 29 http://www.aftonbladet.se/siffror/ 2010-11-18 30 http://kiaindex.net/ 2010-11-18 31 http://www.ne.se/lang/aftonbladet 2010-11-18 32 http://www.ne.se/kort/aftonbladet 2010-11-18 33 http://lotidningen.se/2009/06/15/lo-behaller-9-procent-av-aftonbladet/ 2010-11-18 34 http://www.expressen.se/omexpressen/siffror 2010-11-21 35 http://kiaindex.net/ 2010-11-21 36 http://www.ne.se/lang/expressen 2010-11-21 37 http://www.ne.se/lang/expressen 2010-11-21 38 http://www.ts.se/mediefakta/index.aspx?mc=000448 2010-11-21 39 http://kiaindex.net 2010-11-21 40 http://www.ne.se/kort/dagens-nyheter 2010-11-21 41 http://www.ts.se/mediefakta/index.aspx?mc=001848 2010-11-21 42 http://kiaindex.net/ 2010-11-21

- 12 - större delen av den norska Schibstedkoncernen. Svenska Dagbladet ges ut dagligen och är obunden moderat. 43 2.4 Politisk journalistik en kort historisk sammanfattning Under det tidiga 1900-talet var förbindelsen mellan politiska partier och pressen väldigt stark. Exempelvis speglades tidningarnas politiska agenda ofta tydligt under 1920- och 1930-talen, inte enbart av ledare utan också av urvalet av nyheter, rubriker och i texterna. 44 I en studie av den politiska journalistikens utveckling i tidningarna Arbetet och Svenska Dagbladet mellan åren 1924 och 1979 framkom att det tagit relativt lång tid för andra politiker än det egna partiets att få utrymme i samband med valrörelsen i respektive tidning. Det var först under 1950- och 1960-talen som en utveckling började ske vad gäller detta. Vid den här tiden var denna bristande opartiskhet inget konstigt, utan det sågs under 1900-talets första del som något naturligt att tidningar med en viss partipolitisk inriktning gav mer utrymme åt politiskt närstående grupper. 45 I och med att dagspressens struktur förändrades, påverkades även utvecklingen av den politiska journalistiken. Man började ifrågasätta huruvida de tidningar som nu kommit att dominera marknaden inte också hade ett ansvar för de läsares intressen som förlorat sina tidningar. 46 Detta handlade delvis om socialt ansvar, men det var också en kommersiell bedömning. Särskilt de tidningar som kom att få en dominerande ställning inom sina utgivningsområden kunde inte som tidigare låta sina nyheter präglas av den politiska linjen på ledarplats. Professionaliseringen inom journalistkåren, som brukar dateras till början av 1970- talet, hade som regel sin udd riktad mot pressens partipolitiska anknytning, skriver Hadenius & Weibull. 47 En tredje fas, efter den partibundna pressens epok och perioden med professionalisering, kan sägas vara den mer marknadsstyrda period vi nu befinner oss i. Det politiska innehållet i medierna anpassas mer och mer efter publikens efterfrågan och når fler än den från början var tänkt men den blir inte särskilt förädlad, som Lars Nord uttrycker det i boken På väg mot medievärlden 2020 48 (se Tabell 2.4). Tabell 2.4 Den politiska journalistikens utveckling i Sverige en typologi. 49 Tidsperiod Journalistiknorm Perspektiv Målsättning Genrer Partipress Med partierna Presentation Mobilisera Referat (1900-1970) för folket Riksdagskrönika Ledare Professionalisering Mot partierna Konfrontation Avslöja Nyhet (1970-1990) för folket Utfrågning Debatt Marknadsstyrning Mot partierna Sensation Sälja Kolumn (1990-) med folket Soffsnack Nyhetsanalys 43 http://www.ne.se/kort/svenska-dagbladet 2010-11-21 44 Hadenius, Stig, m.fl.: Massmedier Press, radio och tv i den digitala tidsåldern(9:e uppl.), Ekerlids förlag, Helsingborg 2008, s. 253. 45 Ibid., s. 253. 46 Ibid., s. 256. 47 Ibid., s. 256. 48 Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) : På väg mot medievärlden 2020 Journalistik, teknik, marknad, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2008., s. 248. 49 Ibid., s. 249.

