Svensk tjänstehandel omfattning, utveckling och betydelse Pär Hansson Tillväxtanalys och Örebro universitet SCB i Örebro 1 mars 2011
Inledning och bakgrund Tjänstesektorns internationalisering 2010 Tjänstehandel 2011 Direktinvesteringar och globala värdekedjor Baseras på rapport tillsammans med Kent Eliasson och Markus Lindvert. Working paper/pm 2010:15 (www.tillvaxtanalys.se)
Egenskaper hos tjänster Intangibility Non-storability Heterogeneity Joint production
Olika sätt att tillhandahålla tjänster internationellt Mode 1: Handel över gränserna i tjänster Mode 2: Konsumenten förflyttar sig till producenten Mode 3: Kommersiell närvaro utomlands (utländska direktinvesteringar) Mode 4: Temporär förflyttning av individer utomlands för att leverera tjänster
Olika sätt att bedriva internationell handel i tjänster 2006 2% 41% 41% Transaktioner över gränser Konsumtion utomlands Kommersiell närvaro utomlands Temporär flytt av arbetskraft utomlands 16% Källa: Hoekman och Kostecki (2009)
Den svenska tjänstehandeln Den internationella handeln i tjänster har vuxit snabbare än handeln i varor i Sverige och Sverige är sedan ett tiotal år tillbaka nettoexportör av tjänster Nedgången i ekonomin slog inte lika hårt mot tjänstehandeln som mot varuhandeln Andel av totalexporten relativt blygsam (30%), men blir större om man ser till förädlingsvärdeinnehåll
Varu- och tjänstehandelns utveckling 1993-2010, 2000 priser miljarder kr 1 200 Miljarder kronor 1 000 800 600 400 Import varor Export varor Import tjänster Export tjänster 200 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 Källa: SCB Nationalräkenskaperna
Exemplet Ipod
Förädlingsvärdeinnehåll i export Import av insatser i varuproduktion och i tjänsteproduktion Insatser av tjänster i varuproduktion och insatser av varor i tjänsteproduktion
Inhemskt bidrag och sektorns bidrag till exportvärdet i industrin och i tjänstesektorn 2005 Inhemsk del av exportvärdet Sektorns del av exportvärdet Industrin SNI 15-37 69,0 % 48,2 % Tjänster SNI 40-95 87,7 % 83,2 %
Utveckling av svensk varu- och tjänsteexport i ett internationellt perspektiv Världsmarknadsandelen för svensk varuexport har fallit trendmässigt från 1970 fram till idag Marknadsandelen för svensk tjänsteexport har haft en liknande utveckling fram till mitten av 1990-talet, men har på senare år stigit kraftigt Det anmärkningsvärda är det senare. Vilka delar av tjänsteexporten ligger bakom detta? Hur ser utvecklingen ut i Sverige jämfört med andra OECDländer?
Sveriges andel av BNP, varuexport och tjänsteexport i världen 1960-2008 2,5 2,0 Procent 1,5 1,0 0,5 BNP Varor Tjänster 0,0 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Källa: Världsbanken och WTO
Olika kategoriers betydelse i tjänsteexporten 2009 4% 16% 36% 3% 20% Transporter Resor Kommunikation Finansiella tjänster Data och information Licenser/royalties Övriga affärstjänster Övriga tjänster 8% 11% 2%
Revealed comparative advantage RCA i ( X / X )/( X X ) RCA = / isv ioecd Sv OECD RCA större än ett indikerar att Sverige har komparativa fördelar i produktion av tjänster i
Revealed comparative advantage (RCA) inom olika tjänstegrupper 2008 Data och information Övriga affärstjänster Kommunikation Licenser/royalties Personliga tjänster Transporter Resor Byggtjänster Försäkringar Offentliga tjänster Finansiella tjänster 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5
Tjänsteexport på sektorsnivå. Andel av den totala tjänsteexporten. Procent Transporttjänster Teleproduktindustri IT- och kommunikation Kredit och försäkring Transportmedelsindustri Läkemedelsindustri Maskin- och diverse konsumentvaror Detaljhandel och motorfordonsservice Parti- och agenturhandel Offentliga tjänster och annan service Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet Teknisk konsultverksamhet Massa- och pappersindustri Stål- och metallindustri Hotell, restauranger och rekreation 0 5 10 15 20 25 30
Partiellt samband mellan andel sysselsatta och total exportintensitet 2008 ln exportintensitet -2-1 0 1 2 Detaljhandel Trävaru Byggverksamhet Transporttjänster Parti- och agenturhandel FoU Teleprodukt Läkemedel IT- och kommunikationstjänster Maskin- och konsumentvaru Konfektion Stål- och metall Instrument Transportmedel Teknisk konsultverksamhet Massa- och papper Bränsle- och kemisk Plast-, jord- och sten Offentlig tjänster och annan service Övriga företagstjänster Juridisk- och ekonomisk konsultverksamhet Hotell, restauranger och rekreation Avfall, vatten- och kraft Livsmedel Förlag och grafisk -1 -.5 0.5 1 ln andel högskoleutbildade
Resursanvändning och export på bransch- och på företagsnivå Sveriges internationella konkurrenskraft förefaller vara god i branscher med en välutbildad arbetskraft och det gäller såväl i industri- som tjänstebranscher Svensk industri uppvisar en bra internationell konkurrenskraft i fysiskt kapitalintensiva branscher medan motsvarande resultat dock inte gäller för svenska tjänstebranscher Exporterande företag tenderar att ha en mer välutbildad arbetskraft än företag som inte är exportörer och att detta resultat framför allt gäller för tjänsteexporterande företag.