- 13-2.5 Tidigare forskning Sedan riksdagsvalet år 1979 har Kent Asp, forskare vid Göteborgs universitet, varje val gjort en så kallad medievalsundersökning där han undersöker mediernas partipolitiska partiskhet under valrörelsen. Dessa undersökningar har visat att det i varje valrörelse finns partier som blir gynnade och andra som blir missgynnade, men också att vilka partier detta är skiljer sig från val till val. Ett exempel på detta är att Folkpartiet valet år 2002 gynnades men missgynnades i det föregående valet, år 1998. 50 2006 års medievalsundersökning ingick i forskningsprogrammet Journalistik och demokrati, vars syfte enligt Asp var att i brett perspektiv studera svensk journalistik utifrån normativa demokratiska utgångspunkter. 51 Det har däremot inte ännu gjorts några undersökningar av denna karaktär där SD, riksdagens nyaste parti, ingår. Därför fyller min uppsats ett mindre hål inom detta forskningsfält. 50 Petersson, Olof, m.fl.: Demokratirådets rapport 2006 Mediernas valmakt, SNS förlag, Stockholm 2006, s. 66. 51 Asp, Kent: Rättvisa nyhetsmedier Partiskheten under 2006 års medievalrörelse, Göteborgs Universitet, Institutionen för Journalistik och Masskommunikation. ISSN 1101-4679. http://www.jmg.gu.se/digitalassets/1284/1284256_nr42.pdf 2011-01-02

- 14-3. Teori Nedan redovisas de teorier som kommer att användas i uppsatsen. Först presenteras teorierna var för sig innan jag till sist, i avsnittet teoriramar, redogör för vilken funktion de olika teorierna mer konkret fyller i uppsatsen. 3.1 Gestaltningsteorin Gestaltningsteorin, eller Framing Theory som den kallas på engelska, är en av de senare årens mest centrala teorier om journalistikens innehåll och dess eventuella effekter. Dess grund utgår från två fenomen som är skilda men ändå relaterar till varandra. Det första är att alla journalistiska beskrivningar av verkligheten måste vara begränsade. Detta beror bland annat på att mediernas format givetvis är begränsade. Det andra är att alla journalistiska beskrivningar måste berättas. Varje journalistisk beskrivning kan ses som en konstruktion, eller snarare en rekonstruktion, av det beskrivningen handlar om. Detta eftersom vissa aspekter och fakta väljs bort, medan andra ges en större och mer framträdande roll. 52 Dessa beskrivningar, eller gestaltningar, fungerar sedan som ett slag ramverk för människors tolkningar av själva nyheterna och i förlängningen har det även betydelse för hur människor uppfattar verkligheten. Ramverken ger så att säga ledtrådar om hur verkligenheten ska förstås och uppmärksammar inte alternativa tolkningar. 53 Tidigare forskning har visat att journalistiken antingen gestaltar politik som a) sakfrågor, b) sport, spel och strategi eller c) skandaler. Journalistik som gestaltar politik som sak går i stora drag ut på att, som namnet antyder, det fokuseras på politikens sakliga innehåll. Exempel på detta är artiklar eller inslag som antingen handlar om ett politiskt förslag, att någon kommenterar ett politiskt förslag, eller något som hänt eller kommer att hända. Spelgestaltad journalistik syftar på journalistik som beskriver politik som en strategi, eller ett spel med vinnare och förlorare i kampen om opinionen. Till denna kategori räknas även journalistik som fokuserar på relationer mellan olika politiska aktörer, rena opinionsfrågor, personfrågor och hur politik bedrivs. Med den sista kategorin, skandalgestaltning, avses skandaler och moraliskt eller juridiskt klandervärda beteenden av politiker. 54 Jesper Strömbäck skriver i Medierna och demokratin att det ur ett demokratiskt perspektiv är att föredra att journalistiken gestaltar politik som sak. Det finns åtminstone två skäl till detta. Dels ligger sakgestaltad journalistik närmare de demokratiska idealen om vilken typ av information journalistiken bör förse medborgarna med inför ett val (se även kapitel 3.4 journalistik i valrörelsen). Dels finns det forskning som visar att journalistik som gestaltar politik som spel starkt bidrar till en ökad misstro mot politiker, eftersom det underliggande temat i spelgestaltande journalistik är att politikerna tävlar mot varandra om vem som vinner makten. Människor får genom detta bilden av att politiker drivs av egenintresse och vilja att erhålla makt snarare än ett allmänintresse och en vilja att förändra samhället. 55 Den politiska journalistiken handlar då bara om vinnare och förlorare och medierna riskerar att bidra till självuppfyllande profetior. Enligt Strömbäck är det problematiska i detta att fokus förs bort från politikens sakinnehåll, från de verkliga politiska sakfrågorna. Och i själva verket är det detta publiken behöver från medierna information nog att bilda sig en uppfattning om vilket politiskt alternativ de vill rösta på. 56 52 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 277. 53 Ibid., s. 277. 54 Ibid., s. 277. 55 Ibid., s. 278. 56 http://sverigesradio.se/cgibin/international/amnessida.asp?programid=166&nyheter=0&grupp=3724&artikel=4022398 2010-12-27

- 15 - Det kan vara på sin plats att påpeka att de egenskaper gestaltningarna innehar, och även de eventuella konsekvenser gestaltningarna medför, inte nödvändigtvis behöver vara uppenbara, eftersträvade eller ens medvetna från den enskilde journalist som producerat en artikel. 57 Vidare kan man jämföra gestaltningsteorin med frågan om glaset är halvfullt eller halvtomt. Glaset är verkligheten, men det finns olika sätt att se det på. Det finns olika sätt att gestalta verkligheten på och som leder oss att tänka åt ett visst håll, alla lika sanna, men verkligheten förblir den samma. 58 I sin bok Communication Power beskriver Manuell Castells begreppet Framing som en process då journalisten väljer ut och belyser vissa aspekter, händelser eller frågor och gör kopplingar mellan dem som sedan främjar ett visst sätt att tolka själva frågan. 59 Castells betonar, vilket inte Strömbäck gör, att de så kallade ramarna ( frames ) inte kan separeras från läsarens sinne. Endast gestaltningar, eller ramar, som har förmågan att koppla samman ett budskap med läsarens redan existerande ramar, kan komma att påverka oss. 60 Enligt Castells menar Entman att de gestaltningar som har störst möjlighet att påverka människor är de gestaltningar som kan ge oss någon form av kulturell återkoppling, såsom ord och bilder som är lätta att lägga märke till, förståeliga, går att komma ihåg och är känslomässigt förankrade. 61 Det handlar om igenkänning och att med sina personliga referensramar kunna relatera till hur gestaltningen ser ut. 3.2 Nyhetsvärdering och personifiering Enligt boken Medierna och demokratin finns det ett antal olika egenskaper hos händelser som har större potential att bli nyheter än andra. Till dessa hör bland flera andra egenskaper egenskapen att det handlar om politik, ekonomi, brott eller olyckor samt egenskapen att händelsen berör enskilda personer. 62 Bengt Johansson skriver i Medierna och demokratin om olika medialiseringstekniker. Detta begrepp syftar till olika tekniker som medier använder sig av för att fånga publikens uppmärksamhet. Det handlar mer om hur journalister behandlar en händelse för att fånga uppmärksamhet än vad det handlar om vilka händelser som väljs ut. 63 En av dessa medialiseringstekniker är just personifiering. Personifiering innebär att ett medium försöker lyfta fram enskilda personer för att möjliggöra identifikation. Detta blir möjligt eftersom få saker intresserar människor lika mycket som andra människor. 64 Att låta en organisation representeras av en person gör att den kommer oss som individer närmare. Man ger ett problem eller en åsikt ett ansikte och lockar på så vis läsarens intresse och uppmärksamhet. 65 Att en person förekommer i texten eller företräder någonting ger också själva nyheten mer kött och blod menar Marina Ghersetti senare i samma verk. 66 Utan att någon person förekommer i texten ges inte läsaren någon möjlighet att bli berörd, eftersom hon menar att identifikation är en förutsättning för att läsaren ska engagera sig i och ta del av den journalistiska berättelsen. 57 Strömbäck, Jesper: Makt och medier En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000, s. 217. 58 Ibid., s. 216. 59 Castells, Manuell: Communication Power, Oxford University Press, New York 2009, s. 158. 60 Ibid., s. 158. 61 Ibid., s. 158. 62 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 228. 63 Ibid., s. 229. 64 Ibid., s. 230. 65 Strömbäck, Jesper: Makt och medier En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000, s. 159. 66 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 257.