Samspel mellan tjänstesektor och varuexport Tjänsteinnehållet i varuexporten ökar med stigande inkomstnivå och kopplingarna mellan tjänster och tillverkning har förstärkts på senare tid Ökad tillgänglighet till utländska företagstjänster, genom import och direktinvesteringar, förfaller leda till förbättrad internationell konkurrenskraft särskilt i branscher som är humankapitalintensiva och som använder mer avancerad teknologi Internationella kommunikationskostnader betyder mycket framför allt för exportutvecklingen i högt värderade, differentierade produkter och mindre för homogena varor av bulkkaraktär
Exponering för internationell handel inom tjänstesektorn Historiskt har industrin betraktats som tradable och tjänstesektorn som non-tradable I praktiken råder en betydande heterogenitet inom tjänstesektorn Hur kan man på detaljerad nivå identifiera inom vilka branscher det finns internationell handel (eller i vilka det potentiellt skulle kunna finnas)?
Grundläggande ide Baserat på den regionala koncentrationen av olika aktiviteter inom tjänstesektorn i Sverige försöker vi identifiera i vilka branscher internationell handel tycks förekomma I aktiviteter där det förekommer regional handel finns det även en potential för internationell handel
Geografisk koncentration av branscher inom olika näringsgrenar, 2005 Utvinning Tillverkning Finansiell verksamhet Jordbruk, skogbruk och fiske Transport och kommunikation Företagstjänster Uthyrning Hotell och restaurang Annan service El, gas och vatten Parti och detaljhandel Offentlig förvaltning Hälso och sjukvård Fastighetsverksamhet Utbildning Byggverksamhet 0.2.4.6.8 1 Ginikoefficienter
Sysselsättning i branscher exponerade (eller potentiellt exponerade) för internationell handel, 2005 Jordbruk, skogsbruk och utvinning 2,1 % Icke exponerad verksamhet 58,4% Tillverkning 17,1 % Parti- och detaljhandel 4,1 % Transporter och kommunikation 2,7 % Finansiell verksamhet 2,0 % Företagstjänster 8,2 % Tjänster, övrigt 5,4 %
Sysselsatta i exponerade branscher fördelade på tjänster, tillverkning och övrigt, 2005 Övrigt 5 % Tillverkning 41 % Tjänster 58 %
Kvalificerad och mindre kvalificerad arbetskraft i exponerade branscher fördelad på tjänster, tillverkning och övrigt, 2005 Kvalificerad arbetskraft Mindre kvalificerad arbetskraft Tillverkning 27 % Övrigt 2 % Övrigt 7 % Tjänster 44 % Tjänster 71 % Tillverkning 49 %
Sysselsättning i icke-exponerad tjänstesektor, exponerad tjänstesektor och industrin, 1990-2005 År Icke-exponerad tjänstesektor Exponerad tjänstesektor Tillverkningsindustrin Tusental Tusental Andel Skill kvot Skillkvot Andel Tusental Andel Skill kvot 1990 2 470 58.9 23.4 829 19.1 31.7 894 21.3 12.5 2005 2 408 59.6 34.5 926 22.4 46.9 706 17.5 23.2 05-90 -62 0.7 11.2 97 3.3 15.2-187 -3.8 10.7 Anmärkningar: Sysselsatta i primära näringar (SNI 01-14) är exkluderade. Skillkvoten är andelen kvalificerad arbetskraft, där kvalificerad arbetskraft definieras som sysselsatta med någon form av eftergymnasial utbildning. Andelar och skillkvoter är i procent.
Antal universitetsexamina som andel av befolkningen i åldersgruppen 20-24 år, 1978-2009 Procent 0 2 4 6 8 10 12 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 Källa: Högskoleverket och SCB Befolkningsstatistiken.
Import av industrivaror från låglöneländer som andel av förbrukningen i Sverige och sysselsättningsandelen i svenska MNF:s dotterföretag i låglöneländer, 1980-2006 Import låglöneländer (Procent) 0 5 10 15 10 15 20 25 30 Sysselsättning MNF låglöneländer (Procent) 1980 1985 1990 1995 2000 2005 Import 1979-1994 Import 1998-2006 MNF sysselsättning 1979-2006 Källa: SCB Utrikeshandelsstatistiken och Tillväxtanalys Svenska multinationella företag med verksamhet utomlands.
Slutsatser Underskattning av tjänstesektorns betydelse i den internationella handeln Tjänstehandelsstatistiken måste utvecklas Den del av tjänstesektorn som är exponerad för internationell handel är sysselsättningsmässigt minst lika stor som industrin och växande Sverige är internationellt konkurrenskraftigt i humankapitalintensiva tjänstebranscher