- 16 - Hon ser även personifiering som ett sätt att förenkla komplicerade strukturer och samband. Till exempel låter man ofta en person företräda ett parti på så sätt att någonting blir statsminister Fredrik Reinfeldts beslut istället för regeringens beslut, till exempel. 67 När personifiering förekommer i nyhetstexter handlar det oftast om någon form av politisk, ekonomisk, administrativ eller idrottslig elit som får komma till tals. Allra oftast är det högt uppsatta politiker och de är oftast medelålders män. 68 3.3 Journalistikens demokratiska uppgifter I ett demokratiskt perspektiv har medierna i uppgift att informera medborgarna, granska makthavare och tillhandahålla underlag som gör det möjligt för människor att fritt och självständigt ta ställning till aktuella samhällsfrågor och till partierna och deras program, kan vi läsa i Demokratirådets rapport 2006 med namnet Mediernas valmakt. 69 Enligt den svenska pressutredningen från år 1994 är massmediernas uppgift att förse medborgarna med sådan information att de fritt och självständigt kan ta ställning i samhällsfrågor, uppgiften att granska de inflytelserika i samhället och uppgiften att låta olika åsikter och kulturyttringar komma till tals. 70 Dessa uppgifter, som kan ses som mediernas demokratiska uppgifter, brukar kallas informations-, gransknings- och forumuppgiften. 71 Dessa uppgifter har ett starkt stöd bland både medborgare, journalister och politiker. 72 Man ska alltså ge medborgarna den information de behöver om samhället och politik, man ska granska politiker och makthavare samt vara ett forum för debatt och diskussion. Strömbäck menar i Medierna och demokratin att det finns åtminstone sju krav som rimligen kan ställas på det innehåll i medierna som är journalistiskt och därmed har ett informativt syfte. Dessa är: 1) att tillämpa två av varandra oberoende källor 2) att i huvudsak vara beskrivande, och i den mån tolkningar förekommer 3) att tydligt skilja mellan fakta å ena sidan och tolkningar och spekulationer å den andra 4) att alltid tydligt skilja mellan bekräftade och obekräftade uppgifter 5) att vara tydlig med vilka källor som använts 6) att inte dramatisera på ett sätt som suddar ut gränsen mellan fakta och fiktion 7) att inte anspela på allmänt hållna stereotyper och fördomar på ett sätt som bidrar till att de sprids och förstärks. 73 Andra krav som finns på journalistiken är att den bör vara sann, relevant och allsidig. Om inte dessa krav uppfylls blir resultatet snarare desinformation än information. Det kan vara underhållande men bör knappast ses som journalistik. Ytterligare ett krav är att det utrymme en nyhet får bör stå i proportion till hur viktigt eller relevant någonting är. Detaljer bör inte överskugga helheten. 74 67 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 257. 68 Ibid., s. 257. 69 Petersson, Olof, m.fl.: Demokratirådets rapport 2006 Mediernas valmakt, SNS förlag, Stockholm 2006, s. 56. 70 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 19. 71 Ibid., s. 19. 72 Ibid., s. 271. 73 Ibid., s. 20. 74 Ibid., s. 273.

- 17-3.4 Journalistik i valrörelsen Enligt Strömbäck och Nords bok Medierna och demokratin finns det några specifika krav på vilken typ av information journalistiken i valrörelsen bör förse medborgarna med, till skillnad från den vardagliga journalistiken. Denna information är: a) Information om hur olika politiska alternativ beskriver verkligheten. b) Information om vilka ideologiska principer som är vägledande för de politiska alternativen. c) Information om vilka sakpolitiska åsikter olika politiska alternativ har. d) Information om hur de olika politiska alternativen har agerat under föregående mandatperiod. e) Information om de troliga konsekvenserna av att olika politiska förslag genomförs, för enskilda eller samhället i stort. 75 Det finns givetvis flera faktorer som försvårar detta uppdrag. Det är helt enkelt inte möjligt för journalister att tillhandahålla all information som människor behöver för att kunna rösta genomtänkt. Även om det rent hypotetiskt vore möjligt kan en sådan journalistik inte existera om den inte efterfrågas av människor, eftersom journalistik ändå är en produkt som precis som andra produkter styrs av efterfrågan, utbud och det sammanhang där produkten konsumeras och produceras. 76 3.5 Journalismen som ideologi Det finns alltid många faktorer som spelar in vid en journalistisk beskrivning av verkligheten. En av dessa är journalistikens självbild, världsuppfattning och syn på den egna professionaliteten, menar statsvetaren Olof Petersson 77. Han beskriver det han kallar journalismen som en gemensam ideologi för journalister. Enligt honom rymmer den en speciell uppfattning av demokrati, en egenartad blandning av elitism och populism. 78 Journalistens förmåga att granska makthavare blir avgörande för demokratin. Detta fokus på själva avslöjandet av makten medför att det också blir journalisten som avgör vilken kunskap som ges till folket det blir journalisten som drar slutsatsen, inte medborgaren. 79 3.6 Teoriramar Vid den kvantitativa innehållsanalysen av mitt material kommer jag att använda gestaltningsteorin, teorierna om nyhetsvärdering, teorierna om det journalistiska uppdraget och teorierna om journalistik i valrörelsen för att klassa mitt material under fyra olika teman: 1) Gestaltning, 2) Personifiering, 3) Journalistikens demokratiska uppgifter samt 4) Förväntningar på journalistik i valrörelsen. Exakt vilka värden jag kommer att tillskriva mina variabler och hur detta arbete kommer att gå till beskrivs mer ingående i kapitel 4.4 Analysmodell. Samtliga teorier kommer sedan att användas vid analysen av de teman jag ovan nämnt. Teorierna kommer alltså både användas för att klassificera materialet och till att föra teoretiska, analytiska resonemang kring de data som framkommer. 75 Nord, Lars & Strömbäck, Jesper(red.): Medierna och demokratin, Studentlitteratur, Lund 2004, s. 274. 76 Ibid., s. 274. 77 Strömbäck, Jesper: Makt och medier En bok om samspelet mellan medborgarna, medierna och de politiska makthavarna, Studentlitteratur, Lund 2000, s. 161. 78 Ibid., s. 161. 79 Ibid., s. 161.

- 18-4. Metod och material I detta avsnitt beskrivs vilken metod som använts i undersökningen, vilken analysmodell, samt vilka avgränsningar som gjorts vad gäller materialet, hur urvalsprocessen gått till och hur det slutgiltiga materialet, korpus, ser ut. 4.1 Om kvantitativ innehållsanalys Vid analys av nyhetstexter finns det flera vägar att gå. Vad jag kommer att göra i min uppsats är en kvantitativ innehållsanalys. Jag har valt denna metod för att kunna redovisa i vilken utsträckning olika typer av artiklar förekommer i materialet. Innehållsanalys handlar, som namnet antyder, om att skapa sig en bild av innehållet i en text, bild eller tal. 80 Kvantitativ innehållsanalys är som metod tacksam då man vill analysera en större mängd material och samtidigt ha möjlighet att göra jämförelser mellan exempelvis olika medier, olika tidsperioder eller, som i fallet med denna uppsats, mellan olika partier och mellan olika innehållsteman. 81 Konkret går analysen till så att man fyller en datamatris med information. Man måste definiera vad som är undersökningens analysenheter och vilka egenskaper, det vill säga variabler, vi vill undersöka hos analysenheterna samt vilka kategorier, variabelvärden, dessa variabler ska ha. 82 För att kunna göra detta behövs en så kallad kodbok där samtliga variabelvärden och variabler presenteras. Min kodbok finns under bilaga 1. 4.2 Design av metod Jag har arbetat med ett mindre mängd, 64 stycken närmare bestämt, analysenheter, vilket vid en kvantitativ innehållsanalys hör till ovanligheten. Detta beror delvis på tidsbegränsning och uppsatsens omfattning. Jag hade hoppats att detta tillvägagångssätt ändå skulle göra analysen rik och vara det bästa sättet att skapa djupare förståelse och ett större sammanhang för min frågeställning. Jag har också gjort bedömningen att det vid en analys av gestaltningen av politik på det sätt som jag gjort är nödvändigt att möjligheten att rent tidsmässigt gå tillbaka till materialet många gånger för att definitivt kunna avgöra hur materialet ska klassas. 4.3 Materialurval och -avgränsning De mediekanaler jag valt att undersöka är Sveriges fyra största rikstäckande tidningar med en daglig utgåva. Detta eftersom det som ska undersökas är på övergripande samhällsnivå, eftersom det handlar om demokrati, och det i ett sådant fall kan vara rimligt att undersöka de största medierna, enligt den så kallade effektorienterade urvalsprincipen. Principen går ut på att välja det medium som har potential att påverka flest människor. Jag har alltså valt dessa medier för att de har god potential att påverka många människor, 83 men också för att pressen kan ses som en viktig opinionsbildare när det handlar om politik. 84 Eftersom totalurvalet artiklar om SD och SAP var mycket stort valde jag till en början att begränsa mig till sextio artiklar. Detta innebar trettio artiklar som behandlar SD och trettio som behandlar SAP. Eftersom antalet tidningar varifrån jag hämtat texterna är fyra beslutade jag att använda mig av 64 texter så att fördelningen mellan varje tidning blev jämn. Detta 80 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap, Studenlitteratur, Lund 2010, s. 119. 81 Ibid., s. 119. 82 Esaiasson, Peter, m.fl.: Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2010, s. 227. 83 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap, Studenlitteratur, Lund 2010, s. 129. 84 Hvitfelt, Håkan & Nygren, Gunnar (red.) : På väg mot medievärlden 2020 Journalistik, teknik, marknad, 4:e uppl., Studentlitteratur AB, Lund, 2008, s. 29.

- 19 - gjorde alltså att det blev 8 artiklar om varje parti från varje tidning. För att få ett strategiskt urval och en jämn spridning på artiklarna beslutade jag mig för att använda mig av artiklar publicerade under tidsperioden 22 augusti-16 oktober, vilket innebär fyra veckor före till fyra veckor efter riksdagsvalet. Därefter valde jag ut en artikel i veckan per tidning. För att hitta materialet gick jag in på respektive tidnings hemsida och sökte på partinamnet. Därefter sorterade jag artiklarna efter datum, eftersom ett urvalskriterium var tidsperioden ovan. Då jag fått artiklarna i denna ordning valde jag den första artikel under varje vecka som 1) var minst 100 ord, 2) nämnde SD eller SAP i rubrik, eller att SD eller SAP förekom som aktör eller på annat sätt dominerade texten, 3) var en nyhetsartikel och inte tillhörde någon annan kategori såsom debatt, insändare, nöje eller sport. Då artiklarna många gånger inte uppfyllde alla kriterier försvann problemet med att det bara blev artiklar från början av veckorna. Detta gjorde alltså att det blev en relativt bra slumpmässig spridning på veckodagarna. I övrigt uteslöts artiklar som enbart redovisade siffror och inte på något sätt kommenterades av journalist, partimedlem eller annan aktör. Urvalet jag gjort är ett så kallat strategiskt urval. Det innebär att jag studerat ett mindre antal fall med en generaliserande ambition. Detta sätt har länge inneburit konflikt emellan kvantitativt och kvalitativt orienterade forskare, eftersom de tidigare menar att man inte kan dra några vettiga slutsatser på basis av några enstaka fall. 85 Därför är det viktigt att komma ihåg att denna undersökning inte gör anspråk på att omfatta någonting annat än de fyra undersökta tidningarna, de två undersökta partierna och den aktuella tidsperioden. Metodpraktikan menar att man på sätt och vis därför snarare kan se det som en fallstudie. Värt att nämna här, när det gäller materialet, är att Internetinnehåll saknar både tid- och rummässigt fasta ramar för innehållet. Det är inte heller självklart att materialet finns kvar i efterhand. Jämfört med traditionell press, radio och tv är Internetinnehåll både flyktigt och flytande vilket är en naturlig konsekvens av att det ständigt görs uppdateringar på tidningarnas hemsidor. 86 I de fall jag hittat flera versioner av samma text har jag använt mig av den version som är mest utförlig. Vidare motiverar jag min urvalsprocess, då jag manuellt sökt på tidningarnas hemsidor, med att det finns kritiska aspekter vid insamling av material från sidor som Mediearkivet. Allt material läggs inte ut på sidor som dessa och framförallt är materialet frikopplat från sin ordinarie kontext, alltså det sammanhang där mediekonsumenten från början tog del av materialet. 4.4 Korpus Det material som använts i uppsatsen består alltså i 8 artiklar per parti och tidning, vilket sammanlagt ger 64 artiklar. Tidning Sverigedemokraterna Socialdemokraterna Totalt Aftonbladet 8 8 16 Expressen 8 8 16 Dagens Nyheter 8 8 16 Svenska Dagbladet 8 8 16 Totalt 32 32 64 Tabell 4.4 Korpus 85 Esaiasson, Peter, m.fl.: Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, Norstedts Juridik AB, Stockholm 2010, s. 182. 86 Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.): Metoder i kommunikationsvetenskap, Studenlitteratur, Lund 2010, s. 131.